Överklagande av Länsstyrelsens i Kalmar län beslut om tillstånd till skyddsjakt på storskarv, länsstyrelsens dnr

Transkript

1 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ek, Hanna Tel: Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT Ärendenr: NV Klagande Sveriges Ornitologiska förening BirdLife Sverige Att: Epost: info@birdlife.se Överklagande av Länsstyrelsens i Kalmar län beslut om tillstånd till skyddsjakt på storskarv, länsstyrelsens dnr Beslut Naturvårdsverket upphäver länsstyrelsens beslut i den del som avser skyddsjakt för fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster; del A. Bakgrund Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Kalmar län beslutade den 29 februari 2016 att ge tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Kalmar läns brackvattenområde. Den första delen av beslutet (A) avser skyddsjakt för fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster under perioderna den 1 mars 15 april 2016 och den 21 augusti 31 december 2016 inom Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar, Torsås, Borgholm och Mörbylånga kommuner. Den andra delen av beslutet (B) avser skyddsjakt för yrkesfiskare inom 300 m från fasta fiskeredskap under perioden den 1 mars 31 december 2016 inom Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar, Torsås, Borgholm och Mörbylånga kommuner. Totalt får storskarvar fällas. Beslutet har motiverats bl.a. enligt följande. Stora mängder skarv kan lokalt förorsaka allvarlig skada på fiskeredskap och fiskbestånd. Det ekonomiska bortfallet för yrkesfisket, genom utebliven eller skadad fångst, är ett starkt skäl för att fortsatt bevilja skyddsjakt. En begränsad skyddsjakt bör kunna bidra till att förebygga eller åtminstone reducera dessa skador. Någon annan lämplig lösning än skyddsjakt finns inte i nuläget. Skyddsjakten kommer inte att försvåra upprätthållandet av storskarvens bevarandestatus. Det finns signaler om B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: EPOST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) en populationsminskning och därför bör resurser läggas på inventering av storskarv i länet under året, innan ett längre skyddsjaktsbeslut utfärdas. Länsstyrelsen beslutade med stöd av 59 jaktförordningen (1987:905) att beslutet skulle gälla omedelbart, utan hinder av att det överklagas. Överklagandet Klaganden överklagar beslutet i den del (A) som avser skyddsjakt för fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster och yrkar inhibition samt anför bl.a. följande. Beslutet kan inte sägas uppfylla kraven i 23 a jaktförordningen. Jakten kommer att riktas mot ett bestånd som minskat under senare tid. Det finns inga studier som visar att skarvamas uttag har några påtagliga effekter på fiskbestånden. Det krävs en stark koppling mellan skarvens sökande efter föda och den orsakade eller riskerade skadan på fisket. Sådana starka samband finns inte i öppna havet enligt Naturvårdsverket. Det beslut som länsstyrelsen har fattat står i strid med Naturvårdsverkets uppfattning. Den beslutade skyddsjakten kan delvis komma att äga rum under vinterhalvåret. Det finns en betydande risk att det då är på den, starkt minskande, norska populationen av atlantisk storskarv man kommer att jaga. Det är anmärkningsvärt att denna typ av beslut inte delges några berörda miljöorganisationer. Jaktintressena har fått del av beslutet omgående. Ej slutligt beslut Naturvårdsverket förordnade den 12 april 2016 att länsstyrelsens beslut om skyddsjakt tills vidare inte får verkställas i den överklagade delen i avvaktan på att ärendet slutligen avgörs av Naturvårdsverket eller Naturvårdsverket dessförinnan beslutar annat (inhibition). Remiss i annat ärende om skyddsjakt Naturvårdsverket har i ärende NV om skyddsjakt efter skarv i Blekinge län remitterat Havs och vattenmyndigheten (HaV), som i yttrande den 10 juni 2016 i huvudsak anfört följande. De studier som finns har inte kunnat påvisa en koppling mellan skarvens närvaro och allvarlig skada på fiskbestånd i öppna hav. Ekosystemet i havet har en komplicerad struktur som är både artberoende och storleksberoende och mycket svår att förutsäga. Det pågår forskning med modellering för att öka kunskapen på området. I underlaget hänvisas till en rapport från SLU där man sett att skarven ätit bland annat stora mängder spigg och svartmunnad smörbult. När det gäller effekterna av detta på ekosystemet och andra arter behövs mer kunskap. Enligt EU:s fågeldirektiv är det inte tillåtet att bedriva en populationsreglerande jakt. Skyddsjakt i anslutning till fiskeredskap, utsättningsplatser och små begränsade områden kan bedömas vara motiverad och söks helst i varje enskilt fall med krav på efterföljande rapprotering och uppföljning. Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över yttrandet från HaV.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) Skäl Aktuella bestämmelser m.m. Enligt 23 a jaktförordningen (1987:905) får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 meddelas för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg. Av 29 samma förordning framgår att om förutsättningarna enligt 23 a är uppfyllda för andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn, får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt. I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 f.) anges att med skada bör avses påverkan av vilt på egendom som medför ekonomiska förluster eller ökade kostnader. I begreppet bör såväl förluster och kostnader på kort sikt som långsiktiga konsekvenser inkluderas. Det krävs dock att skadan är allvarlig för att skälet ska vara uppfyllt. I det av Naturvårdsverket framtagna dokumentet Nationell förvaltningsplan för skarv 2014 uttalas bl.a. följande om just skyddsjakt efter skarv. Till fiske räknas för det första yrkesfiskets fångster, förädling och försäljning av fisk inklusive de platser där verksamheten bedrivs, för det andra fiskodlingar (vattenbruk) och för det tredje fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske, fiskeklubbars verksamhet, kommersiella Put&Takevatten m.m.). Det bör understrykas att det är det ekonomiska bortfallet exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador på redskap och liknande, som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig. Skarvens effekter på fiskbestånden måste bedömas från fall till fall och kan förväntas skilja mellan arter, platser och tidpunkter. Skarvens predation kan ha negativa effekter på fiskbestånden i vissa mindre avgränsade områden, medan den i andra miljöer såsom större, öppna system inte har kunnat påvisas även om uttaget av fisk kan vara lika stort eller till och med större (a.a. s. 21 f. och 34). Naturvårdsverkets bedömning Inledningsvis vill Naturvårdsverket framhålla att det endast är del A av länsstyrelsens beslut om omfattas av Naturvårdsverket överprövning. För att skyddsjakt efter skarv ska kunna beviljas krävs att samtliga förutsättningar i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. I detta fall innebär det att skyddsjakten krävs för att förhindra allvarlig skada på fiske. Vidare ska det inte finnas någon annan lämplig lösning än skyddsjakt och jakten ska inte försvåra upprätthållandet av skarvens gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde. När lokala fiskbestånd har en nedgång kan detta ha flera orsaker som t.ex. storskaligt fiske och påverkan av arter såsom skarv. Skarvens påverkan på fisket måste styrkas, liksom att nedgången i tillräckligt stor omfattning har orsakats av skarv. Det är mycket svårt att göra bedömningar i vilken omfattning skarvpredation medför en negativ påverkan för yrkesfisket och fritidsfisket.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) Särskilt svårt är det att styrka skarvens mer allmänna påverkan på fiskbestånden i ett större område, utan koppling till närhet till fiskeredskap eller lekområden för fisk. När det gäller den överklagade skyddsjakten efter skarv inom ett flertal kommuner i Kalmar län bedömer Naturvårdsverket att det av beslutet inte framgår ett tillräckligt starkt samband mellan skarvens födosök och nedgången på fiskbestånden i Kalmar läns skärgård. Det är i beslutet t.ex. inte närmare angivet på vilket sätt eller i vilken omfattning skador uppstått eller riskerar att uppstå inom respektive kommun. Även för det fall det finns studier avseende skarvens predation i ett visst område är det nödvändigt att koppla dessa studier till kriterierna för skyddsjakt, och då särskilt risken för allvarlig skada. Andra sätt att styrka en risk för allvarlig skada orsakad av skarvens födosök kan vara genom fångstjournaler eller genom tydliga och väl underbyggda regionala förvaltningsplaner. HaV har i sitt yttrande i ärende NV bl.a. anfört att man i rapporten från SLU sett att skarven ätit bland annat stora mängder spigg och svartmunnad smörbult men att det behövs mer kunskap när det gäller effekterna av detta på ekosystemet och andra arter. Detta yttrande får anses ha viss bäring även på detta ärende. Naturvårdsverket bedömer att kriteriet förhindra allvarlig skada inte är uppfyllt för denna del av beslutet. Med anledning härav saknas skäl att pröva övriga kriterier för skyddsjakt. Det har således enligt Naturvårdsverket inte funnits förutsättningar för länsstyrelsens beslut i den överklagade delen (A). Naturvårdsverket bifaller därför överklagandet och upphäver länsstyrelsens beslut i denna del. Del B av länsstyrelsens beslut, som avser utökad skyddsjakt för yrkesfiskare inom 300 m från fasta fiskeredskap under perioden den 1 mars 31 december 2016 inom Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar, Torsås, Borgholm och Mörbylånga kommuner är inte överklagad och omfattas, som framgår ovan, därför inte av Naturvårdsverkets prövning. Den delen av beslutet får alltjämt genomföras. Detta beslut får enligt 58 1 jaktförordningen inte överklagas. Beslut i detta ärende har fattats avbiträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen i övrigt har deltagit, handläggaren David Schönberg Alm, juristen Hanna Ek samt sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Gunilla Ewing Skotnicka

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) Kopia till: Länsstyrelsen i Kalmar län Timmernabbens båtsällskap Mönsterås kommun