Val av styrmedel Definiera äganderätter, Coase teorem Regleringar Skatter och subventioner Marknader för utsläpp Reglering eller skatt??
Äganderätter, Coase Teorem Två olika aktiviteter: (A) (B) Skogsbruk Rennäring Skogsbruket påverkar rennäringen negativt. Hur mycket skog respektiv renar skall produceras? Coase Teorem: Om äganderätten till marken är väl definierad kommer produktionen av skog respektive renar att vara den samhällsekonomiskt rätta, dvs, externaliteten är eliminerad. Detta gäller oavsett vem av parterna som har äganderätten.
Äganderätter, Coase Teorem kr MB skog MC renar x* skog (x) MC renar = kostnadsökning i renäringen av intesifierat skogsbruk MB skog = vinstökning i skogsbruket av intensifierat skogsbruk
Äganderätter, Coase Teorem Fördelar med Coase lösningen: Externaliteten elimineras utan styrmedel Båda parter är nöjda då förhandlingarna sker mellan de parter som drabbas Nackdelar med Coase lösningen: Inkomstfördelningen påverkas av vem som har äganderätten. Förhandlingskostnaderna kan vara höga Om det är många som drabbas av externaliteten är Coase lösningen i praktiken omöjlig
Kvantitativa regleringar Kr λ** a MD En enda utsläppskälla. Regleraren känner med säkerhet förorenarens teknologi. Företaget väljer utsläppsnivån z *. 0 z** z* MB z = reduktionskostnad utsl pp (z) En effektiv reglering erhålls vid z **. Summan av skadekostnader och reningskostnader minimeras En optimal reglering innebär att marginalkostnaden för rening är lika med den marginella skadekostnaden (λ ** )
Kvantitativ eller teknologisk reglering? Kr 0 ing B R* MC B a R A b c R B d MC A Rening A R* 0 Två teknologier, A och B. Myndigheterna föreskriver att man skall använda teknologi A och rena upp till R *. Den totala reningskostnaden blir b + c + d Om man fått välja B istället hade kostnaden blivit a + b + c Om de två teknologierna kan kombineras blir kostnaden b+ c. Om inte regleraren har kunskap om alla möjliga teknologier är krav på viss teknik i allmänhet inte kostnadseffektivt.
Kvantitativ reglering med flera utsläppskällor MC MC A MC B MC(R A +R B ) 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 MC A = 10 R MC B = 5 R R *A = 2 R *B = 4 Rening Reglering av flera utsläppskällor innebär att varje källa ges en individuell utsläppskvot. Hur stor kvot skall varje källa få? Utslällskällor med höga kostnader skall ges en stor kvot, och de med låga kostnader liten kvot. Vad krävs för att vi skall kunna utfärda de rätta kvoterna? Är det rimligt att tro att regleraren klarar av att reglera optimalt?
Miljöskatter, en utsläppskälla π p = P Q C(Q) Företaget väljer Q så att: P = MC p (Q) Dvs, Q = Q p C, MR MC s = C'(Q) + a. k MC f = C'(Q) MR = P a. k 0 Q -a. k Q s Q f Utsläpp: z = k Q Skada: Samhällets vinst: D = a z = a k Q π p = P Q C(Q) D π p = P Q C(Q) a k Q Störst vinst för samhället får vi om vi väljer Q så att: P = MC p (Q) + a k Vad händer om vi låter företaget betala en skatt t = a för varje enhet utsläpp?
Miljöskatter, en utsläppskälla MC t = a = reningskostnad = skattebetalning MC rening En skatt på utsläpp innebär dels en reningskostnad för de enheter man inte släpper ut, dels en skattebetalning för de enheter man väljer att släppa ut 0 R s 100% Rening Utsl pp z s 0
Miljöskatt eller reglering Miljöskatt eller reglering, båda ger den samhällsekonomiskt rätta lösningen i denna enkla modell. De har olika effekt på inkomstfördelningen I en inflationistísk ekonomi måste miljöskatten anpassas kontinuerligt. Om det råder osäkerhet kring värdet av miljöförbättringar och/eller renings-kostnaderna kommer resultatet av en miljöskatt och reglering att vara olika
Miljöskatt kontra reglering när utsläppskällorna är många 2 företag (1 och 2). Företagen är lika förutom att företag 1 har högre kostnad för rening. En optimal reglering innebär att företag (individ) 1 får en utsläppskvot motsvarande x 1, och företag (individ) 2 x 2. kronor MC 1 t* x 1 x*/2 x 2 MC 2 MC 1 + MC 2 x* En optimal skatt innebär att båda får betala en skatt t * för varje enhet utsläpp. En reglering innebär att vi behöver detaljerad kunskap om varje enskild utsläppskälla. Om vi använder en miljöskatt behövs ej detaljerad information om företag/individer
Överlåtbara utsläppsrättigheter Myndigheterna beslutar om en given utsläppsmängd (reningsnivå), x*, inom ett visst område. Denna givna mängd fördelas initiellt efter någon fördelningsprincip: Grandfathering, fördelning efter gällande koncessioner (utsläpp) Auktion där även potentiella aktörer får möjlighet att köpa rättigheter. Efter det initiella skedet tillåts aktörerna att att köpa och sälja dessa rättigheter.
Överlåtbara utsläppsrätter
Praktiska implikationer Få aktörer som genererar miljöförstöring Direkt reglering eller väldefinierade äganderätter Många olika miljöförstörare miljöskatt eller utsläppsrättigheter med utsläppsrättigheter uppnår man garanterat miljömålet, medan kostnaderna är osäkra med en miljöskatt vet man maginalkostnaden medan träffsäkerheten vad gäller miljömålet är osäker.
Komplikationer Effekterna på miljön av en viss verksamhet är olika p.g.a skillnader i klimat, skillnader i naturens upptagningsförmåga, befolkningstäthet, etc. Exempel: Jordbrukets användning av konstgödsel Region Miljöpåverkan vid kusten, % per ton kväve i jordbruket Bottenviken 0.03 Bottenhavet 0.05 Östersjön 0.07 Öresund 0.21 Kattegatt 0.10 Skagerrack 0.17
Om man istället väljer utsläppsrättigheter som styrmedel måste det till en marknad vid varje recipient, alternativt vikta gödsel kvoterna i enlighet med miljökoefficienten. Korrigering av styrmedel Om miljöskatten tas ut vid källan (bonden, fabriken) så måste skatten viktas med miljöeffekten. Exempel, jordbrukets gödselanvändning: Optimala skatten vid recipienten (dvs den skatt på användningen som vore optimal om miljöeffekten är lika med kväveförbrukningen) är 10 kr. Eftersom det är den externa effekten, dvs miljöeffekten vid recipienten, vi vill eliminera blir den optimala avgiften: 10 x 0,03 = 0,30 kr per ton kväve i övre norrland 10 x 0,05 = 0,50 kr per ton kväve i södra norrland 10 x 0,07 = 0,70 kr per ton kväve i mellansverige 10 x 0,21 = 2,10 kr per ton kväve i skåne
Korrigering av styrmedel K = miljökvalitet z A = A s utsläpp K = m A z A + m B z B MC MC A = MC B z B = B s utsläpp m A och m B är miljökoefficienter. t* A t E t* B a b m A m B Att m A > m B innebär att en minskning av utsläppen i A har större miljöeffekt än om samma utsläppsminskning sker i B. z* A z E z* B utsl pp Lika skatt (på z) för båda kan ej vara effektivt. Varför?
Incitament till teknisk utveckling Är det någon skillnad mellan ekonomiska styrmedel och regleringar vad gäller incitament till teknisk utveckling? MC MC 1 MC 2 Kostnaden av en reglering för ett företag är reningskostnaden t a b c d Kostnaden av en miljöskatt är reningskostnad plus skattebetalningen på de enheter som inte renas. z 1 z 2 100% rening