Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Relevanta dokument
Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Per Ericsson Görvälnverket

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län

Föroreningsrisker för vattentäkter. Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Per Ericsson Görvälnverket

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Utmaningen säkrare dricksvatten

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Extern bilaga 3. Översvämningar. i Ängelholms kommun. Åtgärdsöversikt

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Vad är vatten egentligen?

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Per Ericsson Norrvatten

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

9. Grundvatten av god kvalitet

Cryptosporidium och Giardia

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING

för långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Kontrollprojekt 2015

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Dricksvattenutredningen

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa TRANÅS

Grundvattnet i ett framtida klimat

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö

VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.

Vad hände i Östersund?

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Kunskapsstöd för olycka vid vattentäkt Per-Erik Nyström Livsmedelsverket

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Transkript:

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en takt som aldrig förr 1

Sveriges medelnederbörd ökar Extremväder -det kan slå åt båda håll Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden Foto Ökat humusinnehåll i vatten 2

Ökat humusläckage från skogsmark t ex vid en blöt vinterskog Julafton 2006 i Sundsvall Foto Mats Bergmark Norrtälje kommun Kommunen växer, vattenbrist inom 10 år Anslutning till Norrvatten med en 5 mil lång ledning. Norrvatten förser idag 13 kommuner med vatten från Mälaren. Beräknad kostnad ca en halv miljard, färdigställd 2015. Innebär höjning av taxorna med 35-40 % fram till dess. 3

Bolmen, Sveriges 10:e största sjö Färg och järndosering, Ringsjöverket 70 5 65 5 Färg (Abs 436 nm, 1/m) 60 55 50 45 40 4 4 3 3 2 2 1 1 Järndos (g lösning/ kubikmeter vatten) Järndos Färg 35 0 maj 2000 maj 2001 maj 2002 maj 2003 maj 2004 maj 2005 maj 2006 maj 2007 maj 2008 Datum 14 kommuner anslutna ca 780000 Ytterligare 8 kommuner i NV Skåne och södra Halland (250 000 pe) Problem ställning bl.a. brunifiering, kapacitet, reservvattentäkt SYDVATTEN 4

Varmare och näringsrikare ytvatten ökar risken för algblomning Foto Per Ericsson Vatten är en av världens absolut bästa föroreningsspridare Kraftig nederbörd och översvämningar kan mobilisera fler och mer föroreningar i tillrinningsområden för både yt- och grundvattentäkter. Översvämningar ökar risken för föroreningsutsläpp i tillrinningsområde för vattentäkter Foto Arvika kommun 5

Ökande föroreningsrisker vid skyfall eller översvämning Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska huvudvattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö 13 9 Dagvatten från industrimark 14 11 Annan förorening från industrimark 14 8 Förorening från förorenad mark 17 7 Kommunal avloppsrening 20 12 Petroleum hantering/förvaring 29 7 Djurhållning 42 23 Förorening från väg 46 18 Jordbruksmark 54 41 Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Även ökad risk för mikrobiologisk föroreningar Bräddningar från avloppsledningar och avloppsverk. Avsköljning betesmark En gödselhög i ett skyddsområde Dagvatten Gödselhantering Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier!! Men, den mikrobiologiska hotbilden börjar förändras. Riskerna för vattenburen smitta genom parasiter och virus ökar. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Virus överlever längre i grundvatten än bakterier Där risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, ozon eller ultra-/nanofilterteknik. 6

Inducerad infiltration och stigande vattennivåer Kortare uppehållstid vid kraftig stigande vattennivåer Bild Mats Bergmark Konstgjord infiltration av ytvatten till grundvatten Den luftade markzonen har stor betydelse för reduktion av bakterier/virus Vid höga flöden stiger grundvattennivåerna och den luftade markzonen minskar större risk för smitta i grundvattnet Bild Mats Bergmark 7

Översvämning ovanpå grundvattnet i grusås Foto Mats Bergmark Översvämning i brunnsområde Småland 2004 Foto Erik Winnfors Översvämning vid vattenverk Småland 2004 Foto Erik Winnfors 8

Förändrat klimat= Förändrad vattenkvalitet Förändrad grundvattenbildning - förändrad kemi och biologi. metaller, radon, fluor, klorid, BAM etc Höga flöden/vattentemperaturer - förändrad omsättning - förändrad biologi, färgtal, organiskt material, algblomning etc - risk för ökning av bakterier, virus, protozoer etc 2011-2040 E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året Förändring i avrinning (%) > 40 30-40 25-30 20-25 15-20 10-15 5-10 2-5 -2-2 -5 - -2-10 - -5-15 - -10-20 - -15-25 - -20-30 - -25-40 - -30 < -40 Klimatanpassning av VA-systemen Många forskningsprojekt är under uppstartande: LTU,Klimatanpassning av avloppssystem (2008-2010) Målet är att ge kommunerna en åtgärdskatalog som stöd i deras arbete med att anpassa avloppssystemen till framtida klimatförändringar. SVU och Formas Bl.a. brunifiering av råvatten Länsstyrelsen i Norrbotten: Hur påverkas vattentäkterna i Norrbotten av ett framtida klimat Vattentäkters sårbarhet och riskbild några exempel från verkligheten 9

Olika vattentäkter är olika uppbyggda och därmed olika sårbara! Sårbarhet = Motståndskraft mot föroreningar inom ett område Sårbarhet grundvattentäkter Beror huvudsakligen på geologiska förhållanden Källa SGU Sårbarhet ytvattentäkter Utsläpp direkt på vattenyta: Extremt hög sårbarhet Utsläpp på kringliggande mark: Hög sårbarhet om kraftig ytavrinning (täta jordar, diken, stor marklutning, lite vegetation) Låg sårbarhet om liten ytavrinning (genomsläppliga jordar, inga ytvattendrag, liten marklutning, mycket vegetation) 10

Sårbarhet - Grundvatten! Sårbarhet Ytvatten! Bergen, Norge 2004 1 500 sjuka Galway, Irland 2007 Minst 242 sjuka Nokia, Finland 2007 8 000 sjuka Lilla Edet, 2008 Fler än 500 sjuka Walkerton, 2000 2 300 sjuka, 7 dog Vattenburna utbrott 11

Exempel på vattenburet sjukdomsutbrott i en ytvattentäkt Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor, ca 10 000 SEK/drabbad Giardia är en klortålig parasit som passerad vattenverkets reningssteg. Nokia 2007 Påvisade bl.a. campylobacter, norovirus, giardia och salmonella i dricksvattnet 10 000 abonnenter drabbades 5 000 insjuknade varav 1 000 sökte vård Orsaken var en felkoppling 450 kbm utgående avloppsvatten gick ut i dricksvattennätet under 2 dygn VA-chefen utsågs efteråt till syndabock och fick avgå Vattenburen smitta 12

Walkerton, Kanada maj 2000 Mycket häftiga regn och nederbördsmängder Gödsling av jordbruksmark i närheten av brunn 5 Otillräcklig övervakning av vattenbehandling (klorering, flöden och turbiditet) EHEC och Campylobacter Dåliga regelverk och rutiner på tillsyn, vattenskyddsområden, rutiner mm Walkerton, Kanada maj 2000 Kommun med 4 800 invånare Ca 2 300 insjuknade 65 behövde sjukhusvård 27 fick hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) 7 avled Stor utredning och utfrågning startade hösten 2000 Resulterade i omfattande rekommendationer till hela provinsen och Kanada Kemisk förorening 13

Gamla synder - miljöbrott Gamla synder okända effekter Gamla synder Miljöbrott!! 14

Omedvetet sabotage Vissa risker måste vi tyvärr leva med. Det är dock viktigt att vi är medvetna om vilka riskerna är, dess konsekvenser och planerar hur vi ska agera om olyckan är framme. Viktigt för att klara vattenförsörjning i Sverige Analysera sårbarheter, varje vattenförsörjningssystem är unik, RSA Skydd av vattentäkter Där behov finns - öka den mikrobiologiska säkerheten Hantera förändringar i råvattnets kvalitet, trendanalyser Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar Beredskap att hantera händelser Klarar vi detta är Sverige ett gynnat land då kommer vi stå välrustade inför framtiden! 15