Så används skattepengarna

Relevanta dokument
Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Introduktion ny mandatperiod

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Så gick det för Håbo 2012 En sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2012

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Hur fungerar det egentligen?

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

ÅRSREDOVISNING i korthet VAD ÄR GISLAVEDS KOMMUN? SUCCÉ FÖR KVÄLLSÖPPET BIBLIOTEK I SMÅLANDSSTENAR UPPRUSTAT HÖRSJÖBAD

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Det är bra för kommunen med ökad befolkning

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Kortversion av Budget och verksamhetsplan

Datum Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen, (SOU 2011:39)

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2018 och plan

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

Några övergripande nyckeltal

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Trollhättan så användes dina pengar

Vansbro kommun i korthet 2013

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

Några övergripande nyckeltal

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013 POPULÄRUTGÅVA

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Region Gotlands styrmodell

Företagens betydelse i Strömstad. Medlemsföretaget Järna Rosor

Fakta i fickformat 2017 Köpings kommun

Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro.

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Företagens betydelse i Helsingborg. Medlemsföretaget Järna Rosor

God ekonomisk hushållning

Vad har dina skattepengar använts till?

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2011

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Ekonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Bokslutskommuniké 2014

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Företagens betydelse i Lidköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Håbo. Så gick det för. Plusresultat för Håbo en av Sveriges superkommuner. Håbo. en allt attraktivare arbetsplats

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast

Företagens betydelse i Tanum. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mariestad. Medlemsföretaget Järna Rosor

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

1(9) Budget och. Plan

Granskning av årsredovisning 2009

Strategisk plan

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Hörby. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor

dina pengar En kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

Budgetrapport

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2015

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

Företagens betydelse i Öckerö. Medlemsföretaget Järna Rosor

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Transkript:

Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men det innebär samtidigt att det ställs stora krav på kommunens ekonomi och verksamheter. Det kostar att växa. Denna folder är ett utdrag ur kommunens årsredovisning 2012. Här vill vi informera dig om kommunens ekonomi och om hur skattepengarna används. Det måste alltid finnas en balans mellan inkomster och utgifter i kommunens ekonomi. Vi måste ha en god ekonomi som klarar framtida åtaganden som pensionskostnader, vi måste också ha en beredskap för oförutsedda händelser samt amortera av på lån. Vi kan konstatera att de flesta verksamheterna har en budget i balans. Omsorgsnämnden har dock ett underskott, men det arbetas med frågan. intressanta utmaningar. Låt oss tillsammans glädjas åt detta och anta utmaningen. Utökad barnomsorg, aktivitetshall, renovering av stadshuset samt hamninvesteringar på bland annat Torskholmen är några av de frågor som kräver stora investeringar och som medför ökade driftkostnader. Det innebär ett ansvar för såväl politiker som tjänstemän att gemensamt verka för en fortsatt positiv utveckling till nytta för kommunen och dess invånare. Näringsliv i utveckling Strömstads företag visar fortsatt god investeringsvilja. För att möta både ökad efterfrågan och utvecklingsambitioner är det viktigt att kommunen har en god planberedskap. Vi behöver kunna erbjuda företagens arbetskraft bostäder och samhällsservice och det behövs ytterligare mark för verksamheter. Detta även om det nya handels- och industriområdet i Skee har färdigställts och kommer att börja bebyggas under 2013. Strömstads position i framtiden känns stark och vår del av regionen är attraktiv. Strömstad växer Vi arbetar vidare på samma spår som tidigare med bostadsutveckling, här finns anledning att vara optimistisk då ytterligare bostadsprojekt kommer att startas med fler bostäder som följd. Under 2013 kommer minst 40 nybyggda hyreslägenheter i Skee att färdigställas. Det gäller nu att hålla den kurs som vi slagit in på. Intressanta utmaningar Jag ser ljust på vår kommuns framtid. Det är inte samma sak som att den kommunala ekonomins framtid är lika ljus under de kommande åren. Vi står inför stora och Ronnie Brorsson Kommunstyrelsens ordförande 2

Ekonomiskt resultat 2012 Ekonomiskt resultat för 2012 Det ekonomiska resultatet för 2012 var 12,9 miljoner kronor. Det innebär ett budgetöverskott med 1,4 miljoner kronor. Ett överskott i budgeten behövs bland annat för att värdesäkra det egna kapitalet och för att ge utrymme för investeringar. Kommunens tre dotterbolag med tillhörande dotterdotterbolag gav tillsammans koncernresultatet 14,5 miljoner kronor. Jämfört med andra kommuner av samma storlek eller typ har Strömstad en relativt stark finansiell ställning. Bra ekonomiska förutsättningar och tillväxt är i sin tur positivt för sysselsättningen. Tillväxten ger intäkter men det kostar också att växa. Ett exempel är utbyggnaden av barnomsorg med sex nya förskoleavdelningar 2011-2012 och ytterligare tre 2013. Ett annat exempel är att kommunen sedan år 2010 har bidragit med sammanlagt 16 miljoner kronor i medfinansiering till statlig infrastruktur. Detta i samband med Trafikverkets bygge av ny infart till centrala Strömstad med väg, järnväg samt gång- och cykelväg. Med ökande befolkning följer ökade statsbidrag som delvis täcker de ökande kostnaderna. Engångsintäkter kan ibland bidra till resultatet. Detta skedde år 2012, tack vare sjunkande sjukfrånvaro i riket som helhet återbetalades tidigare inbetalda sjukförsäkringspremier från 2007-2008 till kommunerna. För Strömstads del innebar det hela 11,7 miljoner kronor i tillskott. Det viktigaste över tiden är att det budgeterade resultatet uppnås. År 2012 klarade nästan alla nämnder att hålla budget med viss marginal. Enda undantaget var omsorgsnämnden, som redovisade ett större underskott, drygt 8 miljoner kronor. Huvudskälet var ökande behov inom vård- och omsorgsverksamheten. Kommunens intäkter och kostnader Intäkter 785,3 miljoner kronor Kostnader 772,4 miljoner kronor Resultat 12,9 miljoner kronor Koncernredovisning Belopp i Mkr Budget Årets resultat Tillgångar Skuld+ avsättning EK+ obesk res Likviditet Soliditet exkl. pensförp. Strömstad kommun 11,5 12,9 698,7 295,7 403,0 66% 58% AB Strömstadsbyggen 3,0 2,0 819,1 757,0 62,0 156% 8% AB Strömstadslokaler 0,0 0,0 314,0 296,0 18,0 133% 6% AB Strömstad Badanstalt 0,1-0,3 3,7 2,6 1,0 112% 28% Subtotal 14,6 14,7 1 835,5 1 351,4 484,0 172% 27% Elimineringar -0,3-0,2-54,6-47,4-7,2 Totalt resultat koncern 14,3 14,5 1 780,9 1 304,0 476,8 172% 27% Kommunens ekonomi i korthet 3

Så fördelas skattemedlen 2013 Skattemedlen används för att ge bra kommunal service till invånarna. Med kommunal service avses till exempel förskola, skola, äldreomsorg, stöd till personer med särskilda behov, gatuunderhåll, gång- och cykelbanor samt vatten och avlopp. I 2013 års budget har totalt 567 miljoner skattekronor fördelats ut. 11% Politisk verksamhet och administration 2% Pensionskostnader 6% Samhällsbyggnad 6% Intern service; kost och städ 6% Individ- och familjeomsorg 7% Stöd till funktionshindrade 20% Vård och omsorg 4

Var kommer pengarna ifrån? Skattemedel är den enskilt största posten bland kommunens intäkter. Taxor, avgifter och inkomster från försäljning bidrar därutöver till verksamheternas finansiering med cirka en fjärdedel. 778 miljoner kronor 18% Grundskola, förskoleklass och särskola Skatteintäkter inkl inkomst- och kostnadsutjämning 74 % 12% Förskola 3% Kultur, fritid, bibliotek och musikskola 9% Gymnasium, vuxenutbildning och särgymnasium Taxor och avgifter, t ex förskola, äldreomsorg, vatten och avlopp Bidrag från staten, EU m fl Försäljning av verksamhet Hyror och arrenden Finansiella intäkter minus kostnader 17 % 4 % 3 % 2 % 1 % Kommunens ekonomi i korthet 5

Därför vill vi gärna bli fler Befolkningstillväxt är viktigt för kommunens utveckling eftersom det är den viktigaste faktorn för ökade skatteintäkter. Vilket är det idealiska invånarantalet? Svaret är, lite skämtsamt: Något fler. En befolkningstillväxt i lagom takt är vad de flesta kommuner önskar sig. Med fler invånare ökar intäkterna, men även kostnaderna. Utmaningen är att balansera tillväxten så att den ger ett överskott. Åldersfördelning och andelen personer med särskilda behov påverkar intäkterna. Med fler barn och unga samt äldre över 65 år ökar statsbidragen. Statsbidragen fördelas genom ett särskilt utjämningsystem för Sveriges kommuner. Systemets kostnadsutjämning omfördelar även medel mellan kommunerna för att kompensera för opåverkbara kostnadsskillnader, främst beroende på befolkningens struktur. Staten skjuter till större delen av medlen i inkomstutjämningen. 277 av landets 290 kommuner får bidrag medan endast 13 kommuner betalar en avgift till systemet. Kommunerna tillförs också medel för att bland annat kompensera för personer med särskilda behov. Syftet med utjämningssystemet är att utforma en rättvis fördelning och ge kommunerna möjlighet att erbjuda en likvärdig kommunal service för invånarna, oavsett förutsättningar och geografiskt läge. Befolkning i Strömstads kommun 2001-2012 Befolkningsstatistik 2012 12 400 12 200 12 000 11 800 11 600 11 400 11 200 11 000-01 -02-03 -04-05 -06 07 08-09 -10-11 -12 Strömstad Riket Antal invånare 12 295 9 555 893 Andel upp till 19 år 21,3 22,8 Andel 65 år och äldre 21,7 19,1 Medelålder 43 år 41,2 år Arbetslöshet 16-64 år 4,6% 8,4% Arbetslöshet 18-24 år 7,9% 17,7% Många vill bo i Strömstad Strömstads befolkning ökade 2012 med 285 personer. Det är den största ökningen på åtminstone 50 år. Siffran är procentuellt högst i Västra Götaland och näst högst i Sverige. Antal invånare var vid årsskiftet 12 295. Inflyttning är viktigt för kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige har antagit mål som väntas leda till att befolkningen ökar till 13 000 personer år 2015. Tillgång till bostäder, sysselsättningsmöjligheter liksom bra barnomsorg är viktiga faktorer för fortsatt befolkningstillväxt. 6

Måluppfyllelse Måluppfyllelse av kommunfullmäktiges prioriterade mål De ekonomiska målen är viktiga för kommunens verksamhet. Men vi har också andra verksamhetsmål att styra mot. Kommunfullmäktige har antagit 11 prioriterade mål, dessa följs upp årligen. Här en översikt över den uppföljning som gjordes för 2012. Boende Nyproduktion av bostäder ska öka antalet helårsboende Näringsliv Förbättrat företagsklimat Högre grad av kommunal service anpassad till efterfrågan hos näringsliv och enskilda Stadens miljö Förbättrad tillgänglighet i offentliga miljöer Kommunikationer & infrastruktur Utveckla hamndestinationen Strömstad Kultur & fritid Förbättrade förutsättningar för fritidsaktiviteter, med särskild satsning på barn och ungdom Natur Värna och utveckla de höga natur- och friluftsvärden som gör Strömstad unik Miljö & energi En tydlig miljöprofil Trygghet & hälsa Engagerande och medskapande medborgare Barnperspektivet ska ingå vid planering Utbildning Livslångt lärande Arbetsgivaren/ medarbetaren Motiverade medarbetare Ekonomin Välskött kommunal ekonomi Uppnått 75-100% Delvis uppnått 25-75% Ej uppnått 0-25% Kommunens ekonomi i korthet 7

Strömstads kommun i jämförelse Strömstad kommun Medel kommun Befolkningsförändring under senaste femårsperioden, (%)* 6,4 0,6 Årets resultat kommun, kr/inv* 1 050 1 149 Skatteintäkter kommun, kr/inv* 34 975 37 827 Skattekraft kommun, kr/inv* 155 281 176 054 Skattesats till kommun* 21,91 21,45 Väntetid till särskilt boende, medelvärde* 58 52 Väntetid till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde* 10 16 Nöjd Kund-Index, hemtjänst, äldreomsorg - helhet** 77 75 Nöjd Kund-Index, äldreboende - helhet** 73 70 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%)* 82,5 76,9 Nyregistrerade företag, antal/1000 invånare * 14,3 5,5 Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen (%)* 64 60 Medborgarnas nöjdhet med möjligheten till inflytande i kommunen (%)* 40 39 Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter (%)* 56 54 Nettokostnad äldre och funktionshindrade, kr/inv** 15 435 15 609 Nettokostnad grundskola (inkl. förskoleklass), kr/inv** 9 427 9 398 Nettokostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv** 5 689 5 881 Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv** 4 638 4 458 Nettokostnad förskola, kr/inv** 4 370 4 581 Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv ** 2 080 2 900 Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker, kr/inv** 1 457 1 428 Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv** 797 952 Nettokostnad politisk verksamhet, kr/inv** 585 777 Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv** 418 1 233 **= 2011 *= 2012 Källa: www.kolada.se, kommunernas och landstingens databas för jämförande statistik. Uppgifter om nöjdhet kommer från SCB:s medborgarundersökning. Nettokostnaden för olika verksamheter avser kostnaden med intäkter (avgifter etc) bortdragna. Vill du läsa årsredovisningen för 2012? Gå in på www.stromstad.se, klicka in på fliken om Ekonomi 1 8 Tel. växel 0526-190 00. Fax 0526-191 10 Besöksadress: Norra Bergsgatan 23 E-post: kommun@stromstad.se