»» DOLCETA Nätbaserat informationsoch utbildningsverktyg för konsumenter Dolceta är ett nätbaserat informations- och utbildningsverktyg som riktar sig till lärare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. På www.dolceta.eu kan lärare få tillgång till lektionsplaner och utbildningsmaterial som hjälper till att öka elevernas medvetenhet när det handlar om reklamens roll i vårt samhälle, våra rättigheter när något man köpt slutar fungera efter att man använt den en gång, eller hur man gör upp en budget. År 2011 kommer de olika delarna av Dolceta innehålla: Konsumenträttigheter Finansiella tjänster och ekonomisk kompetens Produktsäkerhet Allmännyttiga tjänster Hållbar konsumtion Livsmedelssäkerhet och hälsosam kost Informationen och utbildningsinnehållet är anpassat för vart och ett av de 27 EU-länderna och utgivet på alla nationella språk. Läranderesurserna är samlade under Lärarnas hörna på www.dolceta.eu/sverige.
Skolkod: SE -... Skolans namn:...... Bäste lärare, Syftet med frågeformuläret är att få reda på hur Europakalendern har använts på din skola och i ditt klassrum, samt vad du anser att vi kan göra för att förbättra den inför nästa år. Dina synpunkter betyder väldigt mycket för oss och vi vill därför tacka på förhand för att du fyller i formuläret och returnerar det till oss innan 31 mars 2012. Vi vill göra er uppmärksamma på att vi kommer prioritera utskickningen av nästa års upplaga till de som besvarar detta formulär. Om du vill besvara frågeformuläret på nätet går du in på: www.europadiary.eu Alternativt kan du fylla i det här formuläret och skicka in det till: Konsument Europa Lagergrens gata 8 Box 48 651 02 Karlstad Fax: 054-19 41 59 info@konsumenteuropa.se Om dig: Vilket/vilka ämnen undervisar du i? (Kryssa i rutorna nedanför) Svenska Geografi Främmande språk Samhällskunskap Naturvetenskap Idrott och hälsa Historia Religion/filosofi q Övrigt (vilka:...) Matematik Företagsekonomi Vilken åldersgrupp tillhör eleverna som du framförallt har använt kalendern tillsammans med? q 13 q 14 q 15 q 16 q 17 q 18 q Annan ålder (vilken:...) Om kalendern: Vad fick dig att använda Europakalendern som läranderesurs? (Välj de påståenden som passar in på dig) Jag blev ombedd att använda den Den är ett hjälpmedel som håller hög kvalitet En del av ämnena passade särskilt bra i min undervisning Några av ämnena intresserar mig personligen Hur ofta planerar du att använda dig av kalendern med din klass? q Inte alls q En eller två gånger q Varje kvartal q Varje månad q Veckovis Hur reagerade majoriteten av dina elever på innehållet i kalendern? q Intresserade q Ointresserade q Varken eller Vilken del av kalendern är mest användbar för din undervisning? (Välj en) Om Europeiska unionen Min hälsa, min säkerhet Mina studier, min framtid Min omgivning Mina rättigheter, mina val Bortom våra gränser Frågeformulär för lärare 1
Har kalendern bidragit till en bättre förståelse för den Europeiska unionen: Ja Nej För dig: q q För dina elever: q q Skulle du vilja fortsätta ta emot kalendern nästa år? q Ja q Nej Hade en elektronisk version av kalendern varit en bra ersättare till vår papperspublikation? (antingen PDF-filer som kan läsas på en dator eller ett annat format som används till bärbar utrustning) Ja Nej Enligt dig: q q Enligt dina elever: q q Om Lärarhandledning: Vad tycker du bäst om? Frågesporter q Spel/aktiviteter q Diskussionsfrågor Hur många av aktiviteterna som guiden föreslår tänker du använda dig av under skolåret? q Inga q 1-2 q 3-5 q Mer än 5 Vilka aktiviteter tyckte du var bra respektive dåliga. Sätt en etta framför dina tre favoritaktiviteter och en nolla framför de tre aktiviteterna som var mindre användbara.... Europeiska unionen... Energi... EU-länderna... Bistånd... Ekonomisk kompetens... Att välja en karriär... Ekonomiska prioriteringar... Innovation och regional utveckling... Konkurrenskraft... Ett sunt liv... Diskriminering och socialt nätverkande på internet Kan du tänka dig att bli kontaktad av någon från Europeiska kommissionens avdelningar för att svara på mer specifika frågor angående Europakalendern? Europeiska kommissionen har en extern utvärdering av Europakalendern. Resultaten kommer att användas för framtida beslut gällande detta projekt. Dina kommentarer är därför extra viktiga. q Ja q Nej Om ja, var snäll och skriv din e-mailadress här:... Övriga kommentarer?... 2
»» Välkommen Lärarhandledning ger förslag till aktiviteter som grundar sig på texterna i Europakalendern 2011/2012. Aktiviteterna kan användas i samband med ämnen som samhällskunskap, informations- och kommunikationskunskap, företagsekonomi, historia, mediekommunikation, individ och samhälle med mera. Tanken är att de ska utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt, kommunicera och debattera, lösa problem och samarbeta. När du läser igenom kalendern är det bra att utforska ämnena mer ingående genom att gå in på webbplatserna som står i slutet av de flesta texterna. Arbetsbladen är utformade för att man enkelt ska kunna kopiera och dela ut dem till eleverna. Varje del hänvisar till relevant läsning i elevkalendern. Vi rekommenderar att alla lärare uppmuntrar sina elever att läsa texten(-erna) kritiskt och att, om nödvändigt, själva kontrollera ytterligare källor som till exempel de webbplatser som föreslås i det aktuella ämnet. Partiskhet är ett tema som elever, konsumenter och framtida beslutsfattare bör arbeta med dagligen. Vi hoppas att den här guiden kommer att vara till stor användning för dig och vi ser fram emot att få höra dina synpunkter, både vad gäller den här guiden och kalendern så kom ihåg att fylla i och skicka in frågeformuläret på sida 1 till oss! Redaktionen Guiden och kalendern finansieras och kontrolleras av Europeiska kommissionen och produceras av Generation Europe Foundation (leverantör av Europakalendern), i samarbete med Konsument Europa. Innehållsförteckning Frågeformulär för lärare... 1 Introduktion... 3 Europeiska unionen... 4 EU-länderna... 7 Ekonomisk kompetens... 10 Ekonomiska prioriteringar... 13 Konkurrenskraft... 15 Diskriminering och socialt nätverkande på internet... 17 Energi... 19 Bistånd... 22 Att välja en karriär... 25 Innovation och regional utveckling... 29 Ett sunt liv... 32 3
»» Europeiska unionen Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att testa elevernas förståelse för Europeiska unionen (EU), och att uppmuntra dem till att fundera på relationen mellan deras eget land och EU samt hur EU påverkar deras vardag. Europeiska unionen, aktuella frågor Läsning, arbetsblad, faktaletande och diskussion Samhällskunskap, historia Kunskap, förståelse och tolkningsförmåga Läsning: Tabellen med fakta om EU-länderna + 4-5, 8-10, 11, 12-13, 18-19, 22-24 Förslag på aktiviteter Läsning Eleverna läser de texter som anges ovan. Arbetsblad Arbetsbladet är ett frågeformulär som har designats för att testa studenternas kunskap och förståelse för textmaterialet. Svaren till frågorna samt en enkel förklaring ges nedan. Hemuppgift och diskussion Som hemuppgift ber läraren eleverna att läsa de viktigaste nyheterna under de senaste sju dagarna, och skriva ner huvudämnena i dem. I klassrummet går läraren igenom de ämnen eleverna har hittat och skriver dem på vita tavlan. Det kan till exempel vara: Internetbrott Produktsäkerhetsskandaler Lokalt våld Ekonomiska eller finansiella kriser Naturkatastrofer Arbetslöshet Barnkidnappningar Strejker Terrorism Miljöfrågor Väpnade konflikter Läraren diskuterar sedan ämnena med eleverna med avseende på följande: Identifiera de frågor som de nationella regeringarna bör kunna lösa själva (nationella frågor). De frågor som de nationella regeringarna kan lösa själva, men som skulle kunna lösas bättre genom samarbete med andra regeringar (blandade frågor). De frågor som nationella regeringar inte kan lösa själva (internationella frågor). 4
Leta fakta Som grupparbete delar läraren upp klassen i grupper om fyra. Varje grupp tilldelas en blandad eller nationell fråga att utreda. Gruppen ska sedan skapa en fem minuter lång presentation som innehåller: Â Â En definition av frågan samt en beskrivning av hur det påverkar deras eget land och andra länder; Â Â De mål som de nationella regeringarna har för att kunna lösa problemet; Â Â Organisationer som de nationella regeringarna samarbetar med i dessa frågor (Europeiska unionen, Förenta nationerna, OECD, Röda korset ); Â Â Det aktuella läget idag. Avslutning Som avslutning för läraren in diskussionen mot Europeiska unionen och dess roll i vardagslivet: Â Â Europeiska unionen skapades efter andra världskriget i syfte att förebygga konflikter mellan europeiska länder. Den verkar idag inom många områden däribland konsumentskydd, miljö, forskning, internationell handel, utrikeskontakter, utveckling och rättsväsendet. Tycker eleverna att detta är ett bra bidrag till samhället och/eller det vardagliga livet? Â Â Medias bild av EU: Ger medias bevakning av EU en god bild av de nationella regeringarnas deltagande i EU:s aktiviteter? Svaren till arbetsbladet EUROPA > Lärarrummet http://europa.eu/teachers-corner/index_sv.htm Para ihop A-b; B-c; C-d; D-e; E-a Flervalsfrågor 1. Hur många regioner finns det i Europeiska unionen? b. 271 2. Hur stor är EU:s årliga budget? a. ungefär 1 400 miljarder kronor 3. Hur många EU-kommissionärer finns det? b. 27 4. Hur många parlamentariker finns det i Europaparlamentet? c. 736 5. Hur många länder ingår i Europeiska unionen? b. 27 Sant eller falskt 1. Parlamentarikerna i Europaparlamentet utses av de nationella regeringarna. Falskt. Parlamentarikerna väljs av de europeiska medborgarna. 2. Europeiska unionen var tidigare känt som Europeiska ekonomiska gemenskapen. Sant. Namnbytet skedde 1992. 3. Om nationella och europeiska lagar krockar har EU-domstolen sista ordet. Sant. Det garanterar att lagar som antagits på EU-nivå tillämpas likadant i alla 27 medlemsländer. 4. Den senaste utökningen av EU skedde 2004. Falskt. Rumänien och Bulgarien anslöt sig 2007. 5. Alla beslut i EU grundar sig på enhälliga omröstningar. Falskt. Omröstningar med kvalificerad majoritet används i de allra flesta fall. Enhällig omröstning används bara vid de allra känsligaste frågorna. 5
Arbetsblad Europeiska unionen Para ihop A. Europeiska kommissionen a. Är inte en EU-institution B. Europaparlamentet b. Representerar Europas gemensamma intressen. Kan föreslå nya lagar. C. Europeiska rådet c. Representerar EU:s medborgare. Kan ändra och gemensamt anta förslag till nya lagar. D. Europeiska unionens råd d. Ger EU politiskt ledarskap. E. Europarådet e. Representerar EU:s medlemsstater. Kan ändra och gemensamt anta förslag till nya lagar. Flervalsfrågor 1. Hur många regioner finns det i Europeiska unionen? a. 140 b. 271 c. 736 2. Hur stor är EU:s årliga budget (i kronor)? a. ungefär 1 400 miljarder b. ungefär 2 710 miljarder c. ungefär 7 360 miljarder 3. Hur många EU-kommissionärer finns det? a. 15 b. 27 c. 33 4. Hur många parlamentariker finns det i Europaparlamentet? a. 140 b. 271 c. 736 5. Hur många länder ingår i Europeiska Unionen? a. 15 b. 27 c. 33 Sant eller falskt Sant Falskt 1. Parlamentarikerna i Europaparlamentet utses av de nationella regeringarna. q q 2. Europeiska unionen var tidigare känd som Europeiska ekonomiska gemenskapen. q q 3. Om nationella och europeiska lagar krockar har EU-domstolen sista ordet. q q 4. Den senaste utökningen av EU skedde 2004. q q 5. Alla beslut i EU grundar sig på enhälliga omröstningar. q q 6
»» EU-länderna Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att uppmuntra eleverna att forska om andra EU-nationaliteter och att jämföra den erhållna kunskapen med eventuella fördomar de kan ha haft. Att undersöka fördomarnas ursprung och inverkan. Fördomar, kulturell medvetenhet, Europeiska Unionen Forskning, presentation, diskussion Samhällskunskap, geografi Forskning, analys, självprövning Läsning: Tabellen med fakta om EU-länderna + 4-5 Förslag på aktiviteter Arbetsblad Läraren delar ut ett land att studera till varje elev (eller elevgrupp). Detta kan göras genom att klippa ut korten på följande sida, sätta dem i en behållare och be eleverna att välja ett land på måfå. Eleverna ombeds sedan att identifiera det land de har fått och att färdigställa den första hälften av arbetsbladet med eventuell kunskap, idéer eller uppfattningar de redan har om det landet. Hemuppgift Efter detta ska eleverna ta reda på svaren till frågorna i den andra hälften av arbetsbladet. Detta inkluderar tekniska frågor vilkas svar kan hittas i Europakalendern (se läsning ovan), eller på webben. Elever ombeds även att leta i pressen efter nyheter om landet de tilldelats. Detta kan omfatta din lokala eller nationella press, men även den internationella pressen eller, om språket tillåter, den nationella pressen i det för eleverna aktuella landet. Eleverna ombeds lista huvudämnena i dessa nyheter. Slutligen ombeds eleverna att reflektera över vad de har lärt sig. Diskussion Efter detta kanske läraren vill leda en klassdiskussion. Ämnen som behandlas kan inkludera: Hur mycket kände du till om landet från början? Hur hade du fått denna kunskap? (Rykten? Vänner och familj? Resor utomlands? Media?) Visade sig den kunskap och de idéer du hade i början av övningen vara korrekta eller felaktiga? Vad tror du att andra européer har för fördomar om din egen nationalitet? Är de korrekta och rättvisa? Är sådana fördomar bra eller dåliga, och varför? Anser du att det är viktigt för unga människor att veta mer om andra EU-länder? Om så är fallet, varför och hur kan detta uppnås på bästa sätt? 7
8
Arbetsblad EU-länderna Land:... Del 1: Vad vet du redan? Skriv nedan de nyckelord som du kommer att tänka på när när du tänker på landet du blivit tilldelad. Dessa kan relatera till geografi, kultur, ekonomi, folket, stora historiska eller nutida händelser.. Del 2: Ta reda på mer: Forska och komplettera informationen nedan. Huvudstad:... Talat/talade språk:... Grannländer:... Befolkning:... BNP (i PPS):... EU:s rankning av BNP:... Året det anslöt sig till EU:... Del 3: Vad är det som händer? Nästa uppgift är att ta reda på mer om livet i landet. Du kan leta efter nyheter som gäller det landet i din lokala eller nationella press, men även den internationella pressen eller, om språket tillåter det, den nationella pressen i landet. Var god och lista ämnet nedan, med en sammanfattande mening om de stora nyheterna. 1. 2. 3. 4. 5. Del 4: Vad har du lärt dig? Reflektera över nyckelorden du skrev i Del 1 i den här övningen, och hur dessa kan jämföras med vad du har lärt dig. Var dina nyckelord korrekta? Varför eller varför inte?... Var dina nyckelord tillräckligt övergripande? Om inte, vad skulle du vilja tillägga?... Anser du att livet är annorlunda i landet du tittat närmare på? Om så är fallet, i vilket avseende? Om inte, varför inte?... 9
»» Ekonomisk kompetens Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att pröva elevernas förståelse om att låna pengar och att stå i skuld. Skuld, låna pengar Läsning, kort, diskussioner Företagsekonomi, samhällskunskap Vokabulär, analys Läsning: Sidorna 46-47 Förslag på aktiviteter Korten som medföljer på de följande två sidorna kan kopieras upp eller klistras på hårdpapp (ordet på ena sidan och definitionen av ordet på den andra sidan). Läsning Eleverna bör läsa texten som nämns här ovan. Korten Korten kan användas för att pröva elevernas förståelse för nyckeltermer relaterade till ämnet skulder, i smågrupper eller i helklass. Aktiviteten går ut på att en person visar ena sidan av ett kort (antingen ordet eller definitionen) för de andra, som sedan ska förklara ordets innebörd/säga ordet. Läraren kan tillverka ännu fler kort. Diskussion Efter detta kan läraren välja att gå igenom olika sätt att få kredit på: övertrassering (godkänd eller inte godkänd), kreditkort och affärers egna betalkort, banklån och att låna från föräldrar eller vänner. Läraren kan sedan diskutera följande frågor med eleverna: Vilken typ av kredit kostar mest? Vilken typ av kredit bör man använda i vilken typ av situation? Är det bättre att låna pengar från en kompis än att låna från ett låneinstitut/bank? Vilka är anledningarna till detta? 10
Kort Ekonomisk kompetens Ränta Kapitalbelopp Effektiv ränta Övertrassering Kreditkort Räntesats Kredithistorik Förtida återbetalning Kreditgräns Betalningsförsummelse 11
Summan av lånade belopp. Kostnaden för att låna pengar. Att använda mer pengar än du har på ditt konto. Effektiv ränta: Standardiserat mått på kostnaden av ett lån. Årlig procentandel av lånade pengar. 3 % ränta på ett lån av 100 kronor = 3 kronor i ränta/år. Kort som används för att betala, pengarna återbetalas månadsvis. Om man utför en återbetalning av en kredit före slutet av den överenskomna tiden kan långivaren begära ersättning. Sammanställning över dina tidigare låneförfrågningar, lån och återbetalningar. Det som händer om man inte betalar tillbaka ett lån enligt överenskommelse. Den maximala summan pengar som du kan låna enligt en överenskommelse. 12
»» Ekonomiska prioriteringar Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att hjälpa eleverna förstå de sakfrågor som finns när man ska göra ekonomiska prioriteringar. Budget, ekonomisk planering, prioriteringar Arbetsblad, diskussion Individ och samhälle, företagsekonomi, samhällskunskap Räkneförmåga, problemlösning Läsning: Sidorna 18-19 Förslag på aktiviteter Diskussion Läraren startar lektionen med att skriva orden stadens budget på tavlan och ber eleverna göra en lista över allt de tror att stadens budget finansierar (samhällstjänster, byggnader, konsumtionsvaror). Arbetsblad Sedan ber läraren eleverna göra uppgifterna i arbetsbladet. Där finns en förenklad variant av olika saker som kan efterfrågas i en stadsbudget. Eleverna blir ombedda att välja ut vilka saker de vill att budgeten ska bekosta. När eleverna har gjort färdigt sina arbetsblad går läraren igenom listan och ber eleverna räcka upp handen för varje alternativ de har valt. Om större delen av eleverna har valt någon av sakerna läggs den till i en egen klassrumsbudget. Diskussion Därefter kontrollerar läraren ifall summan av den totala klassrumsbudgeten överstiger 100. Om så är fallet kan man hålla en kortare diskussion om hur man ska få ner den totala summan till 100. (Om den totala summan är lägre än 100 får man lägga till någonting, eller så kan klassen välja att spara pengarna). Här kan läraren alternativt be eleverna delta i en simulerad budgetförhandling: man delar upp klassen där några får vara kommunfullmäktige och några får representera olika avdelningar (polis, lärare, socialtjänst, osv.). Avdelningarna ska försvara den budgetnivå som de vill ha till sin avdelning, de kan dessutom samarbeta med andra avdelningar för att skydda sina ekonomiska positioner. När alla avdelningar har fått säga sitt röstar kommunfullmäktige fram den slutgiltiga budgeten. Läraren diskuterar sedan den slutgiltiga budgeten med klassen. Bra diskussionsfrågor kan vara: Fanns det några beslut som var svåra att ta? Hur många elever är besvikna över resultatet? Är det normalt eller rättvist att en del människor ska behöva bli besvikna över ett resultat? I hur stor utsträckning tror eleverna att man inom kommunfullmäktige faktiskt tar sådana här beslut? Avslutning Avslutningsvis frågar läraren sina elever om det finns några andra områden där man borde ta sådana beslut enligt dem (t.ex. familjebudget, skolbudget, statsbudget...). Läraren kan ge eleverna en stund att läsa texten som nämns ovan och sedan diskutera vidare om vad eleverna tycker om Europeiska unionens sätt att fördela pengarna i sin budget. 13
Arbetsblad Ekonomiska prioriteringar Du är ledamot i kommunfullmäktige och ditt jobb är att planera budgeten för det kommande budgetåret. Nedan hittar du en lista över saker som kan bli finansierade. Välj de saker som du hade velat ha med i budgeten, skriv också in på samma rad vad de kommer att kosta. Dina val borde spegla vad du tycker att staden ska prioritera men se till att den totala summan inte överskrider 100! Pris Vald Kostnad Utbildning Obligatorisk skolgång 10 Vuxen-/vidareutbildning 5 Studentboende på universitetsområdet 20 Polis Nödanrop 10 Regelbunden patrullering, grannsamverkan mot brott 20 Miljö Sophämtning 10 Återvinningstjänst 10 Grönområden och lekplatser 5 Hjälpa den lokala industrin att minska utsläppen 10 Hälsa Lokal klinik 15 Lokalt sjukhus 30 Sportcenter 15 Transport Kollektiv busstrafik 10 Järnvägsstation 10 Vägunderhåll 5 Trafiksäkerhetsarbete 5 Socialtjänsten Lokal förskola 10 Hjälp till äldre 10 Hjälp till hemlösa 5 Övrigt Ge rent vatten till en by i ett utvecklingsland 5 DIN TOTALA SUMMA (max. 100) 14
»» Konkurrenskraft Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att hjälpa eleverna förstå vad ordet konkurrenskraft innebär, samt konkurrenskraftens betydelse för en gemensam marknad. Konkurrenskraft, inre marknad, gemensam marknad, innovation Läsning, diskussion, klassrumsövning, diskussion, uppföljande aktivitet Företagsekonomi, samhällskunskap Förståelse, analys Läsning: Sidorna 14-17, 29, 54-55, 87-89 Förslag på aktiviteter Läsning och arbetsblad Läraren bör ge eleverna i uppgift att läsa de ovannämnda texterna. Diskussion Därefter skriver läraren följande beskrivning på tavlan: Konkurrenskraft: Förmågan att kunna sälja sina produkter Och frågar sedan klassen vad det är som gör en produkt är konkurrenskraftig. Möjliga svar är priset på produkten, kvaliteten, innovationsgraden (speciell, ny, extrafunktioner), referenserna (t.ex. tillhörande reklam, miljövänlighet, inte testad på djur, används av berömda personer, barnsäker, osv.) Klassrumsövning Därefter kan läraren genomföra en mycket förenklad simulering av en gemensam marknad. Det bästa är att dela upp klassen i två grupper: En grupp får vara Land A, den andra Land B. Båda grupperna delas sedan upp i ytterligare tre grupper: företag, regeringar och anställda/konsumenter. Anställda/konsumenter och företag från varje land får tio gem som ska föreställa pengar. Företagen från varje land får fem likadana pennor. Företaget från Land A meddelar att de har ett försäljningspris på fem gem (g) och företaget från Land B meddelar sitt försäljningspris på sju gem (g). 15
Grupperna får sedan vara med i ett par omgångar av inköp avlöningsdag skatter, i den ordning som beskrivs nedan: 1. Inköp: Anställda/konsumenter måste köpa en penna. Men eftersom de ingår i en gemensam marknad har de möjligheten att välja mellan att köpa en penna från Land A (kostnad: 5g) eller Land B (Kostnad: 7g). De anställda/konsumenterna ger sina gem till det valda företaget och får en penna. 2. Avlöningsdag: Varje företag ska nu betala sina anställda/konsumenter. Företag A betalar sina arbetare med fem gem, Företag B betalar sina arbetare med sju gem. Om ett företag går i konkurs, får det stänga ner och sluta sälja pennor. Anställda/konsumenterna får två gem från regeringen istället för sin lön. 3. Skatter: Alla företag ger tre gem till regeringen. Den här proceduren borde upprepas ända tills en av regeringarna går i konkurs. Då frågar läraren klassen: Var är alla gem? Vilka anställda har klarat sig bäst? I fråga om lön och om säkerhet? Diskussion Efter övningen är det bra om läraren tar en stund och diskuterar övningen med klassen: I övningen gick ett mindre konkurrenskraftigt företag i konkurs liksom regeringen i samma land. Är detta en helt påhittad förenkling eller speglar det verkligheten i viss utsträckning? Hur hade övningen slutat om konsumenterna inte hade kunnat köpa pennor från ett annat land? Hade det varit bra? Vad kan en regering göra om de har gått i konkurs? De kan låna pengar (till en viss gräns!), De kan minska sina betalningar, De kan trycka upp nya pengar men inte om de har euron som valuta (och det kan orsaka andra problem som t.ex. inflation) Vad kan företagen göra för att bli mer konkurrenskraftiga? Minska sina personalkostnader, Investera i effektivare utrustning, Förnya sig. Valfri uppföljande aktivitet Slutligen kan läraren ge eleverna i uppgift att skriva en uppsats om följande fråga: Innovation är nyckeln till konkurrenskraft. Det är därför företagen fortsätter att lansera nya produkter och marknadsför dem som ett måste. Är det förenligt med tanken om hållbar konsumtion? Varför eller varför inte? 16
»» Diskriminering och socialt nätverkande på internet Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att få eleverna att utforska diskriminering och vilken betydelse den kan ha för hur de skapar sin identitet. Olikhet, diskriminering, identitet, nätverkande på internet Diskussion, arbetsblad Samhällskunskap, datoranvändning Diskussion, jämförelse, analys inklusive självanalys Läsning: Sidorna 35-37, 80-81 Förslag på aktiviteter Diskussion Läraren börjar denna aktivitet genom att diskutera hur eleverna reagerar när de möter människor som är annorlunda : som klär sig annorlunda, pratar annorlunda, har en annan hudfärg, en annan nationalitet, en annan etnisk bakgrund, en annan religion, funktionshinder med mera. Läraren gör en lista på vita tavlan över olikheter och associerade reaktioner (läraren kan också välja att låta eleverna komma fram och skriva på tavlan). Därefter för läraren in klassen i en analys av dessa reaktioner: Vilka olikheter orsakar de mest negativa reaktionerna? Vilka olikheter orsakar de mest positiva reaktionerna? Vad kan de här olika reaktionerna bero på? (Gör det någon skillnad om man ändrar förtrolighetsnivån? Kan en rädsla för det okända spela roll?) Arbetsblad Läraren skriver sen på vita tavlan de sex huvudsakliga egenskaperna som man associerar med diskriminering och ser till att eleverna förstår vad varje egenskap är: ETNISKT URSPRUNG KÖN RELIGION ELLER TRO FUNKTIONSHINDER ÅLDER SEXUELL LÄGGNING. Eleverna gör sedan arbetsbladet som syftar till att ta reda på hur de framställer sig själva på internet och om det skiljer sig från verkligheten. Notera: Eftersom arbetsbladet efterfrågar väldigt personlig information rekommenderar vi alla lärare att tydligt förklara för sina elever att svaren inte samlas in. Tanken är enbart att de ska hjälpa eleverna att tänka igenom problemen med diskriminering och socialt nätverkande på internet. Avslutning Som avslutning kan läraren be eleverna skriva en uppsats om följande påståenden: Människor kan dölja sina olikheter på internet. Människor kan välja mer fritt på internet vilka de vill interagera med. Uppsatsen ska ta upp frågor som: Hur påverkar detta den sociala interaktionen på internet? Löser man diskrimineringsproblem på det här viset eller undviker man dem bara? Tycker eleverna att påhittade identiteter är bättre i vissa fall? Tycker eleverna att internet är ett mer idealiskt samhälle än verkligheten? 17
Arbetsblad Diskriminering och socialt nätverkande I den första kolumnen beskriver du dig själv enligt egenskaperna till vänster. I den andra kolumnen skriver du hur du skulle presentera denna egenskap på internet. Egenskap Beskriv dig själv Din internetprofil Etniskt ursprung Kön Religion eller tro Funktionshinder Ålder Sexuell läggning Övrigt Stämmer din internetprofil överens med verkligheten? q Ja q Nej Om inte: Vilka är skillnaderna?... Varför framställer du dig själv annorlunda?... 18
»» Energi Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att beräkna hur mycket energianvändningen kostar och hur mycket pengar man kan spara genom enkla energisparande åtgärder. Energi, besparingar, hållbar konsumtion Arbetsblad som hemuppgift, läsning, diskussion, uppföljande aktivitet Naturvetenskap, matematik, idrott Räkneförmåga, analys Läsning: Sidorna 54-55, 58-59, 60, 66-70 Förslag på aktiviteter Arbetsblad 1 Ge eleverna i hemuppgift att göra färdigt Arbetsblad 1. Syftet med arbetsbladet är att hjälpa eleverna att räkna ut hur mycket pengar som går åt till att bekosta all belysning i hemmet, samt hur mycket pengar man kan spara in på att byta till lågenergilampor. Eleverna kan antingen fylla i tabellen nedan eller göra en egen tabell i sina anteckningsblock eller på en dator. Notera: Om eleverna redan har lågenergilampor hemma kan de göra tvärtom, det vill säga beräkna hur mycket det hade kostat dem om de inte hade haft sådana lampor. Läsning Låt gärna eleverna läsa texterna som föreslås här ovan. Diskussion Efter att eleverna har gjort färdigt uppgifterna i arbetsbladet och läst texterna är det bra om läraren går igenom resultatet från arbetsbladet med klassen: Blev eleverna förvånade över hur mycket pengar man kan spara? Hur många elever kom ihåg att räkna med vad det kommer kosta att köpa nya och dyrare lampor? Sparar man ändå pengar efter att ha räknat in den kostnaden? Kan eleverna komma på fler enkla åtgärder som kan dra ner på elräkningen? Hur räknar eleverna ut besparingarna? Uppföljande aktivitet Läraren kan sedan dela ut Arbetsblad 2 som uppföljande aktivitet. Det innehåller tips för hållbar konsumtion som de kan jämföra med vad de gör under en dag. Om läraren vill kan han/hon läsa igenom de ifyllda listorna med sina elever och fråga om någon har några ytterligare tips att dela med sig till de andra i klassen. 19
Arbetsblad 1 Glödlampor Allt om lågenergilampor: http://ec.europa.eu/energy/lumen/ 1. Gör en undersökning om hemmabelysningen Räkna hur många glödlampor ni har hemma. Kontrollera hur många som är glödlampor eller halogenlampor (där ljuset kommer från lystrådar). Fyll i en rad i tabellen nedan för varje sådan lampa, skriv också in lampans wattal och den genomsnittliga tiden som den är tänd. Fortsätt på ett nytt papper om du inte får plats. Glöm inte att ta med utomhusbelysningen! TOTAL Glödlampans placering Wattal Total Tim/dag Energiförbrukning (Wattimmar) X = X = X = X = X = X = X = X = X = X = X = (A) 1 kilowattimme = 1 000 Wattimmar För att få reda på det totala antalet kilowattimmar (kwh) som förbrukas varje år multiplicerar du den totala summan (A) med 365 och delar det sedan med 1 000: Total (A) 1 000 x 365 = kwh/år (B) Elpriset kan variera, men brukar i genomsnitt kosta en krona per kilowattimme. Räkna ut den årliga belysningskostnaden genom att multiplicera den totala förbrukningen i kwh med priset för kwh: (B) kwh/år x 1 kr = (C) kr/år 2. Hur mycket pengar kan du spara? Lågenergilampor förbrukar i genomsnitt en tredjedel av den energi som vanliga glödlampor förbrukar. Beräkna hur mycket du sparar! Nuvarande kostnad: en tredjedel av kostnaden: Skillnad: (C-D) = (C) kr (C) kr 3 = (D) kr kr 20
Arbetsblad 2 Övriga energibesparande förslag Här nedanför finns en lista med tips för hållbar konsumtion. Kryssa i rutan bredvid gör redan, kommer göra, kommer inte göra. Ta gärna en hel dag på dig att skriva ner allt du gör på listan och se om du kan lägga till fler tips som du kan dela med dig till klassen! Tvätta sig Duschar använder mindre energi än badkar för att värma upp vattnet. Stäng av kranen när du borstar tänderna. Gör redan Kommer göra Kommer inte göra Belysning Lågenergilampor... släckta när du lämnar rummet. Transport Cykla, gå, kollektivtrafik... vadsomhelst förutom bilen! Förbrukningsvaror Trasor eller svampar inte pappershanddukar, glas inte pappersmuggar, återvinningsbara bärkassar inte plastkassar... Lunch Förpackad i en återvinningsbar låda. Frukt och grönsaker Ät säsongens frukter och grönsaker som odlats lokalt. Middag Maten har fått tina i kylen, resterna har fått svalna innan de sätts in i kylen. Rester Återanvänd dem istället för att kasta dem! Diska Fyll vasken med vatten istället för att låta det rinna. Uppvärmning Sänk värmen, ta på dig en tröja. Skräp Återvinn plast, dryckesförpackningar, papper, kartonger, glas. Elektriska prylar, TV och dator Stäng av dem helt, låt dem inte stå i standby-läge! Shopping Köp större mängder som inte är förpackade en och en. 21
»» Bistånd Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att hjälpa eleverna se skillnaden mellan själva problemet, dess orsaker och dess effekter. Lära dem att ta fram en plan för att lösa specifika problem. Bistånd, problemlösning Läsning: Sidorna 92-96 Arbetsblad, läsning, diskussion Samhällskunskap, individ och samhälle, företagsekonomi Analys, problemlösning, planering Förslag på aktiviteter Arbetsblad och diskussion Läraren lämnar ut arbetsbladet och läser upp texten för klassen. Vilka problem finns? Läraren frågar sedan eleverna vilka problemen är. Alla problem som eleverna nämner skrivs upp på tavlan. Organisera problemen efter orsak och verkan Därefter börjar läraren skriva in varje problem i ett problemträd tillsammans med klassen utifrån om det är: det huvudsakliga problemet, en effekt av det huvudsakliga problemet, en orsak till det huvudsakliga problemet. Diskutera gärna kring varje problem som eleverna tar upp, om problemet faktiskt är orsak eller verkan (eller om det möjligen är en effekt som utgör ett nytt problem i sig själv). Man kan rita upp ett hierarkiskt träd där alla problem som har med orsaken eller effekten att göra placeras på samma gren av trädet. 22
Här är ett exempel på ett sådant träd: Hög dödlighet För lite mat/torr brunn För lite pengar Byborna har inte tillräcklig köpkraft Männen utför grovarbete, ingen företagsamhet i byn Byborna har ingen utbildning Hur kan man lösa problemet? Problem går bara att lösa om man tar itu med deras grundorsak(-er). Grundorsaken byborna har ingen utbildning kan tas som exempel för den kommande delen av övningen som går ut på att utveckla en plan för att lösa problemet. Läraren hjälper eleverna att tänka igenom allt som behövs för att utbilda byborna. Här bör man uppmuntra eleverna att tänka konkret och inte glömma viktiga detaljer som kan förstöra lösningen. Att bygga en skola räcker inte... man behöver även: Möbler till skolan, Hitta en lärare (och bostad till läraren), Hitta elever (förhandla med föräldrarna om att låta deras barn få gå i skolan). Led in diskussionen på hur eleverna hade gjort för att genomföra sin lösning: var eller hur skulle de få tag på pengar, byggare och material? Hur hade de tänkt övertyga en lärare att flytta till byn och att föräldrarna ska skicka barnen till skolan? Avslutning Sammanfattningsvis ska läraren be eleverna läsa texterna som står under läsning här ovan och fråga vad eleverna vet om bistånd i allmänhet. Med tanke på att utvecklade länder har gett bistånd till utvecklingsländer i flera årtionden, kan man fråga: Känner eleverna till några projekt som kan ha finansierats av bistånd? Anser eleverna att pengarna använts på ett bra sätt? Anser eleverna att EU ska fortsätta att ge bistånd till utvecklingsländer? Varför eller varför inte? Vad tycker eleverna kan beskrivas som bra bistånd? (T.ex. att det är långsiktigt, låter den lokala befolkningen delta, låter kvinnor delta, osv.), 23
Arbetsblad Bistånd Det här är en historia om en by på den afrikanska landsbygden. Många av de som bor där är kvinnor, barn och gamla. Kvinnorna och barnen arbetar ute på fälten, men matsituationen är alltid osäker eftersom marken är uttömd på näring och nederbörden blir svårare och svårare att förutspå. De flesta männen är i staden och arbetar med ströjobb för att kunna skicka hem pengar eller mat till sina familjer. Men stadslivet är dyrt, så de skickar inte hem så mycket pengar. På grund av undernäring är både barnadödligheten och mödradödligheten stor här. Brunnen torkar ut men personerna med kunskap om hur man gräver en brunn är inte kvar i byn och pengarna räcker inte till att anlita någon att göra det. Byn har en tradition av att väva korgar, korgar som är kända över hela området för att vara vackra och ha ett alldeles speciellt utseende. Men byborna har inte tid att väva korgar, ingen mat att lägga i korgarna i vilket fall som helst och är inte vana vid försäljning. När barnen växer upp kommer pojkarna ta sina pappors plats inne i staden, och flickorna kommer fortsätta att kämpa för att fälten ska ge tillräckligt med mat. Men när odlingsmarken slutar förse byn med mat, vet ingen vad som kommer att hända. Identifiera problemet, dess orsaker, och dess effekter: Effekter Huvudsakligt problem Grundorsaker Välj en grundorsak:... Hur kan man lösa problemet? 24
»» Att välja en karriär Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att få elever att fundera över inom vilket område de vill arbeta. Att hjälpa dem börja planera deras framtida yrkesbana. Sysselsättning, självanalys Diskussion, arbetsblad, fördjupning Idrott, ekonomi, samhällskunskap Forskning, självanalys, planering Läsning: Sidorna 25-34 Förslag på aktiviteter Diskussion Läraren kan börja den här lektionen med att skriva upp följande nyckelord: INTRESSEN FÄRDIGHETER PERSONLIGHET Och sedan diskutera vilken betydelse de har när man ska välja yrke. Intressen: Färdigheter: Personlighet: Det är en stor fördel om man är intresserad av det man jobbar med. Färdigheterna som krävs för jobbet borde överensstämma med vad man själv är bra på. Arbetet bör passa ihop med ens lynne och personlighet. Arbetsblad Del A Nästa steg är att läraren ber eleverna göra uppgifterna i arbetsbladet. Där får eleverna en lista med några olika intressen, färdigheter och personlighetstyper, och blir ombedda att bilda sig en första uppfattning om vilket område de kan tänka sig att verka i. Diskussion Sedan kan läraren fråga eleverna om de vill berätta för klassen vad de har kommit fram till. Därefter leder man in diskussionen på frågan: Hur kommer jag dit? Läraren bör här notera vissa nyckelord i elevernas svar, som t.ex. Jag behöver gå längre i skolan, Jag behöver pengar, Jag behöver erfarenhet, Jag behöver träffa människor, Jag behöver bara hitta ett ledigt jobb. 25
Vänd sedan diskussionen mot hur eleverna kan förbereda sig för att nå sitt mål: Har man någon nytta av att ta ett ingångsjobb inom det önskade området? Kan man som studerande tjäna pengar och plugga samtidigt? Var och hur kan man starta upp ett nätverk inom det önskade området? (genom ett ingångsjobb, genom sina studier, genom föräldrar och bekanta) Är det möjligt att starta sin egen verksamhet? Kan det öka elevernas behörighet att studera och arbeta utomlands? Läsning och arbetsblad Del B Efter den här diskussionen är det bra om läraren ber eleverna läsa de ovannämnda texterna och göra färdigt Del B i arbetsbladet. Eleverna kan bli tillfrågade om de vill prata med en studie- och yrkesvägledare samt undersöka vilka jobb- och studiemöjligheter det finns på nätet för att kunna utveckla sina planer mer ingående. Avslutning Som avslutning kan man ge eleverna följande uppgift: Intervjua tre vuxna som har jobb. Minst en av dem bör tycka om sitt arbete, och minst en bör inte tycka sitt arbete. Fråga och anteckna: Vad jobbar de med? Varför jobbar de med just det? Hur hamnade de där? Vilka andra jobb eller utbildning hade de sedan tidigare? Är de nöjda med sina jobb? Varför eller varför inte? Tycker de om sina jobb eller jobbar de bara för att kunna betala sina räkningar? Har de alltid känt så här eller har de (eller deras jobb) förändrats med tiden? 26
Arbetsblad Att välja en karriär Del A: Vad vill jag göra? Ett arbete är som en partner för att det ska passa behöver man ha liknande intressen, liknande tycke och smak och en personlighet som matchar. Med mer än 2 000 olika sorters arbeten är det viktigt att man börjar med att ta reda på vilka egna intressen, tycken och personlighet man har. Intressen Här nedanför hittar du ett antal olika arbetsområden man kan välja mellan. Kryssa i rutan bredvid de som kan tänkas intressera dig. Administration Alternativa terapiformer Djur, växter och mark Konst, hantverk och design Cateringtjänster Byggindustri Utbildning Miljövetenskap Finansiella tjänster Allmänna och personliga tjänster Informationsteknik och informationshantering Rättsväsende Underhåll, service och reparation Organisation och ledarskap Tillverkning och maskinteknik Marknadsföring, försäljning och reklam Medicinsk teknik Medicin och sjukvård Scenkonst, media, radio och TV Förlagsverksamhet och journalistik Detaljhandelsförsäljning och kundtjänst Forskning och vetenskap Säkerhet och uniformerade tjänster Samhällstjänst Sport, fritid och turism Förvaring, spedition och leverans Transport Övrigt:... Bästa färdigheter Fundera över vad du tycker allra bäst om att göra, det är ofta också det du är bra på. Kryssa i rutan bredvid dina största färdigheter. Analysera Kommunicera Att övertyga andra människor Dansa Fantasi/uppfinningar Språk Logiskt tänkande Matematik Musik Organisera Fysiska aktiviteter Prata Sammanfatta Förstå andra människor Skriva Övrigt:... Personlighet Även det roligaste PR-jobbet i världen vore en katastrof för den som inte tycker om att träffa nya människor... det handlar om ens personlighet. Vad har du för personlighet? Älskar du att få träffa en massa nya människor (arbeta offentligt) Behöver du vara bland människor som du känner väl (arbeta i grupp) Föredrar du att vara ensam (arbeta mest på egen hand) Och : Gillar du att säga åt andra vad de ska göra (ledarskap/organisation) Föredrar du att bli tillsagd vad du ska göra (supporttjänst) 27
Nästa steg är att gå ut på internet och undersöka vilka jobb du hittar under de intressen som du har valt. Bra länkar som kan vara till hjälp: www.arbetsformedlingen.se > yrke och framtid Gör en lista där du skriver ned alla yrken som verkar intressanta för dig, ger dig en chans att göra det som du är bra på och passar din personlighet. Rangordna dem efter vilka du tycker bäst om: 1.... 2.... 3.... 4.... 5.... 6.... 7.... 8.... 9.... 10.... Del B: Hur kommer jag dit? Detta är ditt mål. Nästa steg är att göra upp en strategi för hur du ska nå dina mål. Om du vill kan du ta hjälp av en studie- och yrkesvägledare. Du kan även försöka ta kontakt med någon som har det yrket du är intresserad av. Vad behöver du för att klara av det arbete du vill göra? Erfarenhet? Behörighet? Kontakter? Studera eller arbeta utomlands? Hur kan du uppnå det som krävs? Plugga? Deltid, ingångsjobb? Ge dig ut och träffa människor? Pengar? 28
»» Innovation och regional utveckling Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att utforska nyskapande idéer för ekonomisk utveckling. Att skriva ner de övergripande grunddragen till en plan på hur man kan genomföra dem. Regioner, sysselsättning, innovation, företagande Läsning, diskussion, arbetsblad, redovisning Idrott, företagsekonomi Forskning, analys, planering, redovisning Läsning: Sidorna 22-24, 29, 30-33 Förslag på aktiviteter Läsning Börja med att låta eleverna läsa texterna som föreslås här ovan. Diskussion Förslagsvis kan läraren sedan fortsätta med att läsa följande text för klassen: Du är ledare i en avlägsen region som har drabbats av svåra tider. Det finns inte mycket att göra i regionen. De flesta som arbetar måste pendla långt och åker bara hem på helgerna. De som bor här har en inkomst som är 65 procent av genomsnittet i EU. De unga människorna är de värst drabbade, det finns ingen större mening med att vidareutbilda sig om det ändå inte finns några jobb att få när man är färdig. I synnerhet eftersom det inte finns några utbildningscentra i regionen. Dock ligger din region i ett vackert skogsområde med berg, dalar och floder. Det som en gång varit gruvor har nu översvämmats och används istället av lokala sportdykare. Eftersom din region ligger vid gränsen mot Finland talar de flesta invånarna tre språk: svenska, finska men också engelska som de lärt sig i skolan. Vad kan du göra? Efter att ha läst texten kan läraren fråga eleverna om de har några förslag på vad man kan göra för att öka sysselsättningen i regionen. Uppmuntra eleverna att tänka brett och komma med kreativa förslag. Några exempel: Starta ett utlåningsinstitut för mikrokrediter de unga i regionen med bra idéer (som till exempel att exportera lokalt hantverk) kan få hjälp i form av startkapital, Utveckla turismen Gör farlederna och stenbrotten till attraktiva utflyktsmål för helgbesökare. Öppna en teletjänstcentral Det kräver inga stora investeringskostnader men kan ge de flesta unga en sysselsättning. Eftersom de är mångspråkiga skulle det förmodligen vara lockande för företag som är i behov av en sådan tjänst. Starta ett utbildningscenter av den enkla anledningen att det inte finns något i regionen! Som nästa steg bör läraren diskutera med eleverna om vad man kan göra för att genomföra idéerna: Vilka olika steg behöver man ta? Vilken sorts hjälp, expertis och underlag behövs, och var kan man få tag på det? Vilket är det bästa sättet att presentera projektet på för att få den hjälp och stöd man behöver? 29
Hemuppgift: Arbetsblad Målet med arbetsbladet är att hjälpa eleverna skriva underlag till ett förslag på hur man kan genomföra en projektidé. Läraren bör dela upp klassen i grupper med 4-5 elever i varje och be varje grupp välja ett av förslagen som man kom på gemensamt i klassen och fylla i arbetsbladet utifrån det. Be gärna även eleverna förbereda en femminuters redovisning om deras projektförslag som de sedan får redovisa för klassen. Dessa ska handla om följande: Vilket projekt vill de genomföra? Varför tycker de att projektet är en bra idé? Vem kommer att tjäna på det och på vilket sätt? Vad behöver göras och hur ska det göras? Deras redovisningar bör även ha följande motto som röd tråd: INNOVATION SOLIDARITET FÖRETAGANDE: För att livet blir mer intressant så. Redovisning Varje grupp får fem minuter på sig att redovisa sina projekt inför klassen. När alla har redovisat sina projekt kan eleverna rösta om: vilken redovisning som var bäst, vilket projektförslag som var bäst. Sammanföll svaren? Avslutning När läraren ska avsluta aktiviteten kanske han/hon vill diskutera initiativförmåga och företagande med klassen: Anser eleverna att det finns mycket initiativförmåga och företagande i deras närhet? Om inte, varför? Om ja, vilka exempel kan de komma på? Tycker eleverna att initiativförmåga och företagande är något viktigt för deras framtid? Varför eller varför inte? 30
Arbetsblad Innovation och regional utveckling Projektförslag:... Vad är planen? Utveckla en plan för hur man ska genomföra förslaget. Ta hjälp av följande frågor: Varför har ni valt det här förslaget?... Vad innefattar det här förslaget mer specifikt och hur kommer det att fungera? Skriv ner alla fördelar ni kan komma på. Vem kommer att tjäna på förslaget? Hur många människor, vilka människor? Var ska ni få pengarna ifrån? (Leta efter information på http://ec.europa.eu/regional_policy/funds/cf/index_sv.htm) Hur vill ni gå tillväga för att genomföra er plan? Behöver den marknadsföras? Hur och för vem i så fall? Vilka behöver ni få med på er plan? Hur har ni tänkt gå tillväga för att få deras hjälp? Vilka är de huvudsakliga stegen som behövs för att kunna genomföra er plan och hur lång tid beräknar ni att varje steg kommer ta? Förbered en femminuters redovisning som går ut på att ni ska presentera ert projektförslag för eventuella finansiärer. Er redovisning bör ta upp följande: Vilket projekt vill ni genomföra och vad innebär det? Varför tycker ni att det här projektet är en bra idé? Vem kommer att tjäna på det och hur? Vad behöver göras och hur ska det gå till? Redovisningen bör även ha följande motto som röd tråd: INNOVATION SOLIDARITET FÖRETAGANDE: För att livet blir mer intressant så. 31
»» Ett sunt liv Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att få eleverna att fundera över hur deras beteende reflekterar deras kunskap om vad ett sunt liv är. Att leva sunt, sunt beteende Läsning, diskussion, hemuppgift Idrott och hälsa Diskussion, analys, förståelse Läsning: Sidorna 71-79 Förslag på aktiviteter Läsning Eleverna läser de ovan nämnda texterna. Diskussion Läraren frågar eleverna vad deras definition på ett sunt liv är och skriver nyckelord på vita tavlan. Nyckelorden kan till exempel vara: MOTION BALANSERAD DIET SKRÄPMAT DROGER RÖKNING ALKOHOL SÄKER SEX (om åldern är lämplig) SOLNING Därefter delar läraren upp klassen i smågrupper, en grupp per nyckelord. Grupperna får fem minuter på sig att göra en lista över saker som har med deras nyckelord att göra, sedan får de berätta kort om vad de kommit fram till för de andra i klassen. Läraren leder sedan in klassen i en diskussion om hur deras beteende speglar hur stor kunskap de har om vad ett sunt liv innebär: Har eleverna alltid ett sunt beteende? Om inte, när och varför inte? Kommer de att börja leva sunt i framtiden, och i så fall, varför och när tänker de börja? Hemuppgift Läraren presenterar sedan följande påståenden och ber varje student välja ett som en början till en uppsats: Min kropp är mitt tempel Min kropp är min vän Min kropp är mitt kraftverk Min kropp är Uppsatsen ska täcka: Hur elever ser på sina kroppar. Hur de just nu behandlar sina kroppar, till exempel om deras hälsobeteende överensstämmer med hur de ser på sina kroppar, och varför eller varför inte. Vad de skulle vilja ändra på i sitt hälsobeteende, varför, hur och när. Notera: Detta kan vara en väldigt känslig fråga för en del och läraren kanske vill hänvisa de eleverna till en kurator. 32
European Union, 2011 ND-30-10-608-SV-C ISBN 978-92-79-17396-7 ISSN 1830-8678 doi: 10.2772/43190