Sälj biblioteket! Halmstadkonferensen 2-4 april 2008 Vilka föreställningar om bibliotek har användare, politiker, bibliotekarier? Vilka bilder vill biblioteken visa upp för uppdragsgivare och användare? Behöver biblioteken rent av ett nytt varumärke? Dessa spännande och viktiga frågor stöttes och blöttes under två intensiva och späckade dagar i Halmstad. Det var en konferens som verkligen inspirerade och väckte många frågor igen och igen visar det sig att samverkan, politisk vilja och engagerade biblioteksanställda kan åstadkomma under. Lån och besök behöver inte minska, det går faktiskt att påverka! Eppo van Nispen från nederländska Delft är ansvarig för utveckling och forskningsprogram på DOK The library concept center. Livet går ut på att ha kul, de flesta bibliotek går ut på att inte ha roligt! Det allra viktigaste i biblioteket är människorna, inte lagerhållning Knyt ihop biblioteksbesökarna lokalt och globalt genom tekniska lösningar via en utvecklad katalog, hemsida och andra tekniska lösningar Håll koll på konkurrenterna tex Google- om vi ska finnas kvar om 50 år Tore Opdal är ordförer (borgmästare) i Drammen och gav ett tydligt exempel på att man kan göra vad som helst om politisk vilja finns. Hela stan har ryckts upp i en jättesatsning på stadsmiljön samt ett nytt sambibliotek. Biblioteket fick 20 miljoner till uppgradering efter att bygget stod klart. Nya låntagare har ökat med 100%. Karl-Gunnar Nordanstad är kultur- och fritidschef i Mölndal. Ett nytt stadscentrum ska byggas med butiker och bibliotek. Biblioteket ska integreras med butikerna och man kommer att göra en del nya lösningar tex ett upplevelsetorg som kärna i vuxenverksamheten med scen, café, modern teknik, kulturell saluhall med turistbyrå, bokhandel och försäljning av konst. För barn och unga blir det ett ungdomscafé, verkstad, medieverkstad i samverkan med skola, näringsliv och organisationer. Facklitteraturen samlas kring ett lärcentrum. Just nu arbetar man med en biblioteksplan där man börjar med visionsarbetet vad vill man vara och göra? Byggstart 2009, första etappen klar 2011. Tylösand 06:28:15 Biblioteksrummet som kommunikation var den intressanta rubriken på Daniel Kochs framställning. Han är ung arkitet, forskare och skribent med bibliotek och varuhus som främsta forskningsfält. Bibliotekens verksamhet är ofta inriktad på det som anses vara bra, inte vad folk egentligen vill ha. Det som är intressant idag är livsstil och identitet,
lageruppställning av böcker är ute. Biblioteksrummet har ofta inbyggda kontrollstationer som gör att nya och ovana besökare känner sig obekväma. Vart går jag, hur gör jag, nu ser dom vad jag gör Daniel hann inte längre än så på sina 50 minuter men hans avhandling kan man läsa via http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth :diva-103 (2008-04-17) Frågor att diskutera i huset: Vad är det vi gör på biblioteket och som inte finns någon annanstans? Hur kan det utvecklas, hur märks det utåt? Vilken är vår vision, vårt stora håriga mål? För vem är biblioteket organiserat? För vem är det inte organiserat? Måste man tänka i målgrupper för att kunna planera och bedriva verksamhet? Vad händer med dem utanför målgrupperna? Vad är viktigast att fokusera på om vi vill ha fler besök och lån? Hur gör vi det praktiskt? Vad och vilka? Bibliotekens berättelser och håriga mål Ingebrigt Steen Jensen, marknadsförare, samhällsdebattör, fotbollscoach m.m. och inte minst en rolig föreläsare och inspiratör. Utgångspunkt: biblioteket har alla bra förutsättningar att lyckas, har bra goodwill, det finns en positiv inställning.. Politikerna borde säga: först ger vi pengar till biblioteket sen får vi se om det blir ngt över till skola och sjukvård Varför får vi då inte de anslag vi vill? Får vi det vi förtjänar? Dvs. inte tillräckligt eftersom vi inte lyckas motivera och övertyga och genomföra något som går utanför ramarna Vissa saker kommer igen i de 200 bästa verksamheterna (i Norge?) och då först och främst 3 saker: förmågan att 1. Bygga starka kulturer, att skapa en vigemenskap som alla vill tillhöra Exempel: frikyrkan ( där händer ngt, det kastas lite kryckor ), frimurarorden, fotbollen Hur kan biblioteket profilera sig/attrahera i konkurrens om folks tid, billiga böcker, nätet? Vi kan fråga oss: Vilken verksamhet driver vi egentligen? Vad vill vi? Inte göra exakt likadant som alla andra. Varför ska folk komma just till biblioteket till vårt bibliotek? (Malmö bibliotek bästa raggningsplatsen!) Mötesplats ett ord som ständigt återkom under konferensen! Vår tids största mötesarenor: 1. Köpcentret 2. Fotbollsarenan 3. Kan bli biblioteket? Möten viktigare än böcker ge folk en möjlighet att bli del av något 2. Berätta bra historier Hur utformar/säger/berättar/agerar vi vårt budskap? Gör vi ngt som låter tala om sig bli en bra historia? Hur man skriver ngt positivt eller negativt?
3. Ideologisk tydlighet Vad är kärnan, vad är innehållet i vår verksamhet? Att ha visioner att vara visionär Disney: inte bara tjäna pengar, att göra folk glada IKEA: skapa en bättre vardag för de många människorna Svenska spel: Vi ger drömmen en chans Biblioteketet? Har vi formulerat vår vision? (En deltagare påpekade att män kvinnor är andra lösenord för sortering ) Varför används då dessa lösenord för att skilja ut? Vad vill man slå vakt om? Vad vill man skydda genom att kräva lösenord för förmodade skillnader? Vad hotas? Krav på att den andre ska omvända sig. När slutar en invandrare att vandra? När blir han faktiskt svensk? En mycket kort sammanfattning av en föreläsning som gav mycket att tänka på (läs mer i Azars bok: Den koloniala bumerangen från schibbolet till körkort i svenskhet) och som ledde över till nästa inslags resonemang ur ett mer konkret biblioteksperspektiv: Nick Jones, enhetschef på Forumbiblioteket i Nacka och Christina Persson, chef för Göteborgs stadsbibliotek PS: Vi elsker Inge-Brigt! Michael Azar lektor och författare vid idé- och lärdomshistoriska institutionen, Göteborgs universitet Schibbolet och gränsens politik (Schibbolet= språkvetenskaplig term. Uttalet av ordet fick enligt Domarboken avgöra om man var vän eller fiende) Handlade om fysiska och mentala gränser och olika krav på lösenord för att inlemmas i en gemenskap. Lösenord idag kan t.ex. vara pass, hudfärg, religion, DNA eller i vissa fall t.ex. ett skägg! Michael Azar gav olika historiska exempel på hur lösenord använts, från utdrivningen av judar i Spanien 1492, Förintelsen och fram till idag då kulturer är det nya lösenordet ett begrepp som sorterar in och sorterar bort. Varför har vi organiserat biblioteket som vi gjort? Vilka tilltals? Vilka stöts bort? Apropå lösenord. Vilka saker hör inte hemma här? Vi förväntar oss ett visst beteende av våra besökare. Vilka passar inte in? Har vi för höga trösklar? Ser vi för mycket i schabloner? En människa är t.ex. inte bara en invandrare, eller en tjej eller pensionär En tanke apropå Ingebrigds byggande av gemenskaper: något/någon måste uteslutas för att en gemenskap för en viss grupp ska skapas (vi-tillhörighet) men biblioteket ska vara till för alla. Innehållet i biblioteket är komplext kan och ska möta många olika behov. Det gäller att hitta ett gränssnitt en ingång för att möta de olika behoven att göra det lätt att utnyttja det vi erbjuder. Hur särskiljer vi? T.ex. utländska språk, var står de? Hur hittar vi man dit? Talböcker osv Hur uppfattas olika miljöer? Gjorda för kvinnor eller för alla?... Alla bibliotek behöver inte repetera varandra kan istället skjuta in något nytt
biblioteket ska vara en annan miljö än varuhuset. Wow, kan det se ut så här på ett bibliotek!! (Åter till Ingebrigdt något oväntat, något man kan berätta om..) Alla som inte använder/besöker biblioteket icke-användarna : Vad är det som inte känns relevant för så många? Kanske är (osynliga) gränser och lösenord hinder? Hur kan vi förändra och luckra upp? Icke-användarundersökning? Skaka om bilden av biblioteket Skaka om bilden av biblioteket - Norrbottens länsbibliotek/ Detlef Barkanowitz och Eva Stenmark/ organisationskonsult berättarde om projektet som satte bibliotekets varumärke på norrbottningarnas karta. Ett imponerande och fantastiskt projekt med samarbete mellan alla14 kommunerna i Norrbotten!! Biblioteket som självklarhetens förbannelse alla tycker om bibl. men det engagerar inte Ett av målen: att inspirera de 14 kommunernas biblioteksanställda i Norrbotten. Skapa leverera kommunicera Tre bilder av varumärket: En image (rykte) kan inte skapas utan ägs av betraktaren men den kan påverkas Identitet Vilka är vi? Hur gör vi? Profilering: hur kommunicerar vi? Hur uppfattas vi? Vad vill vi förknippas med? Tystnad? Ordning & reda? Här kan allt hända:::? Det man säger och gör bygger bilden men mer hur vi gör än hur vi säger Detta jobbade projektet med: Varumärkesplattform, vision, värderingar, kommunikationsstrategi, aktivitetsplanering, logotyp, grafisk profil, 4 gemensamma länstäckande kampanjer Hur gick det till? - målgrupper - nuvarande image - identitet - personlighet - kärnvärden Bibliotekets 4 kärnvärden: Inspirerande Berikande Möten Paus (i vardagen) Ingen annan kan erbjuda den länstäckande - kombinationen Förändringar - berikar eller förstör? Förankra i hela organisationen - 150 pers inklusive vaktmästare. Gemensamt Manifest Affischkampanjer ( Alla hjärtans.., Världsbokdagen, Hösten e-böcker, Webben) 2006 förberedelseår 2007 genomförande www.bibblo.se (den gemensamma hemsidan) fick 2000 besök/månad Kampanjen fick 60 positiva artiklar Utlån + 58 500 Besök + 232 000 Varumärket byggs varje dag Norrbottens bibliotek får i år Greta Renborgs marknadsföringspris. Läs mer om Norrbottensprojektet på den här länken: http://www.nll.se/testphd.aspx?id=84108
Rum för barn Katti Hofflin Katti, chef för Rum för barn på Kulturhuset hade flexibilitet och inspiration som nyckelord och att man måste vilja något med biblioteket. Tonåringar vill inte bli sedda men vill själva se allt! Ta vara på allas (personalens) egenarter och intressen. Med eget engagemang kan man inspirera andra och därtill förverkliga några av sina egna intressen på jobbet! Vad är ett barnperspektiv? Vuxenperspektiv? Är alla barn vuxna lika? Fysisk möblering: ungdomar vill inte vada genom bilderböcker för att komma till sitt rum/avdelning. Bör vara avskiljt. Mer om konferensen finns på: http://halmstadkonferensen2008.blogspot. com/ Airi Palm Barbro Franzén