Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Relevanta dokument
NORSJÖ KOMMUN 1 (5) Förstudie till projektet INLAND. Bakgrund och idé till förstudie

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Slutrapport Projekt INLAND

Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

10,20-10,35 Paus. 11,45 13,00 Lunch. För mer information kontakta Bente Sandström Integration Gävleborg Tfn

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.

Program 18 april i Gävle

Samhällsorientering i samverkan

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

10 maj 2017 Gävle Välkommen!

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

10,35-11,05 Region Gävleborg Britt Marie Ryd Individers rättigheter och skyldigheter gällande sjukvård. Vem får vad, vart och när?

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Verksamhetsplan NAD 2.0 (2019)

Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 25 november 2010

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Asyl och flyktingmottagning

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: för att hitta mer information om kvotflyktingar.


Projektplan. Bilaga till ansökan om medfinansiering

Studiebesök i Sheffield Mars 2013

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Projektplan Projekt Oberoende

Medborgarbudget. 2. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutar att avsätta 2 mnkr från investeringsbudgeten till pilotprojektet medborgarbudget.

Katja Kamila

UTVÄRDERING AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN II

PROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären

Ansökan medel från Europeiska flyktingfonden

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Integration genom arbete

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2013/249-IFN-730 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Projektplan. Bilaga till ansökan om medfinansiering

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1

Sammanfattande rapport

Samverka för förbättrade möjligheter för nyanlända med ohälsa och/eller funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller studier

Mötesplatser och information

Policy för projektarbete

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

FLYKTINGAR I VÄRLDEN. Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen. Nästan 26 miljoner får någon form av skydd eller assistans av UNHCR

Länsstyrelsen

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN

%! &&'%()*(&+ (% #%,-).!#%,&!!(,%#%, /*!*'%$0 &01,23(,'%$(!"#$

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Tidiga insatser för asylsökande i Skåne ARBETSMATERIAL RÖK

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

Verksamhetsplan Etablering Södertörn godkänd av ledningsgruppen den 8 december 2017

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Regler för gallring av handlingar uppkomna inom projekt och EU-projekt vid Högskolan Dalarna

Integrationsenheten Haparanda Stad

Enklare vägar till jobb och kompetensförsörjning i näringslivet. Utveckling av branschvalideringsmodell för yrkesrollen personlig assistent

Från flykt till flytt. Anvisning av ensamkommande barn - så går det till. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn

Projektplan Integrationsstrategi

Socialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Demensprocessen i Hallands län

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012

Kommunmottagande av nyanlända

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Projektprocessen. Projektprocess

Transkript:

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplanen ska lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III eller Europeiska återvändandefonden och ska följa dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda för att projektplanen ska vara fullständig. Läs Fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ursprunglig version 2008-10-14 Reviderad version nummer 3 den 2010-11-12 Projektets namn: LANDA. En utvecklad introduktion för kvotflyktingar i Gävleborgs län. EF-nummer: 1. Bakgrund och syfte I början av 2006 färdigställdes en överenskommelse om regional samverkan för att utveckla introduktionen för flyktingar och andra invandrare i Gävleborgs län. För att göra verkstad av den regionala överenskommelsen inleddes i början av hösten 2006 ett samarbete i projektet Integration Gävleborg. Projektet är ett av totalt 6 delprojekt som skulle ge myndigheter och kommuner m.fl. möjligheter att pröva och utveckla nya former av regional och kommunal samverkan för att introduktionen för nyanlända invandrare skall bli effektivare och mer arbetsmarknadsinriktad. Projektet finansierades med statliga projektmedel och pågick t.om april 2008. I projektet Integration Gävleborg tillsattes en projektgrupp bestående av personer i länet som arbetar med introduktionen för nyanlända inom olika verksamhetsområden. Deltagarna arbetar deltid i projektgruppen och skall dels utveckla introduktionen i länet inom sitt verksamhetsområde och dels hitta samverkansformer mellan de olika verksamhetsområdena och över kommungränser. Denna projektgrupp fortsätter sitt arbete med annan finansiering (kommuner, AF, landsting mm). Samtliga kommuner i länet har överenskommelse om mottagande av flyktingar. Vissa av kommunerna har haft svårigheter att få sina kvoter fyllda. Anledningen till detta är att de asylsökande som får PUT många gånger väljer att flytta till storstadsregioner och att man har liten kunskap om vad länets kommuner har att erbjuda vad gäller introduktionen. Som ett resultat av detta har länet tagit emot en mycket stor del kvotflyktingar för att fylla sin överenskommelse. Flera av länets kommuner har över 50% kvotflyktingar (Ljusdal 96%) och vi är ett av de län som tar emot flest kvotflyktingar (till antalet). I Gävleborgs län har vi under senaste året haft diskussioner (både vid länets nätverksträffar och inom Integration Gävleborg ) om att utveckla arbetet med mottagandet och introduktionen av kvotflyktingar. 1

Vi har under de senaste årens arbete med kvotflyktingar fått en stor samlad erfarenhet och kunskap i frågan och vill nu utveckla arbetet med mottagandet av kvotflyktingar. Vi ingår i Migrationsverkets Nätverk för vidarebosättning och har redan naturliga kopplingar till Migrationsverkets projekt Swedish Quota Communication Project. Just nu bedriver vi en förstudie Utveckla introduktionen av kvotflyktingar i Gävleborgs län, som delfinansieras med medel från ERF. I förstudien ingår Migrationsverket (Swedish Quota Communication Project och bosättningsfunktionen) i referensgruppen och under arbetet med förstudien har vi sett fördelar med att knyta detta projekt till Swedish Quota Communication Project. Swedish Quota Communication projects övergripande syfte är att vidarebosättningsprocessen ska bli mer hanterbar och förståelig för flyktingarna och att stressen i deras situation minskar till förmån för ökad egenmakt och delaktighet. Det förväntade resultatet är att kvaliteten och effektiviteten i informationsinsatserna ökar, genom att fler flyktingar nås av information som är bättre anpassad efter rådande omständigheter och behov. Detta överensstämmer med de informations- och introduktionsinsatser vi vill utveckla i projektet LANDA. Projektet är inom ett begränsat geografiskt område (Gävleborgs län ) och ett begränsat antal flyktingar (kvotflyktingar som genomgått Sverigeprogrammet) vilket gör det lättare att utvärdera resultatet av introduktions- och informationsinsatserna för gruppen. 2. Projektmål och förväntat resultat Projektets mål är att använda den modell som tagits fram under förstudien och ge en riktad introduktion/information till gruppen kvotflyktingar som bosätter sig i Gävleborgs län. Totalt skall 100 kvotflyktingar som kommer från flyktingläger där Migrationsverket genomför Sverigeprogrammet delta i den riktade introduktionen/informationen. Introduktionen och informationsinsatserna är uppdelade i 3 delar/tidpunkter: Sverigeprogrammets information i lägret Gemensam samhällsinformation innan SFI-start Samhällsinformation med föräldrautbildning mm ca 6 månader efter ankomst Genom erfarenheter från tidigare mottagande av kvotflyktingar samt intervjuer med kvotflyktingar (Swedish Quota Communication Project och förstudien) så förväntas kvaliteten och effektiviteten i introduktionen öka. Modellen ger fler kvotflyktingar möjligheter till en bättre introduktion där vi genom de tre delarna kan följa och följa upp hur informationen nått fram. Eftersom det finns en viss osäkerhet vad gäller projektets möjlighet att deltaga i Migrationsverkets Sverigeprogram på grund av omständigheter vi ej kan råda över (Migrationsverkets budget, vilka informationsinsatser man från Migrationsverket avser att göra under 2010 mm) så kommer vi att, inom befintlig budget, testa alternativa metoder i de två inledande faserna av informationsinsatserna ovan. Vi kommer att ta fram material om kommunerna (brochyrer,bilder, film mm) som distribueras till kvotflyktingarna som ingår i Sverigeprogrammet men även till de dossié 2

uttagna kvotflyktingarna som ej har möjlighet att deltaga i Sverigeprogrammet. Vi kommer också att använda oss av ambassadörer flyktingar med samma språk och som kan svenska och som själva gått igenom introduktionen i kommunen. Dessa ambassadörer kommer vara med i delen: Gemensam samhällsinformation innan SFI-start Detta gäller flyktingar som ej varit med i Sverigeprogrammet. Under senare delen av projektet kommer vi även att testa del 2 på en grupp dossieruttagna kvotflyktingar som kommer till länet. I arbetet med kvotflyktingar i projektet ingår vi i Nätverket för vidarebosättning och även i ett europeiskt nätverksprojekt Promotion of resettlement in European Union through practical cooperation by EU Member States and other stakeholders. Genom dessa kontakter vill vi skapa möjlighet för ett transnationellt samarbete och utvecklingsarbete kring arbetet med kvotflyktingar. 3. Etapp-/delmål För att kunna följa upp och utveckla introduktions - och informationsinsatserna för kvotflyktingarna är det viktigt att varje insats följs upp av projektledare och referensgruppen. April 2009 Projektledare och ref.gruppen har tagit fram material inför kommande Sverigeprogram och följande gemensamma samhällsinformation som skall ges strax efter ankomst till kommunen November 2009 Deltagande i Migrationsverkets Sverigeprogram. December 2009 Projektet har deltagit i minst ett av Migrationsverkets Sverigeprogram samt genomfört del 2 (gemensam samhällsinformation). 25 kvotflyktingar skall ha deltagit i del 1 och del 2 av projektets faser. Maj 2010 sept. 2010 Genomförande av del 3 av introduktions och informationsinsatserna för den första gruppen kvotflyktingar (samhällsinformation med föräldrautbildning) Andra omgången av del 1 och 2 (med 25 kvotflyktingar) har genomförts före 100431. Tredje omgången av del 1 och 2 (med 25 kvotflyktingar) har genomförts före 100930. Del 3 (sista delen av introduktions- och informationsinsatser) för andra omgången kvotflyktingar har genomförts före 101031 Fjärde omgången av del 1 och 2 (med 25 kvotflyktingar) har genomförts före 110228. Totalt skall nu 100 kvotflyktingar ha genomfört del 1 och 2. Del 3 för den tredje omgången kommer att genomföras efter projekttidens utgång. Del 3 för den fjärde omgången kommer att genomföras efter projekttidens utgång. 3

4. Indikatorer Har en modell för en riktad information/introduktion för kvotflyktingar tagits fram och använts på de kvotflyktingar som projektet riktar sig mot? Hur många kvotflyktingar har tagits emot och deltagit i projektet? Hur många av projektdeltagarna har genomgått projektets 3 delar? Har kvaliteten och effektiviteten vad gäller introduktionen och informationen förbättrats? En uppföljning efter varje omgång (totalt 4st), genom intervjuer med deltagare och personal. 5. Metod och arbetssätt Länsstyrelsen i Gävleborg har i förstudien Utveckla introduktionen för kvotflyktingar i Gävleborgs län tagit fram en modell för introduktionsarbetet vid mottagande av kvotflyktingar i länet. I arbetet med förstudien har vi ett nära samarbete med Migrationsverket och deras Swedish Quota Communication Project och projekten kommer att ha nära kopplingar till varandra och i vissa delar kan vårt projekt vara en form pilotprojekt i Swedish Quota Communication Project. Vi vill i projektet utöka introduktions- och informationsinsatserna för gruppen kvotflyktingar (i första hand de som deltar i Migrationsverkets Sverigeprogram). Projektet består av tre introduktions-/informationsdelar som de kvotflyktingar som tas emot i länet skall delta i; 1. Sverigeprogrammets information i flyktinglägret (personal från en av länets flyktingmottagningar deltar) 2. Gemensam introduktion och samhällsinformation innan SFI-start, 5dagar, (ev. vid folkhögskolorna i Forsa, Bollnäs och Sandviken). Individuella introduktionsplaner läggs upp för alla. 3. Samhällsinformation med föräldrautbildning mm ca 6-8 månader efter ankomst i samarbete med bl.a. Folkhälsobyrån, familjecentraler och studieförbund (lokala lösningar i kommunerna). Projektet har kontinuerliga uppföljningsträffar i respektive kommun och särskilda individuella insatser kan bli aktuella. Sverigeprogrammet Länet har varit representerat vid två av Sverigeprogrammen (2005 och 2008) och dessa representanter deltar i arbetet med att utforma modellen i förstudien. Vid de aktuella Sverigeprogrammen har vi varit delaktiga i planeringen, genomförandet samt utvärdering av insatserna och kunnat utveckla den kommunala delen av informationen. Vi har efter Sverigeprogrammet som genomfördes i augusti 2008 kunnat konstatera att när flyktingarna sedan anlände visade de ett större lugn och kände en större trygghet än vid tidigare kvotflyktingar från samma område. Inför den senaste omgången av Sverigeprogrammet hade vi tillsammans med Migrationsverkets personal förberett med bilder, filmer och information om kommunerna dit man skulle flytta (kvotflyktingar som bor i kommunen och flyktinghandläggare från kommunen var med i dessa filmer). I Sverigeprogrammet skall representanter från länet delta (tillsammans med Migrationsverkets personal planera och genomföra Sverigeprogrammet)för att sedan kunna vara med i den andra delen Gemensam samhällsinformation/introduktion strax efter ankomsten till kommunen. För att utveckla projektet ytterligare så kommer Gävleborg genom projektet LANDA vid en delegationsuttagning (som Migrationsverket bedömer vara lämplig) ta emot alla kvotflyktingar vid denna uttagning (undantag de som har nära släkt i annan kommun). Sverigeprogrammet kan då genomföras i nära anslutning till uttagningen av en mindre 4

delegation. Tiden mellan intervju, beslut, Sverigeprogram och utresa kan på detta sätt förkortas betydligt. Under ett av Sverigeprogrammet kommer LANDA dokumentera delegationens arbetssätt (genom att ta fram en DVD) som används i erfarenhetsspridningen. Gemensam samhällsinformation/introduktion Efter ankomsten till kommunen och innan man börjat på sina SFI-studier eller andra studier/arbete kommer den nyanlände att delta i en gemensam samhällsinformation under en veckas tid. Dessa informationer kommer att ges vid 3 platser i länet beroende på vilka kommuner som tagit emot kvotflyktingar vid det tillfället. Företrädesvis kommer informationen ges på folkhögskolorna i länet men andra lokala alternativ i kommunerna kan också bli aktuella beroende på var och när de olika ankomsterna blir av. Länets representant i Sverigeprogrammet kommer också att delta i denna del då detta ger deltagarna en större trygghet och ger möjlighet till en bättre uppföljning av Sverigeprogrammet. Projektledare kommer att delta vid alla omgångar av den gemensamma samhällsinformationen under projektets tidsperiod. Projektet har kontinuerliga uppföljningsträffar i respektive kommun. Samhällsinformation/föräldrautbildning mm Den tredje och avslutande delen i projektets informations-/introduktionskedja kommer att äga rum 6-8 månader efter ankomsten till kommunen. Denna del kommer att ha olika lokala modeller beroende på hur SFI och samhällsinformationen är organiserad i kommunen. Vi kommer att samarbeta med bl.a studieförbund, familjecentraler och frivilligorganisationer när det gäller att genomföra föräldrautbildning, som i vissa fall kommer att utformas i studiecirkelform. Folkhälsoinstitutet har ett färdigt material/film som är lämpligt att använda vid genomförandet av föräldrautbildningen. Vi kommer att använda oss av detta redan under våren i en grupp som studerar på SFI i Hudiksvall och detta ger oss då möjlighet att utvärdera denna del innan den första gruppen är aktuell för den tredje delen i projektet. Under denna del finns möjlighet att gå in med särskilda insatser som kan underlätta den enskildes introduktion. Dessa individuella insatser kan naturligtvis sättas in tidigare utifrån individuella behov. Projektet skall dessutom utveckla en modell för samhällsinformation (utöver den gemensamma samhällsinformationen) som kan användas i respektive kommun, antingen i en förberedande kurs innan SFI eller integreras i ordinarie SFI-utbildning. Transnationellt samarbete Genom de kontakter vi har i nätverken Nätverk för vidarebosättning och Promotion of resettlement in European Union through practical cooperation by Member States and other takeholders vill vi skapa möjlighet för ett transnationellt samarbete och utvecklingsarbete kring mottagandet av kvotflyktingar. Följande aktiviteter ingår: LANDA deltar i konferensen Resettlement service provider training on reception and integration, 14-16/6 2010 i Sintra, Lissabon. Besöka organisationen Refugee Action i Manchester 11-13/10 2010 för erfarenhetsutbyte kring mottagandet av kvotflyktingar och planera för fortsatt samarbete. Studiebesök från International Catholic Migration Commission i Bryssel (en av organisationerna i det europeiska nätverket (Promotion of resettlement..) där man bl.a träffar kvotflyktingar från Gävleborgs län som deltagit LANDA steg 1 och 2. 5

Arrangera en europeisk konferens om mottagande av kvotflyktingar där vi bjuder in länder inom EU (företrädesvis med ingen eller liten erfarenhet av arbetet med kvotflyktingar). Konferensen arrangeras i Gävle under april 2011. 6. Aktivitets- och tidsplan En preliminär aktivitets- och tidsplan har tagits fram. Denna kan komma att förändras något i samband med att etapp-/delmål och indikatorer fastställs i november 2009. April 2009 Referensgruppen arbetar med planeringen inför kommande Sverigeprogram med påföljande gemensam samhällsinformation efter ankomsten till kommunen. Hösten 2009 Deltagande i Migrationsverkets Sverigeprogram. Hösten 2009 Genomförande av den gemensamma samhällsinformationen strax efter ankomsten. Hösten 2009 Referensgruppen utvärderar de första delarna av informationskedjan och planerar för det tredje steget. Våren 2010 Genomförande av den sista delen, samhällsinformation/föräldrautbildning mm i respektive kommun. Under våren 2009 startar en andra omgång av den riktade introduktionen, med de tre olika delarna, och under 2010/2011 bör vi hinna med ytterligare 2 omgångar Juni 2010 Deltagande i ett europeiskt erfarenhetsutbyte i en konferens i Lissabon 14-16/6. Resettlement service provider training on reception and integration. Oktober 2010 Studiebesök i Manchester. Erfarenhetsutbyte med organisationen Refugee Action. November 2010 Deltar i Migrationsverkets rådslag om 2011 års flyktingkvot November 2010 Studiebesök från International Catholic Migration Commission (en av organisationerna i projektet: Promotion of resettlement..). Genomför bl.a intervjuer med kvotflyktingar i Gävleborgs län som deltagit i LANDA-informationen. November 2010 Ingår i Migrationsverkets arbetsgrupp i projektet: Enpowerment in resettlement Kommunikationsmaterial till kvotflyktingar. Möjlighet att testa steg 2 i LANDA på en grupp dossieruttagna kvotflyktingar från Uzbekistan som anländer till länet under november. Våren 2011 Deltaga i ett av Migrationsverkets Sverigeprogram (steg 1 och 2 i LANDA) 6

April 2011 Arrangera en europeisk konferens om mottagandet av kvotflyktingar i Sverige och Gävleborgs län. 7. Målgrupp och projektdeltagare Projektets målgrupp är kvotflyktingar vidarebosatta i Gävleborgs län. Totalt kommer ca 100 kvotflyktingar att delta i projektet. Projektets parter är Länsstyrelsen Gävleborg, länets kommuner, Migrationsverket, Röda Korset och Arbetsförmedlingen (fr.o.m. december 2010). 8. Projektorganisation Länsstyrelsen Gävleborg har samordningsansvaret för projektet och är projektägare. Projektet leds av en projektledare (40 %) samt en biträdande projektledare (20 %) stationerade på Länsstyrelsen i Gävle. Projektansvarig (10 %) har ansvar för budget- och verksamhetsuppföljning. Ekonom/adm. (5%) ansvarar för ekonomiuppföljning. Till projektet knyts en arbets-/referensgrupp; Projektledare (sekreterare) Flyktingsamordnare i länet Representant från Migrationsverket, Swedish Quota Communication Project Representant från Migrationsverket, Nätverket för vidarebosättning Representant från Migrationsverket, bosättningsfunktionen Representant från frivilligorganisation, Röda Korset En styrgrupp kommer att tillsättas med projektansvarig från länsstyrelsen som ordförande samt projektledaren som sekreterare. Övriga styrgruppsledamöter är chefstjänstemän från projektets olika parter. Från och med december 2010 ingår en representant från Arbetsförmedlingen i styrgruppen. 9. Riskanalys Den största risken med att projektet inte kan genomföras enligt planeringen är att Migrationsverket ej kan genomföra några Sverigeprogram under 2009 och 2010 enligt projektets tidsplan. Vissa förskjutningar är inga större problem att klara av. Om något Sverigeprogram inte genomförs kan vi genomföra en omgång med kvotflyktingar som anlänt utan Sverigeprogram men de får då delta endast i del 2 och 3. 10. Uppföljning och utvärdering Projektledaren kommer att ha ansvaret att följa och dokumentera projektet. Projektansvarige har ansvaret för kontinuerlig budgetuppföljning. Verksamhets- och budgetuppföljningen kommer att presenteras vid styrgruppens sammanträden. Extern utvärderare kommer att upphandlas där vi följer de riktlinjer som gäller enl. lagen om offentlig upphandling Utvärderaren ska följa projektet under projekttiden, genom att 7

ha kontinuerlig kontakt med projektledaren. Synpunkter ska inhämtas från projektdeltagare, personal, deltagare i styrgrupp, och övriga intressenter genom intervjuer och/eller enkäter. Utvärderingen ska presenteras i en skriftlig slutrapport. Projektägaren har mångårig erfarenhet av att driva EU-projekt varför upparbetade rutiner finns för redovisning. Inom projektet kommer vi att kunna göra en jämförande studie med de 25 kvotflyktingar som blir intervjuade i förstudien. 11. Erfarenhets- och resultatspridning Modellen/arbetssättet kommer att sammanställas i en skriftlig rapport, som kommer att kunna distribueras både elektroniskt och i pappersform. Projektet kommer att vara en del av samverkansarbetet inom Integration Gävleborg, vilket är viktigt för att säkerställa att projektets resultat och erfarenheter sprids till de organisationer som har ett inflytande över vad som händer med verksamheten efter projektets slut. Erfarenheter från projektet kommer att spridas genom Gävleborgs flyktingmottagningsnätverk, som har kontinuerliga träffar. Då samtliga kommuner i länet deltar i projektet kommer de lärdomar som görs i projektet att kunna omsättas i ordinarie verksamhet i de olika kommunernas flyktingmottagning. Eftersom vi är med i det nationella Nätverket för vidarebosättning så kommer projektet få en bredare spridning genom deras nyhetsbrev samt deltagande vid olika träffar och seminarier som arrangeras av nätverket. Vi kommer vi delta i ett avslutande spridningsseminarium under november 2009 där Swedish Quota Communication Project kommer att presentera sina resultat och Nätverket för vidarebosättning står som arrangör. Projektets aktörer (kommuner, Migrationsverket, studieförbund, folkhögskolor, frivilligorganisationer, familjecentraler mm samt kvotflyktingar) kommer att delta i projektets konsultationsprocess genom att vara med vid möten, processforum, intervjuer mm. Ett viktigt inslag i resultatspridningen är kontakterna med media. Här kommer projektägaren att ha ett ansvar för att planera hur dessa kontakter ska tas. Vår erfarenhet är att olika media är mycket intresserade av att spegla utvecklingsverksamhet som riktar sig till nyanlända invandrare och vi räknar med att ha inslag om verksamheten i både press, radio och TV. Då ERF medfinansierar vårt projekt kommer vi tydligt att visa EU: s medverkan. Detta sker bland annat på följande sätt: Dekaler anslås på samtliga lokaler som används i projektet. Information ges till samtliga projektpartner, deltagare och medverkande aktörer om att projektet delfinansieras av ERF. I varje press- eller annan mediakontakt kommer vi att lyfta fram att synliggöra att projektet medfinansieras av EU. Rapporter och annat skriftligt material kommer att märkas med EU-loggan. 8