1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Cordemans, Clara Tel: 010-698 11 89 Clara.Cordemans@naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-17 Ärendenr: NV-03005-16 Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr 218-889-2016 Beslut Naturvårdsverket upphäver länsstyrelsens beslut i den del som avser skyddsjakt för markägare och jakträttsinnehavare och deras jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens generella och enskilda tillstånd till jakt på allmänt vatten. Bakgrund Länsstyrelsen beslutade den 29 mars 2016 med stöd av 23 a punkt 3, 21 och 24 jaktförordningen (1987:905) om skyddsjakt efter ett obegränsat antal storskarv inklusive underarten mellanskarv enligt följande. Skyddsjakt får utföras av fiskare och deras medhjälpare på enskilt och allmänt vatten inom 300 meter från fasta fiskeredskap samt nät, långrev, burar eller ryssjor. Skyddsjakt på enskilt vatten får bedrivas under förutsättning att jakträtt finns. Skyddsjakten får ske från och med bestlutsdatum till och med den 31 mars 2018. Skyddsjakt får även utföras av markägare/jakträttsinnehavare och deras jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens beslut den 16 juni 2010 om jakt efter sjöfågel på allmänt vatten, samt personer som i enskilda beslut av länsstyrelsen har tillstånd att jaga på allmänt vatten. Skyddsjakt på enskilt vatten får bedrivas under förutsättning att jakträtt finns. Skyddsjakten får ske under tiden 21 augusti 2016 till och med den 31 mars 2017 och den 21 augusti 2017 till och med den 31 mars 2018. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(5) Beslutet har motiverats i huvudsak enligt följande. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att skarven i Sverige uppfyller kriterierna för en gynnsam bevarandestatus. I Blekinge finns enligt senaste räkningen som gjordes år 2015 2 109 häckande par vilket är en ökning med 224 par sedan räkningen som gjordes år 2014. Under tidigare tillståndsperiod har det rapporterats 307 skarvar skjutna under perioden 1 april till 21 augusti och 1 557 skarvar under övrig tid. Någon negativ effekt av den tidigare beviljade skyddsjakten har inte framkommit. Länsstyrelsen anser att tillstånd till skyddsjakt med skjutvapen kan beviljas fiskare, markägare och jakträttshavare enligt ansökan. Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige överklagar beslutet i den del som avser skyddsjakt för markägare/jakträttsinnehavare och deras jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens tillstånd till jakt på allmänt vatten och anför bl.a. följande. Föreningen har inget att invända mot den skyddsjakt som bedrivs vid fiskeredskap, medan övriga delar av beslutet inte kan sägas uppfylla de krav som anges i 23 a jaktförordningen. Jakten riskerar dessutom att delvis riktas mot ett bestånd som minskat under senare tid. Enligt svensk lagstiftning kan skyddsjakt tillämpas för att minska skador på näringar av skilda slag. Det måste emellertid finnas en påvisbar skada för att instrumentet skyddsjakt ska kunna användas. Trots omfattande forskningsinsatser under senare år finns det inga studier som visar på att skarvarnas uttag har några påtagliga effekter på fiskbestånden. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har remitterats i ärendet och anför i yttrande den 10 juni 2016 i huvudsak följande. De studier som finns har inte kunnat påvisa en koppling mellan skarvens närvaro och allvarlig skada på fiskbestånd i öppna hav. Ekosystemet i havet har en komplicerad struktur som är både artberoende och storleksberoende och mycket svår att förutsäga. Det pågår forskning med modellering för att öka kunskapen på området. I underlaget hänvisas till en rapport från SLU där man sett att skarven ätit bl.a. stora mängder spigg och svartmunnad smörbult. När det gäller effekterna av detta på ekosystemet och andra arter behövs mer kunskap. Enligt EU:s fågeldirektiv är det inte tillåtet att bedriva en populationsreglerande jakt. Skyddsjakt i anslutning till fiskeredskap, utsättningsplatser och små begränsade områden kan bedömas vara motiverad och söks helst i varje enskilt fall med krav på efterföljande rapprotering och uppföljning. Skäl Aktuella bestämmelser m.m. Enligt 23 a jaktförordningen (1987:905) får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 meddelas för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 29 samma förordning framgår att om förutsättningarna enligt 23 a är uppfyllda för andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn, får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt.
NATURVÅRDSVERKET 3(5) Enligt 9 b p 1 jaktförordningen ska det i föreskrifter eller beslut som avses i bl.a. 23 a och 29 anges vilka arter som berörs och antalet djur som får fällas. I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 f.) anges att med skada bör avses påverkan av vilt på egendom som medför ekonomiska förluster eller ökade kostnader. I begreppet bör såväl förluster och kostnader på kort sikt som långsiktiga konsekvenser inkluderas. Det krävs dock att skadan är allvarlig för att skälet ska vara uppfyllt. I det av Naturvårdsverket framtagna dokumentet Nationell förvaltningsplan för skarv 2014 uttalas bl.a. följande om just skyddsjakt efter skarv. Till fiske räknas för det första yrkesfiskets fångster, förädling och försäljning av fisk inklusive de platser där verksamheten bedrivs, för det andra fiskodlingar (vattenbruk) och för det tredje fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske, fiskeklubbars verksamhet, kommersiella Put&Take-vatten m.m.). Det bör understrykas att det är det ekonomiska bortfallet exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador på redskap och liknande, som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig. Skarvens effekter på fiskbestånden måste bedömas från fall till fall och kan förväntas skilja mellan arter, platser och tidpunker. Skarvens predation kan ha negativa effekter på fiskbestånden i vissa mindre avgränsade områden, medan den i andra miljöer såsom större, öppna system inte har kunnat påvisas även om uttaget av fisk kan vara lika stort eller till och med större (a.a. s. 21 f. och 34). Naturvårdsverkets bedömning Inledningsvis vill Naturvårdsverket framhålla att det endast är den del av beslutet som avser skyddsjakt för markägare och jakträttsinnehavare och deras jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens generella och enskilda tillstånd till jakt på allmänt vatten som överprövas i detta ärende. Naturvårdsverket konstaterar att länsstyrelsen i beslutet har angett att ett obegränsat antal skarvar får fällas med stöd av beslutet. Naturvårdsverket anser att det ska framgå av ett beslut om skyddsjakt hur många djur som får fällas med stöd av beslutet. Det följer av ordalydelsen i 9 b p 1 jaktförordningen och är en förutsättning för att en bedömning ska kunna göras av om kriteriet upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus är uppfyllt. Naturvårdsverket finner utifrån ovanstående att det överklagade beslutet har en formell brist och redan på den grunden bör upphävas i den överklagade delen. Naturvårdsverket anser trots detta att det finns skäl att i vägledande syfte gå vidare och bedöma de materiella förutsättningarna för skyddsjakt i den överklagade delen. För att skyddsjakt efter skarv ska kunna beviljas krävs att samtliga förutsättningar i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. I detta fall innebär det att skyddsjakten krävs för att förhindra allvarlig skada på fiske. Vidare ska det inte finnas någon annan lämplig lösning än skyddsjakt och jakten ska inte försvåra upprätthållandet av skarvens gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde. När lokala fiskbestånd har en nedgång kan detta ha flera orsaker som t.ex. storskaligt fiske och påverkan av arter såsom skarv. Skarvens påverkan på fisket
NATURVÅRDSVERKET 4(5) måste styrkas, liksom att nedgången i tillräckligt stor omfattning har orsakats av skarv. Det är mycket svårt att göra bedömningar i vilken omfattning skarvpredation medför en negativ påverkan för yrkesfisket och fritidsfisket. Särskilt svårt är det att styrka skarvens mer allmänna påverkan på fiskbestånden i ett större område, utan koppling till närhet till fiskeredskap eller lekområden för fisk. Länsstyrelsen har som underlag i ärendet bl.a. en slutrapport från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) avseende projektet Regional och lokal samförvaltning av fisket i havet i Blekinge, Lokal och adaptiv förvaltning av fisk, skarv och säl i Blekinge skärgård. HaV har i sitt yttrande anfört att man i rapporten från SLU sett att skarven ätit bl.a. stora mängder spigg och svartmunnad smörbult men att det behövs mer kunskap när det gäller effekterna av detta på ekosystemet och andra arter. När det gäller den överklagade skyddsjakten efter skarv i Blekinge län bedömer Naturvårdsverket att det i detta fall inte är visat ett tillräckligt starkt samband mellan skarvens födosök och dess påverkan på fiskbestånden i Blekinge läns skärgård. Även om det framgår i underlaget till beslut att skarvens predation kan ha en påverkan på fiskbestånden i den aktuella skärgården, är det inte närmare angivet på vilket sätt eller i vilken omfattning skador har uppstått eller riskerar att uppstå. Även i de fall där det finns studier avseende skarvens predation i ett visst område är det nödvändigt att koppla dessa studier till kriterierna för skyddsjakt, och då särskilt risken för allvarlig skada. Andra sätt att styrka en risk för allvarlig skada orsakad av skarvens födosök kan vara genom fångstjournaler eller genom tydliga och väl underbyggda regionala förvaltningsplaner. Naturvårdsverket bedömer att kriteriet förhindra allvarlig skada inte är uppfyllt för denna del av beslutet. Det finns därmed även av detta skäl anledning att upphäva beslutet i den överklagade delen. Med anledning därav saknas skäl att pröva övriga kriterier för skyddsjakt. Naturvårdsverket bifaller överklagandet och upphäver länsstyrelsens beslut i den del som avser skyddsjakt för markägare/jakträttsinnehavare och deras jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens tillstånd till jakt på allmänt vatten. Den del av länsstyrelsens beslut som avser skyddsjakt för fiskare och deras medhjälpare under perioden den 29 mars 2016 31 mars 2018 är inte överklagad och omfattas, som framgår ovan, därför inte av Naturvårdsverkets prövning. Den delen av beslutet får alltjämt genomföras. Detta beslut får enligt 58 1 jaktförordningen inte överklagas.
NATURVÅRDSVERKET 5(5) Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen i övrigt har vilthandläggaren Per Risberg, juristen Clara Cordemans samt sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka deltagit, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Gunilla Ewing Skotnicka Kopia till: - Länsstyrelsen i Blekinge län - Sveriges Fiskares Riksförbund Blekinge - Blekinge kust- och Skärgårdsförening