Unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands län år

Transkript

1 Unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands år Västeråsversionen Sven Bergenstråhle

2 Sammanfattning Årets undersökning av unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands visar att de ungas bostadsefterfrågan har ökat sedan år 2005 samt att deras ekonomi förbättrats. Däremot har deras boendesituation inte förbättrats. Andelen med egen bostad har minskat i Västmanlands och andelen mambo har ökat. I Västerås krävs det hyresrätter, bostadsrätter och egnahem med rimliga hyror/priser för att tillfredsställa de ungas efterfrågan. I hela et handlar det om bostäder. Med tanke på att antalet unga vuxna kommer att öka de närmaste åren krävs en större satsning för att klara bara de unga vuxnas efterfrågan. Resultat i sammandrag Andelen i eget boende (i hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem) har minskat i Västmanlands från 65 procent år 2005 till 58 procent.. Andelen som bor i andra eller tredje hand har troligen ökat i Västmanlands från 7 till 10 procent. Andelen som bor hos förälder (mambo) har ökat i Västmanlands från 13 till 19 procent. I Västerås och Västmanlands är andelen som efterfrågar en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem) procent, men den har inte ökat säkert från år De som idag inte har ett eget boende efterfrågar framför allt hyresrätt och betydligt mer sällan bostadsrätt. De mest efterfrågade boendeformerna i undersökningen är annars hyresrätt och bostadsrätt. Bostadsefterfrågan ökar sedan år I Västerås skulle det behövas cirka och i Västmanlands hyresrätter, bostadsrätter och egnahem för att tillfredställa de ungas efterfrågan. Byggandet skulle behöva öka mer än vad Boverket angett och byggpriserna måste sänkas för att de unga ska få möjlighet till ett eget boende. En hyreslägenhet eller en bostadsrätt om ett rum och kök (där alltså en person bor) får för många (47 procent) inte kosta mer än kronor i månaden för dem i Västmanlands. En betydande andel (27 procent) kan inte betala mer än högst kronor i månaden. Resultaten tyder på att det är dyrare bo i andra boendeformer än i en egen bostad. De nuvarande priserna på framförallt egnahem men även bostadsrätter är ett hinder för många av dem som efterfrågar dessa upplåtelseformer. Däremot skulle många unga ha råd att bo i mindre, ej nybyggda hyresrätter. En stor andel av de unga vuxna är fattiga, cirka 28 procent. Men andelen har minskat från år 2005 då den var hela 43 procent i Västmanlands. De unga har fått bättre ekonomi sedan år

3 Förord SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat cirka unga vuxna i åldern 20 till 27 år i hela Sverige om deras nuvarande bostadssituation och framtida boendepreferenser av de intervjuade finns i Uppsala (555) och Västmanlands (548). Intervjuerna genomfördes mellan den 19 februari till 8 april, Jag kallar dem för unga vuxna, eftersom de faktiskt är vuxna. Deras föräldrar har inget försörjningsansvar. Det upphör när barnen går ut gymnasiet. De ska alltså kunna stå på egna ben, leva ett eget liv. Men hur många kan göra det? Hur många har en egen bostad med riktigt besittningsskydd? Hur många tvingas bo kvar hos föräldrar mot sin vilja? Undersökningen är upplagd på samma sätt och med samma frågor som tidigare undersökningar som genomförts 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 i hela Sverige. Detta är andra gången som urvalet utvidgats för att möjliggöra särredovisning av förhållandena i Uppsala och Västmanlands samt i både Uppsala och Västerås kommuner. Detta gör det möjligt att studera eventuella förändringar. I denna undersökning har ett par frågor om tillkommit om hur mycket de kan betala för en bostad, hur stor den behöver vara samt hur många vuxna som ska bo i den. Resultaten redovisas dels för hela Uppsala och hela Västmanlands samt för Uppsala och Västerås kommuner. Jag drar också vissa slutsatser om hur det ser ut i Uppsala utom Uppsala samt i Västmanlands utom Västerås. I sammanfattningen i denna rapport redogörs endast för resultaten i Västerås och Västmanlands. Urvalets storlek gör det ibland meningslöst att redovisa resultat för en delgrupp, eftersom de bygger på ett litet antal observationer och resultaten därför får en stor statistisk osäkerhet. Särskilt osäkra är siffrorna för den grupp som bor hos föräldrar, mambo. Jag vill passa på och tacka för den hjälp jag fått av Daisy Pettersson, Uppsala kommun, Lars Bengtsson, Bostads Västerås, Gunnar Lignell, Västerås kommun samt inte minst Georg Hardt, Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle och kollegan på Riksförbundet, André Johansson. Landskrona i maj 2007 Sven Bergenstråhle boendeforskare 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Resultat i sammandrag...2 Förord...3 Undersökningsresultat i sin helhet...5 Hur bor de unga vuxna?...5 Andel i eget boende har minskat i Västmanlands...5 Andelen i andra eller tredje hand har ökat i Uppsala...5 Andelen mambo har ökat i Västmanlands...7 Kvinnor flyttar tidigare än män från föräldrar...7 Boendekostnader, bostadsstorlek och hushållstyp - nu...7 En stor majoritet betalar högst kronor i månaden...7 Flertalet med egen bostad bor i minst 2 rk...8 Majoriteten med egen bostad är samboende...8 Nästan alla har dusch- eller badrum i bostaden...9 Fler klarar sina boendekostnader utan problem...9 Färre med egen bostad får stöd av förälder...10 Efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad...10 Cirka 8 av 10 vill ha en egen bostad rk mest efterfrågad storlek...11 En majoritet vill dela bostaden...12 Stora skillnader i betalningsförmåga...13 De som efterfrågar egnahem kan betala mest men räcker det?...14 Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt...14 Betalningsförmågan störst bland dem som har egen bostad idag...15 Betalningsförmågan bland studentboende lägst i Uppsala...15 Beräknad bostadsefterfrågan...16 Ökad bostadsefterfrågan i båda städer och...16 Om behov och efterfrågan en diskussion av skattningen...16 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ger inte fler bostäder...17 Sysselsättning och ekonomi - alla...17 Fler heltidssysselsatta i Västerås och Västmanlands...17 Färre får A-kassa i Uppsala och Västerås...18 Mindre svårt för unga att få bostad i Uppsala...18 Färre fattiga bland de unga...18 Andelen samboende utan barn ökar...19 Önskemål och förhållanden - mambo...20 Nästan alla vill flytta hemifrån...20 Nästan alla vill ha en egen bostad - om de hade råd...20 Men 6 av 10 har råd idag...20 Billigt och praktiskt - skäl till mambo...20 Var tredje mambo har haft eget boende...21 Varannan mambo har ingen boendekostnad...21 Mambor i Uppsala får stöd av förälder...21 Bäst passande för mambo: Bo hemma eller i hyresrätt...22 Ett fåtal mambo har hemmavarande barn...22 De framtida bostadsbehoven i en...22 Hur skapa de bostäder som behövs?...23 Generationsklyftan...23 Byggbehov i Uppsala och Västerås...23 Några fakta om och kommuner...24 Befolkningsutveckling för åringar...24 Uppsala...24 Västmanlands...24 Bostadsmarknad...24 Uppsala...25 Uppsala kommun...25 Västmanlands...27 Västerås kommun...27 Tabeller...29 Beskrivning av bostadsundersökning april

5 Undersökningsresultat i sin helhet Hur bor de unga vuxna? Andel i eget boende har minskat i Västmanlands I undersökningen ställdes frågan: Hur bor du idag? Till dem som svarade Äger eller har egen bostad med förstahandskontrakt, ensam eller tillsammans med make/maka, sambo ställdes frågan: Bor du i hyreslägenhet, bostadsrätt/insatslägenhet eller eget hus? I Uppsala stad har 44 procent av de unga vuxna en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, egen bostadsrätt eller egnahem) 1, medan denna andel är betydligt högre i Västerås stad, 57 procent, och i Västmanlands, 58 procent. Dock har andelen minskat från 65 procent år 2005 till 58 procent i år. I Uppsala är andelen bara 46 procent. Jämfört med undersökningen 2005 är det inga säkra skillnader. 20 procent av dem i Uppsala bor i egen hyresrätt jämfört med 29 procent i Västerås. Data tyder också på att denna andel kan ha ökat i Uppsala från 15 procent år I Uppsala bor 21 procent i egen hyresrätt jämfört med 28 procent i Västmanlands. I Västmanlands tyder data på att denna andel kan ha minskat från 33 procent år Andelen som bor i bostadsrätt är ungefär lika hög i båda städerna och en, nämligen cirka 20 procent. Andelen som bor i egnahem är lägre i Uppsala än i Västerås. Skillnaden är densamma mellan en. Andelen har dessutom minskat sedan 2005 i Uppsala. Andel i eget boende år Eget boende Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands i form av Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Övrigt eget Summa Det är en lägre andel bland åringarna än bland åringarna som har eget boende. Och det är betydligt högre andelar som bor kvar hos föräldrarna, 22 procent i Uppsala och Västerås samt 25 procent i Uppsala och 21 procent i Västmanlands. Andel i eget boende och ålder år 2007 Andel i eget boende Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Övrigt eget S:a eget boende Andelen i andra eller tredje hand har ökat i Uppsala ndelen av övriga som flyttat från föräldrar är 43 procent i Uppsala, men bara 27 procent i Västerås. Det beror främst på den höga andel, 20 procent, i Uppsala som bor i studentbostad jämfört med i Västerås, 10 procent. Anmärkningsvärt är den ökade andelen 1 Det är boende med besittningsskydd. 2 Skillnaden är dock inte statistiskt säker på 95-procentsnivån, men väl på 90-procentsnivån. 5

6 som bor i andra eller tredje hand i Uppsala och Uppsala, från 6 till procent. Även i Västmanlands kan andelen ha ökat. 3 Att bo med kamrater utan kontrakt, att hyra rum och att hyra i andra eller tredje hand medför att man inte har ett ordentligt besittningsskydd. Problemen och osäkerheten vid andrahandsboende har kartlagts i en rapport. 4 Det är vidare osäkert vilket besittningsskydd den har som delar bostad med kamrater. Den som skrivit på kontraktet sitter säkert (om han/hon har råd att bo kvar om de andra flyttar), men de som delar lägenhet med kontraktsinnehavaren är egentligen bara inneboende. Det förekommer dock att bostadsföretag tillämpar en modell där personer som delar en större lägenhet har kontrakt på bara sin del. I denna undersökning torde denna typ av boende falla under begreppet studentbostäder. Studentboende har inget riktigt besittningsskydd. Rätten att bo kvar är villkorad till att man studerar och håller en viss studietakt. Man kan se det som en form av tjänstebostad. I Uppsala och Västerås krävs det i allmänhet att man klarar 10 poäng per termin för att få bo kvar. Klarar man inte detta krav kan man förlora studentbostaden. I Studentstaden i Uppsala har man infört möjligheten att ta upp till ett års studieuppehåll en gång under studietiden, vilket innebär en viss uppmjukning. Merparten av studentbostäderna i Uppsala är korridorrum, medan merparten i Västerås är lägenheter Andel i övrigt boende utanför föräldrahemmet år Övriga Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands ej mambo Anhörig Kompisar Studentbostad Hyr rum Andra hand Annat Summa I Uppsala är det ungefär lika stor andel bland och åringar som bor i studentbostad, medan det i Västerås är mera ovanligt att bo i studentbostad när man är år. I Uppsala bor de yngre oftare med kompisar än de äldre. I Västerås är den boendeformen mycket ovanlig. Boende i andra eller tredje hand är vanligare bland de äldre än de yngre i Uppsala, vilket måste betraktas som ett oväntat utfall. Andel i övrigt boende utanför föräldrahemmet och ålder 2007 Andel i övrigt boende Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Anhörig Kompisar Studentbostad Hyr rum Andra hand Annat Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentnivån, men väl på 90-procentsnivån. 4 Andersson B, Lindén A-L (1990) Andrahandsboende ungdomar - villkor och omfattning, BFR R 69:1990. Se även SOU 2007:14: Renovering av bostadsmarknad efterlyses Om ungas möjlighet till egen bostad. Huvudbetänkande från Boutredningen s samt tillhörande Rapport 1 s

7 Andelen mambo har ökat i Västmanlands Andelen som bor hos förälder (mambo) skiljer sig inte statistiskt säkert mellan de båda städerna eller en. Däremot har denna andel ökat i Västmanlands från 13 till 19 procent. Andel som bor hos förälder år Bor hos Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands förälder Mambo Framför allt Uppsala men även Västerås är städer dit unga flyttar medan de omgivande kommunerna i respektive är utflyttningskommuner för denna åldersgrupp. Det skulle tala för höga andelar med eget boende eller studentboende och lägre andelar som bor kvar hos föräldrarna, eftersom många kommit flyttande från andra kommuner. I Västerås är dock bostadsmarknaden i balans. Kommunen garanterar också att de som ska studera på Mälardalens högskola och kommer från andra kommuner ska få en bostad. Det är stora skillnader i andelen mambo bland åringar och åringar. I Uppsala är andelen mambo 27 procent bland de yngre och 5 procent bland de äldre. Även i Västmanlands är skillnaderna stora, 27 respektive 10 procent. Om man jämför städer och framgår att andelen mambo inte skiljer sig bland de yngre, medan andelen mambo är högre bland de i åldern år i Västerås och Västmanlands än i Uppsala och Uppsala. Detta trots att det torde vara lättare att få en egen bostad i Västerås och Västmanlands. Andel som bor hor förälder och ålder 2007 Bor hos Uppsala Västerås Uppsala Västmanförälder lands Mambo Kvinnor flyttar tidigare än män från föräldrar I båda en är andelen mambo högre bland män än bland kvinnor. I Uppsala stad är det däremot inga säkra skillnader, antagligen beroende på att många unga flyttar från föräldrahemmet i en annan kommun för att kunna studera i Uppsala. Och det är lika för män och kvinnor.. Andel mambo och kön år år Bor hos förälder Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Mambo Boendekostnader, bostadsstorlek och hushållstyp - nu En stor majoritet betalar högst kronor i månaden I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket betalar du själv för ditt boende? Du skall även räkna med den hyra som Du betalar till Dina föräldrar för Ditt rum. Frågans utformning innebär att samboende som delar på boendekostnaderna får en lägre utgift än ensamboende för en lika stor lägenhet. 65 procent av dem med egen bostad i Uppsala betalar högst kronor för sin bostad. Motsvarande andel bland övriga som inte bor hos förälder är 81 procent. I Västerås är motsvarande andelar 57 respektive 67 procent. I Uppsala är skillnaderna ungefär desamma, 7

8 medan det inte finns några säkra skillnader i Västmanlands. Det är inga säkra förändringar jämfört med år Boendekostnad år 2007 för dem i egen bostad och övriga ej mambo år Kr/månad Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Egen Övriga Egen Övriga Egen Övriga Egen Övriga bostad bostad bostad bostad < > Ej svar Summa Flertalet med egen bostad bor i minst 2 rk Eftersom boendekostnaderna rimligen hänger ihop med storleken på bostaden är det anmärkningsvärt i till exempel Västmanlands, att det inte är några stora skillnader i boendekostnader mellan dem med egen bostad och övriga (till vilka de som bor i studentbostad räknas) trots att de med egen bostad har i genomsnitt betydligt större bostäder. I båda städer och har de med egen bostad i genomsnitt klart större bostäder än övriga som inte bor hos förälder. Eftersom skillnaderna i bostadsstorlek genomgående är mycket stora mellan dessa grupper, medan skillnaderna i boendekostnader inte är lika markanta tyder det på att boendekostnaderna är onödigt höga för många som inte kunnat få en egen bostad. Bostadsstorlek år 2007 för de med egen bostad och övriga ej mambo år Bostads- Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands storlek Egen Övriga Egen Övriga Egen Övriga Egen Övriga bostad bostad bostad bostad < 1 rk rk Majoriteten med egen bostad är samboende Av dem som har egen bostad är en majoritet, cirka 6 av 10 sammanboende. Andelarna som är samboende respektive ensamboende vuxna har inte förändrats signifikant sedan är 2005 och skiljer sig inte heller statistiskt säkert mellan de två städerna eller en. Hushållstyp - egen bostad år Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Ensambo Sambo Bland de övriga som inte bor hos föräldrar, till vilka de som bor i studentbostäder hör, är drygt 40 procent sammanboende med annan vuxen. Denna andel har ökat kraftigt sedan år 2005, då cirka 25 procent var det. Utvecklingen är likartad i båda städer och. Möjligen kan denna utveckling hänga ihop med att boendekostnaderna både i studentbostäder och övriga boendeformer upplevs som höga, varför man oftare behöver vara två för att klara dem. Hushållstyp - övriga ej mambo år Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Ensambo Sambo

9 Nästan alla har dusch- eller badrum i bostaden Av dem med egen bostad har praktiskt taget alla dusch- eller badrum i bostaden. Cirka 3 procent har det i anslutning till bostaden. De skillnader som finns mellan åren är inte statiskt säkra. Förekomst av dusch- eller badrum i bostaden för dem med egen bostad år Dusch- eller badrum Uppsala Västerås Uppsala Västman lands I lägenheten eller rummet I anslutning till lägenheten eller rummet Dusch eller badrum saknas Bland de övriga som inte bor hos förälder är andelen med dusch- eller badrum i bostaden något lägre, nämligen procent i Uppsala och Uppsala samt procent i Västerås och Västmanlands. Inte heller i detta fall är de flesta skillnader som finns mellan åren statistiskt säkra. Det är dock fler i Västmanlands som bara har dusch- eller badrum i anslutning till lägenheter eller rummet i år än år Förekomst av dusch- eller badrum i bostaden för övriga ej mambo år Dusch- eller badrum Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands I lägenheten eller rummet I anslutning till lägenheten eller rummet Dusch eller badrum saknas Fler klarar sina boendekostnader utan problem Bland dem med egen bostad är det fler i år i Västerås och förmodligen även Västmanlands 5 som uppger att de klarar sina boendekostnader utan problem än det var år 2005, nämligen. 8 av 10. I både Uppsala och Uppsala pekar siffror åt samma håll men skillnaderna är inte statistiskt säkre. Hur klarar Du att betala Dina boendekostnader? år egen bostad Svar Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Ej svar F För de övriga som inte bor hos föräldrar är det klart fler i år än 2005, i båda städer och, som uppger att de klarar sina boendekostnader utan problem. I Uppsala och Uppsala är det procent som svarar så jämfört med procent år I Västerås är andelen 63 procent jämfört med 52 procent år 2005 och i Västmanlands är siffrorna 69 jämfört med 53 procent. Det är nog ingen orimlig gissning att detta åtminstone delvis beror på att andelen sammanboende vuxna har ökat i denna grupp. Underlaget i denna undersökning räcker dock inte för att med säkerhet verifiera denna tes. 5 Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentsnivån men väl på 90-procentnivån. 9

10 Hur klarar Du att betala Dina boendekostnader? år övriga ej mambo Svar Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Utan problem Nätt och jämnt Inte så bra Mycket dåligt Ej svar Färre med egen bostad får stöd av förälder Cirka 9 av 10 av dem med egen bostad uppger att de inte får stöd av förälder till sina boendekostnader och det är en säker ökning i alla områden utom Uppsala stad, där den ökade andelen dock är trolig. 6 Föräldrar bidrar till boendekostnader - egen bostad år Svar Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Inte särskilt stor utsträckning Inte alls Bland övriga som inte bor hos förälder är det oförändrat 8 av 10 i Uppsala och Uppsala som uppger att föräldrarna inte alls bidrar till deras boendekostnader. I Västmanlands har dock denna andel ökat från 71 till 83 procent. Sannolikt återspeglar siffrorna även i Västerås en ökning, men den är inte statistiskt säker. Föräldrar bidrar till boendekostnader - övriga ej mambo år Svar Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Inte särskilt stor utsträckning Inte alls Efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad Cirka 8 av 10 vill ha en egen bostad I undersökningen ställdes frågan: Vilken boendeform passar Dina behov bäst idag? Frågan är utformad för att försöka komma åt hur de ser på sitt boende utifrån sina behov idag (med tanke på aktuell ekonomi, familjesituation, sysselsättning etc.). Med denna utformning av frågan får man en annan svarsfördelning, jämfört med om man skulle ha frågat om önskad boendeform. En mycket stor majoritet vill ha olika former av eget boende med besittningsskydd. I Uppsala och Uppsala är det procent. I Västerås och Västmanlands är andelen ännu högre procent. De mest efterfrågade boendeformerna är hyresrätt och bostadsrätt. Skillnaderna mellan andelen som svarar bostadsrätt och hyresrätt är inte statistiskt säkra vare sig i Uppsala eller i Västerås. I båda en är det dock en tendens att fler svarar hyres- 6 Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentsnivån men väl på 90-procentsnivån. 10

11 rätt än bostadsrätt på frågan, men inte heller här är det några statistiskt säkra skillnader. Skillnaderna mellan åren är inte heller statistiskt säkra. I Uppsala är det 11 procent, som anser att studentboende passar bäst idag, vilket är en högre andel än i Västerås (6 procent). Andelen har dock sjunkit i Uppsala jämfört med år Enligt dem som ansvarar för studentbostäder har boende i korridorrum blivit allt mindre eftertraktat. Även boende med kompisar passar en högre andel i Uppsala än i Västerås. Siffrorna för de båda en speglar mycket förhållandena i Uppsala respektive Västerås. Bäst passande boendeform år Område Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Förälder Anhörig Kompisar Studentbostad Hyra rum Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Annat Ej svar e.u. 2 e.u. 1 e.u. 2 e.u. 1 Den största efterfrågan på bostadsrätter liksom på egnahem finns bland dem som redan har en egen bostad För dem som vill ta steget från föräldrahemmet eller från olika boendeformer där man saknar riktigt besittningsskydd är det framför allt hyresrätt som efterfrågas. Bäst passande boendeform år år Område Uppsala Västmanlands Eget boende Övriga Eget boende Övriga Förälder Anhörig Kompisar Studentbostad Hyra rum Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Annat Ej svar rk mest efterfrågad storlek I årets undersökning frågade vi dem som inte svarat att det passade bäst att bo hos föräldrar: Hur stor skulle bostaden behöva vara? Det vanligaste svaret var 2 rum och kök. Anspråken är lite högre i Västerås och Västmanlands än i Uppsala och Uppsala. Det beror sannolikt på att det är lättare att få tag i en bostad och att prisnivån är lägre på bostadsrätter och egnahem i Västmanlands än i Uppsala. 11

12 Önskad storlek på bostad - de som inte svarat Hos föräldrar år Storlek Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands < 1 rkv rk rk rk rk rk Vet inte/ej svar Men det är skillnader mellan dem som redan har en egen bostad med riktigt besittningsskydd och de övriga. Bland dem som redan har eget boende vill många ha en större bostad än de har idag. 49 procent i Uppsala vill ha en bostad på minst 3 rk jämfört med att 31 procent bor så idag. I Västmanlands är siffrorna 56 respektive 35 procent. Önskad storlek på bostad de som redan har en egen bostad år Storlek Uppsala Västmanlands Bor nu Vill ha Bor nu Vill ha < 1 rkv rk rk rk rk rk Vet inte/ej svar Men bland de övriga är utrymmeskraven mer blygsamma. 34 procent i Uppsala och 31 procent i Västmanlands vill ha en bostad på minst 3 rk. Önskad storlek på bostad de övriga år Storlek Uppsala Västmanlands < 1 rkv rk rk rk rk rk Vet inte/ej svar 3 2 En majoritet vill dela bostaden Vi frågade samma personer också: Hur många vuxna skulle bo i bostaden? En klar majoritet svarar att de vill dela bostaden med en annan vuxen. Andelen som vill bo med en eller flera andra vuxna stämmer ganska väl med den andel bland dem med egen bostad som är samboende idag. Antal vuxna i bostaden - de som inte svarat Bo hos föräldrar år Antal vuxna Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Bara jag själv Delas med en annan vuxen Delas med två andra vuxna Delas med tre eller fler vuxna Vet inte/ej svar De som redan har en egen bostad är betydligt oftare inriktade på ett samboförhållande än de övriga. I Uppsala vill 64 procent av dem med egen bostad bo tillsammans med en vuxen 12

13 jämfört med 46 procent av de övriga. I Västmanlands är motsvarande andel 68 procent bland dem med egen bostad och 44 procent bland de övriga. Bland de övriga finns det ett större intresse att dela bostad med fler än en vuxen jämfört med dem med egen bostad. Antal vuxna i bostaden - med egen bostad och övriga år Antal vuxna Uppsala Västmanlands Egen bostad Övriga Egen bostad Övriga Bara jag själv Delas med en annan vuxen Delas med två andra vuxna Delas med tre eller fler vuxna Vet inte/ej svar Stora skillnader i betalningsförmåga Vi ställde vidare frågan: Hur mycket skulle du själv kunna betala för denna bostad? Spridningen på svaren är stor, även om det är ganska få som svarar högst kronor i månaden. I Uppsala kan 44 procent betala högst kronor i månaden och 63 procent högst kronor. Det är nästan precis samma andel (65 procent) som de som bodde i egen bostad i Uppsala svarade att de högst betalade idag kronor idag. Men bland övriga ej mambo var motsvarande andel idag 81 procent. I hela Uppsala kan 57 procent betala högst kronor. Idag är det 60 procent bland dem med egen bostad och 76 procent av övriga ej mambo som betalar högst kronor. I Västerås är det 49 procent som kan betala högst kronor, jämfört med att 57 procent av de med egen bostad och 67 procent övriga ej mambo betalar högst kronor idag. I hela Västmanlands är det 47 procent som kan betala högst kronor. Detta ska jämföras med att 62 procent av dem med egen bostad och 63 procent av övriga ej mambo i et betalar högst kronor i månaden idag. Svaren visar att dagens kostnadsläge är ett problem för många unga. Hur mycket kan de betala själv - de som inte svarat Bo hos föräldrar år Kronor/månad Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands < kr kr kr < kr kr < kr kr kr kr kr Vet inte/ej svar Summa Om man ser hur mycket de som idag inte har en egen bostad men som skulle vilja ha en, är det 47 procent som inte kan betala mer än kronor i månaden i Uppsala. I Västmanlands är motsvarande andel endast 30 procent. Om vi höjer nivån till högst kronor i månaden är andelen bland dessa 67 procent i Uppsala och 56 procent i Västmanlands. Samtidigt är det en majoritet i båda bland dem med egen bostad som kan betala mer än kronor i månaden. 13

14 Hur mycket de kan betala själv med egen bostad och övriga år Kan betala Uppsala Västmanlands kr/månad Egen bostad Övriga Egen bostad Övriga < > De som efterfrågar egnahem kan betala mest men räcker det? För att koppla den boendeform de ansåg passade deras behov bäst med hur mycket de kunde betala, körde vi dessa mot varandra. Tyvärr ökar den statistiska osäkerheten ju mindre grupper man studerar. Därför redovisar jag inga kommunsiffror utan enbart ssiffror, eftersom de senare innehåller fler observationer. Det är tydliga skillnader på hur mycket man kan betala och val av boendeform. Speciellt är de som efterfrågar egnahem uppenbarligen beredda att betala betydligt mer än de övriga. Samtidigt framgår att en del val av boendeform inte riktigt stämmer med vad det kostar idag. 20 procent i Uppsala kan betala högst och 27 procent högst kronor i månaden för att bo i egnahem. I Västmanlands är motsvarande andelar 9 respektive 22 procent. Det betyder att en stor majoritet i båda kan betala mer än kronor i månaden för ett egnahem. Eftersom de som efterfrågar egnahem i allmänhet tänker sig att dela bostad kan man förmodligen dubblera denna kostnad (två vuxna som delar på kostnaden). Men det betyder ändå att en del av dem som efterfrågar egnahem inte har råd med det. I Uppsala var medelpriset på ett egnahem cirka 1,8 miljoner och i Västmanlands 1,4 miljoner, i Uppsala 2,2 miljoner och i Västerås 1,9 miljoner det första kvartalet I Uppsala får man räkna med en månadskostnad på minst kronor och i Västmanland drygt kronor oräknat amorteringar plus att man bör ha en reserv för oväntade utgifter. Då har jag räknat med att man kan låna till allt, alltså även kostnader för lagfart och stämpelavgifter. Eftersom efterfrågan på egnahem är låg bygger undersökningens siffror om betalningsförmåga på relativt få observationer, vilket medför en ganska stor osäkerhet i svaren på hur mycket man är beredd att betala för egnahem. Däremot är det bättre säkerhet i svaren för dem som efterfrågan hyres- och bostadsrätter. Ändå står det klart att en hel del som efterfrågar egnahem inte klarar dagens prisnivåer. Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt Drygt fyra av tio i Uppsala kan betala högst kronor för en hyresrätt och tre av tio för en bostadsrätt. Två av tre som efterfrågar hyresrätt kan betala högst kronor och en av tre kan betala mer. För dem som efterfrågar bostadsrätt i Uppsala kan cirka varannan betala högst kronor och varannan mer. Men de flesta hushåll i flerbostadshus består av en person. I Uppsala utgjorde hushållen med en vuxen cirka 66 procent av dem i hyresrätt och 59 procent av dem i bostadsrätt i år. I Västmanlands kan cirka sex av tio betala högst kronor för en hyresrätt och fyra av tio. För dem som efterfrågar bostadsrätt är det ungefär lika många som kan betala högst kronor som kan betala mer. I Västmanlands bestod 63 procent av hushållen i hyresrätt av en vuxen. Bland dem i bostadsrätt var motsvarande andel 56 procent. 7 7 En mer utförlig tabell finns i bilaga 14

15 Hur mycket kan de betala själv år 8 Kr/månad Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Hyra Borätt Hyra Borätt Hyra Borätt Hyra Borätt < > Man kan uppskatta den genomsnittliga hyran i januari 2006 (enligt SCB:s rapport Hyror i bostäder) för en lägenhet om 1 rk på 35 kvm i Uppsala till cirka kronor. I Uppsala låg den för en motsvarande lägenhet på cirka kronor, i Västmanlands på kronor och i Västerås på kronor i månaden. För en tvåa på 55 kvm (genomsnittstvåan är på 60 kvm) var hyran då cirka kronor i Uppsala, kronor i Uppsala, i Västmanlands och i Västerås. Det betyder att om redan byggda hyresrätter var tillgängliga för de unga skulle ganska många ha råd med en egen hyresrätt. Enligt Mäklarstatistik 9 var den genomsnittliga köpesumman för en bostadsrätt i Uppsala februari till april 2007 drygt en miljon kronor eller drygt kronor per kvm. I Västmanlands var genomsnittspriset drygt en halv miljon eller kronor per kvm enligt Mäklarstatistiken i år. För att beräkna bostadskostnaden behöver man även uppgift om månadsavgiften. Men det står ändå klart att många av dem som efterfrågar bostadsrätt skulle ha svårt att klara kostnaderna med dagens uppdrivna priser. Betalningsförmågan störst bland dem som har egen bostad idag Det är stora skillnader i köpkraft mellan dem som redan bor i en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, egen bostadsrätt eller eget hus). En majoritet av dessa kan betala över kronor i månaden i båda. Bland de övriga kan en majoritet betala högst kronor i månaden. I Uppsala kan nästan varannan (47 procent) betala högst kronor i månaden och 68 procent högst kronor. I Västmanlands är motsvarande andelar 30 respektive 56 procent. Hur mycket de kan betala själv egen bostad och övriga år Kan betala Uppsala Västmanlands kr/månad Egen bostad Övriga Egen bostad Övriga < > Ej svar Summa Betalningsförmågan bland studentboende lägst i Uppsala Vi har också uppgifter om hur mycket de som efterfrågar studentbostäder kan betala, men eftersom antalet svar är få blir resultaten mycket osäkra. I Uppsala har 48 av de intervjuade efterfrågat studentbostäder och i Västmanlands 21 stycken. I Uppsala svarar 64 procent att de kan betala högst kronor i månaden för en studentbostad och 81 procent att de kan betala högst kronor. I Västmanland är motsvarande andelar 23 respektive 72 procent. 8 Procenttalen summerar inte alltid till 100 beroende på att en del svarade Vet ej på frågan

16 Beräknad bostadsefterfrågan På grundval av undersökningen kan man göra beräkningar av det antal bostäder som skulle behövas för att täcka de unga vuxnas efterfrågan. Svaren på undersökningsfrågorna återspeglar en kombination av önskningar och anpassningar till rådande förhållanden samt ekonomiska villkor. Som denna undersökning visar finns det i efterfrågan på de olika upplåtelseformerna ett inslag av önsketänkande. Det framgår av att en del inte skulle ha råd med den upplåtelseform med nuvarande marknadspriser som de anser passar deras behov bäst idag. Ett sätt att ta reda på hur många normala bostäder (hyresrätter, bostadsrätter och egnahem) som de unga efterfrågar är att beräkna skillnaden mellan det antal som uppger att dessa boendeformer passar deras behov bäst idag och det antal som redan bor i den formen. Samtidigt måste vi ta hänsyn till hushållsstorleken, eftersom en hel del är gifta eller samboende. Vid dessa beräkningar har jag utgått från det genomsnittliga antalet vuxna i de olika upplåtelseformerna, enligt svaren i denna undersökning. Ökad bostadsefterfrågan i båda städer och Beräkningarna visar att skulle behövas totalt cirka nya bostäder i Uppsala för att tillfredsställa de unga vuxnas efterfrågan. Av dessa är cirka hyresrätter, bostadsrätter och 750 egnahem. I Västerås skulle det enligt samma beräkningar behövas cirka nya bostäder, varav 450 hyresrätter, bostadsrätter och 550 egnahem. I hela Uppsala skulle de behövas cirka bostäder, varav hyresrätter, bostadsrätter och egnahem. I hela Västmanlands visar motsvarande beräkningar att det skulle behövas cirka nya bostäder, varav dryg 700 hyresrätter, 700 bostadsrätter och drygt 900 egnahem. Den ökade bostadsefterfrågan i år jämfört med år 2005 beror på tre saker: antalet unga vuxna har ökat, deras köpkraft har ökat samtidigt som fler är samboende utan barn. Beräknad bostadsefterfrågan Område Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Summa Om behov och efterfrågan en diskussion av skattningen Behov behöver inte vara liktydigt med efterfrågan i nationalekonomisk terminologi. Ett upplevt och uttalat behov innebär vilja att efterfråga, men inte nödvändigtvis förmåga att betala. Efterfrågan i ekonomisk teori inrymmer per definition också förmågan att betala. Ett bostadsbyggande styrt av efterfrågan sker då inte i första hand för att täcka de behov som finns, utan för att svara mot betalningsviljan hos dem som vill ha en bostad. En hel del nationalekonomer förnekar att det finns ett mätbart bostadsbehov eller att det skulle finnas någon bostadsbrist. Allt är en fråga om priser och betalningsvilja: En central fråga under snart 50 år i svensk bostadspolitik är frågan om bostadsbristen. Men denna brist är och har alltid varit en myt. Mer än hälften av det svenska bostads-beståndet är idag föremål för fri prissättning som ägarlägenheter. Detta gäller egnahem och bostadsrätter. På denna marknad finns det alltså ingen brist annat än i teknisk mening Meyersson P-M, Ståhl I, Wickman K (1990) Makten över bostaden, SNS förlag, Kristianstad 16

17 Denna diskussion rymmer ett vägval. Ska bostaden ses som en vara vilken eller som en social rättighet? Annorlunda uttryckt: ska enbart hushållens betalningsvilja styra utbudet av bostäder eller ska även fattiga hushåll bör ha rätt till en bostad, kanske liten men med godtagbar standard? Jag har valt att utgå från människornas uttalade behov. Riksdagen har formulerat mål för bostadspolitiken som väl stämmer med detta synsätt: Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Det är högst rimligt om bostadspolitiken, regionalt och på riksplanet har ha en sådan målsättning även i praktiken. Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ger inte fler bostäder I både Uppsala och Västerås planeras omfattande ombildningar av kommunägda, allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätt. För dem som bor i attraktiva bostadsområden (det brukar ju bara vara där som det finns intresse för ombildning) och har råd kan detta vara ekonomiskt intressant. Men det skapar inga nya bostäder, utan det blir tvärtom svårare för flertalet av dem som idag saknar en egen bostad att träda in på bostadsmarknaden. Särskilt anmärkningsvärt är ombildningsplanerna i Uppsala kommun, som är en studentstad, och som redan har en mycket låg andel hyresrätter redan. Enligt preliminära uppgifter från kommunen är andelen hyresrätter endast 21 procent i Uppsala, vilket kan jämföras med rikets drygt 40 procent. Andelen bostadsrätter är drygt 39 procent jämfört med rikets procent. Detta blir särskilt problematiskt i ljuset av Uppsalas framtid som universitetsstad. Sysselsättning och ekonomi - alla Fler heltidssysselsatta i Västerås och Västmanlands I I undersökningen ställdes frågan Vad är Din huvudsakliga sysselsättning för närvarande? I Uppsala och Uppsala har det inte skett några säkra förändringar sedan 2005 utom att arbetslösheten förmodligen minskat i et, från 6 till 4 procent. 11 I Västerås och Västmanlands däremot har andelen som arbetar heltid ökat sedan Nu är den siffran 47 procent i Västerås och 50 procent i Västmanland. I Västerås har andelen arbetslösa i denna åldersgrupp också minskat, medan den är oförändrad i et. Huvudsaklig sysselsättning år Huvudsaklig sysselsättning Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Gymnasium, komvux eller likn Folkhögskola Universitet eller högskola Heltidsarbete Deltidsarbete I arbetsmarknadsåtgärder Gör värnplikt Arbetslös Föräldraledig Annat Summa Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentsnivån men väl på 90-procentsnivån. 17

18 Färre får A-kassa i Uppsala och Västerås I undersökningen ställdes frågan Har Du i år fått hjälp till uppehälle eller boende via följd av nedanstående svarsalternativ. Det var möjligt att svara med flera alternativ. I Uppsala och Uppsala får 25 procent hjälp av föräldrar eller anhöriga. I Västerås och Västmanland är motsvarande andelar lägre, nämligen 17 procent. I studentstaden Uppsala får varannan i denna åldersgrupp studiebidrag jämfört med 30 procent i Västerås. I Uppsala, Västerås och Uppsala får färre A-kassa eller arbetsmarknadsstöd i år än år I Västmanlands pekar siffrorna i samma riktning, men skillnaden är inte statistiskt säker, vilket tyder på att utvecklingen i detta utanför Västerås troligen gått i motsatt riktning. Fått hjälp till uppehälle eller boende i år via åringar Hjälp via Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Föräldrar eller anhöriga Bostadsbidrag från försäkringskassan Socialbidrag Studiebidrag A-kassa/arbetsmarknadsstöd Mindre svårt för unga att få bostad i Uppsala I undersökningen ställdes frågan: Är det svårt för ungdomar att få tag i bostad på den ort där Du bor nu? Enligt svaren är det fortfarande betydligt svårare för unga att få bostad i Uppsala och Uppsala jämfört med i Västerås och Västmanlands, vilket stämmer med Boverkets bostadsmarknadsenkät. Men det har ändå lättat en del i både Uppsala och Uppsala. År 2005 tyckte 92 procent att det var mycket eller ganska svårt för ungdomar att få bostad i Uppsala jämfört med 74 procent i år. I et var motsvarande siffror 82 och 66 procent. Svårt för ungdomar att få bostad på orten år Område Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Mycket + ganska svårt Ganska + mycket lätt Vet inte Summa Färre fattiga bland de unga I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket har Du själv kvar i månaden att röra Dig med när Ditt boende är betalat? Frågan är ett enkelt sätt att få en bild av konsumtionsutrymmet. Samtidigt är det ingen noggrann kartläggning. Den högsta gränsen är satt till kronor i månaden. Som framgår av Konsumentverkets beräkningar 12 är denna gräns låg både för ensamboende och samboende. Om man utgår från Konsumentverkets beräkningar av kostnader för en skälig levnadsnivå år 2005 skulle en ensamstående kvinna på 20 år med eget boende och som äter alla måltider hemma behöva ha ett konsumtionsutrymme efter skatt och boendekostnader på kronor. Motsvarande siffra för en man är kronor. Då ingår inte kostnader för läkar- och tandvård, karensdag (vid sjukdom), avgift till fack eller A-kassa eller semesterkostnader. 12 Koll på pengarna 2005, Råd och Rön extra, Konsumentverkat 18

19 Tar man bort utgift för lokalresor (man cyklar) hamnar man på en summa på för kvinnan och för mannen.. Det är naturligtvis skillnad mellan dem som bor kvar hemma (och i allmänhet slipper avgifter för el, telefon, etc. och dessutom ofta äter hemma) och de övriga. Studerande har i allmänhet inte heller utgifter för fackförening. Å andra sidan är utgifterna för kurslitteratur betydande på universitet och högskolor. Det är billigare att vara samboende/gift eftersom man kan dela på vissa fasta kostnader. Man räknar med att en vuxen är en konsumtionsenhet 13, medan två vuxna är 1,66 konsumtionsenheter. För de gifta/samboende utan barn skulle då kronor för ensamboende kvinna och kronor för en ensamboende man motsvara cirka kronor per person och månad. Gränsen kronor är lågt satt med tanke på Konsumentverkets beräkningar. Och det är svårt att beräkna konsumtionsutrymmet för dem som bor kvar i föräldrahemmet, varför man bör lämna dessa åt sidan vid beräkningarna. Om man räknar bort dem som är mambo visar det sig att sannolikt minst (34 procent) av alla de unga vuxna i Uppsala eller (31 procent) av alla i Uppsala kan betecknas som fattiga. År 2005 var motsvarande andel 43 procent i Uppsala och 40 procent i et. I Västerås kan med samma beräkningssätt (30 procent) av alla de unga vuxna eller i Västmanlands (28 procent) av alla de unga vuxna räknas som fattiga. År 2005 var andelen 44 procent i Västerås och 43 procent i et. I dessa siffror inkluderas sålunda inte fattiga mambor. Trots att det är stora tal är det en tydlig förbättring jämfört år I Västerås och Västmanlands är det enkelt att förklara i och med att antalet heltidssysselsatta ökat och arbetslösheten gått ned. Men däremot kan vi inte se samma tydliga trend i Uppsala och Uppsala. Det kan dock vara så att den förbättrade arbetsmarknaden medfört det blivit lättare för studerande att ta extrajobb, vilket har gett utslag. En annan förklaring kan vara, som vi ska se, att andelen samboende utan barn har ökat i både Uppsala och Västerås. Andelen samboende utan barn ökar Andelen unga vuxna som är samboende utan barn har ökat från 33 procent 2005 till 40 procent i år i Uppsala och från 31 till 41 procent i Västerås. I Västerås har dessutom andelen samboende med barn minskat sedan år Länssiffrorna pekar också mot en ökning av andelen samboende utan barn, men skillnaderna är inte statistiskt säkra. Likaså pekar siffror på en minskning av andelen ensamboende utan barn, men dessa skillnader är inte heller säkra. Det går tyvärr inte att redovisa nedanstående siffror uppdelade på dem som har egen bostad och övriga. Hushållstyp år Hushållstyp Uppsala Västerås Uppsala Västmanlands Ensambo u barn Ensambo med barn Sambo u barn Sambo med barn Summa Begreppet konsumtionsenhet är till för att kunna göra jämförelser av inkomster och köpkraft mellan olika hushållstyper. Det är ju inte dubbelt så dyrt att vara två samboende som att vara ensamboende, eftersom man kan dela på en rad fasta utgifter. 19

20 Önskemål och förhållanden - mambo Eftersom vi har relativt få svar från sådana som bor hos förälder (89 i Uppsala och 99 i Västmanlands ) och ännu färre i Uppsala (53) och Västerås (52) redovisar jag endast svaren svis samt endast för åringar, för att undvika alltför stor statistisk osäkerhet. Nästan alla vill flytta hemifrån I undersökningen ställdes frågan till dem som bodde hos förälder: Vad tror du? Skulle Du vilja flytta hemifrån det närmaste året? I Uppsala svarar 8 av 10 Ja, absolut eller Ja, kanske. I Västmanlands är det 9 av 10 och andelen kan ha ökat sedan Svar Uppsala Västmanlands Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ja, absolut + Ja, kanske Nästan alla vill ha en egen bostad - om de hade råd Vi frågade mambo: Skulle Du vilja ha en egen bostad nu om Du hade råd? Svarsmönstret blev ungefär detsamma som på den tidigare frågan. 8 av 10 i Uppsala och nästan 9 av 10 i Västmanlands svarade Ja. absolut eller Ja, kanske på frågan. Det finns inga säkra skillnader. Svar Uppsala Västmanlands Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ja, absolut + Ja, kanske Men 6 av 10 har råd idag På frågan: Skulle Du ha råd med en egen bostad idag? svarade 6 av 10 Ja, absolut eller Ja, kanske i båda. Svar Uppsala Västmanlands Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ja, absolut + Ja, kanske Billigt och praktiskt - skäl till mambo I undersökningen ställdes frågan: Vilket eller vilka är de främsta skälen till att Du bor hos Dina föräldrar? Det särklassigt vanligaste svaret är Det är billigt och praktiskt. Så svarar 3 av 4 i Uppsala och 4 av 5 i Västmanlands. Det näst mest vanliga uppgivna skälet är 14 Skillnaden är inte signifikant på 95-procentsnivån men väl på 90-procentsnivån. 20