Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Uddevalla Gymnasieskola Dnr :3406 Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Uddevalla Gymnasieskola...2 Bedömningar...4 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Uddevalla Gymnasieskola och besökt skolan den och den oktober I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats ( Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolan intervjuades områdescheferna, rektorerna, elever, lärare och övrig personal. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga program och årskurser. 1

2 Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Uddevalla Gymnasieskola Beskrivning av Uddevalla Gymnasieskola Antal elever Gymnasieskola Gymnasiesärskola 87 Källa: Områdescheferna vid Uddevalla Gymnasieskola. Utbildningen vid skolan omfattar 16 nationella program: Barn- och fritidsprogrammet (BF) med inriktningarna fritid samt pedagogisk och social verksamhet, Byggprogrammet (BP) med inriktningarna anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri, Elprogrammet (EC) med inriktningarna elektronik, elteknik, datorteknik samt den lokala inriktningen marinelektronik (riksintag), Energiprogrammet (EN) med inriktning VVS och kylteknik, Estetiska programmet (ES) med inriktningarna bild och formgivning, dans, musik samt teater, Fordonsprogrammet (FP) med inriktningarna maskin och lastbilsteknik, personbilsteknik, transport samt den lokala inriktningen marinteknik, Handels- och administrationsprogrammet (HP) med inriktningen handel och service samt turism och resor, Hantverksprogrammet (HV) med de lokala inriktningarna båtbyggeri, frisör, skrädderi och design samt snickeri och möbel, Hotell- och restaurangprogrammet (HR) med inriktningen hotell samt restaurang och måltidsservice, Industriprogrammet (IP) med de lokala inriktningarna industriteknik, plåt och svetsteknik samt verktygsteknik, Livsmedelsprogrammet (LP) med de lokala inriktningarna bageri och konditori samt kött och chark, Medieprogrammet (MP) med inriktningen medieproduktion, Naturvetenskapsprogrammet (NV) med inriktningarna naturvetenskap, matematik och datavetenskap samt miljövetenskap, Omvårdnadsprogrammet (OP), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningarna ekonomi, kultur, samhällsvetenskap och språk samt Teknikprogrammet (TE) med de lokala inriktningarna IT, media, arkitektur/bygg och teknisk design. Om inget annat sägs är inriktningen nationell. På skolan finns också The SPINT programme med inriktningarna business economy och social science, vilket är det nationella Samhällsvetenskapsprogrammet med de nationella inriktningarna ekonomi och samhällsvetenskap men med så kallad internationell inriktning och med en del av undervisningen på engelska. Vid de praktiskt inriktade programmen finns det möjlighet till en så kallad lärlingsutbildning. Detta innebär att eleverna har sin utbildning förlagd med två dagar i veckan vid gymnasieskolan och övrig utbildningstid på en arbetsplats. Skolan har också två specialutformade program: Öppna programmet (ÖP) samt Teknik och Företagsamhet (TF). Vid Uddevalla Gymnasieskola finns det så kallade Uddevalla Elitidrottsgymnasium (UEIG) som innebär att idrottare inom fotboll, handboll, simning, friidrott och ishockey erbjuds möjlighet att kombinera idrott och studier då de inom ramen för det individuella valet har specialidrott. Med undantag av Fordonsprogrammet med inriktning transport och det specialutformade programmet 2

3 Teknik och Företagsamhet kan elever kombinera studier på samtliga program med denna möjlighet. Dessutom har Uddevalla Gymnasieskola individuella program (IV) som först och främst förbereder elever för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Vidare finns gymnasiesärskolan med de nationella programmen Hantverks- och fastighetsprogrammet (HF), Hotell- och restaurangprogrammet (HR) med inriktningarna hotell samt service inom vård och omsorg samt Industriprogrammet (IP) med inriktning fordon samt Individuella program (IV) inriktat mot yrkesträning och verksamhetsträning. Dessutom finns det ett fåtal elever som läser enstaka ämnen inom gymnasieskolans nationella program. Verksamheten vid Uddevalla Gymnasieskola bedrivs inom ett begränsat geografiskt område i centralorten Uddevalla men, med undantag av gymnasiesärskolan, vid fem olika enheter. Eleverna har beroende på program sin huvudsakliga utbildning vid en enhet men kan ha vissa ämnen eller kurser vid andra enheter. Skolan är indelad i följande enheter och rektorsområden: Agneberg: 1. Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet 2. Livsmedelsprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet 3. Samhällsvetenskapsprogrammet, The SPINT programme 4. Gymnasiesärskolan Margretegärde Sinclair 1. Individuella programmet, Öppna programmet, Lärlingsutbildning 1. Estetiska programmet 2. Medieprogrammet Östrabo 1 1. Naturvetenskapsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet 2. Teknikprogrammet, Teknik och Företagsamhet Östrabo Yrkes 1. Byggprogrammet, Energiprogrammet 2. Elprogrammet, Hantverksprogrammet 3. Fordonsprogrammet 4. Industriprogrammet Skolans lärare är huvudsakligen organiserade i ämnesövergripande arbetslag, men har också en tillhörighet i sin ämnesgrupp. Många lärare undervisar på flera program. Eleverna kommer till lika delar från Uddevalla som från angränsande kommuner. En del elever har resväg och restid som innebär att de får långa arbetsdagar. 3

4 Skolans profil är internationell i flera bemärkelser och internationalisering är en stor del i utvecklingsarbetet. Skolan samarbetar med partnerskolor i bland annat England, Frankrike och Tyskland. För elever med arbetsplatsförlagd utbildning (APU) finns det möjlighet att förlägga denna utomlands, exempelvis i Wales, Spanien och Malta. Vidare finns det ett samarbete med partnerskolor i Kina. Samlad bedömning Bedömningar Inspektörerna bedömer att eleverna vid Uddevalla Gymnasieskola ges goda förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen. Måluppfyllelsen är huvudsakligen god. Vid en jämförelse med riket är såväl det genomsnittliga meritvärdet när eleverna slutar gymnasieskolan som andel elever med högskolebehörighet och andel elever med slutbetyg efter fyra år i nivå med motsvarande värden för riket. Det sker dock ett trendbrott år 2007 då elevernas betygsresultat i jämförelse med tidigare år tydligt försämras. Meritvärdet förbättrades dessförinnan över tid och andel elever med slutbetyg efter fyra år var konstant påtagligt större än motsvarande andel för riket. Såväl meritvärdet som andel elever med slutbetyg efter fyra år har alltså i jämförelse med tidigare år tydligt försämrats vid Uddevalla Gymnasieskola. En närmare granskning av betygsresultat per program visar förvisso att flertalet program ligger i nivå med eller högre än riksgenomsnittet men det finns undantag som bör uppmärksammas. Det är huvudsakligen vid praktiskt inriktade program som betygsresultaten är lägre än riksgenomsnittet. Med hänvisning till att betygsresultaten i jämförelse med tidigare år är sämre 2007 och att det finns variationer i måluppfyllelse mellan program måste Uddevalla Gymnasieskola bättre säkerställa att verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppsatta mål. Det finns brister som snarast måste åtgärdas och viktiga förbättringsområden för skolans fortsatta utveckling. Skolan måste snarast upprätta en arbetsplan, rätta till kvalitetsredovisningen och förbättra kvalitetsarbetet. Vidare måste utvärdering av elevernas kunskapsresultat utvecklas. Det är också viktigt att elevernas kännedom om de nationella målen för utbildningen ökar för att därigenom också förbättra elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. Dessutom visar inspektionen att det finns en skillnad i hur långt programmen har kommit i sitt arbete mot de nationella målen. Det är därför i sammanhanget viktigt att framhålla att det är rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna i skolan som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Med hänvisning till skolans kunskapsresultat bör framhållas att Uddevalla Gymnasieskola har bra rutiner för att tidigt upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilda stödinsatser. Eleverna vid Uddevalla Gymnasieskola är överlag medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens, programrådens och elevrådens kontinuerliga möten finns en fungerande samverkan kring övergripande frågor vid respektive enhet. Inspektionen visar att mobbning eller annan kränkande behandling är ovanligt vid respektive program men att det finns en hierarki mellan program. Detta kommer exempelvis till uttryck i form av förutfattade meningar hos såväl enskilda lärare som elever om 4

5 exempelvis vilja och förmåga att lära beroende på program. Skolan måste därför förbättra det målinriktade arbetet med normer och värden. Ett viktigt stöd i arbetet för att förebygga och förhindra att kränkningar uppstår är den likabehandlingsplan som ska upprättas för varje enskild verksamhet. Likabehandlingsplanen vid Uddevalla Gymnasieskola uppfyller dock inte de krav som ställs på en sådan plan. Det är därför synnerligen angeläget att skolan upprättar en likabehandlingsplan i enlighet med lagens krav. Eleverna vid skolan har i huvudsak tillgång till utbildning i den omfattning som ska erbjudas enligt de nationella bestämmelserna men det finns brister som måste åtgärdas. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten 1 kap. 6 gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94). - Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödinsatser vid IV och vid gymnasiesärskolan (8 kap. 1 a gymnasieförordningen samt 8 kap. 1 a gymnasiesärskoleförordningen). - Betyg sätts inte efter avslutad kurs (1 kap. 2 första stycket skollagen, 7 kap. 1 och 8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Lokala kurser i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och betygskriterier för dessa är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen samt 1 kap. 7 och 2 kap. 1 gymnasiesärskoleförordningen). - Eleverna på Fordonsprogrammet med inriktning transport och programmet Teknik och Företagsamhet kan inte välja specialidrott som individuellt val (5 kap. 18 gymnasieförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör bättre arbeta för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbildningen. - Skolan bör förbättra elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. - Skolan bör bättre följa upp att verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. - Skolan bör förbättra arbetet för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygsättning. - Skolan måste förbättra det målinriktade arbetet med normer och värden. - Skolans rektorer för Individuella program, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet bör bättre ta ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet. - Skolans kvalitetsarbete bör förbättras. 5

6 Kunskaper Resultat och utvärdering av lärandet Eleverna som börjar vid Uddevalla Gymnasieskola har varierande meritvärden från årskurs 9. Å ena sidan finns det elever som vid intagningen läsåret 2007/08 hade mycket höga meritvärde 1, å andra sidan finns elever som togs in med 50 poäng. Av elevernas meritvärden kan förstås att eleverna har mycket olika förutsättningar för att nå målen i läroplanen och kursplanerna. Vid en jämförelse med riket framkommer att såväl det genomsnittliga betygsvärdet när eleverna slutar gymnasieskolan som andel elever med högskolebehörighet och andel elever med slutbetyg efter fyra år är i nivå med motsvarande värden för riket, vilket framgår av tabell 1. Tabell 1: Jämförelse mellan genomsnittligt betygsvärde (poäng) m.m. för åren för gymnasieelever vid Uddevalla Gymnasieskola i förhållande till riket. År Betygsvärde (poäng) Uddevalla Gymnasieskola Riket Andel elever med högskolebehörighet (procent) Uddevalla Gymnasieskola Andel elever med slutbetyg efter fyra år (procent) Riket Uddevalla Gymnasieskola Riket ,0 14, ,1 14, ,2 14, ,9 14, Källa. Skolverkets officiella statistik. Som framgår av tabell 1 sker det dock ett trendbrott år Betygsvärdet förbättrades dessförinnan över tid och andel elever med slutbetyg efter fyra år var konstant påtagligt större än motsvarande andel för riket. Såväl betygsvärdet som andel elever med slutbetyg efter fyra år har alltså i jämförelse med tidigare år tydligt försämrats vid Uddevalla Gymnasieskola. En närmare granskning av betygsresultat per program, som är hämtade från Skolverkets officiella statistik, ger följande bild för avgångseleverna läsåret 2006/07: Medelvärdet för slutbetygen i Uddevalla Gymnasieskola var för BF 12,5 (12,6), BP 12,7 (12,4), EC 13,2 (12,3) EN 2 (11,9), ES 15,5 (14,9) FP 12,4 (11,6), HP 13,6 (12,7) HV 14,3 (14,2) HR 12,5 (12,8) IP 12,1 (11,7), LP 12,0 (12,9), MP 14,0 (13,7), NV 16,4 (16,2), OP 13,8 (13,2), SP 14,2 (14,7) samt för TE 14,6 (14,0). Officiell statistik finns inte att tillgå för det specialutformade ÖP men av områdeschefen redovisade uppgifter visar att medelvärdet är 14,9 (14,4). Siffrorna inom parentes anger motsvarande siffror för riket. Det specialutformade TF har ännu inte haft några elever som slutfört årskurs 3 varför det inte går att säga något om medelvärdet för slutbetygen vid det programmet. Andel (procent) slutbetyg inom fyra år var år 2007 för BF 71 (75), BP 81 (84), EC 88 (80) EN 64 (80), ES 79 (80) FP 67 (72), HP 60 (76) HV 89 (84) HR 79 (75), IP 73 (61), LP 70 (79), MP 80 (79), NV 90 (91), OP 84 (77), SP 86 (85) 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Medelvärdet för EN finns inte redovisat i Skolverkets officiella statistik. 6

7 samt för TE 86 (83). Av områdeschefen redovisade uppgifter visar att motsvarande uppgifter för ÖP är 97 (85). Siffrorna inom parentes anger motsvarande siffror för riket. Medelvärdet för slutbetyg liksom slutbetyg inom fyra år ligger i nivå med eller högre än riksgenomsnittet vid flertalet program men det finns undantag. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan om att det framför allt är vid praktiskt inriktade program som betygsresultaten är lägre än riksgenomsnittet. Som exempel kan ges medelvärdet vid LP samt andelen slutbetyg inom fyra år vid EN, HP och LP. Inspektörerna noterar att betygsresultaten är högre än riksgenomsnittet vid MP och ÖP vilket är två program som dessutom kommit långt i sitt arbete mot de nationella målen. Se vidare nedan. I intervjuer och dokument framkommer att elever från NV placerat sig mycket väl i rikstäckande tävlingar under senare läsår. Exempel på detta är att elever kvalificerat sig vidare till internationella tävlingar i biologi (Argentina) och i fysik (Singapore). Vidare har flera elever från NV vid Uddevalla Gymnasieskola placerat sig bland de 20 främsta i landet i skolornas årliga matematiktävling. Inspektörerna finner att utvärdering av kunskapsresultat brister vid Uddevalla Gymnasieskola. Skolan redovisar exempelvis inte kunskapsresultat i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. Inte heller redovisas kunskapsresultat i enskilda kurser som möjliggör jämförelser mellan elevgrupper eller program. Vidare saknas det en jämförelse över tid av medelvärdet (poäng) för slutbetygen per program. Inspektörerna bedömer därför att Uddevalla Gymnasieskola måste arbeta för att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat. Inspektörerna förutsätter också att skolan fortsättningsvis bättre analyserar skillnader i måluppfyllelse och utifrån resultaten av dessa analyser vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Se vidare i avsnittet om kvalitetsarbete nedan. Flertalet elever vid gymnasiesärskolan fullföljer utbildningen och får slutbetyg alternativt intyg efter fyra år vilket bekräftas av att 90 procent av eleverna vid gymnasiesärskolans nationella program och 91 procent av eleverna vid det individuella programmets yrkesträning fick slutbetyg vårterminen Rektorn för gymnasiesärskolan uppger att en del av eleverna fått arbete efter avslutad skolgång, andra har bidragstjänster eller daglig verksamhet. Några enstaka elever har gått till särvux. För genomförandet av de fastställda målen ska det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Inspektionen visar att Uddevalla Gymnasieskola inte har en arbetsplan, vilket bekräftas i intervjuer med lärare och rektorer. Det saknas därmed en för skolan gemensam plan för genomförandet av de fastställda målen. Intervjuer och besök i verksamheten bekräftar att skolan inte på ett systematiskt sätt följer upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Kunskapssynen och synen på lärandet i skolan speglar dock huvudsakligen dem som uttrycks i läroplanen och kursplanerna men det finns stora variationer beroende på program, lärare och ämne. Intervjuer och lektionsbesök visar att det finns skillnad i exempelvis elevernas kunskap om såväl läroplanens som pro- 7

8 grammets och kursplanernas mål. När elever och lärare inte i varje program och kurs gör en gemensam tolkning av målen i läroplanen, kursplanernas mål eller programmål får eleverna inte i enlighet med bestämmelserna ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Vidare uppvisar undervisningen skillnader i samverkan mellan olika ämnen, vilket innebär att samtliga elever inte ges den möjlighet till helhetsperspektiv som ett flertal av programmålen tydligt förordar. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Inspektörerna vill i detta sammanhang hänvisa till vad som skrivs ovan om elevernas kunskap om de nationella målen för utbildningen. Om elever inte har vetskap om målen är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för och ha inflytande över samt om de blir rättvist bedömda. Inspektörerna vill dock framhålla verksamheten vid två program, ÖP och MP. Intervjuer och lektionsbesök vid dessa båda program visar att eleverna överlag har mycket bra kännedom om såväl kursplanernas mål som programmål. Eleverna kan därmed också koppla det de arbetar med till det de ska lära sig enligt målen. Med koppling till kursplaners mål, vet eleverna vad de ta kan ta ansvar för och ha inflytande över. Vidare ser inspektörerna ett flertal exempel på att eleverna tillsammans med läraren planerar och utvärderar undervisningen. Inspektörerna noterar också att lärare vid det Öppna programmet utgår från att elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Men det finns program som bör komma längre i sitt arbete mot de nationella målen och riktlinjerna för utbildningen, nämligen IV, NV samt SP. Med detta avser inspektörerna hur lärarna arbetar med läroplanens riktlinjer samt mål att sträva mot. Intervjuer med elever, lärare och verksamhetsbesök visar att elever exempelvis inte i enlighet med läroplanen får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Det finns vid programmen stora variationer beroende på lärare och ämne. Det är i alltför många ämnen/kurser läraren eller läromedlet som styr undervisningen. Läraren ska enligt läroplanen utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan. Vid NV bekräftas detta också av rektorn som menar att det i naturvetenskapliga ämnen är lärarstyrt för att vi vill komma väldigt djupt i kunskaperna här. Inspektörerna håller med om att det är viktigt att utmana eleverna och att komma djupt i kunskaperna, men det måste ske i enlighet med läroplanens krav. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbildningen. Dessutom bör skolan förbättra elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning, oberoende av program, lärare och ämne. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bättre bör följa upp att verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppställda mål oberoende av program. Individanpassning och särskilt stöd Rektorerna vid Uddevalla Gymnasieskola uppger att varje elev har en individuell studieplan som anger planerade kurser, vilken kursgrupp eleven tillhör och 8

9 betygsresultat i de kurser som är betygsatta. Inspektörerna har tagit del av ett antal exempel på sådana planer och konstaterar att dessa är upprättade i överensstämmelse med bestämmelserna. Inspektörerna bedömer att Uddevalla Gymnasieskola har bra rutiner för att tidigt upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilda stödinsatser. Viktiga delar i detta arbete är såväl elevens mentor som arbetslaget och skolans förmåga att organisera möjligheter för olika stödinsatser i form av exempelvis mindre grupper, stödundervisning och specialpedagogiska insatser. Inspektörerna vill i sammanhanget också framhålla det Öppna programmets sätt att organisera verksamheten. Elever som behöver hjälp eller stöd i arbetet med krävande arbetsuppgifter har möjlighet att boka tid för handledning av undervisande lärare. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan vara i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att en elev behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Inspektionen visar exempel på att åtgärdsprogram upprättas i enlighet med bestämmelserna. Dokumentstudier samt intervjuer med lärare och elever visar dock att det finns elever vid IV som får särskilt stöd för att uppnå kursplaners mål men som inte i enlighet med bestämmelserna har upprättade åtgärdsprogram. Detta gäller också gymnasiesärskolan där det enligt rektorn saknas skriftliga åtgärdsprogram vid inspektionsbesöket. Inspektörerna förutsätter att detta snarast rättas till. Avslutningsvis vill inspektörerna påpeka att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Bedömning och betygssättning Intervjuer med rektorer och lärare visar att det finns systematiska rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning huvudsakligen inom varje enskilt program. Det finns i de flesta ämnen ett flertal lärare och det är dessutom inte ovanligt att en lärare undervisar på mer än ett program. I ämnesgrupperna jämförs betyg och bedömningar. Ofta används medbedömare vid prov och inlämningsuppgifter. I de ämnen som har nationella prov jämförs resultaten vid dessa med elevernas kursbetyg. Vid gymnasiesärskolans nationella program samarbetar lärare med kärn- och karaktärsämnen vid betygssättningen enligt personal och rektorn, vilket inspektörerna bedömer som bra. Tidigare fanns det även inom landstinget ett samarbete kring bedömning och betygssättning som lärarna säger sig sakna. Det finns dock inget systematiserat samarbete mellan program vid de olika enheterna vid Uddevalla Gymnasieskola eller med andra skolor för att kvalitetssäkra betygen. Intervjuer med såväl elever och lärare som rektorer vid olika program visar att de ställer sig mycket tveksamma till huruvida kravnivån vid betygssättning i kurser som är gemensamma är densamma. Det framkommer farhågor för såväl för låga som för höga krav. Vid exempelvis ÖP kan detta få till följd att arbetsbelastningen i slutet av vissa kurser inte är rimlig eftersom elever uppfattar att berörda lärare vill få ännu mer och bättre underlag för sin betygssättning. Inspektörerna bedömer att det finns utrymme att förbättra skolans arbete för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygsättning. 9

10 Alla elevers rätt till en likvärdig utbildning är en grundläggande princip i svenskt skolväsende. Förutom i skollagen finns principen också införd i läroplanen, under rubriken Grundläggande värden. Enligt bestämmelserna ska betyg sättas på varje avslutad kurs. Definitionen av begreppet kurs och frågan om när en kurs ska anses avslutad så att betyg ska sättas framgår inte av författningarna. I förarbetena finns emellertid på flera ställen en klar anknytning mellan begreppet kurs och undervisningstid. Här framkommer att riksdagens beslut avseende undervisningstid även riktar sig till dem som gör kursplaner eftersom det antal timmar undervisning, som kursen har tilldelats, avgör för dem som utarbetar och fastställer kursplaner vilken kunskapsnivå, som det är rimligt att eleverna ska nå. Vidare framkommer att kursutformningen ger möjligheter att redan från början låta eleverna välja grupper beroende på om de behöver mer eller mindre undervisningstid för att nå målen i kursplanen. Inspektionen visar ett flertal exempel på att om en elev efter att den lärarledda undervisningen i en kurs har avslutats anses kunna förbättra uppnådda resultat, så bereds han/hon tillfälle till detta genom att förlänga kursen. Rektorer menar att det handlar om enskilda elever som av någon anledning är i behov av särskilda stödåtgärder. Skolan anser att tiden på detta sätt inte blir en hämmande faktor, utan en elev som av olika orsaker behöver längre tid för att på bästa sätt tillgodogöra sig kunskapsstoffet får möjlighet till detta. Elevens betyg förs in i betygskatalogen när kursen enligt skolans synsätt är avslutad, vilket bekräftas av dokumentstudier. Enligt inspektörernas mening ger ovan redovisade förarbetsuttalanden stöd för bedömningen att en kurs ska anses vara avslutad när undervisningen har upphört och därmed att betygssättning ska ske i anslutning till denna tidpunkt. Målen i kursplanerna har en koppling till gymnasiepoängen i respektive kurs och betygskriterierna för varje kurs ska i sin tur baseras på de krav som uppställs i kursplanen. Förlängd kurs strider mot de överväganden som ligger bakom principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Likvärdigheten är ett centralt begrepp i svensk lagstiftning. Alla elever ska ges samma möjligheter att nå ett visst betyg, oavsett vilken skola de går i. Dessutom ska elever, som har svårt för enstaka ämne och där eleven således inte kan sägas ha så stora problem med sina studier att denne kan beviljas reducerat program, istället få stöd i sin utbildning. En elev som har uppenbara svårigheter att följa undervisningen kan också gå om en kurs. Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att elever bereds tillfälle att förlänga kurser. Skolan måste fortsättningsvis sätta betyg på varje avslutad kurs. Normer och värden De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Vidare ska enligt bestämmelserna alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Eleverna vid Uddevalla Gymnasieskola är överlag medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens, programrådens och elevrådens (ett vid varje enhet) kontinuerliga möten finns 10

11 enligt inspektörernas bedömning en fungerande samverkan kring övergripande frågor. Inspektörerna vill i sammanhanget lyfta fram att Uddevalla Gymnasieskola sedan några år tillbaka har anställt en elevrådstjänsteman från samarbetsorganisationen Västsveriges elevråd. Tjänstemannens roll består framförallt i att avlasta och inspirera elevråd och enskilda elevrådsaktiva. Det är också hans roll att tillsammans med elevrepresentanter från varje enhet leda arbetet i det så kallade Gymnasierådet, ett forum för skolövergripande frågor. Även bland gymnasiesärskolans elever genomförs klass- och elevråd, där eleverna alternerar som ordförande och sekreterare. Vid tillfället för inspektionen noterar inspektörerna att det finns en god social gemenskap och ett öppet bemötande vid varje program. Vidare är det ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Detta är också vad samtliga intervjuade framhåller. Enligt elever och lärare är mobbning eller annan kränkande behandling ovanligt vid respektive program. I allmänhet uppträder gymnasieskolans elever väl mot gymnasiesärskolans elever. Enligt personal och rektor vid gymnasiesärskolan har dock några av gymnasiesärskolans elever blivit avlurade pengar under skoldagen. Personalen inom gymnasiesärskolan arbetar emellertid aktivt för att åstadkomma ömsesidig förståelse mellan ungdomarna. Inspektörerna har dock uppfattningen att elever och lärare mer känner att de tillhör ett visst program än Uddevalla Gymnasieskola, de har oftast ingen vikänsla för sin skola. Det är få frågor som elever och lärare uppfattar som skolövergripande. Intervjuer med såväl elever och lärare som enskilda rektorer visar att det finns en hierarki mellan program. Eleverna har olika hög status beroende på vilken utbildning de går och kontaktytorna mellan elever från olika program och/eller enheter är få. Inspektionen visar att detta också kommer till uttryck i form av förutfattade meningar hos såväl enskilda lärare som elever om exempelvis vilja och förmåga att lära beroende på program. Enligt inspektörernas bedömning är detta inte acceptabelt. Skolan måste förbättra det målinriktade arbetet med normer och värden. Se vidare om skolans arbete med likabehandlingsplanen nedan. Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten. Vid Uddevalla Gymnasieskola finns det enligt inspektörernas bedömning ett väl fungerande arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan krän- 11

12 kande behandling. Personal och elever på skolan är bland annat engagerade i ett omfattande värdegrundsarbete via en för samtliga elever obligatorisk kurs, livskunskap. En del i skolans värdegrundsarbete är skolans likabehandlingsplan. Planen kan dock inte till fullo anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver då det exempelvis i planen inte anges rutiner för hur personalen ska agera vid akuta åtgärder vid situationer av kränkande behandling. Vidare anges inte tydligt och konkret vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling vid den här skolan. Med hänvisning till att skolan måste förbättra det målinriktade arbetet med normer och värden finns det också anledning att se över det förebyggande arbetet. Skolan kartlägger via en enkätundersökning förekomst av kränkande behandling på ett enligt inspektörernas bedömning föredömligt sätt. Inspektörerna ställer sig därför frågande till varför skolan inte bättre använder resultatet vid denna kartläggning i arbetet med likabehandlingsplanen. Intervjuer med lärare och rektorer visar till exempel att det finns ett behov av att konkretisera förebyggande åtgärder i likabehandlingsplanen för varje enhet eftersom behoven är så olika. Vid faktagranskning av rapporten framhåller dock gymnasiechefen att det nu finns en likabehandlingsplan anpassad för varje enhet. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten för bedömning av de likabehandlingsplaner som finns i kommunens skolor. Se också vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Inspektörerna förutsätter att skolan snarast vidtar åtgärder för att skapa en skola med gemenskap över programgränserna. Ledning och kvalitetsarbete Styrning och ledning Vid Uddevalla Gymnasieskola finns det vid inspektionstillfället två områdeschefer som har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi. För varje program finns en ansvarig rektor, totalt 13 rektorer. Rektorn för respektive program leder de programsamordnare och arbetslag som är knutna till programmet och har det direkta ansvaret för programplanering, verksamhetsanslag och utveckling. Det finns också två rektorer med enbart administrativa arbetsuppgifter, schemaläggning respektive kursplanering. Områdescheferna och rektorerna vid skolan bildar en ledningsgrupp som bereder och samordnar arbetet inför löneförhandlingar med undervisande personal, personalplanering, övergripande verksamhetsplanering och lokalplanering. Dessutom bildar rektorerna vid respektive enhet en egen ledningsgrupp för att regelbundet diskutera och planera exempelvis gemensamma utvecklingsfrågor. Av intervjuer med elever och personal framkommer att områdescheferna och rektorerna är väl förtrogna med sitt uppdrag och skolans verksamhet. Vid Uddevalla Gymnasieskola kommer, i likhet med övriga av kommunens skolor, ledningsorganisationen att förändras vid årsskiftet Det kommer fortsättningsvis att finnas en chef för verksamheten, så kallad gymnasiechef, som har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi. Rektorn inom respektive rektorsområde träffar programsamordnarna och arbetslagsledarna regelbundet för att exempelvis diskutera pedagogiska frågor. 12

13 Rektorn tar huvudsakligen ansvar och ger stöd för pedagogiskt utvecklingsarbete men det är programsamordnarna, arbetslagen och lärare för utvecklingsprojekt som tar det faktiska ansvaret för att det kommer till stånd. Inspektionen visar dock att det finns en skillnad mellan program i hur långt det gemensamma arbetet i programmen och arbetslagen har kommit. Det finns en variation i rektorns ansvarstagande för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Inspektörerna vill därför i sammanhanget hänvisa till vad som sägs i avsnittet Resultat och utvärdering av lärandet ovan. Här konstaterar inspektörerna att kunskapssynen och synen på lärandet i skolan huvudsakligen speglar dem som uttrycks i läroplanen och kursplanerna men det finns stora variationer beroende på program, lärare och ämne. Som goda exempel framhåller inspektörerna verksamheten vid ÖP och MP. Däremot finns det vid IV, NV och SP stora variationer i exempelvis elevers möjlighet till ansvar och inflytande beroende på ämne/kurs och lärare. Inspektörerna bedömer därför att rektorerna vid NV och SP samt IV bättre bör ta ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Kvalitetsarbete Enligt läroplanen måste skolan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Skolans kvalitetsredovisning ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för en ökad måluppfyllelse. Arbete med kvalitetsredovisningen ska främja skolans kvalitetsarbete. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar skolan årligen i enlighet med bestämmelserna en skriftlig kvalitetsredovisning, också kallad verksamhetsberättelse. Underlaget för kvalitetsredovisningen arbetas fram i arbetslagen och ställs samman av rektorn vid respektive program till det programmets verksamhetsberättelse. Därefter sammanställs samtliga verksamhetsberättelser av områdescheferna till skolans gemensamma kvalitetsredovisning innan denna går vidare till förvaltningen. Inom gymnasiesärskolan utvärderas verksamheten vid läsårets slut, men olika resultatsammanställningar görs även under läsåret. Personalen och rektorn bedömer att gymnasiesärskolan arbetar systematiskt för att förbättra elevernas resultat. Deras kvalitetsarbete sätter emellertid inga spår i den kvalitetsredovisning som omfattar Uddevalla Gymnasieskola. Som tidigare nämnts bedömer inspektörerna att Uddevalla Gymnasieskola måste arbeta för att utveckla utvärdering av elevernas kunskapsresultat. Det finns i skolans kvalitetsredovisning inte en samlad bild av elevernas kunskapsresultat. Dessutom måste skolan i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sin likabehandlingsplan. Vidare måste verksamheten vid gymnasiesärskolan innefattas i skolans kvalitetsredovisning. Inspektörerna vill i sammanhanget också framhålla att skolan överlag måste förbättra analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar för uppsatta mål i verksamheten. Kvalitetsredovisningen måste alltså i enlighet med bestämmelserna utvecklas att bättre ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Inspektörerna noterar också att det i skolan finns mycket bra arbete som inte följs upp och utvärderas i kvalitetsredovisningen. Exempel på detta är Medie- 13

14 programmets arbete med sin kulturanalys för att främja pedagogisk utveckling vid programmet och det internationellt inriktade arbetet vid skolan. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Med hänvisning till exempelvis de brister som finns i skolans kvalitetsredovisning bedömer inspektörerna att det finns utrymme att förbättra skolans kvalitetsarbete. En nödvändighet i arbetet med att eleverna ska nå kunskapsmålen är att skolan har information om elevernas kunskapsresultat, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, program och skolan som helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Vidare visar inspektionen att skolan inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat och prövar nya metoder. Som beskrivits ovan saknas det dessutom en för skolan gemensam plan för genomförandet av de fastställda målen. Skolan följer inte på ett systematiskt sätt upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Inspektörerna konstaterar också att personalen inte uppfattar kvalitetsredovisningen som ett instrument för det lokala utvecklingsarbetet. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bör förbättras. Det finns också anledning för skolan att diskutera hur kvalitetsredovisningen ska utvecklas för att vara ett stöd i det lokala kvalitetsarbetet. Tillgång till likvärdig utbildning Enligt bestämmelserna kan, vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighetsprov eller intyg om färdigheterna om en utbildning inom det estetiska området kräver att den sökande har speciella färdigheter t.ex. i musik. Intervjuer och dokument visar att eleverna som söker till estetiska programmet vid Uddevalla Gymnasieskola söker på en kombination av betyg och färdighetsprov. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. I kommunrapporten bedöms även upprepad förstahandsansökan. Styrelsen för utbildningen får besluta om att inrätta lokala kurser. I Uddevalla kommun är detta delegerat till förvaltningschef och vidare till rektor. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Kursplaner liksom betygskriterier för lokala kurser ska fastställas av styrelsen för utbildningen. Av en sådan kursplan ska framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått vid kursens slut. Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som enligt kursplanen krävs för att eleven ska få något av betygen Godkänd, Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Vid Uddevalla Gymnasieskola finns det över 60 lokala kurser. Inspektörerna har granskat ett stort antal av dessa och bedömer att det finns brister i ett flertal av de lokala kursplanerna. Det finns exempelvis lokala kurser där varken mål att uppnå eller betygskriterier uppfyller de krav som ställs enligt författningarna. Exempel på detta är de lokala kurserna Hästsport (DJR1503 och DJR1504) som båda saknar såväl mål som eleverna ska ha uppnått efter kursens slut som 14

15 betygskriterier. Vidare har kurserna Socialkunskap (SH1501) och Social Sciences (SH1502) samma innehåll och båda kurserna saknar dessutom såväl mål som eleverna ska ha uppnått efter kursens slut som betygskriterier. Det finns också kurser inom områden som är skolans övergripande ansvar utifrån bland annat läroplanen (Lpf 94). Exempel på detta är kurserna Elevdemokrati (SH1514 och SH1515). Elevdemokrati är ett läroplansövergripande mål och ska således inte utgöra en lokal kurs. I samband med faktagranskning av rapporten anger rektorn vid NV att inspektörerna delgivits fel kursplaner för de ovan angivna lokala kurserna Hästport. Han menar att det är de lokala kurserna Hästsport I, II och III som används vid skolan. Vid en granskning av inkommen handling bedömer dock inspektörerna att också dessa lokala kursplaner har brister. Exempelvis framgår inte ämnet, kurskod saknas och det är oklart om kurserna är förenliga med de nationellt fastställda programmålen. Dessutom återfinns stora delar av innehållet i kurserna i nationellt fastställda kursplaner. Rektorn vid SP anger att den ovan nämnda kursen i Socialkunskap (1501) är kompletterad. Vid en granskning av inkommen handling bedömer dock inspektörerna att även denna kurs har brister. Det anges exempelvis i betygskriterierna, utan att närmare precisera vad som menas, olika grader av aktivitet och engagemang som krav för att nå de olika betygsnivåerna. Vid gymnasiesärskolan finns bl.a. den lokala kursen Boende, som till delar innehåller inslag av de nationella kurserna Mat och boende (MOB1190) och Vardagsaktiviteter (VARD1194). Inspektörerna bedömer därför att det också vid gymnasiesärskolan finns lokala kurser som inte upprättats i enlighet med gymnasiesärskoleförordningen. Inspektörerna bedömer att lokala kurser i såväl gymnasieskolan som gymnasiesärskolan och betygskriterier för dessa inte är utformade på ett korrekt sätt. Som tidigare nämnts finns det vid skolan möjlighet för elever att kombinera idrott och studier då de inom ramen för det individuella valet har specialidrott. Med undantag av Fordonsprogrammet med inriktning transport och det specialutformade programmet Teknik och Företagsamhet (schematekniska skäl) kan elever kombinera studier på samtliga program med denna möjlighet. Intervjuer och dokument visar att urvalet i samband med intagningen till specialidrott görs utifrån elevernas idrottsliga meriter. Det finns ett begränsat antal platser inom specialidrott och urvalet görs efter intervjuer, samtal och idrottsliga meriter vilket leder till att alla elever inte tas in. Såväl förbunden som elevens förening inom respektive specialidrott är aktiva i samband med intagningen. Det är dock den så kallade idrottssamordnaren/idrottsmentorn, en utbildad och vid Uddevalla Gymnasieskola anställd idrottslärare, som fattar beslut om vilka elever som får läsa kurserna i specialidrott. Enligt 5 kap. 18 gymnasieförordningen ska eleverna erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen som individuellt val. Av 5 kap. 14 samma förordning följer att specialidrott får anordnas inom ramen för individuellt val. Inspektörerna vill även peka på att det är viktigt att skolan i första hand ser över sin organisation så att så många elever som möjligt kan få det individuella val de 15

16 önskar. När alla ändå inte kan beredas plats i specialidrott så har Skolverket tidigare accepterat färdighetstester i samband med urvalet. Inspektörerna vill peka på att det inte är förenligt med bestämmelserna att idrottsföreningar eller förbund avgör vilka elever som ska få vilka platser i det individuella valet. Detta måste vara ett beslut av skolan. Att två program inte har möjlighet att välja specialidrott som individuellt val är dock inte acceptabelt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna överlag har god tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i författningarna. Resurser Vid Uddevalla Gymnasieskola är personalen huvudsakligen utbildad för den undervisning de bedriver och de flesta har lång erfarenhet av läraryrket. Det finns dessutom lärare som är disputerade och innehar så kallade lektorat. Elevintervjuer visar att eleverna är mycket nöjda med lärarnas ämneskompetens och att lärarna därmed har förmåga att utmana eleverna i deras kunskapsutveckling. Skolans senaste kvalitetsredovisning visar att det framförallt är lärare inom praktiskt inriktade utbildningar som saknar en för verksamheten föreskriven utbildning. Enligt inspektörernas bedömning anstränger sig skolan dock på ett föredömligt sätt för att dessa lärare via exempelvis den särskilda lärarutbildningen (SÄL) ska få relevant utbildning. De flesta lärarna vid gymnasiesärskolan har specialpedagogisk utbildning. Skolan har också tillgång till personal med specialkompetens. Av skolans 13 rektorer har 9 genomgått den statliga rektorsutbildningen. Läromedelskvaliteten är god enligt inspektörernas iakttagelser och intervjuer med lärare och elever. Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen. Datum Ort Göteborg Thomas Nilsson Mats Lindström Marie Karlsson Birgit Persson Eva Wallentin 16