Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs för att täcka behoven 146 har svårt att klara sina boendekostnader 1 Foto: Eva Dalin
Innehåll Sammanfattning 3 Trender för unga vuxnas boende 4 Boendet är viktigt för unga vuxna 5 Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån? 5 Färre än hälften har egen bostad 5 Bottennivå för andelen unga i hyresrätt 6 Vanligast att få en hyresrätt genom kontakter 7 Bostadsbrist i 156 kommuner 7 Fler än någonsin bor i osäkra upplåtelseformer 8 Fler bor i små bostäder 9 14 procent av sammanboende är trångbodda 1 Dyrare att bo i osäkra upplåtelseformer 1 146 har svårt att klara sina boendekostnader 11 Unga i Malmö och Lund har det svårast att klara boendekostnaderna 12 Var sjätte som flyttat hemifrån får stöd av föräldrar eller anhöriga 12 En tredjedel har mindre att röra sig med än rimligt 12 Hur många unga vuxna bor kvar hemma? 13 Var femte ung vuxen bor kvar hos föräldrarna 13 Fyra av fem skulle flytta hemifrån om de hade råd 13 Billigt och praktiskt att bo hos föräldrarna 13 Hur vill unga vuxna bo? 15 Åtta av tio vill ha eget boende 15 39 procent anser att hyresrätten passar bäst 15 Två av tre mambos vill flytta 15 Flest vill bo i ettor och tvåor 16 Flest vill dela bostad med en annan vuxen 17 Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 17 Olika betalningsförmåga för upplåtelseformerna 18 Unga utanför storstäderna mest rörliga 18 353 vill ha en egen bostad men saknar det i dag 18 221 bostäder behövs för att täcka behoven 19 Det går att minska bostadsbristen för unga vuxna 19 Åtgärder för ökat byggande Undersökningsmetod Referenser SVERIGE 2
Sammanfattning Om undersökningen Hyresgästföreningen genomför vartannat år sedan 1997 en undersökning om unga vuxnas boende. Den undersökta gruppen består av 4 431 unga vuxna mellan och 27 år som får svara på frågor om hur de bor och hur de vill bo. Undersökningen har gjorts av undersökningsföretaget SKOP under februari och mars 15. Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Färre än hälften av de unga vuxna ( 27 år) bor i egen bostad. Andelen som bor i egen bostad uppgår 15 till 49 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 62 procent 1997. Tre av tio bor i osäkra upplåtelseformer, det vill säga bor hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum eller på annat sätt. Det är en ökning med 4 procentenheter sedan 1997. Det betyder att 31 3 unga vuxna bor utan besittningsskydd. Andelen som bor i hyresrätt minskar. 15 bor 27 procent i hyresrätt. Motsvarande andel 1997 var 39 procent. Utvecklingen har stadigt gått åt samma håll med en minskning på någon eller ett par procentenheter varje år. 16 procent bor i bostadsrätt och 6 procent i eget hus. Vanligast är att få sin hyresrätt genom kontakter, vilket 41 procent svarade. 33 procent anger att de fått sin hyresrätt genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag och 23 procent anger att de fått sin hyresrätt genom en offentlig bostadsförmedling. procent av unga vuxna som har barn bor inte i egen bostad. De vanligaste formerna av osäkra boendeförhållanden är att bo i andra hand eller att bo i studentbostad. 14 procent av de unga vuxna som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra eller mycket dåligt. Var sjätte ung vuxen som flyttat hemifrån får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är en minskning jämfört med 13 års mätning, men avsevärt högre än 3 års nivå på 13 procent. 36 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har inte mer än 5 5 kronor kvar att leva på varje månad efter att boendet är betalt. Det ligger under Konsumentverkets beräkningar på hur mycket en person mellan 18 och 3 år behöver för att klara sig. Hur många unga vuxna bor kvar hemma? En av fem, procent, unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är 3 procent lägre än 13, men kan ställas i relation till 1997 då motsvarande andel var 15 procent. 84 procent av de som bor hos sina föräldrar skulle absolut eller kanske vilja flytta hemifrån det närmaste året och 84 procent skulle absolut eller kanske vilja ha en egen bostad nu om de hade råd. Däremot uppger bara 51 procent att de absolut eller kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än de som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. De främsta skälen till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt. Hur vill unga vuxna bo? 39 procent av de unga vuxna uppger att det passar dem bäst att bo i hyresrätt. 23 procent uppger att det passar dem bäst att bo i bostadsrätt och 19 procent uppger att det passar dem bäst att bo i eget hus. Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta. 32 procent av dem som bor hos sina föräldrar uppger att det är den bäst passande boendeformen. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin. 66 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska siffror innebär det att det i landet finns 142 unga vuxna som ofrivilligt bor hos sina föräldrar. 35 procent av dem som bor hos sina föräldrar uppger att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. 15 procent uppger bostadsrätt, 6 procent eget hus, 4 procent studentbostad och 3 procent att dela bostad med kompisar. Sammanlagt är det 525 9 unga vuxna som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus. 353 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad men saknar det i dag. För att fylla behovet hos de 353 unga vuxna som saknar och efterfrågar egen bostad skulle det behövas 91 hyresrätter, 56 4 bostadsrätter och 73 7 egna hus. Totalt sett innebär det 221 bostäder. SVERIGE 3
Trender för unga vuxnas boende Unga vuxnas boende och deras önskemål förändras över tid. Vissa förändringar sker långsamt och är ofta en anpassning till verkligheten. När det är ont om hyresrätter inser unga att det är en ouppnåelig dröm. Bostadsbrist gör också att fler bor i andra hand, betalar mer för sitt boende och tränger ihop sig i färre rum. De ekonomiska förutsättningarna varierar också över tid och säger något om möjligheterna för unga att ordna sitt boende. Nuläge och trender summeras i nedanstående tabell. 15 Trend Egen bostad Mambo Osäkra upplåtelseformer Bostadens storlek Boendekostnaden i eget boende Boendekostnader i osäkra upplåtelseformer Bostadsbehov Önskad boendeform Ekonomiska möjligheter 49 procent har numera egen bostad (bostadsrätt, hyresrätt eller eget hus). Lägst andel finns i Stockholms- och Göteborgsområdet. Störst andel i övriga landet. procent bor hos föräldrar. De yngre bor oftare hemma än de äldre. 29 procent bor i osäkra former. Fler i storstadsområdena och färre i övriga landet. Boende i osäkra former bor trängre än de med eget boende. 42 procent av de som har egen bostad betalar mer än 4 kr/mån. 32 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer betalar mer än 4 kr/mån. 353 unga vuxna vill ha en egen bostad. Det behöver byggas 221 bostäder för att motsvara behoven. 39 procent vill ha hyresrätt, 23 procent bostadsrätt och 19 procent eget hus. 51 procent av dem som bor i föräldrahemmet säger sig ha råd med en egen bostad. Var sjätte får hjälp av föräldrar eller anhöriga. 36 procent har mindre än 5 5 kr kvar att leva på efter att boendet är betalt. Stadigt sjunkande sedan 1997. 1 procentenheters minskning på tolv år (3 15). För första gången har färre än hälften egen bostad. Har minskat senaste åren. Låg under procent 1997 1. Sedan dess har andelen pendlat mellan 19 och 23 procent. Ökande för både andrahandsboende och studentbostäder. Sannolikt fler som hyr av bostadsrättsinnehavare till högre hyror. Boendetätheten ökar. Fler bor i ettor och tvåor, färre bor i större lägenheter. För de i egen bostad ligger kostnaderna relativt stabilt över tid. De som bor i osäkra upplåtelseformer har fått kraftigt ökade boendekostnader de senaste åren. Antalet unga utan egen bostad ökar för varje år. Därmed ökar underskottet av bostäder. Bostadsbyggandet ligger långt under behoven. Hyresrätten är stabil som den mest populära boendeformen, men bostadsrätten och egna hus ökar. Variationerna är stora mellan städer och kranskommuner. Andelen som har råd med egen bostad minskar för varje år. Det finns ett tydligt gap mellan en majoritet på cirka 2/3 och övriga 1/3 av de unga. Majoriteten klarar boendekostnaderna relativt väl, medan minoriteten har svårt att klara sig på egen hand. Önskad boendestorlek 18 procent vill ha högst 1 rok, 37 procent vill ha 2 rok, 42 procent vill ha större än 2 rok. Den önskade bostadsstorleken har minskat något. Fler nöjer sig med ett rum och kök än tidigare. De flesta vill bo i två rum och kök eller större. Så har det varit sedan 7. Bo med andra vuxna 55 procent vill dela bostad med en annan vuxen. 39 procent vill bo själva. 5 procent vill dela med flera vuxna. Andelen som vill dela med flera vuxna har ökat med några procent. I övrigt är det stabila siffror för hur man vill dela bostad med andra vuxna. SVERIGE 4
Boendet är viktigt för unga vuxna Sedan Hyresgästföreningens senaste mätning har färre unga vuxna egen bostad, samtidigt som allt fler vill ha det. Andelen unga som bor hos föräldrarna har minskat. Fler bor i osäkra upplåtelseformer och betalar mycket för det. Många bor mer trångbott än tidigare. Hyresrätten har blivit mer populär, liksom eget hus. Vägen till egen lägenhet går oftare via kontakter och mer sällan via bostadsförmedlingen. Unga vuxna har sänkt sina förväntningar om storlek och boendekostnad. De anpassar sig allt mer till en svårare verklighet på bostadsmarknaden. Behovet av bostäder för unga vuxna är större än någonsin. Det behövs nu 221 bostäder för att täcka behoven. Bakom de siffror som redovisas i denna rapport finns riktiga människor. De är unga och befinner sig i situationer som inte är helt enkla att hantera. De är mitt i sina studier eller håller på att avsluta dem. De ska skaffa sitt första riktiga jobb, men får kanske nöja sig med praktikplatser eller projektanställningar. Några gör värnplikt, andra åker utomlands för att upptäcka världen och sig själva. Frigörelsen från föräldrarna pågår för fullt och sökandet eller förverkligandet av kärleksrelationer och vänskapsband pågår i de flestas hjärnor och liv. Några engagerar sig i omvärldsfrågor. Andra lägger sin tid på träning, matlagning, nöjesliv eller datorspelande. För att göra allt det som är viktigt i livet när man är tjugo eller tjugofem år gammal så behöver man någonstans att hänga. Det behövs en soffa, en dusch, ett kylskåp och någonstans att förvara sina prylar. Ibland funkar det att göra det hemma hos föräldrarna. Ibland får det vara en studentbostad eller en andrahandslägenhet. Vissa samsas med kompisar i gemensamma lägenheter. Några bor inneboende i ett rum. Drömmarna om hur det borde vara varierar, men de allra flesta vill ha ett eget boende. Det gäller för mambos, kombos, innebos och studentbos. Boendet är helt enkelt viktigt för oss oavsett om vi är unga eller gamla. Tyvärr finns det många hinder på vägen till ett eget boende. Det kostar mycket pengar att bo. Det finns för få bostäder på de ställen där unga vill bo. Det ställs krav på fasta inkomster och goda referenser. Därför finns det ett ständigt glapp mellan drömboendet och den verklighet många befinner sig i. Det är detta som påvisas i denna rapport. Här redovisas skillnaden mellan hur unga vuxna bor och hur de skulle vilja bo. Vi redogör för vad unga betalar och vad de skulle kunna betala. Vi redogör för hur stora lägenheter som önskas och hur de faktiska storlekarna ser ut. Men hjälp av siffrorna kan vi beräkna hur många unga vuxna som saknar ett eget boende och hur många bostäder som skulle behövas för att alla skulle kunna få en egen bostad. Glöm inte bort att det handlar om verkliga människor om din bror eller syster, ditt barn, ditt syskonbarn, dig själv eller någon annan i din närhet. Det handlar också om en hel generation som behöver ges förutsättningar att lyckas i livet. Det är deras rätt och samhällets ansvar! Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån? Färre än hälften av Sveriges unga vuxna bor i egen bostad. Det finns en tydlig trend i utvecklingen där andelen som bor i egen bostad har minskat med cirka en procentenhet varje år. Samtidigt pekar trenden för dem som bor i osäkra upplåtelseformer 1 och hos föräldrarna åt andra hållet. Där ökar andelarna med några procentenheter varje år. För första gången sedan 1997 är de som saknar egen bostad fler än de som har egen bostad. Andelen unga vuxna som bor i egen bostad det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt uppgår i år till 49 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 1997, då den första undersökningen om ungas vuxnas boende genomfördes. Då hade 62 procent av de unga vuxna en egen bostad. Sedan den förra mätningen har andelen som bor i osäkra upplåtelseformer ökat samtidigt som andelen som bor hos sina föräldrar har minskat. Totalt sett har de som bor i osäkra former och hos föräldrarna ökat då färre har egen bostad. 15 bor en av fem, procent, unga vuxna hos sina föräldrar. Det kan jämföras med 15 procent 1997. Tre av tio unga vuxna bor i osäkra upplåtelseformer (29 procent), vilket är en ökning med sju procentenheter sedan 1997. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Färre än hälften har egen bostad Färre än hälften av de unga vuxna bor i egen bostad. Andelen som bor i egen bostad uppgår 15 till 49 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 62 procent 1997. Vid en särredovisning av storstadsområdena kan man 1 Med osäkra upplåtelseformer avses boende utan besittningsskydd, det vill säga boende hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt samt på annat sätt. Att ha besittningsskydd innebär att man har rätt att ha kvar till exempel en hyresrätt så länge man uppfyller sin del av hyresavtalet, det vill säga betalar hyran och sköter lägenheten. SVERIGE 5
Diagram 1: 27-åringarnas boendeförhållanden, 1997 15 (procent) 7 6 5 62 62 6 59 57 53 57 52 51 49 4 3 1 22 15 28 21 21 21 23 17 18 21 19 19 26 25 22 21 22 23 29 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 Hos föräldrar Egen bostad Osäkra upplåtelseformer se att Stockholms län har lägst andel 41 procent unga vuxna med egen bostad. Därefter kommer Göteborgsregionen med 44 procent och Malmö och Lund med 49 procent. Högst andel unga vuxna med egen bostad finner man utanför storstadsregionerna. Där bor 53 procent i egen bostad. Jämfört med 13 så har andelen med egen bostad minskat med två procentenheter för hela riket, från 51 till 49 procent. I Göteborgsregionen är förändringen tre procentenheter från 48 procent 13 till 45 procent 15. I Stockholm har andelen med egen bostad minskat med en procentenhet sedan 13. I Malmö och Lund ligger andelen oförändrad på 49 procent. I övriga landet har andelen med egen bostad minskat med två procentenheter från 55 procent 13. Det är således Göteborgsregionen som har haft den största förändringen mellan 13 och 15. Ålder och kön inverkar på huruvida man bor i en egen bostad eller inte. Det är vanligare bland de äldre unga vuxna att ha egen bostad än bland yngre, vilket inte är så förvånande. 36 procent i åldern till 23 år har en egen bostad, att jämföra med 61 procent av dem som är mellan 24 och 27 år. Fler kvinnor än män bor i egen bostad, 52 respektive 47 procent. Sedan 13 har andelen unga kvinnor med egen bostad minskat med tre procentenheter. 15 bor fler kvinnor med andra- och tredjehandskontrakt än i eget boende. Bottennivå för andelen unga i hyresrätt Samtidigt som andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskar, minskar också andelen unga vuxna som bor i hyresrätt. 15 är det 27 procent som bor i hyresrätt, vilket är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 39 procent 1997. Även andelen som bor i eget hus har minskat, från tolv Diagram 2: Andel 27-åringar med egen bostad, 15 (procent) 6 5 4 42 45 49 53 49 3 1 Stockholms län Göteborgsregionen Malmö/Lund Övriga riket Riket SVERIGE 6
Diagram 3: Boendeförhållanden, eget boende, 1997 15 (procent) 45 4 35 3 25 15 1 5 39 4 39 35 35 29 32 28 28 27 12 14 14 13 14 15 16 16 15 16 11 8 8 1 8 9 9 8 8 6 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus procent 1997 till sex procent 15. Andelen som bor i bostadsrätt går däremot åt motsatt riktning och ökar svagt. 15 bor 16 procent i bostadsrätt, att jämföra med elva procent 1997. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Intressant att notera är även att endast 16 procent av de unga vuxna i Stockholms län bor i hyresrätt. Stockholms län skiljer sig således från Göteborgsregionen och Malmö och Lund där 27 procent av de unga vuxna bor i hyresrätt i båda regionerna. Högst andel som bor i hyresrätt finner man utanför storstadsregionerna där 32 procent bor i hyresrätt. Vanligast att få en hyresrätt genom kontakter De som har en hyresrätt med förstahandskontrakt 27 procent av de unga vuxna i landet fick svara på en fråga om hur de fick tag på sin bostad. Fyra av tio (41 procent) svarade att de fått sin bostad genom kontakter. Näst vanligaste sättet är att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag, vilket var tredje svarade (33 procent). På tredje plats kommer offentlig bostadsförmedling, vilket 23 procent svarade. Övriga tillvägagångssätt som de unga vuxna har angett är bland annat Blocket, lägenhetsbyte alternativt flytta in hos en partner som har bostad. Bostadsbrist i 156 kommuner Det är brist på bostäder i 156 av landets 29 kommuner 2. Bristen på bostäder är störst i storstadsregionerna och på högskoleorterna. För ungdomar är läget ännu värre 18 kommuner uppger att de har underskott på bostäder för ungdomar. Generellt är det bristen på lediga lägenheter som skapar svårig- 2 Boverket: Bostadsmarknadsenkäten 14, öppna data heter för ungdomar. Men i flera kommuner råder strukturell bostadsbrist, vilket innebär att det saknas bostäder för ungdomar trots att det är balans eller överskott på bostadsmarknaden i övrigt. Det kan bero på att de bostäder som är lediga är för dyra, att det finns för få små lägenheter eller att de lägenheter som är lediga är för stora för de flesta ungdomar. Det finns också ett antal kommuner (21 stycken) som menar att de lägenheter som är lediga inte ligger i områden som är attraktiva för ungdomar. Kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att kommunens invånare ska leva i goda bostäder 3. Kommunerna har alltså ett huvudansvar för planeringen av bostadsbyggandet, men staten har det yttersta ansvaret för att alla ska ha tak över huvudet. Med anledning av detta är det intressant att studera huruvida det finns offentliga bostadsförmedlingar respektive allmännyttiga bostadsföretag i kommunerna. Kommunala bostadsförmedlingar är ett viktigt verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av för att leva upp till sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. Det finns kommunala bostadsförmedlingar i cirka tio av landets 29 kommuner. När det inte finns bostadsförmedling så brukar lägenheter förmedlas av de allmännyttiga bostadsföretagen. Drygt kommuner har allmännyttiga bostadsföretag med bostadsköer. Majoriteten av dessa finns i kommuner utanför storstadsområdena och högskoleorterna 4. Hyresgästföreningen har undersökt kötiderna för hyresrätter i de flesta av landets bostadsförmedlingar 3 Lag (:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 4 Boverket: Bostadsmarknaden 14 SVERIGE 7
och allmännyttiga bostadsföretag 5. I genomsnitt krävs en kötid på 32 månader för att få en hyresrätt med ett rum och kök. För en tvårumslägenhet är kötiden strax under tre år. För den som behöver en fyra är kötiden i Sverige 41 månader, alltså cirka 3,5 år. Vart tredje allmännyttigt bostadsbolag har en kötid på över två år för enrumslägenheter. När det gäller fyror har fyra av tio bolag en kötid på över två år. Fler än någonsin bor i osäkra upplåtelseformer Andelen unga vuxna som bor i osäkra upplåtelseformer är större än den någonsin har varit under tidigare mätningar 1997 13. Tre av tio (29 procent) av dem som har flyttat hemifrån bor inte i egen bostad. Dessa bor i stället i osäkra upplåtelseformer, det vill säga delar bostad med kompisar, bor i studentbostad, hyr ett rum, har en bostad i andra hand, bor hos anhörig eller bor på något annat vis. 15 års mätning innebär en ökning med fyra procentenheter sedan 13. Totalt bor drygt 31 unga vuxna utan besittningsskydd i Sverige. De vanligaste av de osäkra upplåtelseformerna är att bo i andra hand respektive att bo i studentbostad. Tio procent av de unga vuxna bor i andra hand 15. Cirka 8 procent bor i studentbostäder. Andelen som bor i andra hand har växlat mellan 7 och 12 procent de senaste tio åren. Därefter är det vanligaste bland de osäkra upplåtelseformerna att bo med kompisar, vilket fyra procent uppger. I Göteborgsregionen samt i Malmö och Lund bor knappt en tredjedel av de unga vuxna i osäkra upplåtelseformer. I Stockholms län är andelen något lägre. I övriga landet återfinns den lägsta andelen boende i osäkra upplåtelseformer. Det finns således regionala skillnader som speglar hur bostadsmarknaderna ser ut i olika delar av landet 6. Det kan till stor del förklaras genom att en större andel unga vuxna i Malmö och Lund bor i studentbostad och hos kompisar än i övriga storstadsregioner. Högst andel unga vuxna som bor i andra hand finner man dock i Stockholms län. Boendet varierar också med civilstånd. Bland de som är gifta/sambo bor 73 procent i egen bostad, att jämföra med 33 procent av de som inte är gifta eller samboende. Särskilt anmärkningsvärt är att procent av de unga vuxna som har barn inte bor i egen bostad 7. Det finns sannolikt ett mörkertal vad gäller andelen som bor i osäkra boendeförhållanden. Det är alltså troligt att fler unga vuxna bor i osäkra upplåtelseformer än vad som syns i mätningarna. Det beror på att de som bor i andra hand är svårare att få kontakt med, eftersom de sannolikt inte alltid är skrivna där de bor och att de flyttar oftare. Diagram 4: Andel unga vuxna som bor i osäkra upplåtelseformer, 1997 15 (procent) 35 3 25 22 21 21 21 23 28 22 26 25 29 15 1 5 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 5 Ett land fullt av bostadsköer, Hyresgästföreningen 14 6 I Malmö och Lund bor 32 procent av de unga vuxna i osäkra boendeförhållanden. I Göteborgsregionen är motsvarande andel 32 procent och i Stockholms län 29 procent. Utanför storstadsregionerna bor 23 procent i osäkra boendeförhållanden. 7 Detta inkluderar alla unga vuxna med barn som inte bor i egen bostad, det vill säga både de som bor hos föräldrar och de som bor i övriga upplåtelseformer. SVERIGE 8
Diagram 5: Antal unga vuxna som bor i osäkra upplåtelseformer, 1997 15 (antal) 35 3 25 6388 183712 185982 174559 196656 244191 429 258757 264763 31275 15 1 5 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 Diagram 6: Fördelning i olika osäkra upplåtelseformer, 1997 15 (procent) 14 12 12 1 8 6 4 2 1 1 8 8 8 8 8 7 7 7 7 7 7 7 6 6 5 5 4 4 4 3 4 4 3 3 3 3 4 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 3 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 I andra hand I studentbostad Bor på annat sätt Med kompisar Hyr rum o.dyl Hos anhörig Fler bor i små bostäder Det blir vanligare att unga vuxna bor i mindre lägenheter. Andelarna som bor i ettor och tvåor ökar för varje mätning. Samtidigt minskar andelen som bor i bostäder som är större än två rum och kök. Trenden är alltså att unga tränger ihop sig i färre rum. De unga vuxna som bor i egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer. 24 procent av dem som har en egen bostad bor i högst ett rum och kök, att jämföra med 46 procent av dem som bor i osäkra upplåtelseformer. 15 bor 52 procent i minst två rum och kök, att jämföra med 51 procent 13. För gruppen som bor i egen bostad är det fler som bor i mindre bostäder. De som bor i ett rum och kök eller mindre har blivit fler, liksom de som bor i två rum och kök. Samtidigt har andelen som bor i större lägenheter än två rum och kök minskat. I år bor 24 procent i ettor eller mindre, 43 procent i tvåor och 33 procent i bostäder som är större än två rum och kök. Det tyder på att de som bor i egna bostäder fått minskade möjligheter och sänkt sina förväntningar på bostadsstorlek. Det finns även regionala skillnader vad gäller boendestorleken. I Stockholms län bor en högre andel i högst ett rum och kök i jämförelse med övriga storstadsregioner. Lägst andel som bor i högst ett rum och kök finner man utanför storstadsregionerna. Där SVERIGE 9
Diagram 7: Bostadsstorlek för sammanboende eller gifta utan barn, 1997 15 (procent) 6 5 47 46 48 44 47 49 48 49 46 48 4 42 45 41 43 3 4 38 4 35 38 35 2 rok Mer än 2 rok 1 11 9 1 13 13 13 12 15 15 17 Högst 1 rok 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 bor också en högre andel i boenden som är större än två rum och kök. Bostadsstorleken för dem som är sammanboende eller gifta utan barn har minskat i landet. I år bor 17 procent i bostäder som är ett rum och kök eller mindre, att jämföra med elva procent 1997. Samtidigt har andelen som bor i mer än två rum och kök minskat. I år bor 35 procent i bostäder som har minst två rum och kök, att jämföra med 42 procent 1997. Förändringarna är statistiskt säkerställda. 14 procent av sammanboende är trångbodda Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet, och några absoluta mått på trångboddhet finns inte. Vad som kan antas vara en acceptabel utrymmesstandard varierar i stället beroende på till exempel vilken relation man har till de människor man bor med. Ett sätt att mäta trångboddhet är dock att räkna på relationen mellan antal rum och antal boende, utan att bry sig om hur gamla de boende är eller i vilka relationskonstellationer de lever i. Gör man så, och räknar med att det bör finnas minst ett rum per individ, kan man se att 14 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda 8. 13 var motsvarande andel trångbodda 15 procent. 8 I dessa uträkningar ingår inte bostäder som är mindre än ett rum och kök, exempelvis bostäder med ett rum men med delad kokvrå eller kokskåp. Det kan antas att dessa svarande bor i studentbostäder och delar således inte själva rummet med flera personer. Skulle dessa inkluderas skulle andelen unga som ser ut att vara trångbodda att öka. Trångboddheten ökar ju fler man är som delar bostad. Bland tvåpersonhushållen bor 13 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i ett rum och kök. Bland trepersonhushållen bor 15 procent i ett eller två rum och kök. I de hushåll som består av fyra eller fler personer bor 29 procent i bostäder som består av mellan ett och tre rum och kök. Dyrare att bo i osäkra upplåtelseformer För gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer har boendekostnaderna fluktuerat, men mellan 13 och 15 har de stigit kraftigt. I årets undersökning uppger var tredje ung vuxen (32 procent) att de betalar mer än 4 kronor i månaden för sitt boende. Mellan 13 och 15 har andelen som betalar mer än 4 kronor i månaden ökat med nio procentenheter. Nästan var åttonde ung vuxen (12 procent) betalar mer än 5 6 kronor i månaden för sitt boende i osäkra upplåtelseformer. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan 13. Sannolikt är detta ett resultat av de nya regler som gäller vid uthyrning av bostadsrätter. Fler av dem som hyr bostäder på andrahandsmarknaden i storstadsområden tvingas betala högre hyra eftersom reglerna tillåter att bostadsrättsinnehavare får ta ut en högre hyra än de som hyr ut en hyresrätt. Privatuthyrningslagen som reglerar detta trädde i kraft 1 februari 13. Notera att andelen som betalar mer än 4 kronor i månaden för egen bostad minskade fram till 13 för att vända uppåt igen till 15. Numera betalar 42 procent mer än 4 kronor i månaden SVERIGE 1
Diagram 8: Boendekostnad på mer än 4 kronor i månaden, 3 15 (procent) 5 45 4 43 45 43 42 41 39 42 35 3 25 22 3 3 23 28 23 32 15 1 5 3 5 7 9 11 13 15 Egen bostad Övriga utanför föräldrahemmet Diagram 9: Genomsnittlig boendekostnad för boende hos föräldrar, 3 15 (kr) 1 3 1 25 1 1 15 1 1 1 5 1 95 9 85 8 1 261 1 175 1 78 1 82 1 59 1 32 1 9 974 1 3 5 7 9 11 13 15 jämfört med 39 procent 13. Sedan 1997 har andelen som betalar över 4 kronor varierat mellan 39 och 45 procent. De genomsnittliga boendekostnaderna för dem som bor hos sina föräldrar har ökat de senaste åren. Mellan 7 och 13 minskade siffran för att sedan öka 15. För tolv år sedan betalade unga vuxna 1 32 kronor i månaden hemma hos föräldrarna. I år är motsvarande siffra 1 261 kronor i månaden. Det är en ökning på 22 procent. 146 har svårt att klara sina boendekostnader En relativt stor andel, 81 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem. Andelen som uppger sig klara sina boendekostnader utan problem har dessutom ökat. 1997 uppgav 69 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem och 13 var motsvarande andel 79 procent. Det finns en mindre skillnad mellan de yngre och äldre unga vuxna. Bland 23-åringarna uppger 79 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem, samtidigt som 83 procent av 24 27-åringarna klarar sig utan problem. Här finns sannolikt ett direkt samband med etablering på arbetsmarknaden och vilka inkomster olika grupper har. Den mest utsatta gruppen är de som inte klarar sina boendekostnader så väl, de som uppger sig klara sina kostnader nätt och jämt, inte så bra eller mycket SVERIGE 11
dåligt 9. Denna grupp har visserligen minskat som andel och absoluta tal, men det är fortfarande drygt 146 unga vuxna som återfinns i denna grupp. Hur man anser sig klara sina boendekostnader varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. 84 procent av dem som har egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader utan problem, att jämföra med 77 procent av dem som bor i osäkra upplåtelseformer. 15 procent av dem som har egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra eller mycket dåligt. Motsvarande andel för dem som bor i osäkra upplåtelseformer är 21 procent. Unga i Malmö och Lund har det svårast att klara boendekostnaderna Hur man upplever sig klara sina boendekostnader varierar också något beroende på var i landet man bor. Utanför storstadsregionerna upplever 83 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem. I storstadsregionerna är andelen något lägre. I Göteborgsregionen uppger 81 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem, i Stockholms län 79 procent och i Malmö och Lund 77 procent 1. Det är alltså i Malmö och Lund som det finns störst andel unga vuxna som upplever att de har svårt att klara sina boendekostnader. Det är framförallt bland dem som bor i osäkra upplåtelseformer som det är svårt att klara kostnaderna. Tre av tio (3 procent) unga vuxna i Malmö och Lund som bor i osäkra upplåtelseformer har problem med boendekostnaderna. Var sjätte som flyttat hemifrån får stöd av föräldrar eller anhöriga En av sex unga vuxna (16 procent) som flyttat hemifrån får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är en minskning med fyra procent sedan 13, då var femte fick stöd av sina föräldrar. Det kan också jämföras med 13 procent 3 som är den lägsta andelen under perioden 3 15. Det finns flera möjliga förklaringar till att färre får stöd av sina föräldrar. En anledning kan vara att färre behöver detta stöd då de klarar sin ekonomi på egen hand. En annan anledning kan vara att föräldrar och anhöriga inte kan eller vill stödja sina barn i samma omfattning som tidigare. 9 18 procent uppger att de klarar sina boendekostnader nätt och jämt och två procent uppger att de inte klarar boendekostnaderna så bra alternativt mycket dåligt. 1 Detta gäller både de som bor i egen bostad och de som flyttat hemifrån men inte bor i egen bostad, dvs osäkra upplåtelseformer. De som bor i osäkra upplåtelseformer är mer beroende av sina föräldrars eller anhörigas stöd än de som bor i egen bostad. procent av dem som bor i osäkra upplåtelseformer får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 13 procent av dem med egen bostad. Även denna grupp har minskat sedan 13 då motsvarande siffror var 27 respektive procent. Ser man till hela gruppen unga vuxna, det vill säga även de som bor hemma hos sina föräldrar, råder stora skillnader beroende på ålder och civilstånd. 31 procent av de unga vuxna som är mellan och 23 år får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 16 procent av de mellan 24 och 27 år. En tredjedel har mindre att röra sig med än rimligt Hur mycket man har kvar när boendekostnaden är betald varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. Den grupp som har en egen bostad har mer kvar att röra sig med än den grupp som inte har en egen bostad. Detta beror sannolikt på skillnader i inkomster mellan dem som bor i egen bostad och dem som saknar egen bostad. En större andel av dem som bor i egen bostad arbetar heltid (59 procent) än de som bor hos föräldrar (36 procent) eller i osäkra upplåtelseformer (35 procent). När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige finns två vanligt förekommande referensvärden. Den första, riksnormen för försörjningsstöd, fastställs varje år av regeringen. Den andra utgår från Konsumentverkets beräkningar av månadskostnader för olika typer av hushåll. Riksnormen för försörjningsstöd ligger till grund för en del av det ekonomiska bistånd som socialtjänsten ger till ekonomiskt utsatta hushåll. Den grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och ska spegla en skälig konsumtionsnivå. Enligt riksnormen behöver en ensamboende 3 88 kronor varje månad för att betala sådant som mat, hygienartiklar och förbrukningsvaror. Arbetsresor, hushållsförsäkring och medlemskap i A-kassa ingår inte i riksnormen. Motsvarande summa för den som ingår i ett tvåpersonshushåll är 3 18 kronor 11. Riksnormen har inte ändrats sedan 13, vilket syns i siffrorna för hur många som uppger att de får försörjningsstöd från Försäkringskassan. 15 uppgav 2 procent unga vuxna att de fick socialbidrag jämfört med 2,8 procent 13. 11 Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 15 SVERIGE 12
Diagram 1: Så mycket har unga vuxna som flyttat hemifrån kvar att röra sig med när boendet är betalt, 15 (procent) 6 5 51 4 3 1 6 9 9 12 9 Mindre än 1 8 kr/mån 1 81-3 1 3 11-4 3 4 3-5 5 5 51-6 7 Över 6 7 kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 18 och 3 år runt 6 45 kronor varje månad för att ha råd med mat, hemförsäkring, telefon, kollektivtrafik och andra basala kostnader. Summan varierar något med kön, bostadsort och boendeförhållanden (sam- eller enboende) och inkluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräkningarna ska inte innebära en mycket låg standard, men inte heller någon lyxnivå 12. Drygt en tredjedel, 36 procent, av de unga vuxna som flyttat hemifrån har inte mer än 5 5 kronor kvar att röra sig med varje månad när boendet är betalt. Det innebär att de har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket bedömer som rimligt 13. Hur många unga vuxna bor kvar hemma? Var femte ung vuxen bor kvar hos föräldrarna Var femte ung vuxen ( procent) bor hemma hos sina föräldrar. Det är en minskning med 3 procentenheter sedan 13 men högre än 1997 då motsvarande andel var 15 procent. Hur stor andel som bor hos sina föräldrar varierar beroende på var i landet man bor. I Stockholms län bor 28 procent av de unga vuxna hos sina föräldrar. Motsvarande andel i Göteborgsregionen är 21 procent och i Malmö och Lund 17 procent. Åldern har 12 Konsumentverket: Koll på pengarna 15 13 36 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har mellan och 5 5 kronor kvar i månaden att röra sig med när boendet är betalt. 6 procent har över 5 5 kronor kvar. också betydelse. 31 procent av dem som är mellan och 23 år bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med nio procent av dem som är mellan 24 och 27 år. Det är också en större andel av männen, 26 procent, som bor hemma hos sina föräldrar, i jämförelse med 16 procent av kvinnorna; en trend som har återkommit varje år sedan undersökningens start 1997. Kvinnorna bor i stället i högre utsträckning i egen bostad. Bland dem som inte definierar sig som man eller kvinna bor 23 procent hos sina föräldrar. Fyra av fem skulle flytta hemifrån om de hade råd Bland dem som bor hos sina föräldrar uppger 6 procent att de absolut skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året. 7 procent uppger också att de absolut skulle vilja ha en egen bostad nu om de hade råd. Däremot är det bara 33 procent som absolut skulle ha råd med en egen bostad. Det innebär att fler som vill flytta hemifrån än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Om man slår samman dem som absolut vill lämna föräldrahemmet och dem som uppger att de kanske vill göra det så uppger drygt hälften (51 procent) av dessa att de skulle ha råd med en bostad, vilket är en minskning med två procentenheter sedan 13. Drygt fyra av fem (84 procent) säger att de skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året. Lika många uppger att de skulle vilja göra det om de hade råd. Billigt och praktiskt att bo hos föräldrarna På frågan om vilket eller vilka som är de främsta skälen till att man bor hos sina föräldrar svarade 44 procent att de inte har råd med eget boende och 42 SVERIGE 13
Diagram 11: Absolut vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, 1997 15 (procent) 8 7 6 5 4 3 56 67 3 51 64 33 68 69 66 64 65 62 64 59 6 61 39 41 39 33 3 76 69 69 62 7 6 33 32 33 1 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 Skulle absolut vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle absolut vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle absolut ha råd med egen bostad i dag Diagram 12: Vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, 1997 15 (procent) 1 9 8 86 83 84 8 87 79 87 83 85 84 85 81 87 86 88 87 85 83 84 84 7 6 5 5 54 64 59 53 59 5 51 53 51 4 3 1 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 Skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle ha råd med en egen bostad i dag Diagram 13: Främsta skälen till att bo hemma hos föräldrarna, 15 (procent) 8 7 6 5 4 3 1 34 Vill bo med föräldrar Vill bo med syskon 7 Billigt och praktiskt Observera att flera svarsalternativ fick anges 44 42 Har inte råd med eget boende Kan inte få bostad där jag vill bo 8 Annat SVERIGE 14
procent svarade att de inte kan få en bostad där de vill bo. Det vanligast förekommande skälet är dock att det är billigt och praktiskt, vilket 7 procent svarade. De ekonomiska fördelarna med att bo hos föräldrarna syns även i svaren gällande hur mycket man betalar i månadskostnad. 47 procent av dem som bor hos sina föräldrar betalar ingenting för boendet och drygt tre procent betalar över 4 kronor i månaden. Hur vill unga vuxna bo? Åtta av tio vill ha eget boende Den populäraste boendeformen hos unga vuxna är hyresrätten. I år uppgav 39 procent att det skulle passa dem bäst att bo i hyresrätt. Näst populärast är bostadsrätten, vilket 23 procent svarade. 19 procent svarade eget hus och sju procent hos föräldrarna. Fem procent uppgav att det skulle passa dem bäst att bo i studentbostad, medan tre procent svarade att dela bostad med kompisar. En procent uppgav att det skulle passa bäst att hyra rum eller dylikt. Den största förändringen sedan 13 gäller eget hus, som har ökat från 15 till 19 procent på två år. Efterfrågan på eget boende har fluktuerat något mellan 1997 och 15, liksom de olika upplåtelseformernas popularitetsgrad. 1997 ansåg 8 procent att eget boende, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, var den bäst passande boendeformen. 13 är motsvarande andel 78 procent för att sedan öka till 82 procent 15. 39 procent anser att hyresrätten passar bäst I årets undersökning anser 39 procent av alla unga vuxna att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. Det är en marginell minskning sedan 13 då motsvarande andel var 4 procent. I förhållande till 1997 har andelen som anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen dock minskat. 1997 uppgav 45 procent att hyresrätten var den bäst passande boendeformen. Eget hus ökar i popularitet. Nästan var femte (19 procent) uppger eget hus som den bäst passande boendeformen. Det har ökat sedan 13, men minskat sedan 1997 då 22 procent ansåg att eget hus var bäst passande. För bostadsrätten syns en trend med svagt ökande popularitet. 1997 uppgav 14 procent att bostadsrätten är den bäst passande boendeformen. I de senaste mätningarna 11 15 uppgår andelen till 23 procent. Vid en jämförelse av storstadsregionerna och övriga riket framgår att hyresrätten är mer populär i Göteborgsregionen än vad den är i Stockholms län, Malmö och Lund och övriga riket. Bostadsrätten är mest populär i Stockholms län, medan det egna huset är en betydligt mer populär boendeform utanför storstadsregionerna. Frågeställningen om vilken boendeform som är bäst passande kan tolkas i relation till vad som uppfattas som möjligt för unga vuxna. Det är troligt att många unga vuxna anpassar sina önskemål efter vad som är möjligt. I de delar av landet där förstahandkontrakt på en hyresrätt är mycket svåra att få för en ung vuxen så tenderar siffrorna att sjunka. Då väljs i stället en boendeform som är möjlig. Hyresrätten är förenad med flera krav som unga vuxna inte alltid uppfyller. Det kan vara krav på fast inkomst, vissa inkomstnivåer, goda referenser och att man inte har betalningsanmärkningar. Det kan vara så att en del unga vuxna inte bedömer hyresrätten som bäst passande bara för att det är svårt att klara dessa krav och att köerna är alltför långa. På samma sätt kan dyra bostadsrätter och villor utelämnas som realistiska alternativ för boendet. Två av tre mambos vill flytta Två tredjedelar (66 procent) av dem som bor hos sina föräldrar vill bo på något annat sätt, vilket är en ökning med sju procentenheter sedan 13. Endast 32 procent uppger att boende hos föräldrarna är den bäst passande boendeformen. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin sedan 5 då motsvarande andel var 46 procent. I faktiska tal innebär det att det i landet finns 142 unga vuxna som ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar 14. Det är alltså en minskning i antal, men en procentuell ökning sedan 13 då 59 procent eller 147 7 personer ville flytta hemifrån 15. Hyresrätten är den mest populära boendeformen bland de som bor hos sina föräldrar. I år tycker 35 procent av de som bor hos sina föräldrar att hyresrätt är den bäst passande boendeformen. 15 procent uppger bostadsrätten och sex procent uppger att eget hus är den bäst passande boendeformen. Det har skett några svängningar över tid i vad unga vuxna som bor hos föräldrarna anser vara den bäst passande boendeformen. Såväl hyresrätt som eget hus minskade fram till 13 för att sedan öka 14 Avrundat från 141 983. 15 Det totala antalet som bor hos föräldrarna har minskat från 25 615 till 214 411, vilket gör att antalet som vill flytta blir mindre 15 än 13 trots att andelen har ökat från 59 till 66 procent. SVERIGE 15
Diagram 14: Bäst passande boendeform, 1997 15 (procent) 6 5 4 45 46 48 44 41 37 39 39 4 39 3 1 22 14 19 19 21 17 15 17 25 22 23 23 23 18 19 19 15 15 Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus 1997 1999 1 3 5 7 9 11 13 15 Diagram 15: Bäst passande boendeform för de som bor hos föräldrar, 1997 15 (procent) 4 35 3 25 32 35 15 15 1 5 3 4 1 6 Föräldrar Anhörig Kompisar Studentbostad Hyra rum Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Annat igen i årets mätning. Hyresrätten har stigit från 33 procent 13 till 35 procent 15, men det är fortfarande en stor minskning sedan 3 då 39 procent uppgav att hyresrätten var den bäst passande boendeformen. Även andelen som uppgett eget hus som bäst passande minskade fram till 13 då fyra procent föredrog hus. I årets mätning har andelen stigit till sex procent. Bostadsrätten har ökat i popularitet de senaste åren och har ökat någon procent varje år. Mellan 13 och 15 ökade bostadsrätten med en procentenhet, från 14 till 15 procent som uppgav att bostadsrätt är den bäst passande boendeformen. Flest vill bo i ettor och tvåor De som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna fick frågan om hur stor den önskade bostaden skulle vara. 18 procent vill ha högst ett rum och kök, 37 procent vill ha två rum och kök och 42 procent vill ha mer än två rum och kök. Den efterfrågade bostadsstorleken har minskat de senaste åren. 7 uppgav 46 procent att de ville ha mer än två rum och kök, att jämföra med 42 procent 15. I jämförelse med 7 efterfrågas i år i stället bostäder som är på högst ett rum och kök något mer, liksom bostäder på två rum och kök. Två rum och kök är den bostadsstorlek som är mest önskad, både hos 23-åringarna och 24 27-åringarna. Den yngre gruppen efterfrågar däremot ett rum och kök i högre utsträckning än den äldre gruppen, medan den äldre gruppen efterfrågar mer än två rum och kök i högre utsträckning. Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd. Bland de som är gifta eller sammanboende är det vanligast att efterfråga tre rum och kök. Bland de som inte är gifta eller sammanboende är det vanli- SVERIGE 16
Diagram 16: Storlekspreferenser på boendet för de som inte anser att det passar bäst att bo hos föräldrarna, 7 15 (procent) 5 45 4 35 3 25 15 46 44 35 35 17 16 39 41 36 37 18 42 37 Mer än 2 rok 2 rok Högst 1 rok 1 5 7 9 11 13 15 gast att efterfråga två rum och kök. De unga vuxna i storstadsregionerna har mer blygsamma önskemål på bostadsstorleken än vad de unga vuxna i övriga riket har. Flest vill dela bostad med en annan vuxen Mer än hälften, 55 procent, av dem som inte anser att boende hos föräldrarna är bäst passande, vill dela bostaden med en annan vuxen. Fyra av tio (39 procent) föredrar att bo själva. Fem procent vill dela bostaden med fler vuxna, vilket är en ökning med två procentenheter sedan 13. 24 27-åringarna vill i högre grad än 23-åringarna dela bostad med en annan vuxen, vilket sannolikt hör ihop med att den äldre gruppen i högre utsträckning redan är samboende eller gifta. Yngre män är den grupp som helst vill bo ensamma 51 procent av männen i åldern 23 år vill bo ensamma. Det kan jämföras med 42 procent för kvinnorna i samma ålder eller 29 procent för kvinnorna som är 24 27 år. Bland dem som bor hos sina föräldrar, men hellre skulle vilja bo på annat sätt, vill bara 32 procent dela bostad med en annan vuxen. 64 procent vill bo ensamma. Bland dem som i nuläget är gifta eller samboende vill tre procent bo ensamma. Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag En tredjedel (33 procent) av alla de unga vuxna som inte anser att boende hos föräldrarna är bäst passande kan betala högst 4 kronor i månaden för boendet. 61 procent kan betala mer än 4 kronor. Detta är dock en fråga med ett relativt högt svarsbortfall (5,3 procent), vilket kan tolkas som ett uttryck för den osäkerhet många unga vuxna känner inför att förutse och planera sin ekonomi. Hur mycket man kan betala kan sättas i relation till hur mycket de som har lämnat föräldrahemmet betalar för sitt boende i dag. 38 procent av dem som lämnat föräldrahemmet betalar mer än 4 kronor i månaden. Detta innebär att många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag. Den yngre gruppen ( 23 år) har lägre betalningsförmåga än den äldre gruppen (24 27 år). De som bor hemma hos sina föräldrar har också en lägre betalningsförmåga än de som flyttat hemifrån och bor i egen bostad 16. Olika betalningsförmåga för upplåtelseformerna Vilken betalningsförmåga man har hänger också ihop med vilken typ av boende man efterfrågar. De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga, följt av dem som efterfrågar bostadsrätt och dem som efterfrågar hyresrätt. Betalningsförmågan hos de olika grupper som efterfrågar olika boenden kan jämföras med kostnaden för dessa boenden. En hyresrätt på ett rum och kök i Sverige, byggd mellan 1941 och 198, kostade 14 i genomsnitt 3 65 kronor i månaden. En tvåa byggd under samma period kostade i genomsnitt 4 9 kronor i månaden. Hyror varierar dock mycket, bland annat beroende på när huset är byggt och om det har renoverats. En enrumslägenhet i ett hus som är byggt efter 199 kostade 14 i genomsnitt 5 kronor 16 Bland de som bor hos sina föräldrar kan 54 procent betala mer än 4 kronor i månaden. Bland de som bor i egen bostad kan 68 procent betala mer än 4 kronor i månaden. SVERIGE 17
i månaden och en tvåa i genomsnitt 6 3 kronor 17. Det innebär att de flesta, cirka tre fjärdedelar, av de unga vuxna som efterfrågar hyresrätter därmed bör ha råd att bo ensamma i en enrumslägenhet, såtillvida det inte är en nyproducerad lägenhet. Färre än hälften skulle ha råd med en nyproducerad lägenhet. Kostnaden för en bostadsrätt varierar beroende på var i landet den ligger. Under perioden januari till mars 15 var genomsnittspriset för en bostadsrätt på ett rum och kök 1,54 miljoner kronor och månadsavgiften var i genomsnitt 2 18 kronor 18. Vid köp av en bostadsrätt krävs att köparen står för 15 procent av köpeskillingen i kontantinsats, vilket i det här exemplet skulle innebära 231 kronor. Räntekostnaderna för lånet till en sådan bostad uppgår till 1 38 kronor i månaden 19. De flesta unga har inte egna pengar till kontantinsatsen, utan skulle behöva låna även dessa. Det skulle då ske som ett blancolån med högre ränta. Räntan för ett sådant lån skulle bli 633 kronor i månaden. Totalt sett skulle månadskostnaden för en genomsnittslägenhet vara 4 19 kronor 21. Det innebär att cirka hälften av de unga vuxna som efterfrågar bostadsrätt bör klara denna månadskostnad 22. Även priset för småhus varierar beroende på var i landet huset ligger. I landet som helhet kostade i början av 15 ett småhus i genomsnitt 2,56 miljoner kronor 23. Med samma genomsnittliga ränta som i exemplet med bostadsrätten skulle ett lån för ett genomsnittligt småhus uppgå till 2 3 kronor i månaden 24. Kontantinsatsen uppgår till 384 kronor och skulle kosta 1 52 kronor i månaden om det tas som ett blancolån. Med en driftskostnad på 3 kronor i månaden blir det en total månadskostnad på 6 35 kronor. Det innebär att cirka tre fjärdedelar av de unga vuxna som efterfrågar eget hus bör klara denna månadskostnad. 17 SCB: Ny månadshyra per lägenhet året efter undersökningsåret, kr efter region, nybyggår/värdeår, årsintervall, lägenhetstyp och tid 18 Uppgift från Mäklarstatistik. Beräkningen är ett medelvärde av 3 38 sålda lägenheter i riket. 19 Beräknat med en ränta på1,81 % som är den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån enligt SCB:s finansmarknadsstatistik december 14. Genomsnittlig ränta för blancolån var 4,7 procent 13 enligt Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden 14. 21 Kostnaderna för ett lån på 1 39 kronor, med 1,81 procents ränta efter skatteavdrag, samt genomsnittlig månadsavgift. Beräkningarna förutsätter att man inte amorterar. 22 57 procent av de unga vuxna som efterfrågar bostadsrätt kan betala mer än 4 kronor i månaden. Kostnaderna i exemplet är avrundade. 23 SCB: Småhusbarometer. Priset avser perioden januari mars 15. 24 Kostnaden för ett lån på 2 176 kronor, med 1,81 procents ränta, efter skatteavdrag. Unga utanför storstäderna mest rörliga En majoritet, 55 procent, av de unga vuxna i landet planerar att bo kvar det närmaste året. 24 procent uppger att de planerar att flytta inom samma kommun som de bor i för tillfället. Hur flyttbenägen man är hör ihop med hur man bor för tillfället. Bland dem som har en egen bostad tänker 67 procent stanna där de bor nu. Mest flyttbenägna är de som bor hos sina föräldrar. Bland dem tänker 37 procent stanna kvar i föräldrahemmet det närmaste året. Däremellan hamnar de som flyttat hemifrån, men inte har en egen bostad. Bland dem planerar 47 procent att stanna där de bor nu. De som bor i övriga landet, alltså utanför Stockholms- och Göteborgsregionerna, är mer benägna att röra på sig än sina jämnåriga i storstadsområdena. Åtta procent av de unga vuxna som bor i övriga landet svarar att de planerar att flytta till en annan del av landet det kommande året. Det handlar om drygt 54 unga vuxna. Det kan jämföras med de fyra procent i Malmö/Lund respektive tre procent i Göteborgsregionen som planerar att flytta till övriga landet. I Stockholms län planerar endast två procent att flytta till en annan del av landet. 353 vill ha en egen bostad men saknar det i dag Det är stor skillnad mellan hur unga vuxna bor och hur de vill bo. Det är många fler som vill bo i hyresrätt, bostadsrätt och eget hus än som faktiskt gör det. Totalt sett bor 1 72 131 unga vuxna i landet. I faktiska tal innebär skillnaderna följande: 292 6 unga vuxna bor i egen hyresrätt. 418 vill göra det. 171 8 unga vuxna bor i egen bostadsrätt. 251 vill göra det. 61 5 unga vuxna bor i eget hus. 9 vill göra det. Det betyder att sammanlagt är det 525 9 unga vuxna som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus. 353 25 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus men saknar det i dag 26. Tidigare har Malmö använts som jämförelse, men det räcker inte 25 Avrundat från 352 517 26 Observera att detta räknesätt bortser från att det kan finnas unga vuxna som exempelvis bor i bostadsrätt, men som tycker att hyresrätt är den bäst passande boendeformen. Räknesättet utgår således från att de som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus anser att det är den bäst passande boendeformen. Det ska även tilläggas att detta är avrundade värden. SVERIGE 18
Diagram 17: Nuvarande och bäst passande boendeform, 15 (procent) 39 45 4 35 3 25 15 1 7 5 8 5 3 1 2 3 27 1 23 19 16 14 6 Nuvarande boende Bäst passande boendeform Föräldrar Anhörig Med kompisar Studentbostad Hyr rum och dylikt Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Annat inkl. andra hand längre. För att illustrera hur många 353 människor är så behöver man lägga ihop Malmös befolkning på cirka 318 invånare med Vellinges cirka 34 27. Det kan också jämföras med hela Uppsala läns befolkning på cirka 349 invånare. 221 bostäder behövs för att täcka behoven Om man räknar med att det i varje eget hus bor två vuxna och att antalet unga vuxna per hyresrätt och bostadsrätt skulle vara lika stort som det är i dag, uppgår behovet hos de 353 unga vuxna som saknar och vill ha egen bostad till 91 hyresrätter, 56 4 bostadsrätter och 73 7 egna hus. För att fylla behovet hos de 353 unga vuxna som saknar och efterfrågar egna bostäder skulle det alltså totalt behövas 221 28 bostäder. De efterfrågade bostäderna och den nämnda bristen kan sättas i relation till bostadsbyggandet i landet. Totalt sett har det i Sverige under 13 byggts i genomsnitt 23 3 bostäder per år: 7 75 hyresrätter, 7 33 bostadsrätter och 8 26 egna hus 29. De senaste åren har bostadsbyggandet ökat något jämfört med tidigare år, men det är fortfarande långt under behoven. Om byggandet fortsätter i samma takt så kommer det att ta nästan tio år att bygga ikapp den brist som finns för unga vuxna 3. Men det förutsätter att det inte finns en efterfrågan 27 Befolkningsuppgifter 14-12-31, SCB 28 Avrundat från 221 96 29 Information från SCB om färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och tid. 3 221 bostäder behövs. Det byggs i genomsnitt 23 3 per år. 221 / 23 3 = 9,48 år. på bostäder bland andra åldersgrupper, vilket givetvis inte är ett realistiskt antagande. För den som står utan bostad är det uppenbart vad bostadsbrist betyder. Den är ständigt närvarande och gör att du inte kan planera din framtid. Du kanske bor i en andrahandslägenhet eller hyr ett rum. När du inte längre får bo kvar så börjar jakten på en annan bostad. Enligt Boverkets definition är det brist på bostäder när efterfrågan överstiger utbudet. Större delen av de kommuner som ingår i den här undersökningen uppger att de har brist på bostäder enligt denna definition 31. Det ställer stora krav på bostadsbyggandet och bostadspolitiken i Sverige. Det går att minska bostadsbristen för unga vuxna Reglerna som styr byggande och bostadsplanering håller på att förändras. Många regler förenklas genom att samhällets krav sänks eller tas bort. Syftet är att öka byggandet så att fler kan få en bostad. Men det är inte säkert att det ger bostäder för alla eftersom bostadspolitiken till största del varit inriktad på marknadslösningar. Det betyder att det är betalningsförmågan som styr vilka som kan efterfråga bostäder det är stor skillnad på en efterfrågestyrd bostadspolitik och en behovsstyrd. En framtida social bostadspolitik behöver ha en balans mellan marknad och behov. Samhället har redan ett ansvar för att alla ska kunna bo i goda bostäder till rimliga kostnader. Detta behöver omsättas i praktisk handling på statlig och kommunal nivå. 31 Boverket: Bostadsmarknaden 14 SVERIGE 19
Sedan våren 15 finns det statliga investeringsstimulanser för bostadsbyggande. Det är ett bra sätt att öka byggandet av hyresrätter. Det kommer inte att lösa boendet för alla de unga vuxna som behöver en bostad i dag, men det kommer att göra det lite lättare. Stimulanserna är i huvudsak riktade till små lägenheter i landets tillväxtområden. De är villkorade med riktvärden för hyrorna, vilket ska garantera att fler har råd att bo där. Investeringsstimulanser behövs för att utjämna de skillnader som finns i beskattningen av bostäder. På längre sikt behöver boendeskatterna förändras. Bostaden är inte som vilken vara som helst. Bostaden är en grundläggande rättighet och en förutsättning för vår gemensamma välfärd, tillväxt och sysselsättning. Vi behöver därför en social bostadspolitik i Sverige där hyresrätten kan vara en upplåtelseform som löser många människors behov av bostad. Det är enbart genom att bygga fler bostäder som bostadsbristen kan undanröjas och som Sverige kan byggas starkt. Alla har rätt till en god bostad till rimlig kostnad även unga vuxna. Åtgärder för ökat byggande Hyresgästföreningen har tagit fram ett förslag till en ny bostadspolitik. I denna återfinns flera åtgärdsförslag för att undanröja bostadsbristen i Sverige, varav några finns presenterade nedan. Utöver dessa kan det även finnas andra åtgärder att vidta, med den gemensamma nämnaren att göra det mer ekonomiskt att bygga. Hyresgästföreningens åtgärdsförslag: Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter Borttagen fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria underhållsfonder för hyresrätter ROT-avdrag till hyresrätter Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter Använd de allmännyttiga bostadsbolagen för att se till att alla medborgare i kommunen erbjuds bra bostäder Undersökningsmetod Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 1997 genomfört en undersökning om unga vuxnas boende. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan och 27 år i Sverige. 15 års undersökning genomfördes mellan 3 februari och 21 mars 15. Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av de unga vuxna som inte svarade i telefon. 4 431 unga vuxna svarade; 1 16 i Göteborgsregionen, 1 15 i Malmö och Lund, 1 115 i Stockholms län och 1 15 i övriga riket. Totalt sett bor det 1 72 131 personer mellan och 27 år i Sverige. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varpå resultatet visar på skattningar av verkliga förhållanden. I resultatredovisningen kommer statistiskt signifikanta och icke statistiskt signifikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 95-procentigt konfidensintervall 32. För att korrigera för eventuellt selektiva bortfall har poststratifiering gjorts med avseende på de sju urvalsgrupperna, kön samt födelseår. Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det svarsbortfall som överstiger en procent. För mer utförlig information om undersökningsmetoden och de frågor som ställdes, se den bifogade metodbilagan. Referenser Boverket: Bostadsmarknaden 14 Boverkets indikatorer, november 14 Konsumentverket: Koll på pengarna 15 Lag (:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Mäklarstatistik, prisnivåer bostadsrätter SCB: Småhusbarometern SCB: Finansmarknadsstatistik, 15 SCB: Statistikdatabasen, månadshyra Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 15 32 Att ett 95-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 95-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen. Jonas Hagetoft, utredare Hyresgästföreningens riksförbund SVERIGE