Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 11 november 2015 1 (5) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: OBS! Socialnämndens arbetsutskott onsdagen den 18 november. Kl 8.30 13:00 i konferensrum Dagö, plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19. Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Kalle Risp som kallar in ersättare. Telefon 20 43 66 eller e-post karl.risp@gotland.se Justeringsledamot i tur: Monika Eriksson (V) 1. Översyn över verksamheten Ungdomsgruppen sid. 6-11 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att Ungdomsgruppens ungdomssekreterare integreras och samlokaliseras i Familjefokus. Socialnämnden beslutar att Familjefokus tillsammans med ungdomsgruppen utvecklar insatser till barn, ungdomar och deras föräldrar, i syfte att förebygga psykisk ohälsa och i ett tidigt skede kunna identifiera barn/ungdomar i riskzonen. Socialnämnden beslutar om en särskild inriktning på att utveckla samarbetet med grundskolorna (årskurs 4-9) på Gotland i syfte att tidigt identifiera barn/ungdomar som befinner sig i riskzonen. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen har i uppdrag att fortlöpande överväga innehållet i socialtjänstens verksamhet och ställa om verksamhet så att den motsvarar de behov Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/socialtjanst
Socialnämnden Region Gotland 2 (5) som barn och ungdomar har samt ha en ekonomi i balans. De senaste tio åren har ungdomars vanor förändrats vilket ställer krav på förändrad verksamhet. Förändrade och nytillkomna verksamheter, förändrade behov samt krav på en ekonomi i balans kräver översyn av Ungdomsgruppens verksamhet. De insatser kommunen tillhandahåller för att ge barn stöd i sin utveckling ska utgå från de behov som barn och ungdomar har. De ska också erbjudas i ett tidigt skede, vara lättillgängliga och ha en hög kvalitet. Familjefokus har en utvecklad verksamhet och en organisation för att erbjuda stöd individuellt och i grupp till barn, ungdomar och föräldrar. Stöd kan ges både som service och på uppdrag utifrån biståndsbedömda beslut. En integrering och samlokalisering med ungdomsgruppen bedöms kunna komplettera och bidra till att ytterligare utveckla familjefokus i syfte att tillgodose de behov som ungdomar har. MiniMarias verksamhet är den verksamhet som numer har specialistkompetens kring droger och psykisk hälsa och som till stora delar ersatt ungdomsgruppens uppdrag kring alkohol och droger 2. Översyn över verksamheten Motivet sid. 12-14 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att Familjestödsenhetens resurser i form av Familjefokus resurser som i dag är riktade till Solbergaskolan och Södervärnskolan avslutas i samband med att vårterminen 2016 avslutas. Socialnämnden beslutar att Familjestödsenhetens resurser motsvarande budgeterade kostnader för familjeorienterat skolstöd (FOSS) inriktas på att utveckla samarbetet med grundskolorna (åk 4-9) på Gotland. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen har i uppdrag att fortlöpande överväga innehållet i socialtjänstens verksamhet och ställa om verksamhet så att den motsvarar de behov som barn och ungdomar har samt ha en ekonomi i balans. har sedan tidigare påtalat att Motivet som modell tillgodoser vissa behov vid två Visbyskolor. Socialtjänsten behöver ställa om sin verksamhet riktad mot skolfrågor för att kunna ge ett familjeorienterat skolstöd stöd till ungdomar och deras föräldrar på Gotland. 3. Upphandling för bostad med särskild service för vuxna LSS. Köp av enstaka platser sid. 15 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag. Sammanfattning Idag köper förvaltningen elva platser från Hajdes Ekonomiska förening i
Socialnämnden Region Gotland 3 (5) Klintehamn samt två platser från Kungsängen Nora i Hablingbo. Avtalet går ut 30 april 2016. Upphandlingen avser ramavtal för platser i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Region Gotland kan i särskilda fall inte verkställa beslut i egen regi eller genom entreprenad och har då behov av att köpa platser av en annan utförare. Antagen anbudsgivare kan inte garanteras köp av boendeplats då verkställigheten alltid bedöms utifrån brukarens individuella behov samt tillgång på boendeplatser. Upphandlingen omfattar endast verksamhet som bedrivs på Gotland. har tagit fram ett förfrågningsunderlag som baseras främst på lagstiftning inom området, krav och förhållningssätt från Socialstyrelsen och IVO, socialnämndens Uppdrag och Kvalitetsdokument för Bostad med särskild service 9 9 LSS samt resultat från brukarundersökning. Entreprenaden ska bedrivas på ett sådant sätt att verksamheten uppfyller samtliga krav som ställs. 4. Upphandling särskilt boende, Sudergården i Burgsvik sid. 16 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag. Sammanfattning Det särskilda boendet i Burgsvik drivs idag med hjälp av entreprenör, Attendo Care AB, med ett avtal som sträcker sig till 31 augusti 2016. Boendet omfattar 30 lägenheter varav 20 lägenheter i dagsläget är avsedda för personer med demenssjukdom. Upphandlingsformen är föreslagen som förenklad tjänsteupphandling. Avtalet beräknas starta 1 september 2016. har tagit fram ett förfrågningsunderlag som baseras främst på lagstiftning inom området, krav och förhållningssätt från Socialstyrelsen och IVO, socialnämndens Uppdrag och Kvalitetsdokument för särskilt boende samt resultat från brukarundersökning. Entreprenaden ska bedrivas på ett sådant sätt att verksamheten uppfyller samtliga krav som ställs för drift av ett särskilt boende. 5. Slutrapport. Tidig rehabilitering i hemmet sid. 17-33 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Ett ökat antal äldre med behov av vård och rehabilitering i kombination med kortare vårdtider inom slutenvården medför att behovet av rehabilitering i hemmet ökar. För äldre är det extra viktigt att rehabilitering sätts igång tidigt för att förhindra inaktivitet och försämrad aktivitetsförmåga. Projektet syftar till att den enskilde uppnår ökad aktivitetsförmåga, funktionsnivå och/eller livskvalitet och därmed ökad möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med rätt stöd. Målsättningen är dels att arbeta fram en
Socialnämnden Region Gotland 4 (5) modell för bedömning och rehabilitering i ordinärt boende, dels att utveckla en bättre struktur för samverkan mellan berörda parter som ger en tidigare och mera intensiv rehabilitering i hemmet. Resultatet visar på en tydlig minskning av antalet hemtjänsttimmar både efter avslut och i en uppföljning efter tre månader. 6. Information. Medarbetarenkäten 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Medarbetarenkäten genomfördes i oktober 2015. Svarsfrekvensen var 83 % (82 % för RG) vilket var en förbättring från 2014 (82 %). Ledarskapsvärdet har ökat från till 73, från 70 förra året. Delvis ett resultat av förstärkningen i enhetschefernas möjlighet till stöd från avdelningschef. Medelvärdet på enkäten var 3,96 (på en femgradig skala) och medarbetarindex (MI) var 71. Båda resultaten oförändrade sen förra året och medelvärdet är något högre än för regionen (3,95). Förvaltningens styrkor i förhållande till resten av regionen är möjligheten till balans mellan arbete och fritid, en större tydlighet i sitt uppdrag och större förståelse för hur man bidrar till att nå de övergripande målen. De utvecklingsområden som lyfts fram i enkäten är nära kopplat till arbetsmiljön och handlar om arbetet med konflikter, relationer och upplevelse av respekt. 7. Boendestöd inom socialförvaltningen sid. 34-44 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att starta en ny bostad med särskild service enligt SoL för vuxna med sex till åtta platser där platserna erbjuds under max två år, så kallat startboende. Socialnämnden beslutar att boendestöd som insats enligt SoL möjliggörs för fler personer inom LSS-målgrupp (även personer med lindrig utvecklingsstörning) och att socialförvaltningen får i uppdrag att revidera riktlinjen för biståndsbedömning med detta tillägg. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att revidera dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för boendestöd och att detta anpassas efter utökad målgrupp. Socialnämnden beslutar att boendestöd är avgiftsfritt enligt tidigare beslut även för denna målgrupp.
Socialnämnden Region Gotland 5 (5) Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett nytt dokument Uppdrag och kvalitetskrav för starboende. Sammanfattning I dagsläget finns möjlighet att få boendestöd enligt SoL.. Insatserna verkställs till personer med psykiska funktions- hinder/neuropsykiatriska diagnoser och/eller beroendeproblematik. Boendestödet är avgiftsfritt för den enskilde. Inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns idag inte insatsen boendestöd. I omsorg om personer med funktionshinders (OoF) regi verkställs idag boendestödsliknande insatser enligt 9 9 LSS, bostad med särskild service (servicebostad). Med boendestödsliknande insatser avses här ett mindre omfattande behov av stöd än vad som normalt ingår i ett beslut om bostad med särskild servicebeslutet enligt LSS. På Gotland möter vi idag en ung generation med nya behov. De är på väg att flytta ifrån sitt föräldrahem och det är svårt att veta vilken omfattning av stöd de behöver. bedömer att vi bör möjliggöra insatsen boendestöd enligt SoL även till personer inom LSS målgrupp. s bedömning bygger på den rapportstudie som projektledaren genomfört samt Socialstyrelsens kartläggning som tydligt beskriver behovet av boendestöd till målgruppen. bedömer att ett startboende skulle vara ett bra sätt att rusta unga individer för ett mer självständigt liv i framtiden, genom att arbeta metodiskt med kartläggning och hitta individuella strategier för att utveckla den unges självständighet. 8. Uppföljning. Internkontrollplan 2015 Bilaga skickas senare per e-post och delas ut i pappersform på sammanträdet Förslag till beslut Socialnämnden godkänner uppföljningen av internkontroll för 2015. 9. Förslag från ekonomigruppen Bilaga skickas senare per e-post och delas ut i pappersform på sammanträdet 10. Övriga ärenden Maria Björkman ordförande
Ärendenr SON 2015/418 1 (6) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2 november 2015 Socialnämnden Översyn av Ungdomsgruppens uppdrag Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att Ungdomsgruppens ungdomssekreterare integreras och samlokaliseras i Familjefokus Socialnämnden beslutar att Familjefokus tillsammans med ungdomsgruppen utvecklar insatser till barn, ungdomar och deras föräldrar, i syfte att förebygga psykisk ohälsa och i ett tidigt skede kunna identifiera barn/ungdomar i riskzonen. Socialnämnden beslutar om en särskild inriktning på att utveckla samarbetet med grundskolorna (årskurs 4-9) på Gotland i syfte att tidigt identifiera barn/ungdomar som befinner sig i riskzonen. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen har i uppdrag att fortlöpande överväga innehållet i socialtjänstens verksamhet och ställa om verksamhet så att den motsvarar de behov som barn och ungdomar har samt ha en ekonomi i balans. De senaste tio åren har ungdomars vanor förändrats vilket ställer krav på förändrad verksamhet. Förändrade och nytillkomna verksamheter, förändrade behov samt krav på en ekonomi i balans kräver översyn av ungdomsgruppens verksamhet. Bakgrund Det förebyggande och/eller uppsökande arbete utgör en del av socialtjänstens verksamhet och socialnämndens ansvar att bedriva det är reglerat i 3 kap. Socialtjänstlagen (SoL). Här föreskrivs bland annat att socialnämnden i den uppsökande verksamheten ska upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda hjälp (3 kap. 4 SoL). Socialtjänsten ska även arbete för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och droger (3 kap. 7 SoL). Socialnämnden har ett uppdrag att bedriva ett förebyggande och uppsökande arbete, vidare anger lagstiftningen att socialnämnden har att samverka med andra aktörer. I 5 kap 1 SoL ( Särskilda bestämmelser för olika grupper ) lyfts arbetet för att förebygga missbruk bland barn och ungdomar. Lagtexten säger inget om hur arbetet ska organiseras och/eller bedrivas och några fasta ramar för hur det ska bedrivas finns inte. Kommuner löser detta på olika sätt utifrån de behov och förutsättningar som finns och med hänsyn till hur beslutsfattare på olika nivåer ser på hur arbetet ska utformas. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se 6 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Ärendenr SON 2015/418 2 (6) Metod för översynen Översynen av ungdomsgruppens uppdrag har skett i tre steg: Steg 1 Ungdomsgruppens beskrivning av nuvarande aktiviteter och uppdrag Steg 2 Definiering av omfattning i aktiviteter och uppdrag Steg 3 Workshop tillsammans med ungdomsgruppens medarbetare och ungdomshandläggare inom barn och familjeenheten. Under workshopen identifierades framtida behov hos de ungdomar som har behov av socialtjänstens insatser och hur dessa behov bör bemötas. Ungdomsgruppen Ungdomsgruppen startade 1986. Målguppen för verksamhet är ungdomar 13-21 år och deras föräldrar. Ungdomsgruppen är bemannad med fyra heltidstjänster som ungdomssekreterare. Två ungdomssekreterare har högskoleutbildning och två har utbildning på folkhögskolenivå. Samtliga har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar och lämplighet har bedömts primärt framför utbildningsnivå. Verksamheten är lokaliserad i en villa på Lännavägen i Visby. Ungdomsgruppens uppdrag är att förbygga kriminalitet och missbruk hos ungdomar, ge råd och stöd till ungdomar och föräldrar kring frågor som handlar om tonårstid, arbetar uppsökande vissa kvällar och nätter, informerar skolor samt medverkar till att ungdomar har goda levnadsförhållanden. Ungdomsgruppens nuvarande arbete kan delas in i fem olika områden. 1. Agerar utifrån polisrapporter: Veckomöten med polismyndigheten, medverkar och erbjuder stöd vid förhör, åtalsunderlåtelse och rättegångar. 2. Samtal och praktiskt stöd. Enskilda samtal och i grupp. Stöd ges främst utifrån service men också på uppdrag utifrån biståndsbedömda insatser. Ett 60-tal ungdomar var aktuella i augusti 2015. Ungdomar kan komma för ett besök utan föräldrars vetskap. Om ungdomen vill fortsätta ha kontakt med ungdomsgruppen tas en kontakt med vårdnadshavare och efter godkännande kan ungdomen och föräldrarna erbjudas ytterligare stödsamtal. Individuellt stöd i form av Repuls (en metod för att få kontroll över sina impulser). Föräldrastegen (metod) erbjuds om 6-8 föräldrar/grupp. Föräldrastegen erbjuds 1-2 gånger/termin. Gruppverksamhet till ungdomar utifrån teman som ungdomar är intresserade av (hösten 2015 samarbete med Visby Ridklubb) 3. Fältarbete: Ungdomsgruppen är bemannad måndag tom kl 20.00, tisdag-fredag dagtid och alltid fredag natt tom 01.00. Under sommaren onsdag, fredag och lördag natt. I samband med helger t.ex. midsommar, skolavslutningar och andra större ungdomsevenemang bemannar man kväll och natt. Ungdomsgruppen kan när den är i tjänst och det bedöms lämpligt bistå socialjouren. Agerar om någon far illa. Kartläggning av ungdomsaktiviteter och vidarebefordrar information vad gäller ungdomar och ungdomsmiljöer till beslutsfattare. 4. Information: Informerar föräldrar, ungdomar och myndigheter om tonårslivet och ungdomstrender. Alkohol och droginformation 5. Samverkan med myndigheter: Veckomöten med mottagningsteam och ungdomshandläggare vid barn och familjeenheten. Veckomöten med 7
Ärendenr SON 2015/418 3 (6) polismyndigheten. Samverkan med Tryggare Gotland. Samverkansmöten med skola, polis, fritidsgårdar Trendförändring bland ungdomar Ungdomsgruppen redovisar att det skett en förändring i ungdomars vanor de sista tio åren. För tio år sedan träffades ungdomar på stan. Vanliga samlingsplatser i Visby var t.ex. Almedalen och Strandpromenaden och där samlades ungdomar i olika konstellationer. Det har skett en gradvis förändring och ungdomsgruppen träffar inte längre ungdomar på stan i någon större utsträckning. De gånger ungdomsgruppen träffar ungdomar i större samlingar är när en hemmafest spårat ur, arrangerade fester såsom gymnasiefester eller bygdegårdsfester samt på fritidsgårdar runt om på ön. Ett syfte med fältarbetet har varit att vara där ungdomar är för att vara en stöttande funktion. Ändringen av ungdomars vanor innebär i praktiken att ungdomsgruppen idag inte naturligt vistas där ungdomar är utan snarare letar efter ungdomar att vistas med. Behovet för ungdomar att ses har minskat då de sociala kontakterna och ungdomars arena nu hanteras via nätet. Ungdomsgruppen redovisar att fler ungdomar använder cannabis och cannabis röks på fester men främst i mindre grupper eller slutna sällskap. De ungdomar som förr agerade ut genom att vara onyktra och synliga på stan väljer i högre utsträckning att ansluta sig till mindre slutna sällskap. Ungdomsgruppen tror till viss del att cannabis som berusningsmedel adderats till användning av alkohol. Den psykiska ohälsan bland ungdomar har blivit sämre. Konsekvenserna blir istället att ungdomsgruppen inte längre ser de ungdomar som mår dåligt på samma sätt som tidigare vilket också innebär att socialtjänsten inte lika snabbt kan sätta in det stöd och den hjälp som behövs. Utveckling av barns och ungdomars psykiska ohälsa Ett tydligt budskap i Socialstyrelsens underlagsrapport Psykisk ohälsa bland unga Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 har varit att den psykiska ohälsan ökar inom ungdomsgruppen. Det finns för närvarande inget klart svar på varför den ökar men ökningen förefaller ske inom hela gruppen och inte enbart bland barn och ungdomar som är särskilt utsatta på grund av belastande psykosociala faktorer som missbruk eller psykisk sjukdom hos en förälder. Detta talar för att det kan ha skett förändringar i miljöer, exempelvis skolan, där de flesta ungdomar vistats eller förändringar på samhällelig nivå som påverkat utvecklingen av den psykiska ohälsan. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Psykisk ohälsa innebär inte bara ett lidande för den drabbade utan kan också få allvarliga konsekvenser på sikt, till exempel genom att det blir svårt att tillgodogöra sig skolarbete, etablera sig på arbetsmarknaden eller att knyta relationer och exempelvis bilda familj. En ökning av andelen ungdomar med psykisk ohälsa är ur ett sådant perspektiv allvarligt och kan utgöra ett växande problem för samhället. Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 visar att ungas levnadsvanor i stort fortsätter att förbättras. Samtidigt är utvecklingen av unga flickors hälsa oroande, med en ökande andel 13- och 15-åriga flickor som uppger att de har regelbundna psykiska och somatiska besvär. En tänkbar förklaring är att skolstressen har ökat bland 13-åringarna, som tillhör den första årskullen inom den reformerade grundskolan, med tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6, och 8
Ärendenr SON 2015/418 4 (6) det kan ha betydelse. Vidare har den snabba teknikutvecklingen förändrat barns och ungas vardag på många sätt, vilket kan ha betydelse för deras psykiska hälsa. Andra tänkbara förklaringar till den ökade psykiska ohälsan är den ökade individualiseringen i samhället och en minskad framtidstro bland dagens unga. Exempelvis ställs allt högre krav på unga att utbilda sig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kunna skaffa sig en egen bostad och träda in i vuxenlivet. Verksamheter med angränsande uppdrag inom Region Gotland Familjefokus Familjefokus erbjuder familjebehandling. Familjefokus insatser har under de senaste åren utvecklats och utökats för att tillmötesgå de insatser som barn och familjer har. Familjebehandling innebär att familjer med barn och ungdomar mellan 0-18 år bereds stöd och vägledning utifrån ett systemiskt och lösningsfokuserat förhållningssätt. Familjebehandling omfattar olika insatser, enskilt och i grupp med tonvikt på samspel och kommunikation mellan föräldrar och barn, att sätta barnen i fokus och ge föräldrar möjlighet till ökad omsorgsförmåga och att förebygga omhändertaganden och långvariga placeringar. Ytterligare ett steg togs under 2014 då infördes möjligheten för familjer att få familjesamtal (åtta gånger) via en öppen mottagning dvs. utan utredning och beslut. Inom familjefokus finns en organisation med Tryggve grupper för barn och ungdomar och en organisation för att erbjuda föräldrastödsgrupper bla. ABC och Komet. Inom familjefokus finns också specialistkompetens kring våld i nära relationer Familjefrid. Familjefokus har en organisation för att arbete både individuellt och med gruppverksamhet till barn, ungdomar och deras familjer. Stöd kan ges som service och på uppdrag utifrån biståndsbedömda beslut. MiniMaria Under 2014 startade MiniMaria (tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen) som är en öppenvårdsmottagning för den som är upp till 24 år. Vid MiniMaria kan både ungdomen och anhöriga få råd och hjälp. Inom MiniMaria finns en bred kompetens när det gäller missbruk och psykisk hälsa. MiniMaria erbjuder: Information och rådgivning Missbruksbedömning Motivationssamtal Cannabisprogram Återfallsprevention Familjesamtal/Familjebehandling Föräldragrupp Kultur och fritid Inom Kultur och fritidsförvaltningen finns tre fältfritidsledare. Fältfritidsledare arbetar dag, kväll och veckoslut i de miljöer där ungdomar finns. De jobbar uppsökande och finns oftast på stan, vid större arrangemang och på ungdomsgårdarna samt Fenix Ungdomens hus. De samarbetar med socialtjänsten, polis, ungdomsgårdar, skolor och föreningar. 9
Ärendenr SON 2015/418 5 (6) Ungdomars behov I arbetet med översyn av ungdomsgruppens uppdrag genomfördes en workshop. Under denna uppmärksammades följande situation och behov hos de ungdomar som socialtjänsten träffar Psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat självskadebeteenden och depression (flickor och pojkar) Föräldrar med psykisk sjukdom och låg förändringspotential Föräldrar som behöver stöd i att vara föräldrar sätta tydliga gränser Nyanlända ungdomar som behöver stöd ett samlat stöd Våld i nära relationer konflikter inom familjen och i kompisrelationer Dataanvändandet som leder till utanförskap, nätmobbing, utsatthet Droger - nätdroger, cannabis, alkohol som leder till kriminalitet Behov av närmare samarbete med beroendevård, psykiatri och skola Ekonomi Budgeterad kostnad för Ungdomsgruppen 2 369 tkr. Vid förändring av verksamheten enligt förslag kan hyreskostnaden minskas med 345 000 kr samt samordningsvinster ske på övriga kostnader. Bedömning De insatser kommunen tillhandahåller för att ge barn stöd i sin utveckling ska utgå från de behov som barn och ungdomar har. De ska också erbjudas i ett tidigt skede, vara lättillgängliga och ha en hög kvalitet 1. Tillgängliga insatser med hög kvalitet förutsätter: Utbyggt föräldrastöd Hög tillgänglighet och information om socialtjänstens insatser Öppenvård som serviceinsats utan biståndsbeslut Synsättet att tidiga insatser är lönsamma både för individer och samhället Helhetsperspektiv vid planering av insatser och uppföljning Uppföljning av insatser Familjefokus har en utvecklad verksamhet och en organisation för att erbjuda stöd individuellt och i grupp till barn, ungdomar och föräldrar. Stöd kan ges både som service och på uppdrag utifrån biståndsbedömda beslut. En integrering och samlokalisering med ungdomsgruppen bedöms kunna komplettera och bidra till att ytterligare utveckla familjefokus i syfte att tillgodose de behov som ungdomar har. MiniMarias verksamhet är den verksamhet som numer har specialistkompetens kring droger och psykisk hälsa och som till stora delar ersatt ungdomsgruppens uppdrag kring alkohol och droger. 1 Sveriges Kommuner och Landsting (2012) Barnen i fokus. Exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn och unga. 10
Ärendenr SON 2015/418 6 (6) Förslag till framtida verksamhet för att möta barn, ungdomar och deras föräldrar Ungdomsgruppens ungdomssekreterare integreras och samlokaliseras i Familjefokus. Familjefokus tillsammans med ungdomsgruppen som resurs ska utveckla insatser till barn, ungdomar och deras föräldrar, i syfte att förebygga psykisk ohälsa och i ett tidigt skede kunna identifiera barn/ungdomar i riskzonen. Stöd ska ges individuellt både som service och på uppdrag av myndighetsutövande socialtjänst. Stöd ska ges flexibelt och konkret. Utveckla samarbetet med grundskolorna (årskurs 4-9) på Gotland i syfte att tidigt identifiera barn/ungdomar som befinner sig i riskzonen. Fältarbetet ska bedrivas utifrån Familjefokus samlade resurser och utifrån ungdomars behov. Utveckla kompetensen kring bla sociala medier och spel och vid eventuell nyrekrytering ställa krav på lämplig högskoleutbildning. Utveckla information och medier som gör socialtjänsten synlig för barn och ungdomar på Gotland (med stöd av nationella insatser (Barnombudsmannen och Socialstyrelsen) och tidigare arbeten tex SagaGotland). Marica Gardell socialdirektör Exp till: Christina Godarve Per-Johan Fernström Gunvor Allqvie Ia Lönngren 11
Ärendenr SON 2013/95 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 26 oktober 2015 Socialnämnden Förändrad verksamhet av familje orienterat skolstöd (FOSS) - tidigare Motivet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att Familjestödsenhetens resurser i form av Familjefokus resurser som i dag är riktade till Solbergaskolan och Södervärnskolan avslutas i samband med att vårterminen 2016 avslutas. Socialnämnden beslutar att Familjestödsenhetens resurser motsvarande budgeterade kostnader för familjeorienterat skolstöd (FOSS) inriktas på att utveckla samarbetet med grundskolorna (åk 4-9) på Gotland. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen har i uppdrag att fortlöpande överväga innehållet i socialtjänstens verksamhet och ställa om verksamhet så att den motsvarar de behov som barn och ungdomar har samt ha en ekonomi i balans. har sedan tidigare påtalat att Motivet som modell tillgodoser vissa behov vid två Visbyskolor. Socialtjänsten behöver ställa om sin verksamhet riktad mot skolfrågor för att kunna ge ett familjeorienterat skolstöd stöd till ungdomar och deras föräldrar på Gotland. Bakgrund Motivet som särskild undervisningsgrupp startade 1979 och finansierades inledningsvis med projektmedel via Länsstyrelsen. Verksamheten var ett samarbete mellan socialtjänst och skola för elever i årskurs 6-9 inom Solberga- och Södervärns rektorsområden. Motivets verksamhet bedrevs i en lägenhet i södra Visby och verksamheten leddes av en behandlingsassistent och en lärare. Under 2012 och 2013 redovisade socialförvaltningen ett antal förslag till åtgärder för att minska det höga kostnadsläget inom individ- och familjeomsorgen. Ett av förslagen från socialförvaltningen var nedläggning av Motivet och att tjänsten som behandlingsassistent skulle tillföras individ- och familjeomsorgens familjestödsenhet i syfte att stödja barn och föräldrar med inriktning på en fungerande skolgång oavsett skoltillhörighet. Orsaken var också att flera elever hade mycket hög frånvaro trots Motivet som insats, det var mycket få elever som återvände till sin ordinarie Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se 12 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Ärendenr SON 2013/95 2 (3) skolundervisning och ungdomarna befann sig i en form av utanförskap 1. Motivet i dess form bedömdes av socialtjänsten inte motsvara de behov som ungdomar och deras föräldrar har, utan fler föräldrar har större behov av stöd i sin föräldraroll. Önskemålet från barn- och utbildningsförvaltningen var att behålla Motivet i sin ursprungliga form. Socialnämnden återremitterade ärendet och beslutade i juni 2013 att förvaltningen tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen skulle hitta en gemensam lösning för hur nämndernas resurser gemensamt bäst kunde optimeras för ökad skolnärvaro. I mars 2014 beslutade socialnämnden att Motivet i sin nuvarande form skulle upphöra. tjänsten (1,0) som behandlingsassistent från och med den 1 juli 2014 skulle överföras till Familjestödsenheten-Familjefokus. tjänsten inom Familjefokus skulle fördelas på så sätt att 50 procents tjänst (en medarbetare) är knuten till Solbergaskolan och 50 procents tjänst (en medarbetare) är knuten till Södervärnsskolan i syfte att tidigt uppmärksamma elever i riskgruppen med hög skolfrånvaro. socialförvaltningen tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen skulle följa och utvärdera verksamheten efter höstterminen 2014 och återrapportera till socialnämnden i februari 2015. Effekt av förändrad verksamhet för Motivet Förändringen av verksamheten har inte fullt ut genomförts i enlighet med socialnämndens beslut. Den förändrade verksamheten skulle gå från särskild undervisningsgrupp till integrering och familjearbete vilket har skett vid Solbergaskolan. Enligt ansvarig chef inom socialtjänsten har arbetet varit en stor utmaning och det har varit svårt att komma in redan på mellanstadiet som var tanken. s familjestödsenhet har svarat för en 100 % tjänst som behandlingsassistent för arbetet på Solbergaskolan. På Södervärnskolan har den särskilda undervisningsgruppen fortsatt enligt den ursprungliga idén med Motivet, delvis beroende att man i årskurs nio hade kvar fyra elever från Motivet. s familjestödsenhet har svarat för en 100 % tjänst som behandlingsassistent för arbetet på Södervärnskolan. Inom socialtjänsten uppfattar man att arbetssätten skiljer sig mellan Solbergaskolan och Södervärnskolan. Avseende Solbergaskolan har arbetat fungerat i stort och den förändrade verksamheten har gett effekt. Anmälningarna till socialtjänsten har minskat från både Solbergaskolan och Södervärnskolan och bekymmer med hemmasittare har minskat särskilt från Solbergaskolan. Det har visat sig att få av de ungdomar som är aktuella inom socialtjänsten är aktuella inom den nya formen på respektive skola (Solberga och Södervärn). Vid ett utvärderingsmöte tillsattes en arbetsgrupp representerad av barn och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen, som fick i uppdrag att till socialnämndens sammanträde i november 2015 se över arbetet i de olika frågorna. Arbetsgruppen bestod av kvalitetschef inom BUF, verksamhetsledare för BARNSAM och verksamhetsutvecklare IFO. 1 Enligt skolverket bör särskilda undervisningsgrupper vara tillfälliga, att undervisningen i särskilda undervisningsgrupper utvärderas kontinuerligt liksom elevens delaktighet ur olika aspekter. Skolverket. (2001) Särskilt stöd i grundskolan en sammanställning av senare års forskning och utvärdering. S 53-54. 13
Ärendenr SON 2013/95 3 (3) Ekonomi Budgeterad kostnad för familjeorienterat skolstöd (FOSS) 556 tkr. Bedömning kvarstår vid sin tidigare bedömning att det inom familjestödsenheten ska finnas resurser med inriktning på skolfrågor, familjeorienterat skolstöd (FOSS) och att dessa resurser ska riktas mot grundskolorna (årskurserna 4-9) på Gotland. De resurser som i dag är riktade till Solbergaskolan och Södervärnskolan bedöms kunna upphöra i nuvarande omfattning från och med att vårterminen 2016 avslutas. Familjestödsenhetens resurser motsvarande budgeterade kostnader för FOSS (tidigare Motivet) ska inriktas på att utveckla samarbetet med grundskolorna (åk 4-9) på Gotland. Det framtida arbetet ska bedrivas genom att det inom familjestödsenheten finns en utsedd kontaktperson för samtliga grundskolor (åk 4-9) på Gotland. Kontaktpersonen ska föra dialog med skolan, bidra till att göra socialtjänsten synlig för barn och ungdomar och fungera som en länk till övriga inom socialtjänsten för att tidigt identifiera barn/ungdomar som befinner sig i riszonen. Ungdomar och föräldrar i behov av riktade familjestödsinsatser bedöms kunna erbjudas stöd vid Familjefokus öppna mottagning eller genom utredning och beslut om biståndsbedömda insatser vid Familjefokus. Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Exp till: Christina Godarve Per-Johan Fernström Gunvor Allqvie Ia Lönngren 14
Inger Öberg Ärendenr SON 2015/216 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 10 november 2015 Socialnämnden Upphandling ramavtal enstaka platser i bostad med särskild service enligt LSS Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag. Bakgrund Idag köper förvaltningen elva platser från Hajdes Ekonomiska förening i Klintehamn samt två platser från Kungsängen Nora i Hablingbo. Avtalet går ut 2016-04-30. Upphandlingen avser ramavtal för platser i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Region Gotland kan i särskilda fall inte verkställa beslut i egen regi eller genom entreprenad och har då behov av att köpa platser av annan utförare. Antagen anbudsgivare kan inte garanteras köp av boendeplats då verkställigheten alltid bedöms utifrån brukarens individuella behov samt tillgång på boendeplatser. Upphandlingen omfattar endast verksamhet som bedrivs på Gotland. har tagit fram ett förfrågningsunderlag som baseras främst på lagstiftning inom området, krav och förhållningssätt från Socialstyrelsen och IVO, socialnämndens Uppdrag och Kvalitetsdokument för Bostad med särskild service 9 9 LSS samt resultat från brukarundersökning. Entreprenaden ska bedrivas på ett sådant sätt att verksamheten uppfyller samtliga krav som ställs för driften. Marica Gardell socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se 15 Org nr 212000-0803
Inger Öberg Ärendenr SON 2015/459 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 10 november 2015 Socialnämnden Upphandling särskilt boende, Sudergården Burgsvik Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag. Bakgrund Region Gotland har ett behov av ca 600 platser för särskilt boende per år. Region Gotland utför huvuddelen av verksamheten i egen regi, resterande utförs av externa utförare med vilka Regionen tecknat avtal. Boendet i Burgsvik drivs idag med hjälp av entreprenör, Attendo Care AB, med ett avtal som sträcker sig till 2016-08-31. Det särskilda boendet omfattar 30 lägenheter varav 20 lägenheter i dagsläget är avsedda för personer med demenssjukdom. Upphandlingsformen är föreslagen som förenklad tjänsteupphandling. Avtalet beräknas starta 2016-09-01. Beräknat värde för upphandlingen inklusive optioner och förlängningsår är ca: SEK 104 MKR. har tagit fram ett förfrågningsunderlag som baseras främst på lagstiftning inom området, krav och förhållningssätt från Socialstyrelsen och IVO, socialnämndens Uppdrag och Kvalitetsdokument för särskilt boende samt resultat från brukarundersökning. Entreprenaden ska bedrivas på ett sådant sätt att verksamheten uppfyller samtliga krav som ställs för drift av ett särskilt boende. Marica Gardell socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se 16 Org nr 212000-0803
Socialförvaltning 2015-08-31 Slutrapport Projekt Tidig rehabilitering i hemmet Projektägare Mariann Godin Luthman Projektledare Eva Hällgren Rickard Pettersson Bakgrund och syfte Bakgrund Ett ökat antal äldre med behov av vård och rehabilitering i kombination med kortare vårdtider inom slutenvården medför att behovet av rehabilitering i hemmet ökar. För äldre är det extra viktigt att rehabilitering sätts igång tidigt för att förhindra inaktivitet och försämrad aktivitetsförmåga. Rehabiliteringsinsatser har visat sig kunna bidra till ökad självständighet, ökad livskvalitet och därigenom minska behovet av insatser från hemtjänst samt förhindra/fördröja flytt till särskilt boende. På Gotland är antalet hemtjänsttimmar per person och antalet återinläggningar till slutenvården högre än andra jämförbara kommuner. En av orsakerna kan vara en brist på rehabiliterande insatser i hemmet. Stora satsningar på hemrehabilitering har gjorts i flera kommuner. Som föregångskommun räknas Östersunds kommun som redan år 2000 gjorde en stor satsning på att utveckla hemrehabiliteringen. Kommunen (då 58 000 invånare) investerade då 10 mkr och räknade med att få tillbaka 17 mkr nästkommande år. År 2001 skulle kostnaderna för äldreomsorgen i Östersund ha ökat med 8 mkr, istället fick de till viss del minskade kostnader till följd av rehabiliteringsinsatserna. Östersunds kommun har än idag samma arbetssätt och ser fortfarande goda resultat. Trots den ökande andelen äldre har inte kostnaderna ökat. Östersundsmodellen innebar att 22 nya tjänster för arbetsterapeuter och fysioterapeuter inrättades. Totalt arbetade då 45 arbetsterapeuter och fysioterapeuter inom kommunens hemrehabilitering. I beräkningsunderlaget för hemrehabilitering utgick man från 0,5 arbetsterapeut och 0,5 fysioterapeut per 300 invånare över 65 års ålder. Detta kan jämföras med Region Gotland som har 0,5 arbetsterapeut på 800 invånare och 0,5 fysioterapeut på 1 100 invånare över 65 års ålder. Liknande satsningar på hemrehabilitering har också gjorts i Kalmar och Västerviks kommuner vilket också visat på förbättringar för den äldre, medarbetare samt positiva ekonomiska resultat. För Hemsjukvården Rehab på Gotland saknas möjligheter att genomföra intensiv individuell rehabilitering med den äldre. Detta innebär att funktions- och aktivitetsnedsättningar ofta får kompenseras med att tillsätta mer hemtjänst, hjälpmedel samt bostadsanpassning. Hemsjukvården Rehab har nationellt sett en låg bemanning samt ett splittrat uppdrag vilket leder till starkt begränsade möjligheter att vidmakthålla ett nära samarbete med andra berörda aktörer såsom hemtjänst, biståndshandläggare och i vissa fall även Hemsjukvårdens egna di- Socialförvaltning Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se 17 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
striktssköterskor. Nära samarbete/arbete i multiprofessionella team är en förutsättning för att hålla en gemensam planering kring den äldre och att resurser används på rätt sätt. Ledningskontorets rapport om hemsjukvården belyser också behovet av samordning kring den äldre. Samordning kan utgöra en faktor för att minska antalet återinläggningar i slutenvården. Antal kvarliggande personer inom slutenvården på Gotland har de senaste åren ökat. Därför fattade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ett beslut att alla hemgångsklara ska skrivas ut till ordinarie boende (Alla hem). Det blev tydligt att möjligheten till tidiga och intensiva rehabiliteringsinsatser i hemmet saknades, därför startade ett projekt för att utveckla tidig rehabilitering i hemmet. Syfte Att den enskilde uppnår ökad aktivitetsförmåga, funktionsnivå och/eller livskvalitet och därmed ökad möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med rätt stöd. Projektmål Arbeta fram en modell för bedömning och rehabilitering i ordinärt boende. Projektet ska utveckla: Nära samverkan mellan Hemsjukvården Rehab och biståndshandläggare Nära samverkan mellan Hemsjukvården Rehab och hemtjänstpersonal Tidiga och intensiva rehabiliteringsinsatser i ordinärt boende Effektmål: Minskat behov av insatser från hemtjänst Ökad aktivitetsförmåga och funktionsnivå för patienterna Ökad upplevd hälsa för patienterna Tillvägagångssätt Inom perioden 141020-150630 har 37 personer deltagit i projektet. Åldern för deltagarna har varierat mellan 67-96 år och varit fördelat på 12 män och 25 kvinnor. Rehabiliteringsperioden har pågått mellan 3-9 veckor och antal hembesök har varierat mellan 4-33 med ett medelvärde på 15 hembesök. Orsaker till förändrat behov som förekommit är falltrauma med eller utan benbrott, neurologiska skador, amputation av extremitet samt infektioner. Mest förekommande är falltrauma med benbrott. 22 av deltagarna initierades direkt från slutenvård, 2 från korttidsenhet samt 13 från ordinärt boende. Deltagarna initieras till projektgruppen från biståndshandläggare vid nya eller utökade insatser av hemtjänst inom personlig omvårdnad. Första hembesöket görs av arbetsterapeut och fysioterapeut inom 1-3 arbetsdagar. I samband med hembesöket kartläggs deltagarens funktionsnivå och aktivitetsförmåga samt upplevda hälsa. Aktivitetsförmåga bedöms med instrumentet ADL-taxonomi (bilaga 1), funktionsnivå bedöms med instrumentet Funktionellt 18 2 (17)
balanstest för geriatriska patienter (FBG) (bilaga 2) samt upplevd hälsa bedöms med instrumentet EQ-VAS (bilaga 3). En rehabiliteringsplan med deltagarens mål och behov upprättas tillsammans med deltagaren. Därefter sker en intensiv rehabiliteringsperiod i deltagarens hem och närmiljö. Utifrån behov sker handledning/nära samarbete med anhöriga samt hemtjänstpersonal. När deltagarens funktions- och aktivitetsförmåga förbättrats kontaktas biståndshandläggare för ett gemensamt uppföljningsmöte i hemmet. Inför uppföljningsmötet får biståndshandläggaren ett underlag om deltagarens funktions- och aktivitetsförmåga som ett komplement till den totala behovsbedömningen av hemtjänstinsatser. Rehabiliteringsperioden avslutas när deltagaren nått målen i rehabiliteringsplanen och/eller behovet av intensiv rehabilitering i hemmet upphört. Enkät om deltagarnas upplevelse av rehabiliteringen delas ut efter avslutad rehabiliteringsperiod. Arbetsterapeut och fysioterapeut gör under projekttiden en uppföljning hos deltagarna 3 månader efter avslutad rehabiliteringsperiod i syfte att se om effekten av rehabiliteringen kvarstår över tid. För 19 deltagare kan uppföljningen genomföras. Bortfall finns i nedanstående resultat. Orsaker till bortfallen är bland annat; att bedömningsinstrument ej varit relevant, frivillig enkät och självskattning. Ekonomi (tkr och timmar) TKR Tid (tim) Kommentar Budget 1 360 4 x 100% x 12 mån Till personal och studiebesök Utfall 1 800 3 x 100% x 12 mån 1 x 100% x 10 mån Avvikelse - 440 Ej full budgettäckning Hemsjukvården bekostar en bil, lokaler samt övrig drift. Bil och studiebesök ej inräknade Resultat och analys Resultat I resultatet presenteras hemtjänst i timmar/vecka, aktivitetsförmåga, funktionsnivå samt upplevd hälsa vid start av rehabiliteringsperiod samt efter avslut. Deltagarnas erfarenheter från rehabiliteringsperioden presenteras i form av enkätsvar därtill redovisas fyra representativa patientfall från projektet. 19 3 (17)
I diagram 1 och 2 redovisas hemtjänst i timmar/vecka på individnivå beräknat på samtliga 37 deltagare. Samtliga insatser såsom personlig omvårdnad, service samt natt är medräknade. Röd stapel visar insatser vid start av rehabiliteringsperiod och blå stapel visar insatser vid avslut. Diagrammen visar att 29 av 37 deltagare har minskat behov av insatser från hemtjänst. För 5 av deltagarna är behovet oförändrat och för 3 av deltagarna ökar behovet under rehabiliteringsperioden. 50 Diagram 1 Hemtjänst i timmar/vecka 45 40 Hemtjänst i timmar/vecka 35 30 25 20 15 10 5 0 50 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Deltagare Vid start Efter avslut Diagram 2 Hemtjänst i timmar/vecka Hemtjänst i timmar/vecka 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 Deltagare Vid start Efter avslut 20 4 (17)
I diagram 3 redovisas hemtjänstinsatserna vid start, avslut samt 3- månadersuppföljning. 14 av 19 deltagare kvarstår på oförändrade insatser från hemtjänst sedan avslut. 3 av deltagarna har minskat behov av insatser från hemtjänst och 2 deltagare har ökat. I ena fallet beror ökningen på beviljad social tid och i det andra fallet beror det på tillkomna sjukdomskomplikationer. 50 Diagram 3 Hemtjänst i timmar/vecka 45 40 35 Hemtjänst i timmar/vecka 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Deltagare Vid start Efter avslut 3 mån uppföljning 21 5 (17)
Diagram 4 redovisar aktivitetsförmåga vid start och avslut. Diagrammet visar i procent den sammanställda andelen självständighet i delaktiviteter inom personlig omvårdnad enligt bedömningsinstrumentet ADLtaxonomi. Aktivitetsområdena som bedöms är; Äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- avklädning, personlig hygien samt övrig kroppsvård. Resultatet är beräknat på 34 deltagare. Samtliga bedömda aktivitetsområden har ökad andel självständighet efter avslutad rehabiliteringsperiod. 100,00% Diagram 4 Aktivitetsförmåga 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Äta och dricka Förflyttning Toalettbesök Påavklädning Personlig hygien Övrig kroppsvård Vid start Efter avslut 22 6 (17)
Diagram 5 redovisar funktionsnivå vid start och avslut. Diagrammet visar medelvärden av poäng från bedömningsinstrumentet FBG vid start och efter avslut. Bedömningen sker genom en strukturerad skattning av fyra olika förflyttningsmoment; Uppresning från stol, stående, gång samt vändning 180 som graderas från 0-6 poäng, maximalt 24 poäng. Resultatet är beräknat på 26 deltagare. Det totala medelvärdet har ökat från 7,92 poäng vid start till 11,96 poäng efter avslut där uppresning från stol samt vändning 180 står för den största ökningen. 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 6 5 4 3 2 1 Diagram 5 Funktionsnivå 0 Total poäng Uppresning Stående Gång Vändning 180 Vid start Efter avslut 23 7 (17)
I diagram 6 redovisas medelvärden av självskattad upplevd hälsa vid start och avslut av rehabiliteringsperioden enligt bedömningsinstrumentet EQ- VAS. Deltagarna skattar sig på en skala 0-100 där 0 motsvarar sitt sämsta tänkbara hälsotillstånd och 100 sitt bästa tänkbara hälsotillstånd. Resultatet är beräknat på 25 deltagare. Det sammanlagda medelvärdet av skattningen har ökat från 49,6 till 65,9. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Diagram 6 Upplevd hälsa 0 Vid Start Efter Avslut Resultatet visar att merparten av deltagarna har minskat behov av insatser från hemtjänst och att de har ökad andel självständighet i sitt aktivitetsutförande efter rehabiliteringsperioden jämfört med innan. Deltagarna har även ökat sin funktionsnivå enligt FBG samt skattar en högre upplevd hälsa enligt EQ-VAS efter rehabiliteringsperioden. Vid 3 månaders uppföljning är resultatet av aktivitetsförmåga, funktionsnivå samt upplevd hälsa oförändrat eller förbättrat hos de flesta deltagarna efter avslut (se diagram 4, 5 & 6), merparten av deltagarna har även oförändrade insatser från hemtjänst. Nedan följer fyra patientfall som varit representativa från projektet. Patientfall Agda, 87 år Agda bor ensam i en lägenhet med trappor. Hon har tidigare promenerat mycket utomhus, har stort intresse för skog och natur samt matlagning. Hon har varit van att klara sig själv och har inte haft några tidigare insatser från hemtjänst. Av en oklar anledning ramlar hon i hemmet och blir liggande i tre dygn innan hjälpen kommer. Hon klarar sig utan fraktur men är blåslagen, har sårinfektioner och yrsel vid kroppsändringar. Vid vårdplaneringen på Visby Lasarett känner sig berörda osäkra på om Agda 24 8 (17)
kan klara sig hemma men hemgång med stöd av hemtjänst samt inskrivning i Hemsjukvården beslutas. När Agda kommer hem har hon 26,73 timmar/vecka med insatser från hemtjänst till en kostnad av 35 711 kr/månad. Arbetsterapeut och fysioterapeut möter upp i hemmet vid hemkomst från Visby Lasarett. Agda klarar då att förflytta sig med rullstol själv inomhus, klarar att stå med stöd av gånghjälpmedel och två personer samt ta några få steg. Hon behöver hjälp vid måltider, all klädsel samt att ta sig i och ur badkaret. Hon klarar inte gå på toaletten. Arbetsterapeut och fysioterapeut gör tillsammans med Agda en gemensam rehabiliteringsplan där Agdas mål är att kunna gå och handla i sin närbutik. För att nå detta delas målet upp i mindre delmål såsom att klara förflyttningar inomhus, kunna stå utan stöd samt kunna gå i trappa. För att motverka yrsel och stärka benen får Agda övningar som hon till en början behöver stöd i att utföra men efter ett tag klarar att utföra själv. Hon får hjälpmedel utprovade och anpassade. Arbetsterapeut och fysioterapeut träffar hemtjänstgruppen för att handleda hur de kan uppmuntra Agda att använda gånghjälpmedel istället för rullstolen. Agda får vid flera tillfällen träna på att gå i trappan på ett säkert sätt samt promenera utomhus för att så småningom komma så långt som till närbutiken. När rehabiliteringsperioden avslutas behövs fortsatt stöd för toalettbesök däremot klarar Agda att tillreda sina måltider, sin klädsel samt förflyttning i/ur badkar själv. Vid uppföljningsmötet i hemmet avsäger sig Agda vissa hemtjänstinsatser samt förändras andra insatser från aktiv hjälp till tillsyn. Hon blir även beviljad tid för att kunna fortsätta med promenader för att på sikt kunna förbättra sin förmåga och därmed klara promenaderna själv. Hon har då kvar 17,48 timmar/vecka med insatser från hemtjänst till en kostnad av 23 353 kr/månad och har totalt under sin rehabiliteringsperiod fått 15 besök av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut. Gösta, 93 år Gösta är ensamboende i en lägenhet på andra våningen. En morgon när han vaknar märker han att han inte klarar av att komma upp ur sängen, han känner att den vänstra kroppshalvan är svag. Han har trygghetslarm sedan tidigare och trycker på det. Han märker att talet är sluddrigt när han ska ropa på hjälp. Under vårdtiden gör han stora framsteg med träningen. Vid vårdplanering på Visby Lasarett finns det fortsatt behov av stöd med förflyttningar, hygien, klädsel och måltider samt behov av hjälp med praktiska sysslor såsom städning och bära ut sopor för att kunna komma hem. Han har då 13,15 timmar/vecka med insatser av hemtjänst till en kostnad av 17 568 kr/månad. Arbetsterapeut och fysioterapeut träffar Gösta samma dag som han kommer hem. Han går med stöd av rollator inomhus men känner sig otrygg. Hemmet har flera trånga utrymmen och till följd av Göstas svaghet i ena kroppshalvan har han svårt att få med sig ena benet, det föreligger stor fallrisk. Arbetsterapeut och fysioterapeut gör tillsammans med Gösta en rehabiliteringsplan. Gösta är mycket motiverad till att återfå tidigare förmågor och har som huvudmål att kunna komma 25 9 (17)