Välkommen till SCB:s frukostseminarium
Frukostseminarium Nationalräkenskaper 12 juni 2015 Vinster, Lån och Investeringar Karl-Johan Bergström Mattias Bågling facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Företagsbokföring (FEK) kontra Nationalräkenskaper (NR) Resultaträkning Försäljningsintäkter (FEK) kontra Produktion (NR) Inköpskostnader (FEK) kontra Insatsförbrukning (NR) Försäljningsintäkter minus Inköpskostnader = Förädlingsvärde (FEK) Produktion minus förbrukning = Förädlingsvärde (NR) Förädlingsvärde (FEK) Förädlingsvärde (NR)
BNP och Förädlingsvärde BNP = Förädlingsvärde+ Produktskatter, netto BNP = Produktion Insatsförbrukning + Produktskatter, netto (Standard) BNP från FEK blir: BNP Försäljningsintäkter - Inköpskostnader + Produktskatter, netto (Ej standard)
BNP från Inkomstsidan Faktorinkomster Arbete Kapital Skatter på produktion och import, netto BNP = Ersättning till anställda+ Driftsöverskott, brutto+ Skatter på produktion och import, netto Driftsöverskottet, brutto, beräknas utifrån givna värden på BNP, Ersättningar till anställda och Skatter, netto BNP givet från produktion och användning
Hopslagning av BNP-sambanden i syfte att hitta uttryck för Driftöverskott BNP Försäljningsintäkter Inköpskostnader + Skatter, netto BNP = Driftsöverskott, brutto + Lön + Skatter, netto Försäljningsintäkter Inköpskostnader + Skatter, netto Driftsöverskott, brutto + Lön + Skatter, netto Driftsöverskott Försäljningsintäkter Inköpskostnader - Lön Driftsöverskott (NR) Rörelseresultat före avskrivningar (FEK) Rörelseresultat före avskrivningarna är det mest jämförbara måttet med Driftsöverskottet brutto. Vinstmått som inte är helt beroende av det givna BNP
Företagens vinster i FEK och NR, löpande priser 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 FEK NR 300 000 200 000 100 000 0 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008 2 009 2 010 2 011 2 012 2 013
Orsak till nivåskillnader Exempel på olika definitioner FoU-kostnader Försäkringspremier Handelsmarginaler Skogsbruk Fastighetsförvaltning
Företagens vinster i FEK och NR, utveckling 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 FEK NR 0,00 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008 2 009 2 010 2 011 2 012 2 013-5,00-10,00-15,00-20,00
Hur slår finansieringen av investeringar på det finansiella sparandet? 1. Vinst uppstår. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna? 2. Vinsten används för realinvestering. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna? 3. Lån upptas. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna? 4. Lånet används för realinvestering. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna?
1. Vinst uppstår på 10 kr Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Vinsten är ökad inkomst på 10 kr Inkomst - Utgift = 10-0 = 10 kr Finansiellt sparande = 10 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Vinsten hamnar som plustransaktion (TR) på tillgångssidan (t ex i kassa) om 10 kr På skuldsidan ökar OMV med 10 kr TR Tillgång - TR Skuld = 10-0 = 10 kr Finansiellt sparande = 10 kr
2. Vinsten används för realinvestering Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 10 kr Real investering görs för 10 kr vilket är en utgift Inkomst - Utgift = 0-10 kr = - 10 kr Det finansiella sparandet är åter 0 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 10 kr Real investering innebär att finansiell tillgång på 10 kr flyttas till reala tillgångar; skuldsidans TR ändras ej TR Tillgång - TR Skuld = -10-0 = - 10 kr Det finansiella sparandet är åter 0 kr
3. Lån upptas på 10 kr Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Lånet påverkar varken inkomst eller utgift Inkomst - Utgift = 0-0 = 0 kr Det finansiella sparandet förblir 0 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Både tillgångs- och skuldsidans transaktioner ökar med 10 kr, på tillgångssidan i t ex kassa och på skuldsidan som ökad skuld TR Tillgång - TR Skuld = 10-10 = 0 kr Det finansiella sparandet förblir 0 kr
4. Lånet används för realinvestering Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Bara effekt på utgifterna = 10 kr Inkomst - Utgift = 0-10 kr = -10 kr Det finansiella sparandet blir -10 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Real investering innebär att finansiell tillgång 10 kr flyttas till reala tillgångar medan skulden på 10 kr kvarstår TR Tillgång - TR Skuld = 0-10 = -10 kr Det finansiella sparandet blir -10 kr
Investeringarnas finansiering Vinster Lån Emissioner av räntebärande värdepapper Emissioner av riskkapital
950000 Totala Fasta Bruttoinvesteringar 2001-2014 (fasta priser, mnkr) 900000 850000 800000 750000 700000 650000 600000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
70 Sektorandelar Fasta Bruttoinvesteringar 2001-2014 (fasta priser, %) 60 50 40 30 Gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri (B05-C33) Näringsliv exklusive tillverkningsindustrin Offentliga myndigheter 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
140 Totala Fasta Bruttoinvesteringar (fasta priser, index=100 i "krisår") 135 130 125 120 115 Period 2002-2008 Period 2009-2014 110 105 100 95 90 Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6
120 Fasta Bruttoinvesteringar i tillverkningsindustrin (fasta priser, index=100 i "krisår") 115 110 105 100 Period 2002-2008 Period 2009-2014 95 90 85 Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6
115 Offentliga Fasta Bruttoinvesteringar (fasta priser, index=100 i "krisår") 113 111 109 107 105 Period 2002-2008 Period 2009-2014 103 101 99 97 95 Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6
160 Fasta Bruttoinvesteringar i näringslivet exkl. tillverkningsindustrin (fasta priser, index=100 i "krisår") 150 140 130 120 Period 2002-2008 Period 2009-2014 110 100 90 Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6
1997K1 1998K4 2000K3 2002K2 2004K1 2005K4 2007K3 2009K2 2011K1 2012K4 2014K3 1997K1 1998K4 2000K3 2002K2 2004K1 2005K4 2007K3 2009K2 2011K1 2012K4 2014K3 Samband Fasta Bruttoinvesteringar och deras Finansiering 40 Vinster och Fasta Bruttoinvesteringar 1997-2014 (% å-å, löp. priser) 30 Banklån och Fasta Bruttoinvesteringar 1997-2014 (% å-å, löp. priser) 30 25 20 20 15 10 0-10 Fasta bruttoinvesterin gar Driftsöverskott brutto näringslivet 10 5 0-5 -10 Fasta bruttoinvesterin gar Banklån till näringslivet -15-20 -20
15 Samband Fasta Bruttoinvesteringar och deras Finansiering 2001-14 10 5 0 Fasta bruttoinvesteringar, % å-å fasta priser Genomsnitt banklån och vinst, % å-å fasta priser -5-10 -15 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Banklånen finns i Finansräkenskaperna
Analys av svag investeringsutveckling 2009-2013 Hitta orsaker till svag utveckling av näringslivets vinster samt banklån till näringslivet Fokus på övriga näringslivet Fånga hur tillverkningsindustrin påverkar övriga näringslivet
Global konjunktur påverkar den svenska 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30 BNP-tillväxt i EU & Sveriges Varuexporttillväxt 6 4 2 0-2 -4-6 Sverige. Export av varor. % å-å fasta priser v.sk EU. BNP-tillväxt. % å-å fasta priser h.sk
Positivt samband mellan varuexport och export branschernas försäljningsintäkter 20 15 10 5 0 Varuexport, % å-å fasta priser -5 Försäljningsintäkter i exportbranscher, % å-å fasta priser -10-15 -20-25 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Försäljningsintäkter finns under Företagens Ekonomi - Resultaträkningsposter
Vinstmått från Resultaträkningsposterna Vi definierar försäljningsintäkter som: Nettoomsättning exkl punktskatter + Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor + Övriga rörelseintäkter Och inköpskostnaderna som: Råvaru- och handelskostnader + Övriga externa kostnader + Övriga rörelsekostnader Personalkostnader är separat post Försäljningsintäkter Inköpskostnader Personalkostnader = Rörelseresultat före avskrivningar
Spridning till övriga näringslivet från omvärlden och exportsektorn
Svag vinstutveckling i övriga näringslivet 2011-13 20 Näringslivet exkl. tillverkningsindustrin - Resultaträkningsposter 15 14 13 15 10 5 7 11 7 Rörelseresultat före avskrivningar (% å-å) Försäljningsintäkter (% å-å) 2 Inköpskostnader (% å-å) 0-1 0-1 -1 Personalkostnader (% å-å) -5-3 -10 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
2008-12-01 2009-07-01 2010-02-01 2010-09-01 2011-04-01 2011-11-01 2012-06-01 2013-01-01 2013-08-01 Vad ligger bakom bankernas svaga utlåningstillväxt? Tuffare kapitalkrav en tänkbar orsak Real reporänta, % 2001-2008 1,05 2008-2014 -0,10 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer 2008-2013, % (källa Riksbanken) Kärnprimärkapital/ Riskvägt exponeringsbelopp
Analys av banklånens effekt på investeringarna Vi skapar två branschgrupper inom näringslivet exklusive tillverkningsindustrin 1. De branscher med hög korrelation mellan skuld- och investeringsutveckling 2001-07 (kallas lånenära) 2. Övriga branscher Cut-off: korrelationskoefficient 0,35 Skuldutvecklingen tas från Företagens Ekonomi, Balansräkningsposter, korta plus långa skulder Antagande: beräknad lånekänslighet 2001-07 gäller även 2009-13 Jämför branschernas investeringsutveckling 2002-08 resp. 2009-2013
Divergerande investeringsutveckling 2011-13 visar att lånekänsliga branscher haft tufft
Funderingar / rekommendationer Lyft upp realinvesteringarnas roll i konjunktursammanhang Varför? Ökade realinvesteringar => högre produktivitet, vinster, sysselsättning, välfärd etc (tänk svagare hushållskonsumtion 09-14 jmf 02-08) Lyft upp finansieringssidan i BNP-sammanhang, inte bara utgifterna Varför? Ökar förståelse för konjunktursamband och analysmöjligheter Lyft upp pengars roll för konjunktursvängningar. Hitta för realekonomin relevanta penningmängdsmått (ej kassa/inlåning/konto; ej pengar till finansmarknaden). Exemplet här bankers utlåning till näringslivet. Finansräkenskaperna har fler mått: finansiella bolags tillgångar (lån, värdepapper t ex) mot övriga sektorer Rekommendation: analysera realinvesteringarna utifrån 2*2- matrisen:
REALINVESTERINGAR KONJUNKTUR / KORT SIKT REALINVESTERINGAR STRUKTUR / LÅNG SIKT MARKNADSMÄSSIGA ORSAKER (endogenitet) EXTERNA / POLITISKA ORSAKER (exogenitet)