SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (1) Datum 2014-09-15 Vår referens Tjänsteskrivelse Delårsrapport 2 2014 GRF-2014-9437 Sammanfattning Grundskoleförvaltningen har upprättat ett förslag till Delårsrapport 2 2014. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna Delårsrapport 2 2014 och skicka rapporten vidare till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsrapport 2 2014 Beslutsplanering Grundskolenämnden 2014-09-24 Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Helen Nyman, ekonomichef Helena Plantin, avdelningschef kvalitetsavdelningen
Delårsrapport 2 2014 Grundskolenämnden
1 Sammanfattning Utbyggnad av skolplatser fortsätter Inför verksamhetsstarten av höstterminen har totalt tio utbyggnadsprojekt inom grundskolan färdigställts. Arbetet med att återställa förskolelokaler till grundskolelokaler har under perioden gett en ökning av kapaciteten med cirka 350 platser. Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier Inför höstterminen har vissa yrkeskategorier varit svåra att rekrytera. De kategorier som berörs är främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier. Skolinspektionen kräver kompletteringar Skolinspektionen har begärt kompletteringar av Malmö stad utifrån uppföljningen av tillsynen som genomfördes 2010-2011. Kompletteringarna gäller bland annat det nya resursfördelningssystemet, särskilt stöd och barngrupperna i fritidshemmen, värdegrundsarbetet samt studiehandledning på modersmål. OB-fritidshem på försök på Johannesskolan I samband med höstterminsstarten inledde Johannesskolan en ettårig försöksverksamhet med OB-fritidshem. Elever i Johannesskolans fritidshem som har behov av omsorg kvällstid erbjuds detta helgfria vardagskvällar fram till 21.30. PI Malmö servar tre förvaltningar Den nya avdelningen Pedagogisk inspiration Malmö, PI Malmö, har sjösatts. Avdelningen är gemensam för grundskole- samt förskole- och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningarna och ska stödja de tre förvaltningarna och deras enheter i deras respektive utvecklingsarbete. Kvalitets-/ resultatdialoger diskuterar varje skolas resultat Samtliga rektorer har, tillsammans med sina medarbetare, utvärderat respektive skolas resultat för föregående läsår. Skolan har också planerat sitt utvecklingsarbete för det kommande läsåret i skolans Åtagande-/ kvalitetsplan. Utbildningscheferna har, tillsammans med resurspersoner från kvalitetsavdelningen, förberett för kommande resultat-/ kvalitetsdialoger som ska ske med samtliga rektorer. Ekonomisk prognos Grundskoleförvaltningen prognostiserar ett utfall enligt budget för helåret 2014. I den framlagda prognosen tillkommer en risk för försämring av det ekonomiska resultatet. Riskerna är att andelen barn i fritidshem och att antalet elever i grundskolan fortsätter att öka utöver planerad nivå. Periodisering av semesterlöneskulden samt den slutliga utkomsten av riktade statsbidrag är andra riskfaktorer i prognosen. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 2(26)
2 Uppföljning av målen 2.1 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Målet är inte uppfyllt. Betygsresultatet för årskurs 9-eleverna för läsåret 2013/2014 visar på en förbättring jämfört med året innan. Förbättringen kommer av att pojkarna har förbättrat sin måluppfyllelse inom samtliga betygsmått. Flickornas resultat visar istället på en mindre nedgång gällande betygsmåttet Nått målen i alla ämnen och alla fyra gymnasiebehörighetsmåtten. Pojkarnas stora uppgång medför alltså att resultatet för elevgruppen totalt sett ökat. Skillnaderna mellan könen har således minskat. Skillnaderna mellan skolorna har också minskat ifråga om gymnasiebehörigheten. Nedläggningen av årskurserna 6-9 på Rosengårdsskolan och en högre måluppfyllelse på några av de skolor som historiskt uppvisat låga resultat kan ha varit bidragande orsaker till resultatet. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat markant för såväl flickor som pojkar. Huvudförklaringen till ökningen, liksom till ökningen av andelen elever som nått målen i alla ämnen, är de nya reglerna för hur meritvärdet räknas ut. Numera har elever som läser moderna språk möjlighet att få sitt meritvärde uträknat på 17 ämnen istället för 16. Andelen elever som läser och dessutom klarat godkänt i moderna språk har ökat betydligt i år. När grundskoleförvaltningen har försökt bedöma betygsresultatet utan effekterna av de nya regeländringarna har slutsatsen blivit att Malmö har förbättrat sina resultat i år även med regeländringseffekten borträknad. Det gäller samtliga betygsmått. I betygsresultaten för årskurs 6 och 7 har såväl tydliga ökningar som nedgångar skett i år jämfört med föregående läsår beroende på årskurs och betygsmått. I årskurs 6 har andelen preliminärt gymnasiebehöriga minskat med 4 procentenheter medan andelen som i nuläget har nått målen i alla ämnen ökat med 7 procentenheter. Lärarnas bristande erfarenhet att betygsätta elever i dessa årskurser kan vara en faktor bakom de stora variationerna. En sammanställning av effekterna efter årets sommarskola visar att gymnasiebehörigheten för årskurs 9-eleverna har förbättrats ytterligare från 76,9 procent till 79,1 procent. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 3(26)
2.1.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse Nedan redovisas årskurs 9-elevernas resultatet för läsåren 12/13 och 13/14. 2.2 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Målet är delvis uppfyllt. CPI/FoU har i uppdrag att stödja skolor i genuspedagogiskt utvecklingsarbete, på skolornas eget initiativ. Under läsåret 2013-2014 har CPI/FoU handlett processer/arbetsgrupper vid 23 grundskolor. Vissa av skolorna har handletts på plats i arbetslag eller i verksamhetsövergripande arbetsgrupper. Vissa har valt att delta i "tvärgruppshandledning", d.v.s. i grupper där pedagoger från olika verksamheter jobbar med parallella utvecklingsprocesser. 2.2.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Under läsåret har 23 skolor deltagit i ett genuspedagogiskt arbete via FoU. Utöver detta bedriver ett antal skolor ett aktivt genuspedagogiskt arbete på egen hand och inom ramarna för sitt ordinarie arbete. Under maj - augusti har föregående läsårs arbete avslutats och en planering för läsåret 2014-2015 har påbörjats. Inga nya skolor har inlett genuspedagogiskt utvecklingsarbete under perioden på grund av sommarlov. 2.3 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Målet är delvis uppfyllt. De pedagogiska förvaltningarna har tillsatts en arbetsgrupp som har påbörjat ett uppdrag med att Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 4(26)
ta fram strategi och plan för arbetet med jämställdhetsintegrering och antidiskriminering. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. 2.3.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd Skolresultat Attitydundersökningar i skolan Hemlöshet Nöjdhet i äldreomsorgen Trygghet Mötesplatser för ungdomar Deltagande i fritidsaktiviteter Utländsk bakgrund bland medarbetarna Ofrivilligt deltidsanställda x x x x x x x x x x Ja i DR1 2014 Statistik könsuppdelas regelmässigt, både avseende skolresultat och andra resultatdata. Varje skola analyserar sina resultat utifrån den könsuppdelade statstiken, som underlag bland annat för skolornas Åtagande-/kvalitetsplaner. Jämställdhetsanalyser Verksamhet/avdelning som granskats och analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv Beskrivning av jämställdhetsanalys Hur/finns det planer att resultatet av jämställdhetsanalysen påverkar/påverkat verksamheten som analyserats? 2.4 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Måluppfyllelsen kan inte mätas. Grundskoleförvaltningen saknar underlag för att bedöma om fritidshemseleverna tycker att deras vistelse på fritidshemmen är meningsfull. Förvaltningen avser att utveckla och genomföra en brukarundersökning med eleverna i fritidshemmen där de får svara på frågor om hur de uppfattar Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 5(26)
verksamheten på fritidshemmen. Avsikten är att genomföra brukarundersökningen i början av nästa år, först då kommer förvaltningen att kunna bedöma måluppfyllelsen. 2.4.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Allaktivitetshus på Lindängeskolan Allaktivitetshus på Hermodsdalsskolan Beskrivning Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle Grundskoleförvaltningen 31 aug 2014 30 apr 2014 Antal mötesplatser 2 2 2.5 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Målet är inte uppfyllt. Att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare - företrädesvis pedagoger - med legitimation/rätt behörighet och kompetens är en utmaning för grundskoleförvaltningen. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för hur förvaltningen ska säkerställa att andelen behöriga pedagoger i alla ämnen, årskurser och skolformer ökar. Förvaltningen håller också på med att ta fram förvaltningsspecifika handläggningsrutiner för rekrytering med utgångspunkt i Malmö stads rekryteringsprocess. En kvalitetssäkrad rekryteringsprocess ska säkerställa att rekrytering sker utifrån kompetens samt på objektiva grunder utan diskriminerande inslag. 2.5.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 jul 2014 31 mar 2014 31 dec 2013 Kvinnor Grundskoleförvaltningen Män Totalt Män Totalt Kvinnor Kvinnor Män Totalt 23,4 % 31,8 % 25,7 % 24,4 % 32,6 % 26,7 % 24,3 % 32,5 % 26,5 % 25,7 procent av grundskoleförvaltningens anställda har utländsk bakgrund. Det ska jämföras med att 31,6 procent av Malmöborna har utländsk bakgrund. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 6(26)
2.6 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Målet är uppfyllt. 2.6.1 Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 31 aug 2014 30 apr 2014 Grundskoleförvaltningen 11 9 Den 31 augusti leasade Grundskoleförvaltningen 13 fordon. Av dessa är 11 godkända som miljöbilar i enlighet med Malmö stads miljöbilsstrategi. Grundskoleförvaltningen leasar fordon av VISAB. Målet är att alla fordon ska vara miljöbilar i enlighet med Malmö stads miljöbilsstrategi. I takt med att avtalen löper ut och förnyas, ska dessa ses över så att fordon som inte uppfyller kraven ersätts. 2.7 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Målet är inte uppfyllt. 2.7.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter Jul 2013 - maj 2014 Jun 2012 - maj 2013 Grundskoleförvaltningen 31 % Uppgift saknas Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor Jul 2013 - maj 2014 Jun 2012 - maj 2013 Grundskoleförvaltningen 68 % Uppgift saknas Andelen ekologiska livsmedel i förvaltningen uppgår till 31 % och andelen etiskt certifierade till 68 %. Andelen för Malmö stad är 42 % ekologiska livsmedel och 69 % etiskt certifierade. Då uppgifterna baseras på ettårsbasis finns inga jämförande uppgifter för förvaltningen. Verksamheterna ska i första hand välja ekologiskt och etiskt certifierade produkter vid inköp. De livsmedel som inhandlas avser till övervägande del fritidsverksamhet och hemkunskapslektioner. Det är svårt att göra inköp i lagom stora kvantiteter, då upphandlat sortimentet inte alltid är anpassat för mindre enheter. Alla skolor har blivit inbjudna till informationsträff gällande beställningar och inköp. Skolmaten redovisas av Serviceförvaltningen. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 7(26)
IT- enheten arbetar tillsammans med Upphandlingsenheten kring de produkter som köps in. Samtliga PC- datorer är miljö- och etiskt märkta. Läsplattor och telefoner uppfyller inte detta krav i dagsläget. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 8(26)
3 Uppföljning av verksamheten 3.1 Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext 2014 3.1.1 Att införa nytt resursfördelningssystem till skolorna Förvaltningen har infört en ny resursfördelningsmodell från 1 januari 2014. I ersättningen till verksamheten ingår tre delar: grundersättning, strukturersättning samt ersättning för nyanlända elever i Sverige. Skolorna kompenseras för hela hyreskostnaden. I ersättningar ingår också tillläggsbelopp som inte är beroende av resursfördelningsmodellen. Tilläggsbeloppet ska vara omedelbart kopplat till en enskild elev och ha samband med elevens särskilda behov och förutsättningar för att möjliggöra elevens skolgång. Grundersättningen baseras på antal elever och årskurs och är lika för alla skolor. För strukturersättningen används sociala kriterier för att kompensera elever med sämre förutsättningar att nå målen. Strukturersättningen innehåller sju variabler: kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsbakgrund, förekomst av ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare, bostadsområde samt skoltyngd. Strukturersättningen är den samma oberoende av vilken årskurs eleverna går i. Strukturersättningen kompenserar för ökade kostnader för stöd till de elever som på grund av socioekonomisk bakgrund har sämre förutsättningar att nå målen. Strukturersättningen utgör cirka 14 % av den totala ersättningen till förskoleklass och skola. Skolorna erhåller ersättning för stöd till nyanlända elever i Sverige under 18 månader från ankomstdatum. Ersättningen baseras på elevens ursprungslands HDI (Human Development Index). Indextalen är hämtade från FN:s utvecklingsrapport och beskriver graden av utveckling i landet baserat på läskunnighet, utbildning och livslängd. Den nya resursfördelningsmodellen kommer att på ett mer träffsäkert sätt omfördela resurser efter elevens faktiska bakgrund. Eftersom resursfördelningsmodellen är ny är det inte möjligt att utvärdera effekterna än. 3.1.2 Att tillse att de 100 Mkr som satsats på skolan används utifrån förskolornas och skolornas olika behov I budget 2014 har kommunfullmäktige beslutat om fortsatt satsning på skolverksamheten. Av de satsade 100 Mkr har grundskolenämnden erhållet 54 Mkr för att användas i verksamheterna för skolornas olika behov. För att tillse att resurserna tilldelas till skolorna efter behov har den större delen av satsningen fördelats via den nya resursfördelningsmodellen till skolorna för att användas efter varje skolas behov. Då varje åtgärd i en skola är en del av helheten av allt som görs på skolan är det svårt att avgöra effekten av en specifik åtgärd. Den erhållna satsningen kan användas exempelvis för att öka personalresurserna och kompetensutveckla lärarna. En del av resurserna har avsatts för att likställa simundervisningen mellan skolorna samt för att förstärka resursteamet. Därutöver har förvaltningen tillsatt ytterligare 160 förstelärartjänster och kommer att anställa 5 till under hösten. Totalt kommer förvaltningen att ha inrättat 250 förstelärartjänster vid utgången av året. För att kunna stödja skolorna i deras uppföljnings- och utvecklingsarbete bygger förvaltningen upp stödavdelningar i form av kvalitetsavdelningen och PI Malmö. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 9(26)
3.1.3 Att arbeta offensivt med skolutveckling Grundskoleförvaltningen bedriver ett offensivt skolutvecklingsarbete, genom att arbeta på flera olika arenor och nivåer. Skolutveckling sker bland annat genom Skolsatsningen 2012 och skolornas kvalitetsarbete där skolorna identifierar sina lokala utvecklingsbehov och vidtar förbättringar och åtgärder. Förstelärartjänsterna är en nationell satsning som är ett led i en offensiv skolutveckling. Genom att skolor inrättar en eller flera förstelärare säkerställs både allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete på skolorna genom det systematiska kvalitetsarbetet och kollegialt lärande. IT som pedagogiska verktyg är ett strategiskt område inom skolutvecklingen. Under våren har en ITK-handlingsplan tagits fram. Näste steg är att besluta om handlingsplanen för att därefter geomföra olika insatser. Exempel på IT-satsningar är Google MaApps, Skiftnyckeln och Googlechromeprojektet. Offensiv skolutveckling sker genom deltagande i olika nationella satsningar så som Skolverkets satsningar PISA 2015 och NT-utvecklare. Förvaltningen medverkar också i SKL:s PRIO- satsning. PRIO är i nuläget ett pilotprojekt på två skolor. Efter genomförande och utvärdering kan det spridas till flera skolor. Inom ramarna för Skolsatsning 2012 har under perioden tre forskningscirklar startats i samarbete med Malmö högskola. Samtliga är inriktade mot språkutvecklande undervisning och formativt förhållningssätt. Att Skriva sig till Läsning-satsningen har fortsatt. Satsningen har ett stort antal deltagare. Nätverksbyggande och idéutbyte sker förutom via de fysiska mötesplatserna genom Pedagog Malmö. Under perioden har kurser i LS (learning study) planerats för genomförande under hösten 2014. Det gäller en grundkurs och en fortsättningskurs. Vidare har besök av Helen Timperley, professor i pedaogik vid universitetet i Aukland, Nya Zeeland, planerats. Praktiknära stöd med kompetens från högskolan har startat upp ett långsiktigt arbete tillsammans med några skolor. Insatserna följeforskas av en av FoU-enhetens licentiater. Satsningen bygger på aktuella forskningserfarenheter som tydligt visar att det är lättare för lärare att ändra sina undervisningsmönster om de kan få direkt stöd i sitt klassrum. 3.1.4 Att utveckla karriärtjänster för lärare samt arbeta med ledarskapet i skolan Nätverksträffarna för förstelärare i basgrupper har skett en gång i månaden under vårterminen. I augusti arrangerades en gemensam kickoff för Malmös alla anställda med karriärtjänst förstelärare och lektorer, både nyanställda och de som hade uppdraget även förra läsåret från grundskole- samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Innehållet var gemensam återblick och lärdomar utifrån Openspace och utvärderingar, föreläsning av John Steinberg om kollegialt lärande hur får vi till det i praktiken? På kickoffen gicks även strukturen för förstelärarreformen igenom. Digital nätverk mellan förstelärare har skapats både inom Malmö och tillsammans med kollegor i andra kommuner. Förvaltningen har färdigställt plan och struktur för det fortsatta arbetet med karriärlärartjänsterna under perioden. Planen och strukturen antogs av förvaltningsledningen strax innan midsommar. Strukturen tydliggör huvudmannens respektive rektors ansvar. Förvaltningen, utvecklingsstödsenheten, har arbetat med ledarskapet i skolan på följande sätt: Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 10(26)
Enskild handledning till rektor på uppdrag/ eller i samråd med utbildningschef. Arbete med ledningsgrupper för ökad måluppfyllelse för elever. Detta sker på uppdrag av rektor i samråd med utbildningschefen. Arbete med frågor som kommunikation, bemötande, struktur, ledningsvision, tydlighet, ansvarsfördelning, mångkulturalitet, fritidshemsorganisation etc. Handledning till processtödjare på skolorna har även förekommit. Inför innevarande läsår har fem workshopar för rektorer planerats in. 3.1.5 Att arbeta med språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkighet samt utvidga möjlighet till språkval i grundskolan Inom utbildningsområde norr har Språkutvecklingsgrupp norr bildats med 2-4 representanter från varje skola. Under ledning av skolområdets språkutvecklare har gruppen träffats vid fem tillfällen. Träffarna har utgått från boken Språkinriktad undervisning av M. Hajer & T. Meestringa. Bokens innehåll har diskuterats och kopplats till praktiska övningar som kan användas i undervisningen. Tanken med träffarna är att skapa ett nätverk av alla språkutvecklare inom utbildningsområdet. I nätverket ska språkutvecklarna kunna utbyta erfarenheter och lära av varandra. Språkutvecklaren bedriver också ett arbete med att implementera genrepedagogik i årskurs 1-6 på skolorna i fd. Kirseberg. Under våren har språkutvecklaren varit på samtliga skolor vid tre tillfällen och föreläst om genrepedagogik, varvat teori och praktik, och på så vis fortsatt processen med att stötta pedagogerna i språkutvecklande ämnesundervisning. Under våren har utbildningsområdet genomfört en studiecirkel kring Lyft språket, lyft tänkandet (Pauline Gibbons). I utbildningsområde väster har alla skolledare lyssnat till Linda Asplund, utvecklingsavdelningen, som föreläst om språkutvecklande ämnesundervisning. Efter det har flera skolor bjudit in Linda Asplund så att all personal har fått ta del av kunskapen. Språksamordnaren planerar en studiedag som riktar sig till all personal oavsett ämne. Flera skolor har inspirerats av Kroksbäcksskolans arbete med genrepedagogik och utvecklar nu det arbetet. Det samma gäller skolorna i utbildningsområde söder. Även där arbetar skolorna med genrepedagogiskt arbete, vilket innebär att ämnesundervisning och språkundervisning sker parallellt. Skolorna har språkutvecklare som driver språkutvecklingen i arbetslagen. Dessutom finns ett nätverk för språkutveckling. Skolorna kompetensutvecklar pedagogerna genom t ex föreläsningar och pedagogiska träffar kopplat till språkförstärkande modeller. Elevernas språkutveckling analyseras noga. Språkvalsbyte tillämpas restriktivt. Pedagogerna är utbildade inom lässtrategierna Bravkod och Recprok. Skolsatsningsmedel har satsat för att göra biblioteken till läscentraler och kunskapsnav för ökad måluppfyllelse. I utbildningsområde innerstaden och öster pågår arbetet så som rapporterats i tidigare delårsrapport. Samordning och stöd har under perioden inte gjort några större insatser inom detta område eftersom avdelningen fortfarande är under uppbyggnad och utredning. Resursskolorna dvs. de f.d. skoldaghemmen har gjort insatser för att säkra elevernas möjligheter till språkval och för att vidga intresset för detsamma hos eleverna. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 11(26)
3.1.6 Att arbeta vidare med nätverk för lärare, rektorer och kuratorer med syfte att samla kompetens och sprida goda exempel avseende antirasistiskt och antidiskriminerande arbete Att arbeta med ett antirasistiskt och antidiskriminerande skolnätverk ingår som en aktivitet i Centrum för Pedagogisk Inspirations, CPI:s, verksamhetsplan. En mängd aktiviteter genomförs, alla med utgångspunkt i Malmö stads Handlingsplan mot diskriminering, diskrimineringsgrunderna, läroplaner och värdegrundsplaner etc. Nätverket träffas för erfarenhetsutbyte. Det ska bli ett verktyg för rådgivning men också kunna visa på goda exempel, samla och utveckla metoder, kontakter och hjälpa till att skapa möten. Nätverket har inlett följande aktiviteter: samarbete med Grundskolefotboll mot rasism, Gymnasiefotboll mot våld och rasism och Ungdom Mot Rasisms projekt Normbrytande rättigheter. I nätverket ingår för närvarande representanter från Videdalsskolan, Kroksbäcksskolan, Strandskolan, Sundsbroskolan, Östra skolan, Sorgenfriskolan, Holmaskolan, Johannesskolan, Linnéskolan och Augustenborgskolan. På Pedagog Malmö finns temabloggen #normbryt som bl.a. beskriver pågående aktiviteter. För läsåret 2014-2015 har en planering gjorts för nya aktiviteter. 3.1.7 Att utveckla fritidshemsverksamheten (tidigare benämnd skolbarnomsorg) Förvaltningens utvecklingssamordnare för fritidshemmen, tillsammans med en utsedd arbetsgrupp med representanter från HR- och kvalitetsavdelningen och två skolledare, arbetar med att ta fram en utvecklingsplan för fritidshemmen i Malmö. Utvecklingsplanen omfattar både struktur- och processkvalitet och ska vara klar i slutet av september. Arbetsgruppen har fått ett tilläggsdirektiv som innebär att den också ska utreda möjligheten att minska barngruppernas storlek till max 30 barn. I utredningen ingår också uppgiften att utreda varför en större andel av de äldre eleverna har fritidshemsplats i Malmö stad jämfört med riket, samt hur kvalitetsarbetet på fritidshemmen ska utvecklas. Framöver kommer uppdraget att vara att arbeta med strategiskt utvecklingsarbete, vara ett stöd för skolledare och utbildningschefer, skapa forum för kunskapsspridning, omvärldsbevaka och vara uppdaterad på aktuell forskning om fritidshem. De tre enheterna på PI Malmö arbetar löpande med uppdrag inom fritidshemsutveckling på uppdrag av utbildningschefer och/eller rektorer. Tillämpningsföreskrifterna för fritidshemmen har setts över i ett första steg. En fördjupad översyn kommer att göras under året. I det första steget har beslut tagits om att grundskoleförvaltningen utökar antalet dagar per läsår då fritidshemmen kan stänga för utvecklingsarbetet till fyra dagar. Det är ett viktigt bidrag för att möjliggöra för personalen att utveckla fritidshemmens arbete. Förvaltningen utreder också om OB-fritidshem ska införas i Malmö. Därtill pågår arbete med en kompetensförsörjningsplan för fritidshemmen. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 12(26)
3.1.8 Att utveckla studie- och yrkesvägledning i syfte att bättre möta förändringar i studiesystem och på arbetsmarknad samt ge stöd till eleverna att göra val som inte utgår ifrån traditionella könsroller Utbildningsområde Samordning och Stöd har precis startat upp arbetet med denna fråga. En samordnande studie- och yrkesvägledare har anställts på deltid. Den samordnande tjänsten har bl.a. detta uppdrag. Den nytillträdda samordnande studie- och yrkesvägledaren har haft sitt första nätverksmöte med grundskoleförvaltningens drygt tjugo studie- och yrkesvägledare vid läsårsstart. Det samordnande arbetet kommer att påverkas av resultatet av den nu påbörjade utredningen kring PRAO, sommarpraktik, Ung i sommar och andra praktikplatser inom utbildningsväsendet. Utredningen kommer att lägga stor vikt vid att finna möjligheter för att bryta traditionella yrkesval och könsroller. 3.1.9 Att vidareutveckla samarbetet mellan förskola, skola och socialtjänst Grundskoleförvaltningens utbildningschefer har gemensamt träffat chefer inom socialtjänsten två gånger under våren 2014 för att hitta formerna för samverkan. Vid mötena blev det omedelbart uppenbart att gruppen inte har tillgång till varken primärpreventiva eller sekundärpreventiva insatser eftersom dessa organiseras under avdelningarna för områdesutveckling inom stadsområdena. För ett fungerande arbete krävs således samverkan mellan åtta utbildningschefer inom förskolan, sex inom grundskolan, fem socialchefer och fem avdelningschefer med ansvar för områdesutveckling, totalt 24 personer. Det är sedan dessa 24 personer som ska samverka med t ex Region Skåne och andra aktörer. Ledarna tillsatte därför en mindre arbetsgrupp med en representant för respektive verksamhet. Arbetsgruppen ska ta fram ett förslag på ett upplägg för hur den framtida samverkan kan se ut. Ett första utkast beräknas vara klart i oktober. Inom utbildningsområde norr har samarbete med socialtjänsten påbörjats och en struktur för kontaktvägar mellan skolan och myndighetsdelen inom socialtjänsten har diskuterats. Rektorer och chefer inom Individ och Familj träffas två ggr per termin för att utbyta erfarenheter, upprätta snabba kontaktvägar och förtydliga de olika uppdragen i samband med insatser för barn och unga i skolan. Samtliga förskolor har knutits till en skola inom området. Samverkan kommer att ske mellan rektor och berörda förskolechefer. Stadsområdets områdesutveckling och skolorna har gemensamt planerat att starta familjeklass på några skolor. Familjeklass innebär att föräldrar deltar i skolan en dag i veckan som ett sätt att stödja den enskilda eleven i att lära ett skolbeteende. Klassen är en grupp på cirka sex elever med föräldrar som denna dag arbetar tillsammans med en specialpedagog och en socionom. Arbetet kommer att startas på minst två skolor under höstterminen och sedan utökas till fler skolor efterhand. Inom utbildningsområde innerstaden sker samarbetet med förskolan främst i tidigare etablerade grupper i verksamheten samt inom områdesprogrammet. Förskolan deltar också, liksom barnoch ungdomspsykiatrin, i skolans samarbetsgrupper med socialtjänsten. Inom utbildningsområde väster utökas det gränsöverskridande teamet med ett team även för förskolan. Det förebyggande arbetet inom områdets chefsforum där alla verksamheter finns representerade tillsammans med barnavårdcentraler och barn- och ungdomspsykiatrin fortsätter. Inom utbildningsområde söder träffas utbildningschefer inom förskola och skola och chefer inom socialtjänsten för att vidarutveckla samarbetet. En arbetsgrupp med uppgiften att ta fram Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 13(26)
ett förslag på hur ett utökat samarbete bör se ut har tillsatts. Förslaget kommer att presenteras i september. I utbildningsområde öster pågår arbetet så som rapporterats i tidigare delårsrapport. 3.1.10 Att tillse att det i samtliga platsannonser framgår att man alltid har rätt till heltid En av grundskoleförvaltningens största utmaningar är att säkra tillgången på rätt kompetens på samtliga arbetsplatser att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade och professionella medarbetare. Grundskoleförvaltningen ska anställa medarbetare med rätt kompetens för uppdraget samtidigt som alla sökande ska bemötas på ett professionellt sätt. För att säkerställa detta håller förvaltningen på att ta fram en intern förvaltningsgemensam rekryteringsprocess som bygger på Malmö stads HR-process rekrytering. Som ett led i arbetet kommer HR-avdelningen att se över hur förvaltningen kvalitetssäkrar att följande text finns med i samtliga platsannonser som gäller tillsvidareanställningar på deltid. "I Malmö stad erbjuder vi anställning på heltid i enlighet med stadens riktlinjer". 3.1.11 Att prioritera personal inom elevhälsan och fritidsledare vid utbildning i hbtqfrågor Som en direkt följd av den nu för beslut förberedda Handlingsplanen för arbetet med Sexuell Hälsa 2014-2017, kommer personalen inom elevhälsan att särskilt kompetensutvecklas. Det berör personalen på de sex skolor i förvaltningen som föreslås arbeta speciellt med handlingsplanen. Utöver detta diskuteras också möjligheter att, inom ramen för den ordinarie kompetensutvecklingen för de berörda yrkesgrupperna skolläkare, skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger samt därtill studie- och yrkesvägledare göra särskilda insatser under 2015. 3.2 Viktiga händelser Utbyggnad av skolplatser fortsätter Under perioden och inför verksamhetsstarten av höstterminen färdigställdes totalt tio utbyggnadsprojekt inom grundskolan: Arbetet med återställning av förskolelokaler till grundskolelokaler har under perioden färdigställts för lokaler inom Mellanhedsskolan, Hermodsdalsskolans Ö-hus, Fridhemsskolan, Holmaskolan samt Ribersborgsskolan. Återställningen av lokaler inom Monbijouskolan förväntas färdigställas under vårterminen. Totalt bedöms återställningen av förskolelokaler till grundskolelokaler gett en ökning av kapaciteten med cirka 350 platser. Därutöver etablerades en ny paviljong på Kungshögsskolan med kapacitet för 100 elever, en ny paviljong på Tingdammsskolan med kapacitet för 100 elever samt ny paviljong på Sundsbroskolan för slöjdundervisning. Markmiljöfrågor rörande stadens skolor aktualiserades under våren och utredningen av förutsättningarna för utökning av skolplatser på Rörsjöskolan fortsätter. För att möta Västra Hamnenskolans behov av skolplatser har externt inhyrda lokaler iordningställts inför höstterminsstarten. Åtgärden bedöms ha gett en ökning av kapaciteten med cirka 100 platser. Vidare har kapacitetshöjande ombyggnation vidtagits på Linnéskolan för att möjliggöra mottagande av elever från Geijerskolan. Arbetet med återställning av lokaler som nyttjats av Folktandvården på Lindeborgskolan och Kroksbäcksskolan fortsätter och förväntas färdigställas inför vårterminen 2015. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 14(26)
Befolkningsprognos I befolkningsprognosen för budget 2014 beräknades antalet invånare 6-15 år vara 29 329 den 31 december 2013. Utfallet av antalet invånare vid årsskiftet 2013/2014 var 29 573 d.v.s. 244 fler än i prognosen. I budgetprognosen för år 2014 beräknades ökningstakten av invånarantalet till 1 240 individer och att antalet invånare skulle nå 30 570 den 31 december 2014. Utgångsläget för antalet individer i början på 2014 var således 244 fler än vad budgetprognosen beräknat. Befolkningsökningen har, under perioden januari - augusti, inte helt nått upp till ökningstakten på 1 240 individer på helårsnivå som budgetprognosen angav. Vid halvårsskiftet var befolkningsökningen 649 elever från årets början och efter årets åtta första månaderna är ökningen 796 individer enligt befolkningsstatistiken i KIR. På helårsnivå skulle det motsvara en ökning med 1 194 individer om ökningstakten förblir den samma som den var under årets första åtta månader. Om samma ökningstakt fortsätter året ut innebär det att befolkningen den 31 december 2014 uppgår till 30 767 individer i åldern 6-15 år dvs. 197 fler än i budgetprognosen för år 2014. Den genomsnittliga befolkningen för året blir, enligt trenden, 30 170 invånare vilket är 220 fler än i budgetprognosen för 2014. Det genomsnittliga befolkningsantalet, 6-15 år, beräknas öka med 1 175 invånare jämfört mot föregående år. Nedan en tabell över befolkningsutfall, budgetprognos och trend för befolkningsantalet. Befolkningsutfall och befolkningsprognoser Utfall Budgetprognos Utfall Budgetprognos Trend Års- 31 dec 2012 31 dec 2013 31 dec 2013 31 dec 2014 DR2 genomsnitt Utfall 2013 28 417 29 573 28 995 Budgetprognos 2014, april 2013 Trend 2014 DR2 augusti 29 329 30 570 29 950 29 573 30 767 30 170 Språkcentalen rekryterar ansvarig chef Arbetet med att införa den nya organisationen Språkcentralen har påbörjats. Grundidén att sammanföra Modermålsenheten och Mosaikskolan under ett organisatoriskt paraply skapar många möjligheter. Nu påbörjas rekryteringen av en chef för den samlade Språkcentralen. Dessutom undersöks möjligheterna till lokalsamordning samt vilka vinster som kan göras personellt och administrativt. Så snart en chef tillträtt kommer utvecklingsarbetet rörande organiseringen av modersmålsundervisningen och studiehandledningen ta fart. Språkcentralen kommer att samverka bl.a. med den nybildade avdelningen PI Malmö samt kvalitetsavdelningen. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 15(26)
PI Malmö servar tre förvaltningar Syfte med avdelningen Pedagogisk inspiration Malmö, PI Malmö, är att skapa en självständig avdelning med mål att stödja de tre skolförvaltningarna i sitt utvecklingsarbete utifrån sina specifika behov. Avdelningens uppdrag berör tre områden: informations- och kommunikationsteknologi (IKT), pedagogisk inspiration, forskning, didaktik och metodik samt specifikt verksamhetsstöd. Avdelningens enheter är formerade efter ovan områdesindelning med tillhörande enhetschefer. Avdelningen har en styrgrupp som har det övergripande ansvaret för avdelningens arbete. I styrgruppen sitter representanter från förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen. En del av IKT-enhetens verksamhet liksom en del av uppdraget kring pedagogisk forskning, didaktik och metodik riktas enbart till utvecklingsuppdrag inom grundskoleförvaltningen. Ett överordnat ramverk för avdelningens insatser och uppdrag är att dessa utgår från skolförvaltningarnas och verksamheternas identifierade behov, utifrån det systematiska kvalitetsarbetet eller utifrån annan uppföljning eller utvärdering i förvaltningarnas skolformer eller verksamheter. Avdelningens insatser och uppdrag skall även utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Styr- och ledningsmodellen implementeras I maj godkände grundskolenämnden förvaltningens framtagna styr- och ledningsmodell. Det fortsatta arbetet kommer att ske utifrån modellens intentioner och verktyg. I maj inleddes ett pilotprojekt där tio deltagande skolor skriver sina Åtagande-/kvalitetsplaner enligt en framtagen struktur i IT-systemet Stratsys (ledningssystem). Pilotprojektet ska utvärderas i september, därefter ska beslut tas om fortsatt implementering av samtliga övriga skolors rapportering och planering i IT-systemet. För att ytterligare underlätta för rektorerna har ett arbete inletts med att utveckla ett analys-/beslutsstöd. För detta har resurser tillsatts inom grundskoleförvaltningen som i samarbete med e-utvecklingsenheten på stadskontoret driver utvecklingsprocessen med start i augusti. Under hösten kommer dialoger kring skolornas systematiska kvalitetsarbete att genomföras. Varje utbildningschef, tillsammans med en resursperson från kvalitetsavdelningen, ska ha dialog med varje enskild rektor kring skolans resultat och utmaningar utifrån respektive skolas upprättade Åtagande-/kvalitetsrapport och Åtagande-/kvalitetsplan. Dialoger kommer också att genomföras mellan respektive utbildningschef, grundskoledirektören och grundskolenämnden. Förvaltningen kommer vidare att hålla analysseminarium på en övergripande nivå utifrån identifierade resultat och utmaningar. Strategiarbetet har involverat elever och andra intressenter Inom förvaltningens strategiarbete har tre strategidagar tillsammans med förvaltningens samtliga ledare genomförts under våren. Under strategidagarna har ledarna bland annat samlat in elevernas, medarbetarnas, föreningar, företags och organisationers synpunkter på vad skolan i Malmö behöver göra för att förbättra elevernas måluppfyllelse och öka likvärdigheten. Ledarna kommer nu att fortsätta arbetet med att bearbeta det insamlade materialet, och utifrån det samt sina egna kunskaper och bedömningar arbeta fram strategier som ska stödja förvaltningens arbete. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 16(26)
Skolinspektionen kräver kompletteringar Skolinspektionen har begärt kompletteringar av det svar Malmö stad redovisade till myndigheten den 5 maj angående det beslut Skolinspektionen fattat utifrån uppföljningen av tillsynen som genomfördes 2010-2011. Kompletteringarna gäller bland annat det nya resursfördelningssystemet, särskilt stöd och barngrupperna i fritidshemmen, värdegrundsarbetet samt studiehandledning på modersmål. Kompletteringarna ska redovisas till Skolinspektionen senast den 12 september. Informationsarbete kring ny gemensam timplan Enligt grundskolenämndens tidigare beslut har delegationsordningen ändrats så att beslut om timplanens utformning och undervisning utan timplan numera är delegerat till grundskoledirektören istället för till utbildningscheferna. Under hösten kommer alla rektorer att få information om den förändrade delegationen och den nya gemensamma timplanen. OB-fritidshem på försök på Johannesskolan Under maj och juni har skolledningen på Johannesskolan planerat för att starta ett pilotprojekt där skolan erbjuder OB-fritids till de yngre eleverna i fritidshemmet. Skolan har riktat information till vårdnadshavare på näraliggande OB-förskola om att elever som skrivs in på Johannesskolan och har behov av omsorg kvällstid erbjuds detta som en försöksverksamhet under läsåret 14/15. Verksamheten är öppen helgfria vardagkvällar fram till 21.30. Beslut om att starta verksamheten fattades av grundskolenämnden i juni. Då var sju barn anmälda till verksamheten. När verksamheten startade i augusti fanns tre inskrivna barn. Skolor i Kirseberg prövar fritidsklubb Tillsammans med stadsområde norr driver fritidshemmen i Kirseberg ett projekt kring fritidsklubb. Verksamheten vänder sig till elever i åk 4-6 på Segevångsskolan, Kirsebergsskolan och Bulltoftaskolan. Rektor är ansvarig för verksamheten. Samarbetet mellan enhetschef inom stadsområdet och rektorerna fungerar utmärkt. Verksamheten håller hög kvalitet och cirka 110 barn deltar i de olika verksamheterna. För att ytterligare tydliggöra ansvaret för verksamheten och göra det möjligt för fler elever att delta på samma villkor, t ex vad gäller avgifter och tider, så föreslår stadsområdesnämnd norr och grundskolenämnden i ett ärende till kommunfullmäktige att stadsområdet och grundskolenämnden under 2015 ska få erbjuda öppen fritidsverksamhet enligt 25 kap. 4 i skollagen till elever i åk 4-6. I ärendet föreslås att reglementet för stadsområdesnämnd norr ändras så nämnden ska kunna bedriva öppen fritidsverksamhet enligt skollagen. Kommungemensamt arbete med kompensatoriska program Förvaltningen genomför en central upphandling av kompensatoriska program såsom uppläsning av text genom talsyntes och andra alternativa verktyg. Detta gäller inläst undervisningsmaterial på såväl svenska som andra språk. Den centrala upphandlingen avser att skapa en mer likvärdig situation för Malmös skolor. Under innevarande läsår projektanställs en specialpedagog som får till uppgift att systematiskt sprida kompensatoriska insatser till specialpedagoger i alla de tre pedagogiska förvaltningarna. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 17(26)
Tio skolor satsar på NO och teknik Grundskoleförvaltningen deltar i Skolverkets NT-satsning. Satsningen innebär att NO- och teknikutvecklare under två år deltar i fortbildning och genomför utvecklingsarbete inom ämnena NO och teknik. På tio skolor har lokala NT-utvecklare utsetts. Parallellt med fortbildningen har de i uppdrag att arbeta med utvecklingen av undervisningen på den egna skolan. PI Malmö har två centrala NT-utvecklare som på heltid arbetar som NT-utvecklare riktat mot samtliga skolor. IT som pedagogiskt verktyg är ett strategiskt viktigt område för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Under våren har en IKT-handlingsplan tagits fram som visar inriktningen för förvaltningens arbete. Efter beslut i september kommer planen att sättas i verket. Malmö vill bidra till att kvaliteten på lärarutbildningen förbättras För att höja kvaliteten i lärarutbildningen inför regeringen ett försök med övningsskolor. Försöket ska pågå under fem år och regeringen satsar 40 miljoner årligen. Den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) är nyckeln till en bra lärarutbildning. Kvaliteten på vfu ska bl.a. höjas genom att handledningen förstärks, samarbetet mellan högskolan och övningsskolan utökas, samt att antalet skolor som medverkar begränsas och att dessa får en hög koncentration av studenter och handledare. Handledarna ska vara kvalificerade och kommer att få handledarutbildning. Försöket med övningsskolor kommer att stärka skolornas utveckling bl.a. genom att studenternas examensarbeten ska kunna knytas till skolans interna utvecklingsarbete. Grundskoleförvaltningen har ansökt om att Bäckagårdsskolan, Apelgårdsskolan, Ängslättsskolan, Holmaskolan, Högaholmsskolan och Kungshögsskolan ska bli övningsskolor alla skolor med god kvalitet och olika förutsättningar. PRIO genomför lokal anpassning I PRIO är kartläggningsfasen på de två medverkande skolorna klar, och fas två med lokal anpassning har inletts. I den lokala anpassningen är samtliga lärare involverade i arbetsgrupper med att ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten i kartläggningen. I den lokala anpassningen ingår också att införa föreslagna åtgärder. Två skolor samarbetar med TFS Förvaltningen har under föregående läsår inlett ett samarbete med Teach For Sweden, TFS, genom vilket kandidater (examinerade högskolestudenter) rekryteras till att arbeta som pedagog i skolan. Samtidigt med arbetet studerar kandidaterna för att få lärarbehörighet. De deltar också i en ledarskapsutbildning. Från läsårsstart 2014/2015 finns två kandidater från TFS på plats på två olika skolor i Malmö. Arbetsmiljöverket inspekterar i Malmö Arbetsmiljöverket har genomfört inspektioner på två tredjedelar delar av Malmö stads skolor. Utbildningsområden som är helt klara är öster och innerstaden. Ett inspektionsprotokoll per utbildningsområde har tilldelats berörd utbildningschef samt grundskoledirektören. Rektor har fått ta del av inspektionsresultatet för den egna skolan. En del brister som framkommit i förhållande till gällande arbetsmiljöregler kan härledas till övergripande karaktär. En del av bristerna kan härledas direkt till respektive skola. Samtliga framkomna brister ställer krav på åtgärder. Återkoppling kommer att ske till förvaltningen övergripande den 3 oktober. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 18(26)
Gemensamt systematiskt arbetsmiljöarbete införs på alla arbetsplatser Förvaltningen har under april och maj 2014 anordnat utbildningar med workshops avseende implementering av förvaltningens nu gemensamma årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessa tillfällen har riktat sig till samtliga skolledare, fackliga representanter och skyddsombud och syftet är att skapa en inkluderande och kreativ arbetsmiljö. Från augusti arbetar samtliga arbetsplatser utifrån vårt gemensamma årshjul för SAM. Att gemensamt arbeta utifrån årshjulet för SAM samt utifrån överenskommelsen för samverkan inom grundskolan kan leda till att grundskolan blir bättre på att skapa förutsättningar för ett positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö med inflytande, delaktighet samt utveckling för alla medarbetare och elever på arbetsplatsen samt skolan. Målet med en gemensam modell/årshjul för SAM för alla arbetsplatser inom grundskolan är att skapa en trygg och sund arbetsplats samt skola. Grundskoleförvaltningen samordnar från och med augusti 2014 gemensamma utbildningar för elevskyddsombuden på skolorna. Målet med den gemensamma utbildningen är detsamma som för det gemensamma samverkansarbetet samt arbetet utifrån årshjulet för SAM: positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö med inflytande, delaktighet samt utveckling för alla elever på skolan. Denna goda arbetsmiljö är en förutsättning för hög måluppfyllelse. Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier Inför höstterminen har vissa yrkeskategorier varit svåra att rekrytera. Detta har resulterat i en blandning av åtgärder såsom att annonsera om tjänsterna på nytt, anpassa kravprofilerna samt för lärartjänster ändra ämneskombinationerna för tjänsten eller tillsätta med obehörig lärare på visstid. De kategorier som berörs är främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier, främst lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk. Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt förvaltningens och skolornas behov. Fortsatt arbete med rekrytering av medarbetare till karriärtjänster Arbetet med att rekrytera till förstelärartjänsterna har fortlöpt. Under maj samlades alla aktuella förstelärarkandidater för särskilt utvalda skolor till nästa moment i rekryteringsprocessen. I detta moment fick samtliga kandidater filma sig själva i en klassrumssituation och sedan argumentera i mindre grupp kring sitt eget agerande i klassrummet. Som ett komplement till detta skrev kandidaterna även ett s.k. paper som kopplade lektionsövningen till relevant forskning och allmän praxis. Efter dessa övningar slutintervjuades sedan kandidaterna på skolorna. Matchningen mellan kandidater aktuella för mer än en skola gjordes på HR-avdelningen där kandidaten först fick välja vilken skola som hen helst ville arbeta på. Under sommaren skedde sedan ytterligare intervjuer och tillsättningar på de skolor som, trots allt, inte hittat sina förstelärare under den stora rekryteringsfasen och som själva fick initiera egna rekryteringar. Det handlade totalt om ett tiotal tjänster som inte tillsattes i första omgången. Under perioden har sammanlagt 160 förstelärare anställts till Malmö stads grundskolor. Det pågår fortfarande rekrytering av fem förstelärare som ska anställas senast 1 november 2014. Det bety- Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 19(26)
der att förvaltningen kommer att ha 250 förstelärare (inklusive de 85 som rekryterades i fjol) när alla rekryteringar är klara. Inga lektorer kunde rekryteras då de sökande inte uppfyllde kraven för lektorstjänst. Utarbetar process för korttidsbemanning Som ett led i förvaltningens arbete med att utarbeta och implementera en process för korttidsbemanning skickades en enkät ut till samtliga skolledare och skoladministratörer under juni månad. Resultatet av enkäten kommer att användas som underlag för det fortsatta arbetet med framtagandet av en process för korttidsbemanning inom förvaltningen. Processplanen beräknas vara klar i december. Syftet med arbetet är att säkerställa tillgång på medarbetare med rätt kompetens och behörighet vid ordinarie medarbetares frånvaro samt att erbjuda goda anställningsvillkor för korttidsvikarier. Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 20(26)
4 Uppföljning av ekonomin 4.1 Utfall och prognos Utfall / prognos Tkr Nettokostnad Kommunbidrag Avvikelse Utfall jan-aug -1 901 974 1933696 31 722 Prognos sept-dec -1 154 960 1 123 238-31 722 Helårsprognos -3 056 934 3 056 934 0 Resultaträkning Tkr Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse Intäkter 2 880 489 2 838 555 41 934 Totala intäkter 2 880 489 2 838 555 41 934 Lönekostnader -1 360 130-1 351 084-9 046 PO-pålägg -528 015-519 626-8 389 Övriga personalkostnader -4 964-4 773-191 Totala personalkostnader -1 893 109-1 875 483-17 626 Övriga kostnader -4 012 073-3 988 170-23 903 Avskrivningar -28 865-28 475-390 Totala övriga kostnader -4 040 938-4 016 645-24 293 Nettokostnad exkl. finansnetto -3 053 558-3 053 573 15 Kommunbidrag 3 056 934 3 056 934 0 Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader -3 376-3 361-15 Resultat 0 0 0 Nettokostnad -3 056 934-3 056 934 0 4.1.1 Periodavvikelse Utfallet till och med augusti månad visar på ett överskott om 31,7 Mkr. De huvudsakliga anledningarna till överskottet är ännu inte utnyttjade reserver samt ännu inte uppstartade aktiviteter. Periodresultatet för befolkningsansvaret för fritidshem är ett underskott om 18,0 Mkr. Den största anledningen till underskottet är ökade kostnader för tilläggsbelopp för barn i behov av stöd. Utfallet för perioden för befolkningsansvar grundskola inklusive förskoleklass visar ett överskott om 6,6 Mkr. Lägre kostnad för tilläggsbelopp för kommunala skolor jämfört med budget samt en reserv inom befolkningsansvaret är huvudsakliga anledningar till resultatet. För särskolan redovisas ett positivt resultat om 0,9 Mkr till största delen beroende på lägre tillläggsbelopp och reserverade medel inom särskolans befolkningsansvar. Förvaltningens skolområden visar ett överskott på 7,3 Mkr i perioden beroende på ökade intäkter Grundskolenämnden, Delårsrapport 2 2014 21(26)