Bilaga 8 Datum: 2009-08-12 ARBETSPLAN KARLFELDTGYMNASIET LÄSÅRET 2010/2011 Erik Axel Karlfeldt
INLEDNING Beskrivning av Karlfeldtgymnasiets organisation, olika delar samt lokaler Karlfeldtgymnasiet består av tre rektorsområden enligt följande organisationsbild: Gymnasiechef Rolf Engman Rektorsområde 1 Rektorsområde 2 Rektorsområde 3 Rolf Engman Marina Hemdahl Björn Hansson Programutvecklare ES MP NV SP TE IT-frågor Programutvecklare BF GySär HP IV OP RL Elevhälsan Programutvecklare BP EC FP IP Idrottsgymnasiet Förutom de 12 angivna nationella programmen erbjuder skolan det Individuella programmet samt ett specialutformat program Ridledar- och hästskötarprogrammet, RL. Skolan bedriver även undervisning inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning mot yrkesträning respektive verksamhetsträning. Följande programförkortningar används: Barn- och Fritidsprogrammet, BF Byggprogrammet, BP Elprogrammet, EC Estetiska programmet, ES Fordonsprogrammet, FP Handels- och administrationsprogrammet, HP Industriprogrammet, IP Individuella programmet, IV Medieprogrammet, MP Naturvetenskapsprogrammet, NV Omvårdnadsprogrammet, OP Ridledar- och hästskötarprogrammet, RL Samhällsvetenskapsprogrammet, SP Teknikprogrammet, TE Totalt studerar runt 950 ungdomar på våra utbildningar innevarande läsår. Fördelning:
Karlfeldtgymnasiet ledningsgrupp består av gymnasiechef/rektor, 2 rektorer samt ekonom. Regelbundna möten var 14:e dag sörjer för att cheferna är väl informerade när det gäller såväl interna verksamheter som verksamheter inom bildningsförvaltningen och kommunen som helhet. Personalfrågor, verksamhetsuppföljning och ekonomistyrning är återkommande punkter på ledningsgruppens agenda. Rektorsområdena utgör egna resultat- och verksamhetsenheter men självfallet krävs ett nära samarbete mellan de tre rektorerna. Veckovisa rektorsmöten i kombination med dagliga kontakter ger ett mycket gott samarbete över gränserna. Dessutom är det många kärnämneslärare som arbetar inom flera program och även inom olika rektorsområden. Programutvecklare, PU, är lärare som leder arbetet inom programmet. De utgör en viktig länk mellan skolledning och programmets personal. Rektorerna leder två PU-dagar varje termin där prioriterade utvecklingsområden och aktuella frågeställningar behandlas. Dessutom är dagarna ämnade att skapa en bredare kunskap hos PU om övriga programs verksamheter att delge varandra de goda exemplen har visat sig vara framgångsrikt i det interna skolutvecklingsarbetet. Alla program har, förutom denna plan, en egen arbetsplan med egna utvecklingsområden. Andelen behöriga lärare är mycket hög på Karlfeldtgymnasiet, ett faktum som garanterar undervisning av god kvalitet med utgångspunkt i gällande nationella och lokala styrdokument. Den åldersspridning bland lärarna som råder ger en god mix av erfarenhet blandat med nya pedagogiska forskningsrön. En viktig grupp är Elevhälsan som består av skolsköterskor, kuratorer, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog och speciallärare. De tre rektorerna har veckovisa ElevHälsoTeam, EHT. Där träffas rektor, representanter från Elevhälsan samt de mentorer som vill anropa Elevhälsans stöd för enskilda elever. På EHT-mötena diskuteras ärendena och beslut fattas om fortsatt handläggning. Det kan till exempel beslutas om elevvårdskonferens med elev och vårdnadshavare, att någon/några i Elevhälsan har enskilt samtal med eleven ifråga eller varning och rapport till CSN vid ogiltig frånvaro. Elevhälsans huvuduppgift är att stödja enskilda elever och hjälpa dem vidare till professionell hjälp vid behov. Elever med behov av studiestöd ägnas stor omsorg på skolan. Förutom de insatser som görs på varje program har pågår en satsning med en specialpedagog och speciallärare på heltid. De arbetar i samarbete med undervisande lärare och huserar i en lokaler som fått namnet Studiero. Lokalen är i princip öppen hela skoldagarna vilket ger stor flexibilitet. Stödet handlar främst om ämnena Sv, Ma och En. Förutom ämnesstöd arbetar man med att varje individ skall hitta rätt inlärningsstrategi för sig själv, en kunskap som eleven kan bära med sig till övriga ämnen och lärare. Studiero Studiero
Det Individuella programmet består av elever som studerar för att nå behörighet till nationellt program men också elever som har avbrutit studier på nationellt program samt elever som behöver så kallad miljöpraktik för att komma underfund med vilket nationellt program de skall söka till kommande läsår. Förutom lärare arbetar två ungdomsassistenter på programmet. Deras uppgifter är att organisera verksamheten samt ha nödvändiga kontakter med ungdomsuppföljare, och kommunens Ungdoms Centrum. Övrig personal utgörs av administrativ personal, vaktmästare samt måltidspersonal. Tre personalgrupper som är mycket betydelsefulla för att nå en god servicegrad på skolan. Personalstatistik framgår av tabellen nedan. Kategori Antal anställda Antal heltidstjänster Ledningspersonal 6 5,75 Lärare 110 97 Övrig personal 41 23,5 Skolans lokaler är av skiftande utseende beroende på dels specifika verksamhetskrav och dels ålder på byggnaderna allt från läroverkets ursprungliga, men självfallet rustade, lokaler till moderna inspelningsstudios på Medieprogrammet. Tillgången på lokaler är tämligen god och ett kontinuerligt underhåll bedrivs. Investeringsbehov kvarstår när det gäller möbler till en del klassrum, behov som är och förblir prioriterade. Läroverket OP- och IV-byggnaden För närvarande byggs en reception och intilliggande cafeteria vid skolans huvudingång för att ytterligare öka servicenivån för elever, personal och besökande. Skolans nya reception och cafeteria
Behovsinventering har gjorts inom IT-området. Befintlig IT-utrustning har identifierats och programmens/ämnenas pedagogiska IT-behov har dokumenterats av programutvecklare, ITstrategigruppen (en grupp lärare med intresse och kunskap inom IT-området) samt rektorerna. En treårig investeringsplan har upprättats vilken kommer att effektueras i takt med att ekonomiska medel kan frigöras. Kommunens IKT-Mediaplan har reviderats och gymnasieskolans planering inom området finns nu dokumenterad i denna plan. Utvecklingsarbete inom industri-/tekniksektorn, i samarbete med lokala industrier, pågår för att nå en certifiering som TeknikCollege. Parallellt pågår utvecklingsarbete för att nå certifiering inom Vård- och OmsorgsCollege, VOC, också det i samarbete med landsting och kommunal verksamhet. Vision och värdegrund Karlfeldtgymnasiet arbetar speciellt för att alla elever skall känna trygghet och harmoni i skolan alla ska visa ödmjukhet, hänsyn och respekt inför varandra ge alla en god fysisk och psykisk arbetsmiljö Omvärldsanalys- möjligheter och risker I den lågkonjunktur som västvärlden befinner sig i är det självklart brist på medel till skolan som utgör en riskfaktor. Att sedan antalet elever blir färre på grund av minskande årskullar ett antal år framöver, gör att vi hela tiden måste planera långsiktigt. Effektiviseringar, besparingar och rationaliseringar är tyvärr det vi har att hantera. Samtidigt växer friskolor upp inom pendelavstånd från kommunen. Dessa har för vissa elever en stark dragningskraft. Av dessa anledningar måste vi arbeta för att ytterligare höja kvaliteten på en redan mycket bra skola. I tider med sjunkande ekonomi gäller det att värna om de verksamheter vi har, att i regionen söka samordningsvinster för att bibehålla och om möjligt förbättra kvaliteten. Det är en rejäl utmaning men med den stora kompetens som finns inom våra verksamheter kommer vi att lyckas. Om propositionen om ny gymnasiereform 2011 beslutas i riksdagen kommer det att innebära ett gediget planerings- och implementeringsarbete de kommande två åren. Förslagets uppstramning med färre vägval för eleverna kan till viss del förenkla organisationen. Möjligheten för elever på yrkesprogram att nå högskolebehörighet kan däremot innebära vissa svårigheter när det gäller samordning mellan olika program och deras praktik.
Det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet bygger främst på programmens arbetsplaner, elev- och lärarutvärderingar, uppföljning och analys av måluppfyllelse och resultat samt den årliga kvalitetsredovisningen. Utifrån en årscykel utvärderas verksamheterna kontinuerligt vilket sörjer för ett gott utvecklingsarbete. December: Avstämning av kvalitetsredovisning instruktioner till programutvecklare/ansvariga. November: Programgrupper/ övriga grupper behandlar arbetsplan (övergripande + programspecifika mål). Oktober: Revision/utveckling av den lokala arbetsplanen (vecka 44) samt arbete med programmens egna utvecklingsområden. KV ÅRSCYKEL KVALITETSREDOVISNING 2009/2010 Januari: Elevenkät med utgångspunkt i skolplan/lokal arbetsplan Februari: Programgrupper/ övriga grupper arbetar med underlag till kvalitetsredovisningen. Mars: Programmens/verksamheterna lämnar underlag till rektorer/chefer senast 15/3. Rektorer/chefer sammanställer. April: Rektorer/chefer för sammanställer underlag/enkätresultat. September: Programgrupper/ 15/4 inlämnas kvalitets - Karlfeldtgymnasiet redovisningen. övriga arbetar med utvecklingsområden. Augusti: Arbete med verksamhetsplan 2009/2010 utifrån resultaten från kvalitetsredovisningen (och rektorernas övergripande instruktioner). Juni: Inlämning av bilagor till kvalitetsredovisningen, främst betygstatistik 15/6. Maj:
Identifierade utvecklingsområden På skolan i sin helhet och i programmen var för sig har aktuella utvecklingsområden identifierats. En stor del av utvecklingsarbetet fortgår i programgrupperna medan vissa övergripande områden hanteras gemensamt, till exempel frågor som berör bedömning och betygsättning. Det är ledningens övertygelse att varje program, med dess ämnes- och yrkesexperter, är bäst lämpade att driva utvecklingsarbetet utifrån styrdokumentens, skolplanens och ledningens ramar och riktlinjer. Detta arbete leds av en lärare i varje program som benämns programutvecklare, PU. Ledningsdeklaration läsåret 2009/2010 Karlfeldtgymnasiet skall verka utifrån de mål och riktlinjer som anges i de nationella styrdokumenten och Avesta Kommuns Skolplan (Kunskap och färdigheter, Kompetensutveckling, Trygghet/jämställdhet och respekt för individen samt Delaktighet/Inflytande).. Under läsåret 2009/2010 skall vi speciellt uppmärksamma och utveckla följande områden: Elever med behov av stöd och åtgärdsprogram Gymnasieförordningen En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Kompetensutvecklingsplan Skolplanen Skolan skall ha en kompetensutvecklingsplan på arbetslags-, individ- och skolnivå. Planen skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet. Elevernas närvaro Skolledningen Vi skall sträva mot att alla elever är motiverade till studier. Ogiltig frånvaro skall omedelbart hanteras enligt handlingsplanen. Elevmedverkan och elevinflytande Skolplanen elevers delaktighet uppnås genom programråd, elevråd och skolkonferens utvecklingssamtal arbetsformer arbetssätt kursutvärderingar samarbete med föräldrar utvecklas Resultatmål Under de senaste åren har resultaten för eleverna på Karlfeldtgymnasiet legat i paritet med riksgenomsnittet när det gäller fullständiga slutbetyg samt betygsnivån på de olika programmen. Målet under detta läsår är att andelen studenter som får slutbetyg skall vara över 80 % och att de allra flesta av dessa har högskolebehörighet.
Internationalisering Karlfeldtgymnasiet bedriver sedan många år ett betydande internationaliseringsarbete, en tradition som ledningen applåderar och har för avsikt att stödja även fortsättningsvis. Utbyten mellan ungdomar från olika länder är nödvändig i vår alltmer globaliserade värld, inte minst med tanke på den främlingsfientlighet som på senare år på ett mer öppet sätt har tagit plats i samhället. Internationalisering, Comenius ytterligare ett projekt har beviljats. Utbyten med Grekland, Rumänien, Italien, Portugal, Tyskland och Spanien. Getting along in Europé. Internationalisering, utbyte Tyskland den redan 10-åriga verksamheten med utbyten med Tyskland fortsätter. Större projekt under läsåret Ung Företagsamhet, UF det politiska uppdraget är att vi inom två år skall bedriva UF-verksamhet på så många program som möjligt. Målet är att få igång så många UF-företag som möjligt på de flesta programmen. Gymnasiechef/Rektor Rektor Rektor Rolf Engman Marina Hemdahl Björn Hansson