Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria



Relevanta dokument
Partiprogram för Piratpartiet i Kils kommun inför Kommunvalet 2010

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

IT-STRATEGI VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service

Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial

Upphovsrättligt skyddat material

Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

Bilaga IT till förfrågningsunderlag Bil 3 Inledning

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Studentens. IT-guide. Denna guide ger en orientering om de IT-tjänster som universitetet erbjuder.

GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-policy version sid 2 av Syfte Övergripande Styrning av IT... 3

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

BIBLIOTEKSPLAN

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Biblioteksplan Bräcke kommun

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

IT-strategi. Sida 1 (6)

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ORU /2016 Användning av IT-resurser - riktlinjer vid Örebro universitet

Specifika KVALITETSKRITERIER

Användning av bilder, texter och noter i undervisningen

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Vision & mål

Totalt ± 3 5 ± 2 8 ± 2 21 ± 3 47 ± 4 1 ± 1 Huvudman Kommunal Fristående. Procent

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen

S3Galt Sida 1 av 1. 1 Arbetsinsats. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen? 2 Samverkan inom kursen

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

POLICY FÖR DATA- OCH INFORMATIONSSÄKERHET VID BMC I LUND

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Informationssäkerhet

Infrastrukturpolicy. IT-System, lokaler och utrustning. Institutionen för datavetenskap. Beslutad:

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office e-post. IT-avdelningen

Regler vid Karlstads universitetsbibliotek

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR HANTERING AV SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Avtalets innehåll 1 Avtalet innehåller följande avsnitt, nämligen

Regler för användning av skoldatanätet i Vaxholms stad.

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Om ekonomiska frågor och bostadsfrågor Om studiemiljöfrågor Om studiesociala frågor Om utbildningsfrågor... 5

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Regler för studenters användning av dator-, nät- och systemresurser vid Linköpings universitet samt regler för studenters LiU-kort

Förteckning över personuppgifter som behandlas i C3 Connect

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via

Lärarakademins kriterier

llllll Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Öppen tillgång Nationella riktlinjer

Doktorandernas mål

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för Huvudmålet år 2000 var

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Yttrande rörande förslag på mål och strategier för Uppsala universitet

IT-INTRODUKTION. Student. DisCo, Mitt konto, Studentportal, MyPage, e-post, Office 365. IT-avdelningen

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via

Handledning i informationssäkerhet Version 2.0

Erfarenheter från IRTverksamhet. Einar Hillbom UMDAC Umeå Universitet

2.2 Examina Högskoleexamina med år, ämne, plats. Kopia av bevis endast avseende högsta examen bifogas. Docentkompetens. Kopia av bevis bifogas.

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box Trollhättan. Maud Quist BESLUT Reg.nr

Policy för användande av IT

Handlingsplan för lika villkor 2016

Medie- och kommunikationsvetenskap

Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod

UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER

Riktlinjer inom ITområdet

Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Bilaga 1 till avtal om hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem

HÖGSKOLANS MILJÖLEDNINGSARBETE

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

Vad kan jag göra på biblioteket?

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG

Transkript:

UPPSALA STUDENTKÅRS INFORMATIONSPOLITISKA PROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2008-05-20, reviderat 08-10-28, reviderat 13-01-22, reviderat 14-04-01 Definitioner Följande definitioner gäller för samtliga åsiktsprogram: Universitetet är naturligtvis Uppsala universitet. Begreppet student innefattar såväl grundutbildningsstudenter som forskarstuderande. Begreppet doktorand innefattar alla typer av forskarstuderande, dvs. även de som inte har en doktorandtjänst. Begreppet utbildning avser både kurser och utbildningsprogram. Informationspolitisk grundsyn Samhällets digitalisering har förändrat våra möjligheter att sprida, lagra och tillägna oss information. Det har också förändrat förutsättningarna för den högre utbildningen. Från svårigheter att finna information till svårigheter att gallra och kritiskt granska informationen. Information är ett kapital med vilket vi köper och säljer inflytande, kunskap och makt. Det betyder att de som har förutsättningar för att tillägna sig information på ett bra sätt har ett övertag över andra. Utbildningen ska därför bidra till att vi studenter blir duktiga på att söka och kritiskt granska information samt förädla den till kunskap. Vi ska lära oss ta ansvar för den makt som informationen ger oss. Informationshantering och källkritik är en viktig färdighet som ska vara integrerad i all utbildning. På universitetet framställs mängder av information och i denna process ingår att göra densamma tillgänglig. En grundläggande princip är att vetenskaplig information gör mer nytta ju fler som har tillgång till den. Detta får dock inte inkräkta på principer om personlig integritet eller sekretess. Både på universitetet och i samhället i stort är det principiellt viktigt att information lättare flödar nedåt i hierarkierna än uppåt. Det ska i normalfallet vara lättare för en enskild student att tillgodogöra sig information om universitetets förehavanden än det motsatta. Universitetet ska i alla lägen eftersträva att det ska vara lika lätt för alla att tillgodogöra sig information som är nödvändiga för studier och det ska aldrig kosta pengar att göra så. att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria att universitetet verkar för att all information och all informationsteknik tillgänglighetsanpassas att universitetet ansvarar för att alla studenter på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig det informationsutbud finns att tillgå

att hela universitetets informationsutbud tillgängliggörs för alla studenter, även för dem i behov av särskilt stöd. Att universitetet ansvarar för att kunskap om källkritik och informationshantering genomsyrar all utbildning. Integritet och hantering av personlig information Den enskilde studentens rätt till integritet och skydd för känslig information i situationer där denne riskerar att kränkas väger alltid tyngre än andra intressen. Universitetet bär det yttersta ansvaret för att hanteringen av personuppgifter och trafikinformation på UpUnet-S och dylikt sker på ett etiskt och säkert sätt. Universitetets datorer, både de som upplåts åt studenterna och de som används av universitetets personal ska ha höga säkerhetskrav, så att inte känslig information sprids via dem. Universitet har ett ansvar för att studenternas e-postadresser och andra adressuppgifter inte säljs till tredje part eller missbrukas på annat sätt. Likaså har universitet en skyldighet att säkerställa att den privata kommunikation som studenterna för med hjälp av universitetets e-post eller UpUnet-S inte kränks. att studenternas integritet alltid överväger andra intressen att registeruppgifter om studenter aldrig distribueras till andra än universitetet, kåren, studenten själv och de studieadministrativa systemen, utan studentens medgivande att universitetet säkerställer att studenters integritet och rätt till privat kommunikation vid användandet av universitetets kommunikationstjänster inte kränks Informationsteknik Det är viktigt att grunden för universitetets användande av informationsteknik i undervisningen vilar på att inkludera alla studenter. Informationsteknik där användbarheten sätts främst kan bidra till att öka tillgänglighet till utbildning för grupper i behov av särskilt stöd samt för distansstudenter. Samtidigt måste universitetet ha en förståelse för att kunskapen om och vanan av att använda olika former av informationsteknik varierar kraftigt mellan olika grupper av studenter. För att inga studenter ska missgynnas av att komma från en datorovan bakgrund är det viktigt att universitetet tar ansvar för att tillhandahålla den kunskap om informationsteknik som är nödvändig för studierna. Vidare måste universitetet tillgängliggöra, informera och utbilda om programvara som är nödvändig för studierna, såsom ordbehandlare, kalkylprogram, antivirusprogram med mera. Universitetet får inte missa att ta tillvara på de möjligheter användandet av informationsteknik skapar i utbildningen. Detta gäller inte enbart distansutbildningar utan alla former av utbildningar. Med informationsteknik blir det möjligt att bortse från tid och rum genom att exempelvis webbsända föreläsningar för de studenter som av olika skäl inte har möjlighet att närvara vid de ordinarie föreläsningstillfällena. Det är av vikt att universitets lärare fortlöpande utbildas i hur de på bästa sätt kan använda informationsteknik för att förbättra sin undervisning.

Universitets uppgift att skapa och sprida kunskap bör genomsyra även dess sätt att hantera programvara. Genom att i så stor utsträckning som möjligt nyttja öppen källkod bidrar universitetet till den samlade kunskapsspridningen i samhället. När universitet utvecklar egen mjukvara ska detta alltid ske i form av öppen källkod. De studieadministrativa verktyg som används av universitetet ska vara universitetsövergripande så att det är lätt och standardiserat att söka kurser och program. Universitetet ansvarar för att se till att lärarna använder studentportalen så att kontakten mellan student och lärare kan ske digitalt, att scheman läggs ut och uppdateras på studentportalen och att inlämning av arbeten kan ske digitalt. I samtliga fall där studenter ska lämna in arbeten ska de ha möjligheten att göra detta i öppna filformat på samma sätt som information som lämnas ut av lärare ska finnas att tillgå i öppna filformat. att studenter på alla utbildningar ska tillåtas, uppmuntras och ges förutsättningar för att använda informationsteknik, exempelvis bärbar dator, i sin utbildning, på samtliga utbildningspass, vissa examinationer undantagna. att universitetets studentdatorrådgivning är ett stöd för studenterna som bör fortsätta att finnas. att universitet ska nyttja informationsteknologi där detta förbättrar utbildningskvaliteten och/eller tillgängligheten till utbildning. att universitetet bör använda sig av program som har öppen källkod överallt där det inte är nödvändigt med andra program av utbildningsskäl. Vid en övergång från marknadsledande proprietära program måste dock användarvänligheten för studenterna beaktas. att universitetet bör standardisera sina studieadministrativa verktyg att universitetet tar hänsyn till olika studenters kunskapsnivåer och begränsningar när det gäller användande av informationsteknik och ger stöd till de studenter som behöver det att universitet, när det utvecklar egen mjukvara, ska sprida den som öppen källkod att studenter ska kunna lämna in arbeten i öppna filformat att universitetets datorer ska uppgraderas kontinuerligt och vara av god kvalitet att studenter alltid ska kunna lämna in sina arbeten enbart elektroniskt att pedagogisk kunskap om användandet av informationsteknik i undervisningen ska finnas vid alla universitetets institutioner Tillgången till Internetuppkoppling Att ha möjlighet att koppla upp sig mot internet har gått från att vara ett privilegium till en fullständig nödvändighet i utbildningen. En stor del av informationssökningen och den nödvändiga kommunikationen sker över internet. Både i studier och privatliv är Internet en självklarhet och för många går det inte att dra tydliga skiljelinjer mellan när internetnyttjandet är i studiesyfte eller privat. God tillgång till Internetuppkoppling är lika självklart i hemmet som i universitetets lokaler. På ett universitet är det en självklarhet med trådlösa nätverk anslutna till Internet.

att universitetet ska tillhanda välanpassade arbetsplatser för studenter med bärbara datorer, med möjlighet till trådlös eller trådbunden Internetuppkoppling samt eluttag att universitetsnätet idag har alltför dålig kapacitet att UpUnet-S, så länge det styrs av universitetet, ska det ta sin roll som Internetleverantör på allvar och erbjuda en stabil Internetuppkoppling, värna om användarnas integritet och ha tydliga regler som motsvarar minst marknadens att studenternas intressen, i det fall UpUnet-S överlåts till en extern leverantör, ska stå i fokus under upphandlingen att ansvariga för studentnätet uppmuntrar att studenterna ansluter trådlösa nätverk till sina Internetuppkopplingar, och är behjälpliga för att så ska kunna ske att ansvariga för studentnätet tillhandahåller god service och är extra behjälpliga för studenter med särskilda behov att teknisk information och regler för studentnäten är uppdaterade och väl tillgängliga för studenter Tillgänglighet till kurslitteratur, forskning och uppsatser Informationstekniken möjliggör digital spridning av såväl forskningsresultat som studenters arbeten. Att på detta sätt tillgängliggöra kunskap ligger i linje med universitetets uppgift att sprida kunskap. Begreppet open access betecknar ett publiceringssätt av forskningsresultat där forskaren gör publikationer fritt tillgängliga på Internet i kvalitetssäkrade open access-tidskrifter. Genom detta kan resurssvaga institutioner överallt i världen ta del av forskningsmaterialet vilket stimulerar forskning generellt. Som ett stort forskningsuniversitet är det viktigt att Uppsala universitet bidrar till den här typen av kunskapsspridning. En stor del av svensk forskning finansieras av statliga medel. Den kunskap som bekostas av allmänheten skall också göras tillgänglig för allmänheten att bruka och vidareutveckla. Studenters behov av att kunna tillgodogöra sig kurslitteratur och artiklar måste stå över ekonomiska intressen hos bokförlag. Då det är orimligt att kräva att biblioteken ska ha tillräckligt med kurslitteratur för att tillgodose samtliga studenter måste studenter ha rätten att för eget bruk fritt kopiera det studiematerial som behövs för utbildningen. att forskning framtagen med offentliga medel ska vara fritt tillgänglig att upphovsrätten ska anpassas så att privat kopiering av kurslitteratur i studiesyfte tillåts att universitetsforskning ska tillgängliggöras i open access-tidskrifter att studenter ska kunna publicera sina uppsatser och arbeten digitalt i en universitetscentral databas att i de fall universitetsforskning resulterar i patent, bör dessa patent göras tillgängliga för alla att fritt använda och vidareutveckla

Bibliotek För allas lika möjlighet att fritt söka kunskap är det viktigt med lokala bibliotek med tillräcklig tillgång till kurslitteratur. Biblioteken måste också erbjuda studenterna de verktyg som behövs för att effektivt kunna söka information på Internet samt bistå med kunskap om hur man söker information. Dessutom måste biblioteken vara tillgängliga för alla studenter oavsett hinder. Dagens studenter har olika förutsättningar, och för att möta behovet från studenterna är det viktigt att bibliotekens öppettider anpassas så att de passar även de studenter som behöver nyttja biblioteken utanför kontorstid. För att möta behovet från distansstudenter och andra som inte har möjlighet att ta sig till biblioteken fysiskt måste även biblioteken finnas tillgängliga på Internet. Genom att utnyttja de tekniska möjligheterna till att skapa ett samlat kort som fungerar som lånekort, kopieringskort och passerkort förenklas studenternas tillvaro. Det är ytterst viktigt att alla ges möjlighet att tillgodogöra sig högre studier. Därför får inte ekonomin bli ett hinder. Naturligtvis står ett uttagande av avgift för bibliotekens tjänster i strid med principen om fri utbildning. Det är av vikt att universitetsbiblioteken utvärderas i samma utsträckning som de enskilda kurserna vid universitetet för att garantera att studenternas åsikter om dessa tas tillvara. att biblioteken ska ansvara för att kurslitteratur både låne- och referensexemplar finns att tillgå för studenterna i riklig mängd att universitetets bibliotek ska erbjuda stora möjligheter till hemlån av kurslitteratur både i fysisk form och som webblån att kurslitteratur bör prioriteras lika mycket som referensverk och tidskrifter vid inköp av litteratur i elektronisk form. Detta får dock inte innebära att biblioteken köper in färre kursböcker i fysisk form. att alla bibliotekslån och all biblioteksservice skall vara kostnadsfri för alla studenter att universitetet bör arbeta fram en enhetlig bibliotekspolicy som omfattar alla universitetets bibliotek. att alla studenter ges möjlighet att utvärdera biblioteken och deras verksamhet att studenterna ska ha rätt till gratis kopior upp till en viss nivå att universitetet utvecklar ett samlat låne-, kopierings- och passerkort att bibliotekens öppettider ska vara anpassade även för de studenter som behöver nyttja biblioteken på helger och utanför kontorstid. att universitetet alltid ska köpa in minst ett exemplar av de böcker som är kurslitteratur. Universitetet bör dock köpa in kurslitteraturböcker i proportion till antalet inskrivna på kursen.