UTREDNING FÖR EFFEKTIVARE UTBILDNINGSORGANISATION

UTREDNING FÖR EFFEKTIVARE UTBILDNINGSORGANISATION SLUTRAPPORT Uppdraget Polishögskolans ledning fastställde 11 maj 2009 direktiv till en arbetsgrupp för att utreda möjligheten att skapa en effektivare utbildningsorganisation. Bakgrunden till detta beslut var en strävan efter en organisation, som med stor flexibilitet skulle kunna tillgodose nuvarande och kommande krav på grund- och vidareutbildning samt annan uppdragsutbildning, exempelvis olika internationella kurser. En framtida organisation skulle också enligt direktiven ge förutsättningar för rationellt ledarskap och möjlighet till fördjupad ämneskompetens. Det fanns enligt direktiven flera skäl till att se över utbildningsorganisationen, bland annat angavs att det råder osäkerhet både på lång och på kort sikt beträffande Polishögskolans uppdrag. På kort sikt gäller detta framförallt antalet studenter och antalet vidareutbildningskurser. På längre sikt råder även osäkerhet om i vilka former polisutbildningen ska ske. Vidare är det för närvarande osäkert i vilken omfattning de internationella aktiviteter som bedrivs inom ramen för den Europeiska Polisakademien (CEPOL) ska utökas. För att möta de anspråk som ställs och som kommer att ställas på Polishögskolan kommer det även framledes att krävas en hög grad av flexibilitet och den framtida organisationen måste klara såväl befintlig efterfrågan som kommande förändringar. Dessa förändringar kan gälla både volym och sakinnehåll. Exempelvis måste ett rationellt och flexibelt användande av de resurser som skolan har till sitt förfogande avseende kompetens och andra resurser underlättas. En ökad flexibilitet får dock inte ske på bekostnad av kvalité, fördjupning eller arbetsmiljö. Ett sätt enligt direktiven att möta kraven, är att bilda en gemensam utbildningsenhet för grundutbildning, vidareutbildning och uppdragsutbildning, såväl nationell som internationell. Denna lösning är också den som Polishögskolans ledning ser flest fördelar med. Det finns självfallet andra lösningar med såväl fördelar som nackdelar. Ett annat skäl för översynen är att Polishögskolans samlade resurser måste användas optimalt. I dag sker skolans ämnesfördjupning i två delvis skilda rör. Ett system finns för vidareutbildningen som bygger på indelningen taktik, utredning/lagföring och trafik. Ett annat system finns vid grundutbildningen med ämnessamordnare i t.ex. juridik, vapen, självskydd etc. Detta är inte rationellt. Förutom att resurserna inte används på ett effektivt sätt skulle de olika grupperna kunna komma till olika resultat i en viss fråga vilket är oacceptabelt. Polishögskolan är en skola. Oavsett vilket ledningssystem och vilket system för ämnesfördjupning som väljs måste även integrationen av de olika ämnena tillgodoses. Om utredningen föreslår en ledningsstruktur som utgår från en ämnesindelning ska det redovisas hur ämnesintegrationen ska beaktas. Om integrerade lärarlag föreslås som ledningsstruktur ska utredningen föreslå hur ämnesfördjupningen ska tillgodoses. 1

Beträffande ledningsstrukturen ska det arbete som gjorts angående denna fråga hos Enheten för planering och verksamhetsutveckling beaktas. Utredningsgruppen har bestått av förvaltningschef Ingmar Bergman (ordförande), fil dr Kristina Ambrosiani (sekreterare), kommissarie Torbjörn Björkegren, lektor Mats Dahlgren, kursadministratör Anna-Carin Halvarsson, chef för verksamhetsutvecklingsgruppen Harriet Jakobsson-Öhrn, kommissarie Tommy Ståhl, kommissarie Lotta Wallström, kommissarie Anita Westerman och kvalificerad administratör Anne Åhlin. Delrapport 1 Arbetet inriktades inledningsvis på att identifiera för- och nackdelar med en för grund- och vidareutbildning samt för uppdragsutbildning gemensam enhet. Fördelarna kan grupperas efter följande rubriker: Effektivare organisation där gruppen pekar på begrepp som samordningsvinster vid förbättrat resursutnyttjande, att en större utbildningsenhet kan ha större genomslagskraft Tydligare ledningsstruktur ledningsstrukturen är i dagsläget otydlig och det finns behov av en större klarhet. För närvarande kan det exempelvis variera vem som beslutar vid uppkomna dubbelbokningar av lärare och lokaler. Detta kan illustreras av nedanstående bild DAGSLÄGET En lärares tillhörighet på grundutbildningen En lärares tillhörighet på vidareutbildningen ÄMNESGRUPP LÄRARLAG ämnes- delkursansvarig samordnare/ ämnesansvarig PERSONALGRUPP gruppchef med personalansvar juridik, beteendevetenskap, självskydd/ konflikthantering, vapen/ taktik, akutsjukvård, kriminalteknik, polisbilskörning, radio, data delkurser terminsvis Termin 1: 3 delkurser Termin 2: 2 delkurser Termin 3: 3 delkurser Termin 4: 3 delkurser Utredning och trafik PERSONAL- OCH ÄMNESGRUPP gruppchef Taktik PERSONAL- OCH ÄMNESGRUPP gruppchef 5 personalgrupper, varav en för distansutbildningen. Varje grupp består av lärare från alla ämnen och terminer. Effektivare administrativt stöd det synes vara enklare för administration/service om enheterna slås samman och får enhetliga rutiner. För närvarande är dessa olika på enheterna, vilket ofta ger upphov till problem. Det administrativa stödet torde bli mer effektivt vid en sammanslagning. Fördelar ur ett lärarperspektiv, flexibilitet i arbetsuppgifterna och ökade möjligheter till kompetensutveckling det är berikande att kunna arbeta med olika målgrupper, vilket också torde underlätta vid rekrytering av lärare. En sammanslagen utbildningsenhet torde också ge större möjligheter att ta vara på den samlade kompetensen hos lärarna och samtidigt öka 2

möjligheterna till kompetensutveckling. Det finns också en större bas att skapa lärarlag, flexibelt resursnyttjande och bättre möjlighet till samplanering. Klara fördelar som också delas med nästkommande grupp är att en enhetlig utbildningsorganisation skapar större möjlighet till en gemensam pedagogisk grundsyn, ökar vi-känslan och understryker att Polishögskolan är en skola. Fördelar ur studerande- och kursdeltagarsynpunkt, enhetlighet och helhet som ovan nämnts skapas större möjlighet till en gemensam pedagogisk grundsyn, ökar vi-känslan och understryker att Polishögskolan är en skola. Den gemensamma utbildningsenheten ger också en tydlig signal om en nationell polisutbildning på alla nivåer. Det blir lättare att se alternativa fortsättningar på grundutbildningen, en progression hur utbildningarna bygger på varandra och man kan, i de fall de saknas, skapa röda karriärtrådar. Vi anser också att det är en stor fördel att det totalt på Polishögskolan finns en större samsyn och enhetlighet i innehåll och pedagogik. De nackdelar som gruppen har identifierat, har vi grupperat efter en indelning som presenterats i "Nya perspektiv på organisation och ledarskap" Bolman, Lee G & Deal, Terrence E. 2005 sidan 440. HR, ängslan och osäkerhet; människor känner sig inkompetenta och krävande - förändringar skapar oro i leden och på samma sätt som en sammanhållen utbildningsenhet ska skapa större vi-känsla kan den också medföra risk för att förlora vi-känslan om exempelvis ämnesinstitutioner blir för stora. Flexibiliteten kan också medföra risk för att bli fri resurs och känna otrygghet om man kastas mellan olika pedagogiska miljöer. Förändringsarbete tar tid och kraft och om organisationen slimmas, kan det medföra att personalen omplaceras eller får gå. Politiskt, maktförlust; konflikter mellan vinnare och förlorare - motstånd på grund av personliga skäl när man känner sin position hotad. En sammanslagning kräver mycket av ledarskapet, vilket snarare är ett konstaterande än en negativ faktor. Om organisationen slimmas, vilket redan nämnts ovan och personalen omplaceras måste man kanske ikläda sig nya roller. Symboliskt, meningsförlust; man klänger sig fast vid det gamla - motstånd på grund av personliga skäl jag har det bra som det är och negativa förväntningar oavsett sammanslagning jag kommer ändå bara att få jobba med Och när situationen rent allmänt är osäker kan man fråga sig om det nu är det meningsfullt att satsa på en omorganisation Strukturellt, förlust av klarhet och stabilitet; förvirring och kaos en orolig fundering: om resurseffektivitet handlar om ekonomi, vad händer då med pedagogiken? Finns risk att man, vilket inte är ovanligt vid omorganisationer, skapar rutor i stället för att tänka på innehållet. Man kan också fråga om systemet med gruppchefer är tillräckligt prövat för att bytas ut mot något annat. Liksom i ovanstående finns en strukturell risk i att bli en fri resurs, som i allt för hög grad flyttas mellan olika pedagogiska miljöer och att man förlorar kontinuitet och upparbetade rutiner. Också under denna rubrik konstateras att en sammanslagning kommer att kräva mycket av ledarskapet och en uttalad farhåga att man inte ska hinna med det långsiktiga utvecklingsarbetet. 3

I utredningsgruppens diskussioner har vi konstaterat att det är de mot-argument som rubricerats som strukturella hinder som är mest signifikanta för vårt arbete, eftersom utredningen ska inriktas på verksamheten och frågan om en sammanslagning av de både utbildningsenheterna eller ej. Efter ytterligare diskussion om för- och nackdelar med en sammanslagen enhet för grund-, vidare- och uppdragsutbildning har utredningsgruppen kommit fram till att fördelarna överväger, även om det finns flera argument mot, som man också måste ta hänsyn till. Utredningsgruppen beslutade sammanfattningsvis föreslå Polishögskolans ledning att bilda en gemensam utbildningsenhet för att på så sätt få en effektivare utbildningsorganisation. Polishögskolans ledning har därefter uppdragit åt utredningsgruppen att fortsätta arbetet med delrapport 2 med utgångspunkt i en sammanslagen utbildningsenhet. Delrapport 2 Enligt utredningens direktiv skulle gruppen under förutsättning att delrapport 1 mynnat i ett förslag om en sammanslagen utbildningsenhet fortsätta sitt arbete genom att vecka 38 lämna en analys och förslag i vilka former arbetet skulle bedrivas/organiseras i en framtida utbildningsenhet. Förutsättningar för en effektiv utbildningsorganisation enligt direktiven är en organisation, som med stor flexibilitet kan tillgodose nuvarande och kommande krav på grund- och vidareutbildning samt annan uppdragsutbildning, exempelvis olika internationella kurser. En framtida organisation ska också ge förutsättningar för rationellt ledarskap och möjlighet till fördjupad ämneskompetens. Utredningsgruppen har med utgångspunkt i direktiven enats om att effektiviteten i utbildningsorganisationen vilar på tre ben: Flexibilitet, ämnesintegration och ämnesfördjupning. Gruppen har också varit enig om att alla tre förutsättningar ska vara uppfyllda i en kommande utbildningsorganisation. Flexibilitet FLEXIBILITET EFFEKTIVITET ÄMNES- ÄMNES- INTEGRATION FÖRDJUPNING Ett visst mått av flexibilitet i resursanvändningen (personal, lokaler och utrustning) inom verksamheten har vi redan uppnått i och med att vi har föreslagit en sammanslagning av grund- och vidareutbildningen. Den flexibilitet vi avser i det följande handlar om utbildningsorganisationens möjlighet till att på ett smidigt sätt anpassa sig efter till utbildningsbehov på såväl grund- som vidareutbildningsnivå. Flexibiliteten ska också medge att nya kurser ska kunna genomföras och befintlig utbildning ersättas med annan eller utgå utan att organisationen i sig skall behöva förändras. 4

Ämnesintegration Oavsett vilken organisatorisk modell som väljs är det viktigt att ämnesintegrationen även fortsättningsvis kan tillgodoses, utvecklas och vara en naturlig del av utbildningen. Ämnesfördjupning Polisens verksamhet måste bygga på väl underbyggd kunskap och beprövad erfarenhet. För att utbildningen skall kunna leva upp till det krävs bland annat att utbildningen och utbildarna anammar forsknings och utvecklingsarbete som bedrivs inom och utanför polisväsendet. Ett första steg mot en effektivare utbildningsorganisation och ett mer rationellt ledarskap med en tydligare ledningsstruktur har enligt utredningsgruppens mening finns redan i den första delrapportens förlag avseende en sammanslagen utbildningsenhet. Gruppen enades i den fortsatta diskussionen om följande organisationsskiss, som samtidigt illustrerar flödesschemat från beställning till genomförande och utvärdering. Denna skiss speglar dagens förhållande BU/PHS. A, B, C och D (eventuellt fler eller färre) representerar arbetsenheter/institutioner i den sammanslagna utbildningsenheten. HR 1 REKTOR 8 2 PVU 3 8 Studierektor utb enh sekretariat 8 Utb råd A+B+C+D 7 5 4 6 A B C D 1 En beställning kommer från HR till PHS (rektor) Ärendet lämnas vidare till enheten för planering 2 och verksamhetsutveckling 3 PVU utser en handläggare för sin del av det fortsatta arbetet och lämnar beställningen till chefen för utbildningsenheten (studierektorn) 4 Studierektorn beslutar vilken institution, som ska ansvara för utbildningen och lämnar ärendet vidare till denna 5 Inst chef utser kursansvarig, som tar kontakt med handläggaren på PVU för budget mm 6 Kursansv. som analyserat resursbehovet vänder sig till utbildningsrådet (samtliga institutionschefer mm) och anmäler sitt behov. Varje instchef beslutar om sina lärares deltagande genomförande 7 PVU, utvärdering och uppföljning 8 Återrapportering till HR, rektor, studierektor, institutionschef. kursansvarig och övriga deltagande 5

När det gäller frågan hur de organisatoriska grupperna A, B, C och D (eventuellt fler) ska vara uppbyggda, hur ämnesintegration och ämnesfördjupning skall säkras i organisationen samt hur man ska se på genomförandet av kurser och utbildningar presenterades två alternativ. Alternativ 1 bygger på ämnesinstitutioner, vars chefer har såväl personal- som ämnesansvar. Därigenom skapas goda förutsättningar för ämnesfördjupning inom institutionen. Personalen har sin organisatoriska hemvist bland ämneskolleger och man kan lättare identifiera och avhjälpa kunskapsbrister inom ämnet. Som tidigare nämnts måste polisens verksamhet bygga på väl underbyggd kunskap och beprövad erfarenhet. När det gäller nyrekryterad personal anser utredningen vidare att de lättare kommer att få stöd av ämneskolleger, när de i sitt dagliga arbete kommer att arbeta i ämnesintegrerade grupper/kurser/delkurser/utbildningsmoment. Ämnesinstitutionen är den organisatoriska hemvisten för lärarna medan det dagliga arbetet utförs i kurser och delkurser, vars kursansvariga tillsammans med lärarna garanterar den nödvändiga ämnesintegrationen. Flexibiliteten sker genom att antalet studerande eller antalet beställda kurser kan variera utan att organisationen i sig påverkas. Däremot kan det bli förändringar i antalet anställda inom en institution. Studierektor utbildningsenheten sekretariat Utb råd A +B + C+D + Kurser och delkurser Juridik Beteende- Vetenskap Utredning Ordning? 1 2 3 trafik Konflikt självskydd mm Alternativ 2 bygger på ämnesintegrerade institutioner, vars chef har personalansvar och ansvar för fördjupningen inom sitt ämnesintegrerade område. Ämnesfördjupning kan också ske genom ämnesansvariga med arbetsområde över institutionsgränserna. 6

I denna modell säkras ämnesintegrationen inom institutionerna eftersom dessa består av integrerade lärarlag och varje kurs, delkurs, kursmoment (1, 2, 3 etc.) skall ha sin hemvist i någon av institutionerna. Förändringar i antalet studerande eller efterfrågade kurser påverkar enligt rapporten omedelbart organisationen och institutionerna måste ha beredskap att hantera dessa förändringar vilket påverkar flexibiliteten. Studierektor utbildningsenheten sekretariat Utb råd A +B+C+D+ Omvärld Utredning Taktik/ Och Brotts- Och Ordning Samhälle Prevention Lagföring ÄMNESFÖRDJUPNING 1 3 2 Trafik I valet mellan de båda alternativen klargjordes i rapporten att utredningen förordar det alternativ, som bygger på en ämnesindelning, eftersom detta alternativ var är det enda som helt lever upp till de kriterier angående flexibilitet, ämnesintegration och ämnesfördjupning som direktiven anger och som gruppen tidigare enats om. Att rapporten ändå presenterade två alternativ skedde i enlighet med utredningens direktiv; om utredningen föreslår en ledningsstruktur som utgår från en ämnesindelning ska det redovisas hur ämnesintegrationen ska beaktas. Om integrerade lärarlag föreslås som ledningsstruktur ska utredningen föreslå hur ämnesfördjupningen ska tillgodoses. Delrapport 2 redovisades till Polishögskolans ledning den 18 augusti 2009. Rapporten godkändes av ledningen, som beslutade att den skulle publiceras på Intrapolis för att kunna diskuteras vid personalens upptaktsmöte den 20 augusti. Rapporten förelades också ledningsgruppen, som även den förespråkade utredningsgruppens alternativ 1. 7

Fortsatta arbetet inför slutrapporten Ställningstagandet i den andra delrapporten skedde efter ordförandens samråd med uppdragsgivaren trots att inte alla i utredningsgruppen stödde det första alternativet. Av gruppens sammanlagt tio medlemmar (inklusive ordföranden och sekreteraren) var det sju som förordade det i rapporten föreslagna alternativet medan tre i stället förordade alternativ 2. Synpunkter från personalgrupperna som framfördes efter upptaktsmötet den 20 augusti 2009 visade också en splittrad bild avseende ställningstagandet till de båda alternativen. Alternativ 3 Med anledning av ovanstående och efter samråd med uppdragsgivaren utarbetades ett tredje alternativ som byggde på ett förslag som kommit in från en personalgrupp efter upptaktsdagen. Enligt detta förslag skulle institutionerna delas in efter polisens verksamhetsområden Utredning och lagföring och Brottsförebyggande arbete och Service. Denna indelning motsvarar också delvis Polisavdelningens vid Rikspolisstyrelsens enhetsindelning. När detta förslag presenterades för utredningsgruppen hade i stället för en institution för Service införts en institution för Taktik, som inkluderade självskydd och konflikthantering. Studierektor utbildningsenheten sekretariat Utb råd A +B+C+D+ Brottsförebyggande arbete ämnesfördjupning beteendevetenskap 1 Taktik 2 Utredning Och Lagföring 3 ämnesfördjupning juridik Enligt förslaget skulle kurser och delkurser huvudsakligen planeras och genomföras inom en och samma institution. Beträffande ämnesfördjupning föreslogs att denna skulle sker inom institutionerna exempelvis genom att UL ansvarar för fördjupad juridik och BF för fördjupad beteendevetenskap för samtliga lärare oberoende institutionstillhörighet. Enligt några av utredningsgruppens synpunkter var alternativ 3 en kopia på alternativ 2 med ändring av rubriker på institutionerna tveksamt huruvida den indelningen främjar Polishögskolans utbildning 8

rent allmänt ett acceptabelt alternativ med tillägget av en fjärde institution för Omvärld och samhälle ett i stor sett bra alternativ, som kan förordas Ett fjärde alternativ I samband med att gruppen lämnat synpunkter på det tredje alternativet, uppkom frågan huruvida det i dagens läge var på sin plats att, utöver förslag om en sammanhållen utbildningsenhet, föreslå genomgripande förändringar som alternativen 1, 2 och 3. Å ena sidan var det osäkert vad utredningen Beställar/utförarmodellen skulle komma fram till å den andra var det osäkerheter om studerandetilldelningen i framtiden. Ett fjärde alternativ skulle kunna beskrivas som en sammanslagning till en utbildningsenhet men att man därutöver för dagen inte skulle genomföra några förändringar. Ett sådant alternativ tillmötesgår emellertid inte direktivens målsättningar men ovan nämnda anledningar till ett fjärde alternativ var inte kända, när direktiven skrevs. Sammanfattning av alternativa förslag till Polishögskolans ledning Utredningsgruppen har inte lyckats enas om ett enhetligt förslag på organisation av en framtida utbildningsenhet. I gruppens anser samstämmigt att utbildningsenheten skall ledas av en chef, studierektor. Det skall finnas ett sekretariat med administratörer och schemaläggare. Detta sekretariat skall ledas av en biträdande studierektor. I möjligaste mån ska administratörerna knytas till terminer och eller kurser för att få en i vardagen tydlig hemvist i stället för att finnas i en pool, där man blir ryckt till olika uppgifter allteftersom de kommer in. Gruppen anser också att det ska finnas ett utbildningsråd med representation från samtliga institutioner, som ett (besluts?)forum för institutionsgemensamma frågor. REKTOR Studierektor utbildningsenheten Bitr. studierektor sekretariat administratörer schema utbildningsråd När det sedan gäller uppbyggnad och innehåll i institutionerna går meningarna isär. Utöver att gruppens medlemmar har tagit ställning för å ena sidan alternativ 1 med ämnesinstitutioner, och å den andra alternativ 2/3, här sammanslagna eftersom det i båda fallen handlar om kursintegrerade institutioner. Fyra i gruppen har utöver sina preferenser beträffande alternativen 9

1 och 2/3 förordat det fjärde alternativet med för dagen enbart en sammanslagen utbildningsenhet. Utredningsgruppen ser sig i detta läge av åsiktsdivergens nödsakade att utan inbördes ordning redovisa tre alternativ till organisation av den framtida utbildningsenheten. Nedan redovisas enbart uppbyggnaden av institutioner, eftersom gruppen enats om den överliggande ledningsstrukturen. Samtidigt ska påpekas att institutionerna är den organisatoriska hemvisten för personalen. Det dagliga arbetet avses i samtliga alternativ som tidigare genomföras i kurser/delkurser/terminer. Alternativ 1 - ämnesinstitutioner Alternativ 1 med ämnesinstitutioner 1 A B C juridik beteendevetenskap polis kunskap utredning polis kunskap taktik/ ordning polis kunskap trafik Ämnes/ integration genom kurser och delkurser A, B, C etc I detta alternativ indelas personalen i ämnesinstitutioner, vars chefer har både personal- och ämnesansvar. Som ovan nämnt skapas därigenom förutsättningar för ämnesfördjupning inom institutionen. Personalen har sin organisatoriska hemvist bland ämneskolleger och man kan därmed identifiera och avhjälpa kunskapsbrister inom ämnet. Som tidigare nämnts måste polisens verksamhet bygga på väl underbyggd kunskap och beprövad erfarenhet. När det gäller nyrekryterad personal anser utredningen vidare att de kommer att få naturligt stöd av ämneskolleger, när de sedan i sitt dagliga arbete ska arbeta i ämnesintegrerade grupper/kurser/delkurser/utbildningsmoment. Ämnesinstitutionen är den organisatoriska hemvisten för lärarna medan det dagliga arbetet utförs i kurser och delkurser, vars kursansvariga tillsammans med lärarna garanterar den nödvändiga ämnesintegrationen. Flexibiliteten sker genom att antalet studerande eller antalet beställda kurser kan variera utan att organisationen i sig påverkas. Däremot kan det bli förändringar i antalet anställda inom en institution. 10

Alternativ 2/3 kursintegrerade institutioner Alternativ 2 och 3 d.v.s. kursintegrerade institutioner omvärld och samhälle utredning/ lagföring brottsprevention taktik/ ordning trafik 2 Ämnesfördjupning inom institutionerna och genom ämnesansvariga Taktik/ Konflikthantering utredning/ lagföring brottsprevention 3 Alternativ 2/3 bygger på ämnesintegrerade institutioner, vars chefer, som ovan nämnts, har personalansvar och ansvar för fördjupningen inom sitt ämnesintegrerade område. Ämnesfördjupning kan också ske genom ämnesansvariga med arbetsområde över institutionsgränserna. I denna modell säkras ämnesintegrationen inom institutionerna eftersom dessa består av integrerade lärarlag och varje kurs, delkurs, kursmoment (1, 2, 3 etc.) skall ha sin hemvist i någon av institutionerna. Förändringar i antalet studerande eller efterfrågade kurser påverkar enligt rapporten omedelbart organisationen och institutionerna måste ha beredskap att hantera dessa förändringar vilket påverkar flexibiliteten. Avslutningsvis De båda alternativen (1 och 2/3) tillgodoser som ovan nämnts på olika sätt och i olika grad de tre förutsättningarna ämnesintegration, ämnesfördjupning och flexibilitet. Skillnaderna mellan alternativen har i huvudsak beskrivits ovan Alternativ 4 Är inte i egentlig mening något förslag avseende organisation på annat sätt än att man i dagsläget genomför en sammanslagning där organisatoriskt vidareutbildningen uppgår i grundutbildningen och bildar en gemensam utbildningsenhet under en chef; en studierektor. Detta skall ses som ett 11

första steg i en organisationsutveckling som kan fortsätta, när vi vet mer (om än inte allt) om Polishögskolans framtid. Utredningsgruppens beslut Utredningsgruppen har tagit fram två alternativ till organisation av en framtida utbildningsenhet. Dessa alternativ har presenterats i utredningens delrapport 2, vari alternativ 1 efter samråd med uppdragsgivaren förordades av utredningen. I det fortsatta arbetet har det inte lyckats utredningsgruppen att enas angående utvecklingen av tidigare förslag, utan ytterligare två alternativ har framkommit och diskuterats. Eftersom gruppen fortfarande inte kunnat enas om vilket alternativ, som gruppen skulle lägga fram som ett gemensamt förslag, lämnar gruppen härmed tre alternativ till Polishögskolans ledning: alternativ 1 med ämnesinstitutioner och alternativ 2/3 med kursintegrerade institutioner i båda alternativen finns dock ett gemensamt förslag avseende ledningsstruktur samt alternativ 4 med sammanslagen utbildningsenhet och för dagen bibehållen organisation Samråd Ordföranden har diskuterat slutrapportens förslag i Polishögskolans samrådsgrupp Redovisning av risk- och konsekvensanalys Enligt direktiven skulle också till slutrapporten fogas en risk- och konsekvensanalys. Det är gruppens uppfattning att denna måste anstå till dess det återstår ett alternativ att analysera Polishögskolan, Solna 13 oktober 2009 Ingmar Bergman/ordförande Kristina Ambrosiani/sekreterare Torbjörn Björkegren Mats Dahlström Anna-Carin Halvarson Harriet Jakobsson-Öhrn Tommy Ståhl Lotta Wallström Anita Westerman Anne Åhlin 12