UTVECKLINGSKRAFT OCH KUNSKAPSDRIVEN TILLVÄXT. Samlat ProgramDokument Mål 1 Södra Skogslänsregionen 2000-2006 SVERIGE PAGE

UTVECKLINGSKRAFT OCH KUNSKAPSDRIVEN TILLVÄXT Samlat ProgramDokument Mål 1 Södra Skogslänsregionen 2000-2006 SVERIGE PAGE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 PARTNERSKAPET 7 1. ANALYS AV MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN 8 1.1 Allmän beskrivning av Södra Skogslänsregionen 8 1.2 Den internationella och nationella ekonomiska utvecklingen 9 1.3 Befolkningen 10 1.3.1 Befolkningstäthet 10 1.3.2 Befolkningsutveckling 11 1.4 Sysselsättning och näringsliv 13 1.4.1 Sysselsättningsutveckling 13 1.4.2.Shift-Share analys av sysselsättningsutvecklingen 16 1.5 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder 18 1.6 Näringsliv 20 1.6.1 Näringslivsstruktur i Södra Skogslänsregionen 20 1.6.2 Produktivitet 22 1.6.3 Näringslivets utbildningsnivåer och kompetens 23 1.6.4 Andel offentlig och privat sektor 25 1.6.5 Utveckling inom försvarsmakten 26 1.6.6 SMF:s villkor 26 1.6.7 Produktionsmått för några näringar 26 1.7 Jord- och skogsbruk 29 1.8 Yrkesfiske, vattenbruk och förädling av fiskprodukter 31 1.9 Nyföretagande 33 1.10 Ekonomisk tillväxt -BRP 34 1.11 Inkomster 35 Inkomstfördelning 35 1.12 Utbildning och FoU 38 Distansutbildning 38 Forskning och utveckling 39 1.13 Infrastruktur 39 Transportsystemens funktion 39 Vägar 39 Järnvägar 40 Sjöfart 40 Flyg 41 IT-infrastruktur 41 2

1.14 Kultur 41 1.15 Social ekonomi och lokal utveckling 42 1.16 Samisk näringslivsutveckling 43 1.17 Rennäringen 43 1.18 Attraktivitet och tillväxt 44 1.19 Jämställdhet 44 1.20 Strategisk miljöbedömning 45 Bakgrund 45 Regionens natur- och kulturmiljö i ett europaperspektiv 46 Naturresurser och miljökvalitet - näringar 47 Näringar och ekonomi - miljöpåverkan 48 Naturskydd i regionen 49 EU:s krav på strategisk miljöanpassning 49 Miljöanpassning i näringslivet 50 Samband mellan miljö och ekonomisk utveckling 51 Miljökriterier och indikatorer 52 Miljölagstiftning, miljötillsyn och implementering av miljömål 52 1.21 Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot SWOT 53 Kusten 54 Inlandet 55 2. STRATEGI OCH INSATSOMRÅDEN 56 2.1 Övergripande mål 56 2.2 Strategi 56 2.3 Insatsområden 61 3. ÖVERSIKT ÖVER ÅTGÄRDERNA 70 3.1 Insatsområde 1: Näringslivsutveckling 70 3.1.1 ÅTGÄRD 1.1: UTVECKLING AV FÖRETAG OCH FÖRETAGANDE 71 3.1.2 ÅTGÄRD 1.2: OMRÅDEN MED SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR 73 3.1.3 ÅTGÄRD 1.3: STÄRKT INFRASTRUKTUR FÖR KOMPETENSUTVECKLING SAMT FORSKNING OCH UTVECKLING 74 3.2 Insatsområde 2: Livslångt lärande och utveckling av mänskliga resurser för arbetslivet 75 3.2.1 ÅTGÄRD 2.1: KOMPETENSUTVECKLING FÖR SYSSELSATTA 76 3.2.2 ÅTGÄRD 2.2: ÖKAD ANSTÄLLBARHET OCH FÖRETAGARANDA 79 3.2.3 ÅTGÄRD 2.3: INTEGRATION, MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 81 3.2.4 ÅTGÄRD 2.4: LOKALT PROJEKTSTÖD 83 3.2.5 ÅTGÄRD 2.5: SAMVERKAN MELLAN UTBILDNING OCH NÄRINGSLIV 84 3.3 Insatsområde 3: Utveckling av jord- och skogsbruk, landsbygdsutveckling samt utveckling av fiskerinäringen 85 3.3.1 ÅTGÄRD 3.1: INVESTERINGAR I JORDBRUKS- TRÄDGÅRDS- OCH RENNÄRINGSFÖRETAG87 3.3.2 ÅTGÄRD 3.2: STARTSTÖD TILL UNGA JORDBRUKARE OCH RENNÄRINGS-FÖRETAGARE 88 3

3.3.3 ÅTGÄRD 3.3: BEARBETNING OCH SALUFÖRING AV JORDBRUKSPRODUKTER 89 3.3.4 ÅTGÄRD 3.4: KOMPETENSUTVECKLINGSINSATSER 90 3.3.5 ÅTGÄRD 3.5: MILJÖÅTGÄRDER INOM SKOGSBRUKET 90 3.3.6 ÅTGÄRD 3.6 LANDSBYGDSUTVECKLING 91 3.3.7 ÅTGÄRD 3.7: ANPASSNING AV FISKEANSTRÄNGNINGEN 93 3.3.8 ÅTGÄRD 3.8: UTVECKLING AV FISKERINÄRINGEN 94 3.4 Insatsområde 4: Utveckling av livsmiljö samt infrastruktur 97 3.4.1 ÅTGÄRD 4.1: ATTRAKTIVA REGIONER OCH SKYDD FÖR MILJÖN 98 3.4.2 ÅTGÄRD 4.2: INFORMATIONSTEKNISK INFRASTRUKTUR 99 3.4.3 ÅTGÄRD 4.3: TRANSPORTINFRASTRUKTUR 99 3.5 Insatsområde 5: Det samiska området -Sápmi 100 3.5.1 ÅTGÄRD 5.1: SAMISK LANDSBYGDS- OCH KULTURUTVECKLING 101 3.5.2 ÅTGÄRD 5.2: KOMPETENSUTVECKLING - FORSKNING OCH UTBILDNING 102 3.5.3 ÅTGÄRD 5.3: UTVECKLING AV RENNÄRINGEN OCH SAMEBYARNA 104 3.6 Insatsområde 6: Tekniskt stöd 106 4.1 Finansieringstabellerna återfinns i bilaga 1. 106 4.2 Förhållandet till EG:s statsstödsregler 106 5. ERFARENHETER AV ARBETET MED STRUKTURFONDERNA I REGIONEN109 5.1 Mätmetoder och indikatorer 110 5.2 Övergripande effekter 110 5.3 Erfarenheter och effekter av strukturfondsprogram 111 5.4 Kvantitativa effekter 113 5.4.1 Effekter i mål 6- regionen 113 5.4.2 Effekter i mål 2 Ångermanlandskusten 114 6. INDIKATORER MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN 115 7. INTEGRERING AV EX-ANTE UTVÄRDERING 119 8. ADDITIONALITET 120 9. ORGANISATION AV SPD:NS GENOMFÖRANDE 124 9.1 Sammanfattande beskrivning av Förvaltningsmyndighet och utbetalningsmyndighet 124 9.2 Särskilda regler för vissa stöd 126 9.3 Medverkan i berednings- och beslutsprocessen 127 9.4 Åtgärdsvisa ramprogram, storprojekt och virtuella storprojekt 128 9.5 Mål 3-åtgärder i mål 1 131 4

9.6 Samarbete över läns- och programgränser 134 9.7 Datasystem 134 9.8 Flödesplaner 135 9.8.2 Från ansökan till projektbeslut 136 9.8.3 Från rekvisition till utbetalning 137 9.8.5 Flödesplan över stöd till fisket 140 9.9 Medfinansiering och beskrivning av finansiella strömmar 140 10. ÖVERVAKNINGS- OCH UTVÄRDERINGSSYSTEM 142 10.1 Upprättande av övervakningskommitté 142 10.2 Övervakningskommitténs uppgifter 142 11. ÅTGÄRDER FÖR ATT GE OFFENTLIGHET ÅT SPD:N 143 5

INLEDNING Detta är ett program för tillväxt, sysselsättning och näringslivsutveckling i mellersta och södra Norrland och nordvästra Svealand. Området, som varken geografiskt eller funktionellt är en sammanhängande region, uppvisar emellertid många gemensamma särdrag. Vi har i detta program valt att kalla området för den Södra Skogslänsregionen. En övergripande målsättning med programmet är att stärka utvecklingskraften i regionen och att främja en kunskapsdriven tillväxt i näringslivet. Regionens vision är ett växande näringsliv, entreprenörsanda och en sådan utveckling av regionens goda livsmiljöbetingelser att det leder till en ökad inflyttning. Det finns en stark medvetenhet om att framtiden för den Södra Skogslänsregionen i första hand formas av dess egna invånare. Det är enskilda individer, företag, organisationer och myndigheter, som tillsammans skall förverkliga visionen. I den Södra Skogslänsregionens samtliga fem berörda län pågår sedan våren 1998 ett arbete med att utarbeta regionala tillväxtavtal för länen. Detta arbete sker i samverkan med ett stort antal parter i ett brett partnerskap. Det nu föreliggande förslaget till Mål 1-program för den Södra Skogslänsregionen baseras i allt väsentligt på förslagen i de regionala tillväxtavtal som partnerskapen har utarbetat. Programmet är långsiktigt. Det omfattar en sjuårsperiod och fokuserar på åtgärder, som syftar till att utveckla regionens starka sidor. Den rika kulturen och den storslagna naturen är tillgångar, som skall tas till vara i syfte att öka regionens attraktionskraft och stärka tillväxten i näringslivet. Programmet prioriterar särskilt insatser för ökad kunskap, forskning och utveckling. Tillgång till utbildning är en avgörande förutsättning för att frigöra människors kreativa förmåga. Kunskap är också en förutsättning för näringslivets förnyelse och diversifiering. I programmet prioriteras också tjänstenäringar, kultur, turism, information och kommunikation. Det är sektorer, som spelar en avgörande roll för utvecklingen av regionen. Det är i första hand enskilda individers kunnande, engagemang och delaktighet, som kan skapa utvecklingskraft. Programmet skall stärka förutsättningarna för positiva och självgenererande utvecklingsprocesser, där många enskilda individer men också företag, organisationer och myndigheter tar aktiv del. De nationella insatserna inom utbildning, forskning, kommunikationer med flera områden, utgör den ram inom vilken programmet kommer att genomföras. Genomförandet förutsätter därför en nära samverkan partnerskap med centrala myndigheter. Den Södra Skogslänsregionen omfattar Torsby kommun i Värmlands län, Malung, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner, samt Venjans och Våmhus församlingar i Dalarnas län, Ljusdals kommun i Gävleborgs län, samt Västernorrlands och Jämtlands län. 6

PARTNERSKAPET Förslaget till mål 1-program för Södra Skogslänsregionen har utarbetats av de fem länsstyrelserna i regionen i nära samverkan med partnerskapet. Partnerskapet består av representanter från alla delar av samhället; primärkommuner, landstingskommuner, statliga myndigheter, försäkringskassor, företag, intresseorganisationer, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, folkrörelseorganisationer, lokala utvecklingsgrupper, branschorganisationer, föreningar, kooperativ, universitet, högskolor, etc. Vidare upprätthålls fortlöpande ett stort antal kontakter mellan representanter för länsorgan och kommuner å ena sidan, och företrädare för branschorgan, organisationer och enskilda företagare å den andra. Det gäller exempelvis de areella näringarna, företagssektorn och olika kunskapscentra. Våren 1998 påbörjades i regionen ett arbete, på initiativ och inbjudan av den svenska regeringen, med att utarbeta regionala tillväxtavtal i varje län. Tillväxtavtalen syftar till en bättre samordning av tillväxtfrämjande åtgärder, en fokusering och prioritering av de mest verkningsfulla åtgärderna och de ger möjlighet till mer långsiktiga överenskommelser mellan näringsliv och samhälle. Målet är att öka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Avtalen är treåriga och börjar gälla från år 2000. Mål 1-programmet baseras i huvudsak på de regionala tillväxtavtal som samma parter har börjat utarbeta under 1998-1999 i respektive län inom mål 1 Södra Skogslänsregionen. Arbetet med tillväxtavtalen och mål 1-programmet kan därför ses som en kontinuerligt sammanhållen process där mål 1-programmet blir en naturlig fortsättning och ett komplement till tillväxtavtalen. Möjligheten till deltagande i processen med att utarbeta tillväxtavtal och Mål 1-program har stått öppen för hela partnerskapet, även om olika aktörers medverkan har varierat både till form och omfattning. Medverkan har omfattat en rad olika aktiviteter, från mycket aktivt och konkret arbete i till exempel tematiska arbetsgrupper som har utarbetat strategier, formulerat mål och skisserat åtgärder, till mer allmänna förslag, yttranden och synpunkter vid möten och i remisser. Under processens gång har ett stort antal sammankomster, i såväl mindre arbetsgrupper som möten med stort antal deltagare, ägt rum, där idéer och förslag har presenterats och diskuterats. Samarbetet inom partnerskapet har huvudsakligen skett inom varje län, men även länsöverskridande möten har ägt rum och kontakter tagits med partnerskap på central nivå. De länsvisa partnerskapen omfattar minst ett hundratal personer i varje län. Genom partnerskapet har således ett mycket stort antal människor involverats i arbetet och medverkat till programmets utformning. Arbetssättet innebär att utvecklingsarbetets inriktning, så som det är formulerat i mål 1-programmet, har en mycket bred samhällsförankring. Partnerskapet deltar inte bara i processen med att utarbeta programmet utan kommer att delta aktivt även i programgenomförandet, som projektägare och medfinansiärer samt i utvärdering och uppföljning, bl.a. genom övervakningskommittén. Stora delar av partnerskapet har redan i den tidigare strukturfondsperioden deltagit på detta sätt och tillägnat sig en god erfarenhet och kompetens, som kommer att fördjupas vid implementeringen av mål 1-programmet. Det finns även förutsättningar för att partnerskapet för mål 1 kan samverka med de regionala kompetensråden och den territoriella sysselsättningspakten i Jämtland. 7

1. ANALYS AV MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN Analysen baseras på den senaste tioårsperioden. Befolkningsutvecklingen omfattar perioden fram till och med 1998 och sysselsättningsstatistiken omfattar tiden fram till och med 1997. Perioden 1988-98 innehåller en högkonjunktur i slutet av 80-talet för att sedan vända i en djup lågkonjunktur i början av 90-talet. De senaste åren visar en ekonomisk uppgång. I avsnittet om erfarenheter från strukturfonderna redovisas den effekt dessa haft vad gäller nya arbetstillfällen m.m. Den valda perioden avspeglar inte den negativa strukturella förändring av befolkningssammansättning och befolkningsantal samt sysselsättning, som sedan 1950-talet präglat utvecklingen och då särskilt i inlandet. Att i det sjuåriga utvecklingsprogram som här presenteras, vända en långvarig trend som innebär minskad befolkning, lägre andel yngre och en minskande sysselsättningsgrad som sett i stort sett fortgått i över 40 år är en utmaning på gränsen till det omöjliga. Mål 1 Södra Skogslänsregionen rymmer betydande inomregionala skillnader. Analysen tar hänsyn till detta. Vi har valt att redovisa kustområdet och inlandsområdet i vissa fall var för sig. Kustområdet består av kommunerna Timrå, Härnösand, Kramfors och Sundsvall exklusive församlingarna Holm och Liden samt Örnsköldsvik exklusive församlingarna Anundsjö, Skorped, Björna och Trehörningsjö. På grund av svårigheter att få fram statistik på församlingsnivå redovisas kusten inklusive hela Sundsvalls och Örnsköldsviks kommuner i de fall det ej gått att få fram församlingsuppgifter. 1.1 Allmän beskrivning av Södra Skogslänsregionen Södra Skogslänsregionen (SSr) omfattar Jämtlands respektive Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Regionen avgränsas i öster av Bottenhavet och i väster av den norska gränsen. Den totala ytan uppgår till 110 820 km 2 eller 27 procent av Sveriges territorium. Befolkningen i regionen är koncentrerad till kust och älvdalar. Kustdelen utgör drygt 7 procent av den totala arealen med 208 300 invånare eller 46 procent av en befolkning på 453 500 personer. Den genomsnittliga befolkningstätheten är endast 4 personer per km 2 för hela området varav inlandet har 2 invånare per km 2 och kustdelen 26. Den genomsnittliga befolkningstätheten i Sverige är 22 personer per km 2 medan EU 15 har 117 invånare per km 2. Vid kusten finns flest antal tätorter med fler än 2 000 invånare. Av totalt 27 sådana har inlandet 12. Det finns endast fyra tätorter som har 10 000 invånare eller fler varav tre ligger i kustområdet. Tätortsområdet Sundsvall Timrå Härnösand är Norrlands störst sammanhängande befolkningskoncentration inom en omkrets på fem mil. Förutom Östersundsområdet kännetecknas inlandsdelarna i regionen av stor gleshet med små tätorter. Detta skapar speciella problem för arbetsmarknadens och serviceförsörjningens funktionalitet. Regionen är rik på naturtillgångar och har en storslagen miljö. Närmare 10 procent av landarealen består av fjäll och cirka 70 procent är täckt av skog. I områdets västra delar bedriver samerna en omfattande renskötsel. Andelen jordbruksmark omfattar 2-3 procent av området. 8

Fjällen, skogen, kusten, älvdalarna och sjöarna utgör ett vackert naturlandskap. Här finns en orörd vildmarksnatur med ren luft. Klimatet är tempererat och stora delar av området är täckt av snö från november till maj. Kulturmiljön är en stor tillgång för möjligheterna att driva och utveckla bland annat besöksnäringen. Samerna har en egen historia, med särskilda näringar och ett eget språk. De viktigaste näringarna är renskötsel, fiske, jakt och hantverksslöjd. 1.2 Den internationella och nationella ekonomiska utvecklingen För att belysa den internationella och nationella ekonomiska utvecklingen refereras här Närings och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) bidrag till långtidsutredningen. Den allvarliga kris som inträffade i början av 1990-talet har inneburit stora förändringar i den svenska ekonomin. Dominerande förändring är naturligtvis den höga arbetslösheten och den åtföljande krisen i de offentliga finanserna. NUTEKs syfte med rapporten är inte att primärt fokusera på arbetslösheten. Istället resonerar NUTEK kring produktivitet, konkurrenskraft, spelregler och näringsklimat eftersom en gynnsam utveckling inom dessa områden innebär en ökad sysselsättning och därigenom en högre välfärd. Utbildning och kompetens, som är en gemensam nämnare för dessa områden, får en allt större betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Det senaste årtiondet har placerat Sverige, ekonomiskt och sysselsättningsmässigt, som ett land bland andra i Europas mitt. Vårt framtida välstånd bestäms till stor del av att företag i fortsättningen väljer att placera högförädlande verksamheter inom våra gränser. En välutbildad och kompetent arbetskraft är ett nödvändigt villkor för att sådana verksamheter skall kunna bedrivas här. Sverige har hittills kunnat konkurrera väl inom områden som är kunskapsintensiva som till exempel telekommunikation och läkemedelsproduktion. Ser vi till våra framtida möjligheter att hävda oss är drivkrafter till högre utbildning och drivkrafter att genomföra kvalificerade utbildningar av största näringspolitiska relevans. Om Sverige skulle ha samma andel högre utbildade som några av våra närmaste konkurrentländer skulle ett tillskott på över 80 000 akademiker behövas. NUTEKs rapport pekar därför på att landet behöver fler högutbildade i arbetskraften. Den höga baskompetens som rapporten redovisar inger dock tillförsikt då den innebär att en kontinuerlig utveckling och höjning av kunskaperna är möjlig och att behovet av extra kompetens därmed kanske kan fyllas av den arbetskraft som redan finns. Den innebär även att denna process kan ske till relativt låga kostnader. Att svenska företag inte i större utsträckning använder sig av arbetskraftens baskompetens inger dock betänksamhet. Tillgången till och tillvaratagandet av kunskap och kompetens är nödvändiga villkor för ett konkurrenskraftigt framtida näringsliv. Efterfrågan på arbetskraft har förändrats i samband med krisen på 1990-talet. Näringslivet har drastiskt minskat efterfrågan på lägre utbildade. Oavsett verksamhet ställs allt högre krav på arbetskraftens formella utbildning. NUTEKs scenarier till 2010 indikerar att sysselsättningen inte kommer att växa nämnvärt mer i kunskapsintensiv industri medan den i större omfattning gör det inom de kunskapsintensiva tjänsterna och, märk väl, i den arbetsintensiva tjänstesektorn. Tillväxten i understödjande service 9

är kan därför ses som ett komplement till utvecklingen i de övriga tillväxtsektorerna. Den näringspolitiska uppmärksamheten kan därför inte koncentreras enbart till sektorer med krav på högre utbildning. 1.3 Befolkningen 1.3.1 Befolkningstäthet Södra Skogslänsregionen har som tidigare nämnts en mycket gles befolkning. Kartan nedan visar befolkningens fördelning. Den glesa befolkningen och de långa avstånden medför att servicen till medborgarna blir dyr. Samtidigt är en god service till rimlig kostnad en viktig del av attraktionskraften för regionen. Nya sätt att organisera servicen behöver utvecklas. Det är också viktigt att regionen får en grundläggande infrastruktur, det vill säga framkomliga vägar, flygförbindelser och IT-infrastruktur av god kvalité till samma kostnader som i övriga 10

delar av landet. Detta är en av grundförutsättningarna för att få en ökad ekonomisk tillväxt och inflyttning i regionen. 1.3.2 Befolkningsutveckling Folkmängden år 1998 uppgick till 453.523 invånare, vilket motsvarar 5,1 procent av rikets befolkning. Under den senaste tioårsperioden har rikets befolkning ökat med 4,7 procent samtidigt som befolkningen minskat i Södra Skogslänsregionen med 3,0 procent. Befolkningsminskningen har varit något större i inlandet (-4,1 procent) än i kustlandet (-1,6 procent). En negativ befolkningsutveckling är dock inget nytt fenomen i Södra Skogslänsregionen. Regionen har haft en vikande befolkningsutveckling sedan ett halvsekel tillbaka. Under perioden 1954-1998 förlorade regionen 76 000 invånare eller drygt 14 procent av sin folkmängd. Den främsta orsaken till detta är näringslivets omvandling men även en utveckling mot koncentration och urbanisering i storstads- och universitetsregioner. Tabell: Befolkningsutvecklingen i Mål 1 Södra Skogslänsregionen 1988 1998 Område Folkmängd 31/12 resp. år Förändring 1988-98 1988 1998 Antal Procent S. Skogslänsreg. 467 347 453 523-13 824-3,0 - varav inland 255 689 245 200-10 489-4,1 - varav kustland 211 658 208 323-3 335-1,6 Mellan 1988 och 1998 minskade antalet kvinnor i Södra Skogslänsregionen 2,7 procent medan minskningen för män var 3,2 procent. Förklaringarna till befolkningsminskningen de senaste åren är flera. Den djupa lågkonjunkturen 1990 93 ledde till hög arbetslöshet i landet och därmed till en kraftig nedgång i antalet sysselsatta. Detta slog mycket hårt mot ett flertal lokala arbetsmarknader i regionen. När ekonomin återhämtade sig har tillväxten blivit starkare i storstadsområdena och människor flyttar för att söka arbete. Det sker för närvarande en stor inrikes omflyttning där människor flyttar till storstäderna och följaktligen har regionen haft en kraftig nettoutflyttning sedan 1995. Under lågkonjunkturen skedde en kraftig neddragning inom traditionell industri och offentlig sektor som fått genomslag i form av arbetslöshet och utflyttning. Andra faktorer som förklarar nedgången i befolkningen är den sneda åldersstrukturen och det extremt låga barnafödandet samt att invandringen sjunkit till en låg nivå. Under den senaste tioårsperioden svarar det negativa födelsenettot för den större delen av befolkningsminskningen. Sedan flyktingströmmarna avtagit från mitten av 1990-talet har dock flyttnettot i ökad utsträckning bidragit till den negativa utvecklingen. Diagram: födelse- och flyttnetto i Södra Skogslänsregionen 11

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000-1 500-2 000-2 500-3 000 1989 Födelse- och flyttnetto 1989-1998 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Födelsenetto Flyttnetto 1996 1997 1998 Källa: SCB, Befpak För de sista fem åren uppgick flyttnettot sammantaget till ca -8.400 personer. Utflyttarna i åldrarna 20-29 år var drygt 6.000 fler än inflyttarna i motsvarande åldersgrupp. Ett underskott av yngre kvinnor och en fortsatt hög nettoutflyttning är ogynnsamt för den långsiktiga tillväxten i regionens företag. De unga flyttar i hög utsträckning till mer kvalificerade arbeten, intressanta utbildningar och en attraktivare social miljö. Men den bristande inflyttningen är ett större problem. Flyttningsströmmarnas köns- och ålderssammansättning förstärker fortlöpande den ogynnsamma köns- och åldersfördelningen i befolkningen. Jämfört med riksgenomsnittet finns ett underskott på cirka 10 500 invånare i åldrarna 20-44 år, varav 6 000 kvinnor. Det sistnämnda har direkt betydelse för födelsetalen. Motsvarande jämförelse visar på ett överskott på cirka 10 000 invånare i åldrarna 65 år och äldre, varav 2 500 personer i åldersgruppen 80 år och äldre. För Södra Skogslänsregionen handlar det om att kunna erbjuda ett alternativ till att flytta och skapa möjlighet till återflyttning och inflyttning. Regionen måste bli mer attraktiv vad gäller boende, service, arbete och utbildningsmöjligheter. Fortsätter nettoutflyttningen av kvinnor och ungdomar under en längre tid med lägre barnafödande som följd och en åldrande befolkning, blir befolkningsminskningen självgenererande. En flyttare motsvarar en vinst/förlust på ca 28 000 kronor i skatteintäkter 1. Befolkningsminskning undergräver successivt kommunernas och landstingens ekonomi. För vissa verksamheter kvarstår de fasta kostnaderna under lång tid som då måste fördelas på färre. Problemen är särskilt påtagliga för kommuner med stor yta och liten folkmängd, då stordriftsfördelar till stor del saknas. Då högutbildade är mer benägna att flytta än lågutbildade från traditionella utflyttningskommuner, får dessa ofta en sämre kunskapsstruktur. Detta påverkar företagens tillgång till kvalificerad arbetskraft, det vill säga den mest kritiska faktorn för företagens konkurrensförmåga. 1 Kent Eliasson: Flyttningar och regional omvandling i Mittsverige (SIR Rapport 105/1998) 12

En väl sammansatt befolkningsstruktur vad avser kön, ålder och utbildningsnivå samt en stabilisering av folkmängden vid programperiodens slut kring 445 000 bör eftersträvas i regionen. Folkmängden i inlandet uppgick den första januari 1999 till ca. 245 200 personer och beräknas år 2006 ligga runt 238 000. 1.4 Sysselsättning och näringsliv 1.4.1 Sysselsättningsutveckling I Mål 1 Södra Skogslänsregionen fanns det omkring 57 400 arbetsställen med 188 000 förvärvsarbetande år 1997. Därav hade kustregionen omkring 91 000 sysselsatta. Av det privata näringslivets arbetsställen exkl. jord- och skogsbruk saknar dock närmare 70 procent anställda dvs. Närmare 70 procent av arbetsställena består av ensamföretagare. Antalet egna företagare exkl. inom jord- och skogsbruk uppgick 1997 till drygt 8 000 eller 4,5 procent av de förvärvsarbetande i Södra Skogslänsregionen. Motsvarande andel i riket var 4,4 procent. Under perioden 1987 t o m 1997 minskade sysselsättningen i området med drygt 41 000 personer eller 18 procent, vilket kan jämföras med rikets nedgång på 13 procent. Sysselsättningen i kustdelen 1987-1997 minskade med 17,7 procent medan motsvarande förlust för inlandet var 22,2 procent. Mellan 1987 och 1997 minskade sysselsättningen för män med 19,4 procent och för kvinnor med 16,4 procent. Andelen förvärvsarbetande kvinnor i åldersgruppen 16 år och äldre var 60,8 procent i Södra Skogslänsregionen 1997 jämfört med rikets 64,5 procent. Motsvarande andel för män var 64,9 procent mot 70,1 procent i riket. I tabellen nedan redovisas sysselsättningsutvecklingen på näringar och kön för förvärvsarbetade dagbefolkning 16 år och äldre åren 1987 1997. Tabell: Förvärvsarbetande män och kvinnor i Södra Skogslänsregionen* 1987 och 1997 1987 1997 diff 1987-1997 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kv+män Jordbruk, skogsbruk o fiske 3 419 12 026 1 303 5 884-2 116-6 142-53,5% Tillverkning o utvinning 10 791 32 184 6 366 23 407-4 425-8 777-30,7% Energiprod. vattenför. avfall 484 2 610 403 2 081-81 - 529-19,7% Byggverksamhet 1 468 15 747 832 10 598-636 - 5 149-33,6% Handel och kommunikation 16 657 23 566 12 685 20 344-3 972-3 222-17,9% Finansiell verks. media o företagstj. 6 590 6 742 7 371 10 023 781 3 281 30,5% Utbildning och forskning 9 617 5 370 9 979 5 261 362-109 1,7% Vård och omsorg 41 293 5 818 35 926 4 894-5 367-924 -13,4% Personliga och kulturella tjänster 7 727 5 238 7 456 5 987-271 749 3,7% Offentlig förvaltning mm 6 874 7 790 6 153 6 753-721 - 1 037-12,0% Ej specificerad verksamhet 3 036 4 111 1 820 2 474-1 216-1 637-39,9% Samtliga näringsgrenar 107 956 121 202 90 294 97 706-17 662-23 496-18,0% *exkl församlingarna Venjan och Våmhus. För dessa saknas uppgifter Källa: SCB Observera att antalet arbetstillfällen i Sverige och länen blev omkring 3 procentenheter lägre när en ny avgränsning av sysselsatta började tillämpas av SCB år 1993 jämfört med den tidigare metoden. 13

Utveckling förvärvsarbetande 1987-1997 4000 40,0% 2000 0 30,0% 20,0% 10,0% -2000-4000 0,0% -10,0% -20,0% -6000-8000 -30,0% -40,0% -50,0% -10000 Jord, skog Tillv. o. utvin. Energi och vatten Bygg Handel Finans & & företags kommuni tj. Utb. & FoU Vård och omsorg Pers- & Kulturell a tj. Offentl. Förv. Mm. Ej spec. -60,0% kvinnor -2116-4425 -81-636 -3972 781 362-5367 -271-712 -1216 män -6142-8777 -529-5149 -3222 3281-109 -924 749-1037 -1637 kv + män -53,5% -30,7% -19,7% -33,6% -17,9% 30,5% 1,7% -13,4% 3,7% -12,0% -39,9% Källa: arbetsställen enligt SCB:s företagsregister, förvärvsarbetande enligt SCB:s Ampak Utvecklingen inom jord- och skogsbrukssektorn kan te sig väldigt dramatisk. Men statistikens dryga halvering av näringen beror inte enbart på en faktiskt minskad arbetskår utan kan även hänföras till att registreringen av antalet sysselsatta inom jordbruket förändrades 1991. Det medförde att sysselsättningsnivån minskade med närmare 20 procentenheter jämfört med tidigare år. Den reella minskningen är drygt en tredjedel av arbetsstyrkan på tio år. Sedan 1987 har närmare ¾av antalet skogsarbetare försvunnit främst till följd av ökad maskinavverkning och automatisering inom storskogsbruket. Trots de stukturrationaliseringar som gjorts inom jordoch skogsbruket är dock andelen sysselsatta inom Södra Skogslänsregionens inland fortfarande relativt hög jämfört med kusten och riket. Av de arbetstillfällen som försvunnit 1987-1997 har de flesta funnits inom industrin, bl. a beroende på omfattande strukturrationaliseringar, omlokaliseringar och ägarförändringar. Inom industrin sker kontinuerliga investeringar och produktivitetsförbättringar som minskar personalbehoven. Enligt gjorda konjunkturundersökningar hade en stor andel av regionens industriföretag ledig produktionskapacitet under tillväxtåret 1998, främst bland småföretagen. Det ger en indikation på att fortsatta rationaliseringar och organisationsförändringar kan förväntas även i framtiden inom industrin. Tendensen stärks av att merparten av de stora och mellanstora företagen har sitt ägande förlagt utanför regionen, vilket erfarenhetsmässigt medfört minskat tillväxttryck i regionen. Inom trävaruindustrin genomförs strukturrationaliseringar mot färre men större och effektivare anläggningar. De satsningar som gjorts inom träförädling har utvecklats positivt och här finns en stor potential för en vidareutveckling som kan skapa fler kvalificerade arbetstillfällen. Antalet byggjobb har kraftigt minskat sedan 1987. Under 1997 och 1998 sjönk byggproduktionen till de lägsta nivåer som uppmätts under mycket lång tid. Regionens kommuner har generellt sett haft fler tomma lägenheter inom allmännyttan än riksgenomsnittet. Ett stort utbud och en liten efterfrågan gör att även priserna på villor är de lägsta i landet. Trots att många byggnadsarbetare under senare år sökt sig till olika byggobjekt i Norge eller deltagit i 14

olika utbildningar som t ex. kunskapslyftet, har byggarbetslösheten fortsatt vara bland den högsta i landet. Från och med hösten 1999 börjar dock ett mycket stort byggprojekt att ta fart efter kusten. Det är bygget av den nya järnvägen Botniabanan som omfattar 19 mil järnväg. Botniabanan är planerad till att vara klar år 2005 och kommer under byggtiden att skapa arbetstillfällen inom såväl bygg-, entreprenör- och åkerinäringar som inom vissa servicenäringar. Totalt beräknas omkring 8 000 årsarbeten skapas. Inom handel- och kommunikation har stora personalneddragningar genomförts. Handeln liksom annat näringsliv påverkas starkt negativt av en accelererande befolkningsminskning. Den minskar kundunderlaget samtidigt som förutsättningarna för en rad serviceverksamheter försämras. Rationaliseringar och centraliseringar har även medfört att en rad verksamheter inom främst partihandel har koncentrerats till orter utanför Södra Skogslänsregionen. Vidare kan förändrade köp och handelsmönster, genom t ex en tilltagande handel via Internet påverka förutsättningarna negativt främst för de mindre företagen i regionen. Inom posthanteringen och tele genomförs ständigt större rationaliseringar och omstruktureringar, som i kombination med tillämpning av ny teknik reducerar personalbehoven. En viss rekrytering av personal har dock skett till nya tjänster inom telekommunikation och IT, där företag främst inom call-centerverksamhet nyetablerats i några av inlandskommunerna. Inom transportsektorn har fortgående omstruktureringar inom SJ och Banverket dragit ner sysselsättningen. Den låga byggnivån har även minskat efterfrågan av olika tjänster inom transportsektorn. Finansverksamhet och företagstjänster har haft en stark expansion sedan 1987. Där är det i huvudsak media- och företagstjänster, som t ex datakonsulter, som svarat för den ökade sysselsättningen. Men även etableringar av försäkringstjänster har bidragit till att betydligt fler är sysselsatta inom dessa branscher än tidigare år. Utvecklingen inom finansverksamhet har dock under senare år präglats av allt fler fusioner av både banker och försäkringsbolag, vilket i slutändan medför att personal blir övertalig och att kontor centraliseras eller försvinner. Inom utbildning och forskning kan en trendförändring märkas av antalet sysselsatta. Från stadig minskning under första hälften av 1990-talet till en ökad efterfrågan från och med 1995. Här inverkar bl. a. regeringens satsningar på utbildning och högskoleutveckling, speciellt på Mitthögskolan. Vidare har behovet av lärare inom både grundskola och gymnasier ökat. Kommunernas ekonomiska resurser begränsar dock hur många lärartjänster som kan tillsättas. Antal anställda inom vård- och omsorg nådde sin kulmen i Södra Skogslänsregionen 1990 med närmare 52 000 sysselsatta. Därefter har antalet successivt minskat. Inom barnomsorg beräknas fortsatta neddragningar till följd av allt mindre barnkullar. Inom hälso- och sjukvård samt inom äldreomsorgen verkar dock nedgången av antalet årsarbetskrafter ha avtagit efter 1997 för att på vissa håll även förvandlas till rekryteringar. Det är dock osannolikt att speciellt de mindre inlandskommunerna kommer att ha ekonomiska resurser för så många sysselsatta inom vård och omsorg som man haft under början av 90-talet, även om efterfrågan skulle finnas. Förutsättningen för det är en mycket större ökning av det statliga finansieringsstödet än vad som hittills tagits upp i den politiska debatten. Möjligheterna för privata och kooperativa alternativ kommer dock att öka. 15

Bland personliga och kulturella tjänster har inte några stora fluktuationer inträffat under perioden, utan sysselsättningsnivån har varit tämligen konstant. En stor grupp inom dessa tjänster är religiös verksamhet där församlingarna ingår. Ett minskat befolkningsunderlag men även skiljandet av kyrka och stat år 2000 får konsekvenser för den religiösa verksamheten, troligen både i form av sammanslagningar av församlingar/pastorat och personella neddragningar. Inom näringen ryms minskningar för organisationer och kommunernas kultur- och fritidsförvaltningar men också en ökning för turism inom hotell och restaurang samt rekreation. I fjällkommunerna Malung, Älvdalen, Härjedalen och Åre finns mer än 2/3 av landets utbud av arbetstillfällen inom vinterturismen. Inom offentlig förvaltning och tjänster har antalet anställda minskat bland annat till följd av centralt lagda besparingskrav. Antalet försvarsanställda har minskat kraftigt sedan 1987, inte minst genom större regementsnedläggningar. Under hösten 1999 beslutar riksdagen om vilka konsekvenserna blir för de försvarsverksamheter som finns kvar. Men sysselsättningen har ökat inom några förvaltningar och verk, även genom nylokaliseringar. Ett sjunkande skatteunderlag och ändrad skatteutjämning slår dock hårt mot kommunala och landstingskommunala verksamheter. Enligt beräkningar av länsarbetsnämnderna kommer antalet pensionsavgångar fram till 2010 att öka kraftigt. Antalet som går i pension blir successivt fler än antalet nytillträdande ungdomar. Stora grupper med eftergymnasial utbildning måste framöver ersättas och i kombination med den tekniska utvecklingen leder det till att utbildningskraven skärps. Avgångarna av sysselsatta blir flest inom den offentliga sektorn med närmare 40 procent. Befarade brister av arbetskraft bl. a inom skola, vård och omsorg samt inom tekniska mansdominerande yrken kan möjliggöra ett brett genomslag för insatser som syftar till att bryta könsuppdelade mönster på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta i åldern 16-64 år beräknas under programperioden öka från ca.188 000 till 197 000 förutsatt att en nettoinflyttning sker till regionen.. 1.4.2.Shift-Share analys av sysselsättningsutvecklingen Vid en jämförelse av utvecklingen på en regional nivå mot rikets utveckling kan en s.k. shift-share analys (komponentanalys) användas. Skillnaden mellan rikets och regionens sysselsättningsförändring kallas shift-variabeln och består av en struktur- och regionkomponent. Är shift-komponenten negativ har regionen en sämre utveckling än riket. Metoden beskriver utvecklingen mellan två tidpunkter. Det kan utläsas i diagrammet att Södra Skogslänsregionen haft en klart sämre sysselsättningsutveckling än i jämförelse med riksgenomsnittet såväl från 1987 till 1992 som 1992 till 1997, Index riket = 0.0 16

Diagram: Shift-share analys av sysselsättningsutvecklingen i Mål 1 Södra Skogslänsregionen jämfört med utvecklingen i riket. Källa: SCB 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Index -3,0 Riket=0-3,5-4,0-4,5 Struktur Region Shift 1987-1992 1992-1997 period Strukturkomponenten beskriver hur regionen näringsliv förhåller sig till rikets och hur stor del av shift-komponenten som beror av näringsstrukturen. En negativ strukturkomponent visar på en sämre näringsstruktur än riksgenomsnittet, dvs. det finns fler sysselsatta i tillbakagående näringar i regionen än på riksnivå. Att har en negativ strukturkomponent beror bl. a. på att storstadslänen och främst Stockholm drar upp riksvärdet genom en större andel tillväxtbranscher och därmed en mer positiv utvecklingstakt. Södra Skogslänsregionens uppvisar även en negativ regionkomponent vilket innebär att det finns ett antal negativa faktorer som är specifika för regionen. Exempel på sådana faktorer är geografiskt läge, infrastruktur, företagsanda, initiativkraft, attityder, produktivitet. Även den kommunala och regionala näringslivspolitiken samt kommunala avgiftstaxor och skattetryck kan ha inverkan på regionkomponenten. Vidare kan efterfrågeförändringar påverka regionkomponenten. Det kan vara så att de varor och tjänster som produceras inom regionen efterfrågas i mindre utsträckning (på hemmamarknaden) än i jämförelse med liknande varor och tjänster som produceras i andra delar av landet. Efterfrågepåverkan ligger dock oftast utanför regioners möjlighet att styra. Både struktur- som regionkomponenten försämrades ytterligare mot riket från 1992 till 1997 jämfört med 1987 till 1992. Något anmärkningsvärt är regionkomponentens kraftiga försämring från att ha haft ungefär samma andelsrelation eller avståndsrelation som strukturkomponenten för utvecklingen 1987 till 1992 till en mer än dubbelt så stor inverkan på sysselsättningsutvecklingen för 1992 till 1997. Sett över tioårsperioden 1987-1997 svarar regionkomponenten i mål 1 regionen för en sysselsättningsminskning på drygt 3 procent eller 7 300 arbetstillfällen fler än om utvecklingen varit densamma som rikets. Att kategoriskt hävda att brister och förhållanden i Södra Skogslänsregionen föranlett exakt detta bortfall vore fel, men uppenbart är att inomregionala förhållanden har haft stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen. 17

Strukturkomponenten ger ett bortfall under perioden på knappt 2 procent eller cirka 4 000 sysselsatta, något som bland annat förklaras av en större andel högrationaliserande basindustri än rikets. Sammanfattningsvis visar analysen att de strukturella och regionala faktorerna i Mål 1 Södra Skogslänsregionen förklarar ett bortfall på cirka 11 300 arbetstillfällen av totalt 41 000 under perioden 1987-1997. 1.5 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Första halvåret 1999 var antalet öppet arbetslösa i Södra Skogslänsregionen i genomsnitt 6 procent av befolkningen 16-64 år. I hela riket var motsvarande andel 4,7 procent. Dessutom fanns 4,5 procent av befolkningen i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder (motsvarande andel för riket var 3 procent). Uppskattningsvis kan andelen öppet arbetslösa av befolkningen i åldern 16-64 år ha sjunkit till 5 % för regionen i slutet av programperioden. Fler män än kvinnor är arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i såväl regionen som i landet. Men i förhållande till riksvärdena har de arbetslösa männen i regionen en större avvikelse än i förhållande för kvinnorna. I diagrammet nedan visas arbetslöshetsutvecklingen i genomsnitt per halvår från 1996 till första halvåret 1999 för ungdomar 18-24 år och de långtidsarbetslösa (de som varit arbetslösa över 100 dagar) i Södra Skogslänsregionen. Diagram: Utveckling av ungdoms- och långtidsarbetslöshet i Södra Skogslänsregionen 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Långtidsarbetslösa Ungdomsarbetslösa 18-24 år 0 1:a halv - 96 2:a halv - 96 1:a halv - 97 2:a halv - 97 1:a halv - 98 2:a halv - 98 1:a halv - 99 Källa: AMS Framtiden ser dock ljusare ut för nyrekryteringar, då de stora årskullarna födda på 1940-talet börjar lämna arbetslivet efter sekelskiftet. För att möta de kommande behoven och förhindra arbetskraftsbrist behöver därför åtgärder redan nu vidtagas så att de som senare skall rekryteras har de formella utbildningskrav och de kompetensnivåer som kommer att ställas. Andelen personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden i regionen har varit betydligt högre än riksgenomsnittet trots en kontinuerlig större utflyttning än inflyttning av arbetsför befolkning. Det kan även noteras att förtidspensioneringar varit mer förekommande än i förhållande till riksgenomsnittet under åren. 18

Diagram. Arbetslösa och i åtgärder i % av befolkningen 16-64 år, kvartal 16,0 14,0 procent 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Mål 1 S. Skogslänsreg. Riket 0,0 Källa: AMS Trots en relativt hög arbetslöshet i regionen, saknas inte sällan yrkeserfaren och högskoleutbildad personal för rekrytering till olika branscher, t ex till elektro-/teleteknik, data, maskintillverkning, undervisning och till vissa företagstjänster. Enkätundersökningar i regionen har visat att omkring hälften av företagare med rekryteringsproblem angav att problemen var så stora att de förhindrar en expansion. Bland öppet arbetslösa 20-64-åringar för första halvåret 1999 svarar de med eftergymnasial utbildning på minst 3 år endast för en mindre andel. I Södra Skogslänsregionen hade 4,4 procent av de arbetslösa eftergymnasial utbildning på 3 år eller längre medan riksgenomsnittet var 9,4 procent. Andelen arbetslösa kvinnor med eftergymnasial utbildning är betydligt högre än för män. Dessa kvinnor är en potential som borde kunna tas tillvara. Se tabell Tabell: Arbetslösas utbildningsnivå i Södra Skogslänsregionen och riket, fördelat på kön, första halvåret 1999. Utbildningsnivå, procent Kvinnor Män Regionen Riket Regionen Riket Enbart grundskola 29,3 30,8 31,2 32,4 Gymnasieskola högst 2-år 39,1 31,4 43,7 32,6 Gymnasieskola mer än 2-år 20,5 22,4 20,0 23,4 Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 3,9 4,4 2,2 3,4 Eftergymnasial utbildning minst 3 år 7,2 11,1 3,0 8,2 Källa: AMS Enligt AMS prognoser om utvecklingen på arbetsmarknaden kommer sysselsättningen att öka men även de regionala skillnaderna. De fyra skogslänen Jämtland, Gävleborg, Västernorrland 19

och Värmlands län beräknas få den lägsta sysselsättningsökningen medan de tre storstadsregionerna bedöms få den positivaste utvecklingen. Regeringens mål för hela landet är att år 2004 ha uppnått en sysselsättningsnivå på 80 %. Södra skogslänsregionen som år 1997 hade en sysselsättningsgrad på drygt 67 % beräknas vid slutet av programperioden ha kommit upp i ca 75 %. Enligt senast tillgängliga siffror på regional nivå (år 1997) består arbetskraften av ca. 276 800 personer i åldern 16-64 år och beräknas år 2006 ha stabiliserats kring 270 000. 1.6 Näringsliv 1.6.1 Näringslivsstruktur i Södra Skogslänsregionen Dominerande näring för männens sysselsättning är tillverkning och utvinning medan största enskilda näring för kvinnor är vård och omsorg, se diagrammet nedan. Diagram: Andel förvärvsarbetande fördelat på näringar och kön i Mål 1 Södra Skogslänsregionen, 1997 40,0 Andel % sysselsatta män och kvinnor 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 kvinnor män Jordbruk, skogsbruk o fiske Tillverkning o utvinning Energiprod. vattenför. avfall Byggverksamhet Handel och kommunikation Finansiell verks. media o företagstj. Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning mm Ej specificerad verksamhet Källa: SCB, Ampak En starkt ökad differentiering inom näringslivet är önskvärd. Inom regionen finns för få företag och anställda inom den privata tjänstesektorn. Vidare är tillväxttakten och utvecklingen inom flertalet tillväxtbranscher långsammare än i riket. Nya synsätt på företagande och arbetsmetoder behövs. En sådan utveckling kan påskyndas bland annat genom åtgärder som diversifierar näringslivet, stimulerar kvinnors företagande samt främjar kooperativa lösningar och otraditionella yrkesval. Fördelningen av andelen sysselsatta på näringar inom kust- respektive inlandsområdet visar att näringslivsstrukturen skiljer sig i hög grad. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustri, handel och kommunikation samt finansiella-, media- och företagstjänster är väsentligt högre i kustområdet medan inlandet har betydligt högre andelar inom jord- och skogsbruk samt vård och omsorg, se diagrammet nedan. 20

Diagram: Andel förvärvsarbetande fördelade på näringar i Södra Skogslänsregionen och på kust och inland i jämförelse med riket, 1997 Index Riket = 0 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% Inland Kust Totalt regionen -6,0% -8,0% Jord- och skog, fiske Tillverkningsind. Energiproduktion Byggverksamhet Handel, hotell, kommunikation Finans och företagstjänster Utbildning,forskning Vård och omsorg Personliga o kult. tj. Offentlig förvaltning Ej,specificerad verks. Diagram: Glesbygdsverket Andra skillnader mellan kust och inland är att kustens tillverkningsindustri till stora delar är kapitalintensiv och mycket elberoende, medan tillverkningsindustrin i inlandet är mer arbetskraftsintensiv. Västernorrlands industri, som i huvudsak ligger efter kusten, svarar för 12 procent av industrins elkonsumtion i Sverige. Tillverkningsindustrin inom Södra Skogslänsregionen har under lång tid haft en stark koppling till process- och trävaruindustrins behov. Därför är det önskvärt att underleverantörs- och komponentföretag i större utsträckning söker övergå till att utveckla egna produkter och bli systemleverantörer, samt i högre grad samverkar i nätverk. Inom bland annat logistikområdet finns stora samordningsvinster att göra. Exportkunnandet och de exportvärden som produceras i de stora process- och verkstadsindustrier är betydande. Tillverkningsindustrin har dock en relativt svag hemmamarknad och även under 1990-talet har den regionala/svenska marknaden utvecklats svagare än i många andra regioner i landet. Inom exempelvis logistik, bioenergi, miljöteknik och besöksnäringen samt inom data finns en rad företag i Södra Skogslänsregionen som är ledande inom kompetens och utveckling. Andelen sysselsatta inom energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering i Södra Skogslänsregionen är 6,4 procent av rikets, samtidigt som produktionen av vattenkraft uppgår till mer än 40 procent av landets totala produktion. Huvuddelen av de förvärvsarbetande i regionen arbetar idag i arbetsställen med 10-199 sysselsatta. En stor del av bortfallet av arbetstillfällen de senaste åren har skett inom de stora företagen. Regionen har vidare en mindre andel anställda i såväl medelstora (200-499) som stora (500- ) företag jämfört med riket, se tabell. 21

Tabell: Sysselsatta fördelade på arbetsställestorlek i Sverige och Södra Skogslänsregionen 1997 Arbetsställestorlek Sverige Mål 1 Södra Skogslänsregionen Totalt % totalt % kvinnor % män % 1-9 förvärvsarbetande 813 880 21,4 47 859 25,5 18 193 20,1 29 666 30,4 10-199 1 896 378 49,9 100 868 53,7 52 590 58,2 48 278 49,4 200-499 324 437 8,5 8 839 4,7 3 112 3,4 5 727 5,9 500-491 323 12,9 15 505 8,2 8 662 9,6 6 843 7,0 Uppgift saknas 275 283 7,2 14 929 7,9 7 737 8,6 7 192 7,4 Totalt 3 801 301 100 188 000 100 90 294 100 97 706 100 Källa: SCB, AMPAK 97 1.6.2 Produktivitet Produktiviteten räknat som förädlingsvärde per sysselsatt i alla SNI-branscher (SNI = standard för svensk näringsgrensindelning) är endast något lägre i Södra Skogslänsregionen jämfört med riksgenomsnittet. I diagrammet nedan redovisas förädlingsvärdet per sysselsatt år 1996 fördelat på ett antal näringsgrenar enligt SNI 92. Diagram: Förädlingsvärde per sysselsatt 1996 efter näringsgren, fördelning på inland och kust * Skogslänsregionen samt riket i Södra förädlingsvärde/sysselsatt, tkr 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 inland kust* Regionen Riket 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 SNI 1,2,5 SNI 10-45 SNI 50-67 SNI 70-99** Kommunala myndigheter Statliga myndigheter Övriga producenter Alla näringar Källa: NUTEK * kust avser här hela Västernorrlands län då länets tre lokala arbetsmarknadsregioner består av både kust och inlandsdelar. Förklaring: SNI 1,2,5= Jord- och skogsbruk, fiske. SNI 10-45=Totala industrin. Här ingår tillverkning o utvinning, energi- och vattenförsörjning, avfallshantering och byggnadsindustri. SNI 50-67=Handel, hotell o restaurang, samfärdsel och kommunikation, finans- och försäkringsverksamhet och fastighetsbolag. 22

SNI 70-99**=Alla övriga tjänster - här ingår bl. a. företagstjänster, utbildning, vård- och omsorg och rekreations- och kulturverksamhet exklusive de verksamheter inom utbildning, vård- och omsorg mm som har offentliga huvudmän. Främst kustens industri och inte minst processindustrin har under en följd av år uppvisat mycket hög produktivitet. Det visar att industrin i många avseenden förmår att utnyttja sina produktionsförutsättningar. Mycket höga värden uppvisar även privata tjänster inom gruppen SNI 70-99. Inom vissa branscher, bland annat call-centerverksamhet, visar studier på hög produktivitet. Samtidigt visar tillgänglig statistik att betydande segment inom det privata näringslivet, till exempel handel, hotell- och restaurang och finansiella tjänster, ligger under rikets produktivitetsvärden. 1.6.3 Näringslivets utbildningsnivåer och kompetens De generella utbildningsnivåerna i regionen redovisas under avsnitt Utbildning och FoU. Här redovisas situationen inom näringslivet. För att kunna möta marknadens och teknikutvecklingens behov krävs i de flesta fall att kompetensförsörjningen och utbildningsnivåerna kan höjas inom områdets företag. Särskilt de små företagen saknar ofta själva de resurser som behövs för att möta ökade krav. Då kompetens, flexibilitet och hög takt i utvecklingsarbetet blivit allt viktigare för företag, ökar kraven på att skapa möjligheter till en mer flexibel utbildning av anställda i företag. I tabellen nedan visas andelen av de förvärvsarbetande som har eftergymnasial utbildning fördelat på näringar, år 1997. Tabell: Förvärvsarbetande fördelade på kön och utbildningsnivå, 1997 Region: Andel med eftergymnasial därav med eftergymnasial Riket, eftergymnasial Södra Skogslänsregionen utbildning, totalt utbildning minst 3 år utbildning minst 3 år kv+män kvinnor män kv+män kvinnor män kv+män kvinnor män Jordbruk, skogsbruk o fiske 11,5 11,4 11,5 2,8 4,4 2,4 3,0 4,3 2,6 Tillverkning o utvinning 12,8 13,3 12,7 3,6 4,4 3,4 7,1 7,0 7,1 Energiproduktion, vattenförsörj. avfall 19,9 20,8 19,7 5,9 7,9 5,5 8,8 10,3 8,4 Byggverksamhet 7,6 15,3 7,0 1,3 4,3 1,1 2,3 5,9 2,0 Handel och kommunikation 10,2 9,8 10,4 2,4 1,9 2,7 4,8 4,1 5,2 Finansiell verks. media o företagstj. 28,1 20,8 33,4 10,9 8,3 12,8 18,2 13,1 22,0 Utbildning och forskning 65,3 62,8 70,2 46,3 46,9 45,2 52,3 51,0 54,6 Vård och omsorg 31,1 29,4 43,9 9,7 7,3 27,0 13,1 10,1 33,3 Personliga och kulturella tjänster 18,7 17,9 19,7 8,1 7,3 9,1 11,6 10,2 13,3 Offentlig förvaltning mm 44,6 33,6 54,7 23,9 18,5 28,8 27,6 22,9 32,2 Ej specificerad verksamhet 17,0 21,1 14,1 6,0 7,9 4,7 13,0 14,7 11,3 Totalt 24,4 27,2 21,8 10,5 11,5 9,5 13,8 14,3 13,4 Källa: SCB, Ampak Av tabellen framgår att andelen med eftergymnasial utbildning om minst 3 år är lägre inom samtliga näringar i området, jämfört med riket. Inom exempelvis tillverkningsindustri är regionens andel sysselsatta med minst tre års högskoleutbildning endast cirka hälften av riksgenomsnittet (3,6 jämfört med 7,1 procent), vilket måste bedömas ge en svagare utvecklingskraft. Även inom tillväxtbranscher som företagstjänster och finansiell verksamhet är skillnaderna lika påtagliga. Det kan också utläsas att i såväl regionen som i riket är det i huvudsak inom de offentliga näringarna som utbildningsnivåerna är höga. Mot denna bakgrund framstår behovet av utbildningar som tillgodoser näringslivets behov särskilt angelägna. 23