KRISPLAN INNERTAVLE SKOLA OCH BARNOMSORG
Reviderad 111004 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Kontaktpersoner och telefonnummer sid 4 Telefonlista sid 4-5 Allvarlig olycka/händelse i skolan sid 6 Allvarlig olycka utanför skolan sid 7 Dödsfall elev sid 8-9 Dödsfall personal sid 10 Självmord elev/personal sid 11 Elev som mist nära anhörig sid 12 När elev blir allvarligt sjuk sid 13 Vid elevs försvinnande sid 14 Brand och bombhot sid 15 Barn i sorg (råd till personal) sid 16 Bilagor: 1) Vanliga krisreaktioner hos barn och vuxna 2) Mall för klassamtal 3) Krislåda 4) Litteraturtips 5) Musik 6) Dikter 7) Checklista 8) Exempel på brev se pärm 9)Anhöriglista personal se pärm 10) Anhöriglista elever se pärm 11) Klasslistor se pärm 12) Utrymningsplan/uppsamlingsplatser se pärm 2
Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen och att vara ett stöd vid händelse av kris, olycka eller dödsfall. Krisplanen skall träda i kraft vid t ex: olyckor med svåra personskador där elever eller personal är inblandade. när elever eller personal avlider efter olyckshändelse, sjukdom, självmord, mord allvarliga händelser, t ex misshandel, våldtäkt eller dyl Alla på enheten måste känna till krisplanen, vad den innehåller, var den finns och hur den ska användas. Det är viktigt att planen har aktuella uppgifter som till exempel telefonnummer till kontaktpersoner och andra viktiga kontakter som bör tas. Olyckans, händelsens omfattning, tid, plats avgör hur planen ska användas. Det är därför viktigt att först kontakta ansvarig rektor i Krisledningsgruppen som då ansvarar för det fortsatta arbetet. I händelse av att rektor ej finns tillgänglig ansvarar Skolområdeschefen. Krisarbetet utgår ifrån krisledningsgruppen som leder och fördelar arbetet. Krisledningsgruppen kan i sin tur engagera andra beroende på krisarbetets omfattning och inriktning. Krisledningsgruppen samlas vid en krissituation för att analysera händelsen och initiera lämpliga åtgärder. Gruppen beslutar om vilken information som skall lämnas vid den akuta situationen och vid krisarbetets olika faser. Rektor eller motsvarande ansvarar för all eventuell mediekontakt. På förskolan och på skolan finns Krislåda. Dagbarnvårdarna nyttjar skolans krislåda. (Innehåll enligt bilaga 3) Det kan vara viktigt med debriefing efter några dagar. Krisledningsgruppen ansvarar för att verkställa detta vid behov. Avlastningssamtal och debriefing är metoder som används för individer eller grupper som har varit utsatta för onormalt påfrestande händelser. Det omedelbara målet med denna typ av bearbetning är att reducera de stressreaktioner som händelsen gett upphov till. Avsikten är också att påskynda återhämtningsprocessen och att identifiera personer som är i behov av ytterligare hjälp. Krisplanen revideras på höstterminen inför varje läsår ( september). (Klasslista, anhöriglista barn/personal, krislåda och förbandslåda). Vid Innertavle skola ingår följande i Krisledningsgruppen: Jan-Olof Niska Regina Jonson Annika Jonsson Susanne Wirström Eva Sherman Anette Jonsson Rektor Innertavle skola Fritidshemmet Skola Skola Skola Förskolan Ängen Underskrift Rektor 3
Kontaktpersoner vid krissituation Namn Funktion Tel arbete Tel bostad Jan-Olof Niska Chef/ansvarig/sammankallande 090-164922 090-770266 Media, kontakt anhöriga 073-0610776 Regina Jonson Samordnare, administrativt, uppgiftslämnare, reserv 090-162767 090-49244 070-5935405 sammankallande Ringer föräldrar, personal och övriga instanser. Annika Jonsson Kontakter nära stöd, stöd, 090-162766 090-49194 Eva Sherman information till klasser Lokaler/hänvisning, hissa flagga Kontakt räddningstjänst/stöd 073-0689414 090-162766 090-196466 070-6906466 Susanne Wirström Krislåda, Flagga, sorgebord, musik/org. skiss 090-162766 090-190590 070-3429835 Maria Sjöberg Stöd, mat/vila, tider 090-162768 076-8245529 Anette Jonsson Krislåda, flagga, sorgebord, 090-162723 090-49259 musik stöd reserv 070-3273545 Carl-Henrik Karlsson Camilla Haapamäki 090-162768 090-162724 090-49388 070-3227789 090-49199 070-4911096 Majlis Lundsten Tränset 090-162749 073-0343910 Stina Johansson Stöd och reserv 090-49240 090-49240 070-6767139 Linda Lindström Stöd och reserv 090-162767 090-126687 070-3427641 Fritids förbandslåda 090-162767 Vid rektors frånvaro delegeras ansvaret till skolområdeschef Ulrika Hurdén 090-16 47 01, 0702150717 Telefonnummer till olika verksamheter i Innertavle Förskolan Brännan 090-162768 Förskolan Tränset 090-162749 Förskolan Gläntan 090-162724 Förskolan Ängen 090-162723 Fritidshemmet Längtan/Lyckan 090-162767 Skolan 090-162766 Stina Johansson (dagbarnvårdare) 090-49240 Birgitta Karlsson (dagbarnvårdare) 090-29122 070-2475194 Pernilla Johansson (dagbarnvårdare) 49309 070-2216251 4
Telefonlista Ambulans, 112 Brandkår, Polis, Jourhavande präst, Socialjour efter kontorstid. Ålidhems församling 090-2002700 Kyrkoherde Lisa Tegby 090-2002710 Vårdcentralen Ålidhem akuttelefon 7858120 Carina Österlund Skolsköterska 090-164714 070-6806630 Giftinformation (ej akut) se www.giftinformationcentralen.se 08-331231 Taxikurir 090-181818 Sjukvårdsrådgivning 785 11 77 Polis kontorstid 114 14 Norrlands Universitets Sjukhus 785 00 00 (växel) Socialtjänsten 16 10 00 (växel) POOSOM kommunens krisgrupp I första hand ring 112 eller 16 10 00 (växel) Lars Pikkuniemi 070-3266385 Lennart Östin 070-6360655 5
Allvarlig olycka/händelse i skolan Den vuxna som är först på plats stannar hos barnet. Tillkalla ambulans/polis/brandkår - ring 112 Någon vuxen som eleven känner följer med till sjukhuset. Information till Rektor Ansvarig rektor meddelas omedelbart och ansvarar därefter för att sammankalla krisledningsgruppen. Information till anhöriga Klassföreståndare eller rektor informerar föräldrar/vårdnadshavare om vad som hänt samt vart barnet befinner sig och hur de får kontakt med varandra. Kom överens med föräldrar/vårdnadshavare om information till eventuella syskon på skolan. Information till eleverna Klassföreståndare samlar respektive klass och informerar eleverna om vad som hänt. Var saklig när du informerar och lämna inte ut uppgifter som du är osäker på. Om den skadade elevens föräldrar/vårdnadshavare inte kunnat nås, får information om elevens tillstånd inte lämnas ut. Eleverna ska ges möjlighet att stanna kvar på skolan till dess att föräldrarna hämtar dem. Krisledningsgruppen ansvarar för att utse vuxna som stannar med eleverna. Information till klassens föräldrar Klassföreståndaren ansvarar för att övriga elevers föräldrar får den information de behöver samt att informera om att det är bra om barnen ges möjlighet att mötas upp av någon vuxen hemma. Det kan vara bra med ett föräldramöte någon av de närmaste dagarna. Övrigt Rektor ansvarar för att samla personalgruppen för information och diskussion om ytterligare åtgärder. Rektor ansvarar för ev. mediekontakt. Rektor ansvarar för att anmälan till arbetsmiljöverket görs. Krisledningsgruppen samt kontaktpersoner samlas vid dagens slut. Skolan hålls vid behov öppen på kvällen för de föräldrar och barn som behöver träffas. Uppföljning Morgonen efter samlas personalen för uppföljning och information Klassföreståndare följer upp elevers frånvaro noga de närmaste dagarna efter olyckan. Klassföreståndaren diskuterar åter igenom olyckan med klassen. 6
Eleverna bör få tydlig information om vad som hänt. Bjud vid behov in polis eller annan person med kännedom om olyckan. Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre tids frånvaro från skolan håller klassföreståndaren eller annan utsedd kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset. Se rutiner för när elev blir allvarligt sjuk. Allvarlig olycka utanför skolan (ex. bussolycka) Om du får information om en olycka under skoltid: meddela ansvarig rektor som leder och fördelar arbetet. Ansvarig rektor ansvarar för att: Vid större olycka skickas två personer till sjukhuset som stöd till elever till dess vårdnadshavare kommer på plats. Rektor sammankallar krisledningsgruppen samt vid behov även kommunens POSOM grupp. Administrationen meddelar växeln ett telefonnummer dit föräldrar kan ringa. Rektor kontaktar inblandade elevers föräldrar med korrekt information. Dödsfall meddelas av polisen. Syskon till skadade elever tas om hand av någon som känner barnen. Informera skolans personal. Skolan hålls vid behov öppen på kvällen för de barn och föräldrar som behöver träffas. Information till klassen samt övriga föräldrar Se avsnitt allvarlig olycka i skolan. Uppföljning Se avsnitt allvarlig olycka i skolan. 7
Dödsfall elev Vid kännedom om dödsfall kontaktas ansvarig rektor. Krisledningsgruppen Rektor sammankallar skolans krisledningsgrupp förstärkt med klassföreståndare/berört arbetslag. Kontakt med anhöriga Utse en person som har kontakt med den drabbade familjen. Inhämta korrekt information och kontrollera med vårdnadshavarna hur mycket man har tillåtelse att meddela klassen om det inträffade. Kontrollera om eleven har syskon eller nära släktingar i andra klasser. Gärna personligt besök med blommor från skolan. Information till skolans personal Rektor ansvarar för att övrig personal på skolan, expeditionen samt kommunens växel får kännedom om vad som hänt och varför flaggan kommer att halas på halv stång. Information till klassen Efter överenskommelse med familjen om hur meddelandet om dödsfallet skall framföras berättar klassföreståndaren eller någon annan av klassen känd person detta. Tala öppet om det som hänt och ge eleverna utrymme att uttrycka sig kring det som hänt och vad de känner. Information till övriga klasser Skolans övriga klasser underrättas av sin/sina klassföreståndare vid samma tidpunkt för att undvika ryktesspridning. Information till föräldrar Rektor ansvarar för att samtliga föräldrar/vårdnadshavare i den drabbade klassen underrättas. Det kan vara bra med ett föräldramöte någon av de närmaste dagarna. Flaggning När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halvstång. Övrigt Skolan hålls vid behov öppen på kvällen för de barn och föräldrar som behöver träffas. Samråd sker med familjen om skolans vidare agerande. Rektor ansvarar för att ordna minnesstund. Sorgbord (material finns i krislådan) 8
Iordningställ ett bord med vit duk, levande ljus, foto, penna, loggbok och musik. Rektor skriver första meningen i boken t.ex. Vi på Innertavle skola tänker på dig/er i den stora sorg som drabbat dig/er. För yngre barn kan det vara lämpligt med lösa blad i olika färger som barnen kan rita och skriva på och därefter klistras in i loggboken. Minnesstund Minnesstund bör äga rum i elevernas klass/skola helst dagen efter meddelandet om dödsfallet. OBS! Tala med de anhöriga om hur minnesstunden skall utformas. Minnesstund kan t.ex. innehålla: minnesord från rektor minnesord av präst några ord från klassföreståndaren någon läser en dikt sång musik eleverna tänder ljus sorgbord Inför begravningen Anhöriga tillfrågas om de önskar låta elevens kamrater och vårdnadshavare delta under begravningen. Rektor ansvarar då för att en skriftlig inbjudan formuleras och går ut till eleverna. Klassföreståndaren diskuterar ingående i klassen vad som kommer att ske under en begravning. Detta kan vara viktigt även om barnen inte skall delta. Begravningsdagen håller klassföreståndaren klassen samlad. Barn som känner behov att vara tillsammans med sina vårdnadshavare bör få lov till detta. Massmedia Ansvarig rektor har kontakt med pressen. Efterarbete Krisledningsgruppen ansvarar för att det vid behov finns möjlighet att bearbeta frågor hos både barn och personal. Skolans krisledningsgrupp och elevvårdspersonal kan hjälpa till i efterarbetet. Vid behov tillkallas hjälp utifrån t.ex. skolpsykolog. Tid avsätts i klassen för att prata om det som hänt. Arbeta med barnens frågor. Rektor utser en person som ansvarar för att den avlidnes tillhörigheter samlas ihop och överlämnas till de anhöriga. Rektor ansvarar för att eleven blir struken ur klasslista och klassförteckning när det är lämpligt. 9
Dödsfall personal Krisledningsgruppen Direkt efter att skolan fått kännedom om dödsfallet sammankallar ansvarig rektor krisledningsgruppen. Krisledningsgruppen beslutar vem som skall ta kontakt med de anhöriga och ta reda på vilken information de vill lämna ut. Information till personal Rektor ansvarar för att övrig personal på skolan, expeditionen samt kommunens växel får kännedom om vad som hänt och varför flaggan kommer att halas på halv stång. Rektor ansvarar även för att kollegor som inte finns på skolan informeras. Information till elever Undervisande lärare informerar klassen om varför flaggan kommer att halas på halv stång. Beroende på hur nära den avlidne står eleverna avsätts tid för att tala om dödsfallet i klassen. Klasser som är direkt berörda av dödsfallet skall meddelas av en personal som är känd av klassen samt ges möjlighet att samtala öppet och konkret om det som hänt, låt eleverna tala om sina tankar och känslor. Klassen bör vara samlad under resten av skoldagen. Skolan bör se till att yngre barn ej kommer hem till ett tomt hem, informera därför föräldrarna. Flaggning När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. Information till föräldrarna Rektor eller person utsedd av rektor ansvarar för att vårdnadshavare i den berörda klassen underrättas. Skolan bör se till att yngre barn ej kommer hem till ett tomt hem. Minnesstund Minnesstund bör äga rum dagen efter meddelandet om dödsfallet. Inför begravningen Rektor tillfrågar de anhöriga om de önskar att arbetskamrater och berörda elever skall delta i begravningen. Rektor ansvarar då för att en skriftlig inbjudan formuleras och går ut till eleverna. Klassföreståndaren diskuterar ingående i klassen vad som kommer att ske under en begravning. Detta kan vara viktigt även om barnen inte skall delta. Begravningsdagen håller klassföreståndaren klassen samlad. Barn som känner behov att vara tillsammans med sina vårdnadshavare bör få lov till detta.. Uppföljning Viktigt med kollegialt stöd och hjälp. Skolans krisgrupp och elevvårdsteam är viktiga personer i uppföljningsarbetet. Vid behov tillkallas en psykolog utanför personalgruppen. 10
Självmord- elev/personal Se dödsfall elev samt dödsfall personal. Självmord är oerhört ångestladdat och skuldtyngt varvid det måste ges möjlighet till samtal för såväl personal som elever och föräldrar. Om de anhöriga inte ger sitt tillstånd till att meddela klasskamrater och lärare orsaken till dödsfallet, skall man respektera detta. 11
Elev som mist nära anhörig Kontakt med familjen I samband med att skolan får kännedom om dödsfallet tillfrågar rektor eller klassföreståndaren familjen om elevens kamrater kan underrättas. Familjen avgör vem som skall informeras och hur det skall gå till. Information till övrig personal Rektor eller klassföreståndaren informerar berörd personal. Krisledningsgruppen Sammankallas vid behov. Information till barnets kamrater Det kan finnas barn som föredrar att man inte nämner något om dödsfallet, vilket man måste respektera. När information får lämnas: Klassföreståndaren eller annan känd person berättar för den berörda klassen om dödsfallet Tala öppet med barnen om det som hänt och låt barnen berätta om sina tankar och funderingar. Det är en fördel om klasskamraterna får reda på vad eleven vill att de skall säga eller göra när hon/han kommer tillbaka Förbered klasskamraterna på att eleven kan vara känsligare än vanligt och att de därför bör visa extra omtanke. Information till övriga föräldrar Sker efter samråd med den berörda familjen. Uppföljning Klassföreståndaren följer upp eleven genom egna iakttagelser och genom samtal med övrig personal. Var observant på elevens sorgreaktion. Skolans elevvårdspersonal kan vara ett stöd i uppföljningsarbetet. Barn som mist nära anhörig mår oftast bäst av att börja skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan skola och hemmet. 12
När elev blir allvarligt sjuk Kontakt med familjen Klassföreståndaren eller annan kontaktperson rådgör med familjen om vilken information som ska ges i skolan och vem som bäst ger den samt hur besök och kontakter från elever och personal skall ske. Information till elevens lärare och elevvårdsteamet Rektor sammankallar till mötet. Den som har kontakt med familjen berättar vad man tillsammans med familjen bestämt om information till skola och klasskamrater. Information till klasskamrater Om familjen så önskar, informeras klassen om elevens sjukdom. Informationen lämnas av den som familjen önskar. Det kan t.ex. vara skolsköterska, personal från sjukhuset eller klassföreståndare. Klassen bör därefter regelbundet informeras om hälsoläget. Elevens närmaste vänner kan ev. göra ett besök i hemmet eller på sjukhuset. Klasskamraterna ges möjlighet att skriva brev, dikter eller rita teckningar. Den sjuka elevens kontakt med skolan Information ges till den sjuka eleven om vad som informerats om i skolan samt vem som är elevens kontaktperson. Diskussion med familjen i vilken mån eleven orkar med undervisning. 13
Vid elevs försvinnande Om ett yngre barn försvinner under skoltid tar personalen skyndsam kontakt med polis samt vårdnadshavare Krisledningsgruppen Rektor sammankallar skolans krisledningsgrupp och klassföreståndare snarast efter besked om försvinnandet. En kontaktperson utses som har kontakt med anhöriga, polis samt ev. sociala myndigheter. Information till klassen/gruppen Ta reda på vilken information som enligt polisen/socialtjänsten får lämnas ut. Diskutera med anhöriga vilken information de lämnar medgivande till Ge så konkret information som möjligt. Informera om vad som är möjligt att berätta för barnen utifrån ålder samt med hänsyn till att ej såra eller utelämna personer. Ge tid för tankar samt reaktioner. Massmedia Hänvisa pressen till ansvarig rektor som har ansvar för massmediekontakten. Skydda eleverna under skoltid från massmedia. 14
Brand och bombhot Brand Se lokal handlingsplan. Brand på en skola kan jämföras med en krissituation. Brand är i första hand en uppgift för räddningstjänsten och polisen. Rektor aktualiserar följande: Utrymningsplan Uppsamlingsplatser Klassföreståndarna samlar sina respektive klasser samt kontrollerar närvaron Vårdnadshavare underrättas av klassföreståndare. Bombhot mot skolan Om skolan blir bombhotad är det viktigt att ta hotet på allvar, men det är inte rektor som skall avgöra äktheten i hotet. Det skall polisen göra. Därför bör rektor genast kontakta polisen. Det är polisen som avgör vad som skall göras, men rektor bör förbereda sig på samma sätt som vid en brandövning. Krisledningsgruppen Skolans krisorganisation bör handla som vid en allvarlig olycka. Vid evakuering Om barnen evakueras till sina hem ansvarar rektorn för att skriftlig information skickas hem. Informationen skall innehålla redovisning om vad som hänt, eventuella åtgärder som vidtagits och telefonnummer dit man kan ringa och ställa frågor, samt vad som skall hända dagen därpå. 15
BARN I SORG Råd till personal: Var nära och närvarande. Visa att Du ställer upp och att Du deltar. Även om flera visat sitt deltagande, är det viktigt att veta att även Du vet. Våga visa Din egen sorg och bestörtning. Försök inte släta över. Ord som Det är inte så farligt blir till hån i den här situationen. Hjälp att sörja istället för att försöka trösta. Lyssna aktivt. Det finns inga så välmenande råd som hjälper, men lyssna, ta in och bekräfta känslan. Var delaktig. Var inte rädd för gråten. Gråten är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka gråten stoppar man också känslan. Den dyker då upp senare, ibland efter många år. Ge hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är faktiskt att klä den i ord. Att tala om händelsen är det första steget av en bearbetning som senare kan gå vidare. Svik inte. Se till att Du är tillgänglig även fortsättningsvis. Lämna Ditt telefonnummer och visa att Du när som helst är beredd att fortsätta samtalet. Kom igen. En sorg av den här storleken är inte klar med ett samtal. Ta själv ansvaret för att höra efter hur det är. Om det inte går att träffas, skriv ett litet kort. I och med att Du skriver så finns ju också tanken där. Ge sorgen tid. En del av bearbetningen består i att älta det som skett. När det är klart upphör upprepningarna av sig självt. Det är inte ovanligt att det tar ett halvår innan de inblandade verkligen kan gå vidare. Var dig själv. Försök inte vara psykolog, präst eller läkare om du inte är det. Här är det bara medmänsklighet, medkänsla och medlidande som gäller. LITTERATUR: Barn i sorg.atle Dyregrov Skolan och elever i sorg...steinar Ekvik Jag saknar dig, jag saknar dig...peter Pohl 16
Bilaga 1 Vanliga krisreaktioner. En kris är en normal reaktion på en onormal situation. I en psykisk kris befinner man sig i en sådan situation att tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte räcker till för att förstå och bemästra den aktuella situationen. Vanliga krisreaktioner efter olyckor och andra allvarliga händelser/tillbud är: Ångest och rädsla Återupplevande av påträngande minnen Sömnstörningar Skuldkänslor och självförebråelser Sorgsenhet, längtan och saknad Irritation och ilska Störningar i relationer till andra Depression Kroppsliga smärtor Likgiltighet (skenbar) Chocktillstånd Chocktillståndet (akutfas) varar från det olyckan inträffar och upp till ett par dygn. Människor i chock kan inte styra sitt medvetna tänkande. Yttre tecken på chocktillstånd är t.ex. bristen på synliga känsloreaktioner, tom blick, entonig röst, stelt ansikte och avsaknad av tårar. Bristen på reaktionsyttringar kan vara farlig om den varar länge. Störst risk löper den som varken vill prata om vad som hänt eller om sina upplevelser. Reaktionen måste släppas fram och tilldet behövs hjälp. Gråten är ett positivt tecken på att chocktillståndet börjar släppa. Bearbetning av traumatisk händelse Chocktillståndet avlöses av en reaktionsfas (mellanfas). Den innehåller så småningom bearbetning av den smärtsamma händelsen. I början kanske den drabbade tar till sig det som inte upplevs som farligt, kanske ändrar han/hon verkligheten så att den blir uthärdlig steg för steg, en slags försvarsmekanism. Bearbetningen av en smärtsam händelse kan pågå under en lång tid, från flera veckor upp till ett år. Efter bearbetningen kommer den fas som kallas nyorienteringsfasen vilket innebär att den drabbade börjar se framåt; återvänder till livet. Psykologisk debriefing Psykologisk debriefing är en strukturerad genomgång av en kritisk/traumatisk händelse. Syfte med debriefing är att på ett tidigt stadium titta bakåt för att bearbeta den uppkomna situationen för att sedan kunna gå vidare. Bakgrundsfakta, händelseförlopp, känslor och tankar omkring det inträffade klyfts fram i debriefingsamtalen. Debriefing skall helst genomföras 72 timmar från det att olyckshändelsen har inträffat. Alla som varit med om händelsen bör deltaga i en debriefinggrupp. Den som leder en sådan grupp skall inte själv ha varit inblandad i händelsen och helst vara en person med erfarenhet av psykologisk debriefing. Erfarenheter från olyckan i Norge då skolbarn omkom vid en bussolycka har visat att psykologisk debriefing är ett effektivt sätt att minska långtidseffekter såsom sjukfrånvaro, psykisk ohälsa m.m. efter en extrem händelse. 17
Strukturerat klassrumssamtal. Bilaga 2 Efter en svår händelse är det bra att genomföra ett strukturerat klassrumssamtal. Samtalet hålls av två personer som är kända för eleverna. Reservera ordentligt med tid och gör upp en plan för samtalet. Syftet med samtalet ska vara att kartlägga vad som hänt, ge eleverna möjlighet att dela sina reaktioner med andra, berätta för dem att reaktionerna inte är onormala samt att hjälpa dem att stötta varandra. Använd gärna symboliska handlingar. Genom att tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt. Vid samtal med eleverna är det bra att ha en viss struktur: Inledning Faktadel Tankar Känslor Avslutning 1 Inledning Berätta vad som har hänt så konkret som möjligt. Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om det som hänt och ge uttryck för sina känslor. Det är viktigt för det hjälper oss att förstå det som har hänt. OBS! Alla kamrater hade kanske inte goda relationer med den avlidne. Dur bör förmedla några regler för samtalet som innebär: - Man får inte berätta för andra utanför klassen vad klasskamrater har tänkt, känt och upplevt. - Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad han/hon har sagt eller reagerat. - vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan. - Ingen måste säga något högt i klassen bortsett från att alla ska berätta om hur de fått reda på vad som skett. 2 Fakta - Hur eleverna fått veta om vad som hänt och när. Detta skapar en helhet. De som vet mycket kan dela med sig till sina kamrater. Framförallt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra ryktesspridning. Några är kanske mer drabbade än andra. Om det inträffat en olycka kan de T.ex. har varit vittne till den. Det är inte säkert att eleverna då spontant talar om sina tankar och känslor, men genom att ställa direkta frågor kan man få fram deras rektioner. Vid en bussolycka kan man T.ex. Fråga var det någon av er som hörde honom skrika när han blev påkörd av bussen? 18
3 Tankar Genom att fråga eleverna vilka tankar de hade när de fick höra talas om det inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck. 4 Känslor Det är viktigt att tänka sig om vilka frågor man ställer så att man inte bromsar samtalet. Undvik frågor som vad kände du?. Fråga istället vad var värst för dig?. Ta hjälp av klassen eller gruppen genom att säga är det någon annan som reagerat på samma sätt istället för att säga det är normalt att regera så. Det är viktigt för eleverna att se att de i många avseende reagerat på likartat sätt. Låt eleverna använda olika uttrycksmedel som t ex att skriva och rita/måla. 5 Avslutning Samla ihop intrycken. Påpeka likheter, känslor och reaktioner. Betona det normala i reaktionerna. Man måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal. Förbered eleverna på kommande reaktioner som svårigheter att koncentrera sig etc. Rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kamrater. Ge eleverna ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar. Fråga eleverna vad som händer när de kommer hem ( så att ingen kommer hem till ett tomt hus). Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt. Planera för närmaste framtid. 19
KRISLÅDA Bilaga 3 Krislåda finns i personalrummet, Innertavle skola och innehåller: 1 linneduk 1 mässingsljusstake 4 vita ljus 1 blomvas 1 ram 1 loggbok 1 CD-skiva Classicc Weepies 1 CD-skiva Adagio Albinoni J.S. Bach A. Marcello Mozart Bruch Rodrigo - Barber 1 bok Sorg och glädje Dikter av Skellefteåelever Team Offset Malmö 1 bok Från tankens trädgård Hopp i en mörk tid Dikter Bokia Lagergrens NV 1 bok Jag tänker på Cia Dikter, Verbum 1 bok Sommarlandet En berättelse om hopp Eyvind, Skeie EFS-förlaget 1 häfte När klassen berörs av dödsfall Marie Rehnstam, Argument förlag 1 häfte Beredskapsplan för skolan Atle Dyregrov, Rädda Barnen 1 häfte Om krisberedskap och krishantering i skolan Beredd på det ofattbara, Skolverket Tidningsartikel Lärarnas tidning nr 4/2003 Någon i en elevs familj dör- hur hanterar du det? Tidningsartikel Lärarnas tidning nr 10/2008 Att våga möta döden i klassrummet Reviderad Krisplan Innertavle skola 20
Bilaga 4 LITTERATURTIPS Andersson, Leif Gud, varför sover du? EFSförlaget Cullberg Kris och utveckling Natur och kultur Dyregrov, Atle Ekevik, Steinar Barn i sorg/katastrofpsykologi Skolan och elever i sorg Frankl, Viktor Livet måste ha en mening Natur och kultur Gustavsson, Lars m fl Barn i krig Verbum Jacobsson, Lars m fl Om självmord Rabe n & Sjögren Jonsson, S/Hagström, A En bro över mörka vatten Cordia Kallenberg, Kjell Livsåskådning i kris Doxa Kubler Ross Döden Rabe n & Sjögren Larsson, Richard En hand att hålla i Bonnier fakta Lewis, C S Anteckningar under dagar av sorg Libris Lindfors, Karl-Erik Medmänniskan i kris Verbum Pohl, Peter Jag saknar dig, jag saknar dig Skeie, Eyvind Sommarlandet EFSförlaget Tamm, Maare Barnet och döden Esselte studium 21
MUSIK Bilaga 5 J S Bach J S Bach Antonio Vivaldi Edvard Grieg Leo n Boellmann Air (Beppes go nattvisa) Sinfonia Largo Largo cantible (från konsert D La Pastorella) Våren Prie re a Notre-Dame Sergej Rachmaninoff Vocalise Lars-Erik Larsson Oskar Lindberg Duke Ellington Paul Simon Andersson/Ulvaeus Romans ur Pastoralsvit Förspel till Förklädd Gud Gammal fäbodpsalm Heaven Almighty God Bridge over troubled water Chess 22
DIKTER Bilaga 6 Gråt inte för att jag är död jag finns inom dej alltid Du har min röst den finns i dej den kan du höra när du vill Du har mitt ansikte min kropp Jag finns i dej Du kan ta fram mej när du vill allt som finns kvar av mej är inom dej Så är vi jämt tillsammans. (Barbro Lindgren) Lär mig, du skog, att vissna glad en gång som höstens gula blad: en bättre vår snart blommar, då härligt grönt mitt träd ska stå och sina djupa rötter slå i evighetens sommar. Lär mig, du fåglars glada tåg att draga hän med fröjdfull håg mot obekanta stränder. När allt är vinter här och is, jag till ett evigt paradis från köld och töcken länder. (Adam Oehlenschlaeger) 23
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och någonting alldeles oväntat sker Världen förändrar sig varje dag men ibland den aldrig densamma mer. (Alf Henriksson) Jag har hållit en fågel fågeln trodde mina händer var ett bo Jag har hållit i en fågel det är svårt att tro Fågelhjärtat slog och slog ögat glänste svart som vatten Plötsligt rös den till och dog Sen kom mörkret stjärnorna och natten. (Barbro Lindgren) Det är vackrast när det skymmer. All den kärlek himlen rymmer ligger samlad i ett dunkelt ljus över jorden, över markens hus. Allt är ömhet, allt är smekt av händer. Herren själv utplånar fjärran stränder. Allt är nära, allt är långt ifrån. Allt är givet människan som lån. Allt är mitt, och allt skall tagas ifrån mig, inom kort skall allting tagas ifrån mig. Träden, molnen, marken där jag går. Jag skall vandra ensam Ensam, utan spår. (ur Kaos 1919) 24
Om bland tusen stjärnor någon enda ser på dig tro på den stjärnans mening, tro hennes ögas glans. Du går icke ensam. Stjärnan har tusen vänner; alla på dig skåda, skåda för hennes skull. Lycklig du är och säll. Himlen dig har i kväll. (C.J.L.Almqvist) Jag drömde om aplar i mäktiga hag kring urskogens väldiga vattendrag om körsbärsdungar och vinbärssnår kring floden, som enslig i dälden går, om vete som självsått ur jorden stiger i ödemarken, där allting tiger, om humle som klänger och slingrar sig fram i skogens tystnad från stam till stam. (Gustaf Fröding) Döden tänkte jag mig så Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden. Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut. Han gick från soluppgång till soluppgång. Det var den sista dagens morgon. Jag stod som harens unge, när han kom. Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång! Då tog han mig och satte mig i korgen och när jag somnat, började han gå. Döden tänkte jag mig så. (Bo Setterlind) 25
Bro över mörka vatten När du är trött, när du vill fly och oron viskar att din dag skall aldrig gry jag är hos dig, och känn handen kring din hand Var stilla var ej rädd Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig När skuggan faller kall där du går fram när fågeln ej längre syns och solen dör jag tänder ljus, jag tänder himlens ljus Var trygg och tro på mig Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig Styr mot havet nu, seglar bort Nu är din korta stund, det liv du väntat på Jag är hos dig, känn handen kring din hand Var stilla var ej rädd Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig Skall jag bära dig Text & Musik Paul Simon Svtext: Åke Arenhill 26
Det föll en grå liten fågel Det föll en grå liten fågel En gång från sitt trygga bo Den slog sig så svårt och så illa Så ingen kan tro Den trodde den dog den gången Det undrar man inte på För hur kan en fågel leva Som slagit sig så Den låg med ögonen slutna Som död på den hårda mark Då kände den hur den lyftes Av någon stark Nu ligger den still i det greppet Ett grepp som lyfter och bär Och var gång som skräcken kommer Är handen där Det föll en grå liten fågel Guds fadershand lyfte den då Den är ett människohjärta Den lilla grå. 27
Checklista Datum: Tel.nr: Vem är drabbad? bilaga 7 Vad har hänt? Hur har det skett? Vem skall informeras? Vad har vårdnadshavare/anhöriga gett samtycke till att vi berättar? När informeras eleverna och personalen? Vilken info skall gå ut? 28
Vilken information har gått ut? Vem arrangerar minnesstunden? Hur sker uppföljningen? Rektor ringer, visar omtanke. Har föräldrar några önskemål? Vilka klasser behöver krishjälp? Skall det arrangeras föräldramöten? Behövs det telefonkontakt? Behövs det hembesök? Skall brev skickas hem? 29
Exempel på brev Anhöriga personal- se pärm Anhöriglista elever- se pärm Klasslistor- se pärm Utrymningsplan/ uppsamlingsplatser se pärm Bilaga 8-12 30