Pess Judicata ogan juidiska eningen numme fya tvåtusenåtta ågång åttiotvå tema: teminsstat Due Diligence. Om inneböden och den paktiska betydelsen av ett av affäsjuidikens vanligaste begepp. : FRA-lagen och Euopakonventionen 0408.indd 1 2008-09-15 22:44:35
Room fo individuality, space fo success The business law maket is dynamic and eve-changing, which calls fo flexibility and divesity. That is why we ae looking fo individuals with diffeent backgounds and pesonalities to be pat of ou team. If you possess flexibility, imagination and ambition, we can offe you oppotunities within Swedish and intenational business law. Ou unique coss-bode appoach has taken us out into the wold, with offices in moe than 38 counties, and it could also be you path to an exciting and successful caee in intenational business law. Take you fist step by visiting us at www.dlanodic.com Advokatfima Lindhs DLA Nodic 0408.indd 2 2008-09-15 22:44:37
ledae. Välkomna hit, välkomna hem. Välkomna alla nya och gamla juiststudente. Det ä ingen tvekan om att det ä studentena som gö Uppsala. Vaje teminsstat fylls staden av nya och åtevändande studente. Ljudnivån och tempot höjs, nya öste hös och fle fågo och sva infinne sig. Vissa komme nevösa och väntansfulla, anda komme tötta och uttåkade. Många ha använt sommaen till att jobba och ha slitit att komplettea CV:t med nya meite och skapa kontakte i abetslivet. Anda ha kunnat ägna sommaen åt att ta det lugnt, åtehämta sig och kanske beeda senae utmaninga. Oavsett vilket ä det något säskilt med vaje ny temin. En känsla av väntan och möjlighet, vaje ny temin kan bli annolunda egående. än den Som ny juiststudent ha man säket en eställning om den kommande studietiden. Av olika anledninga innefatta den eställningen ofta en hög abetsbelastning, skyhöga kav på pestationena unde utbildningen och betygshets. De flesta instämme nog i påståendet att juistutbildningen käve mycket av den enskilde studenten, mängden litteatu ä sto och en sto del av inläsningen ska göas på egen hand. Men, det innebä inte att allt annat som man som ny student kan få höa stämme. Studietiden bli vad man välje att göa den till och päglas i alla stöst utstäckning av den egna inställningen. De alla flesta uppskatta den fihet, stimulans och samhällsmedvetenhet som känneteckna juidikstudiena. Och yttest få studente låte studie elle oon studieesultat uppta all deas tid. På juistutbildningen övas vi i att sålla bland infomation och att tillmäta elevanta faktoe betydelse, ett gott åd till både nya och gamla studente ä att använda de kunskapena även nä böckena tillfä llet ä igenslagna. Den kommande hösten bli spännande juiststudente. Vi kan se fam emot en mängd aktivitete anodnade av Juidiska eningen, inte minst den åliga juistbalen och den händelseika Kontaktdagen. Pess Judicata ha inlett ett samabete med Kontaktdagen som innebä att Pess Judicata komme att ha en egen sektion i åets upplaga av mässguiden, en säskilt kul utmaning och ett mycket ba tillfä lle att utveckla abetet med tidningen och ta det till en ännu höge nivå. Många anda guppe och eninga nystata sina veksamhete och lansea nya plane och aktivitete. Även utan utbildningens ama ä juiste och ättsliga fågo högaktuella i höst. FRA-lagstiftningen engagea många och utvecklingen ä ännu oviss. Ny teknik och globala öelsemönste famkalla situatione, och ibland poblem, som juidiken inte äcke till att lösa. En högst aktuell fåga ä om det ä moal och etik, maknaden och ekonomin elle den tillgängliga tekniken som då ska avhjälpa det ättsliga vakuumet. Pess Judicata ska beöa, inspiea och ibland utmana e som läse tidningen. Vi ä dygt tehunda studente på vaje teminskus på utbildningen. Alla få Pess Judicata. Ambitionen med tidningen ä att skapa engagemang, samtalsämnen och gemenskap. Dä ä medvekan och espons fån e som läse den ett av de fämsta målen med vaje numme. Vaje åsikt, slag elle fundeing ä välkommen. Vi söke alltid nya medabetae, alla som ä nyfikna på elle intesseade av att medveka i abetet ä välkomna till edaktionens möten elle att höa av sig till edaktion@jf-uppsala. se. Tevlig teminsstat och lycka till! Redaktöena 3 0408.indd 3 2008-09-15 22:44:37
Juidiska Föeningens huvudsamabetspatnes Medabetae i detta numme Alexanda Clasén, T5 Emilie Tammelin, T5 Sanda Lundin, T5 Henik Dock, T7 Jo-Anna Nodstöm, T7 Johan Bjökdahl, T7 Johan Sundkvist, T7 Oska Belani, T7 Ingid Flodeus, T7 Redaktö Oska Belani Bitädande edaktö Jo-Anna Nodstöm Ansvaig Utgivae Oska Belani Gafisk Fom Emilie Tammelin Layout Emilie Tammelin Tyck Exakta, Hässleholm AB Besöksadess Öve Slottsgatan 3 753 11 Uppsala Telefon 018-71 01 60 E-post edaktion@jf-uppsala.se Pess Judicata ä medlemsogan Juidiska eningen i Uppsala. De åsikte som ekomme i tidningen öveensstämme inte nödvändigtvis med Juidiska eningens. 0408.indd 4 2008-09-15 22:44:41
Innehåll 04/2008 s 10 Due Diligence. Om inneböden och den paktiska betydelsen av ett av affäs juidikens vanligaste begepp. s 11-22 Tema: Teminsstat 5 s 20 Kontaktdagen: 50 utställae, 1000 studente och en spindel i nätet. Pess Judicata ha talat med odande Natali Phalén s 26-27 Angående FRA-lagens enlighet med EKMR 0408.indd 5 2008-09-15 22:44:48
debatt Stäk skyddet mänskliga fi- och ättighete Behovet av en fattningsdomstol och ett avskaffande av uppenbahetsektivisitet 6 Juistena behöve me makt. Genom euopeiseingen av svensk ätt kan man agumentea att det edan skett en makt skjutning fån politik till juidik; fle politiska omåden ha genom handsavgöanden anden blivit emål EG-domstolens ganskning, däibland de svenska alkolhol- och apotektsmonopolen och nu senast den svenska kollektivavtalsmodellen i det så kallade Laval-målet (C-341/05). Debatten king den så kallade FRA-lagen och politikenas avsaknad av intesse att skydda den pesonliga integiteten vittna emelletid om att skyddet mänskliga fi- och ättighete måste stäkas i Sveige. Detta kan ske dels genom inättandet av en svensk fattningsdomstol, dels genom att stäka domstolanas möjlighete att åsidosätta lag som stå i stid med mänskliga fi- och ättighete genom att ta bot det så kallade uppenbahetsekvisitet i Regeingsfomen (1974:152, häefte RF) 11:14. Låt mig böja med ett avskaffande av uppenbahetsekvisitet. RF 11:14 stadga att om en domstol finne att en eskift stå i stid med en bestämmelse i gundlag elle annan öveodnad fattning ska eskiften inte tillämpas. Nä det gälle eskifte fån de högsta stadsoganen, det vill säga iksdag och egeingen, måste dock eskiften uppenbat stå i stid med gundlag elle öveodnad fattning att domstolen ska åsidosätta den. Uppenbahetsekvisitet ä inte tillämpligt på EG-ättsliga nome på gund av EG-ättens pincipiella etäde och inte helle på de dela av Euopakonventionen om skydd mänskliga fi- och ättighete som ingå i EG-domstolens paxis (Ju 2004:11 s. 31). Men va ska läge kav ställas på eskifte som meddelas fån iksdag och i synnehet egeingen än anda nomgivande ogan? Uppenbahetsekvisitet ge iksdagen och egeingen möjlighet att i viss mån åsidosätta gundlagen, vilket efalle yttest mäkligt. Lagstiftaen uttycke genom RF 11:14 en skepticism gentemot domstolana, så till den gad att även eskifte fån egeingen, som nomhieakiskt stå unde iksdagen, omfattas av det stängae kavet. Så till fågan om fattningsdomstola. I Sveige ha vi sedan tidigae en slags handskontoll av laga genom Lagådet. Dess yttande ä dock inte bindande vae sig iksdagen elle egeingen och Lagådets oll kan således nämast betaktas som ådgivande. Lagådets existens uteslute dock på inget sätt inättandet av en fattningsdomstol. I Sveige ha dock tanken om ett inättande av en fattningsdomstol av tadition avvisats med hänvisning till den makt skjutning ett inättande skulle innebäa. Att politiska beslut bli emål juidisk ganskning ha an ts som huvudagument emot en fattningsdomstol. I Sveige leve vi alltjämt med ton på det goda samhället, men ä inte det lite väl naivt? Anda agument som an ts emot en svensk fattningsdomstol ä att domautnämningana iskea att politiseas, inte olikt utnämningana av justitieåden till USA:s högsta domstol. Även gänsdagningspoblem gentemot Högsta domstolen och Regeingsätten ha an ts som motagument. En svensk fattningsdomstol skulle dock stäka ättighetsskyddet i Sveige. Vidae skulle en fattningsdomstol göa det möjligt att pöva en eskifts gundlagsenlighet i sig. I dag pövas endast en eskifts gundlagsenlighet mot en tillämpning i det enskilda fallet. Att centalisea pövning till en säskild domstol ha dessutom sina dela; dels samlas den juidiska expetisen och kompetensen på ett ställe dels skapa det en tydligae odning enskilda som vill an a fattningsbesvä, nä vanlig domstolspövning inte stå till buds. De eslagna ändingana skulle onekligen innebäa en makt skjutning fån politik och juidik. Juistena skulle få me makt på politikenas bekostnad; det ske så att säga en fom av juidifieing. Men att slå vakt om gundläggande mänskliga fioch ättighete ä det möjligen en nödvändig juidifieing. Vi behöve ättighete. Vi behöve tillgång till faanden så att vi kan genomdiva våa ättighete. Vi behöve en domstol som agea som vakthund gentemot ättighetsinskänkande laga såsom FRA-lagen. Juistena behöve kot sagt me makt. Johan Sundkvist T7 0408.indd 6 2008-09-15 22:44:49
en av Sveiges ledande affäsjuidiska advokatbyåe Å 2007 utsågs Genandt & Danielsson anda ået i ad till Sveiges fämsta affäsjuidiska advokatbyå enligt undesökningen Commecial Law 2007, utd av Pospea Reseach. Föutom att vaa den bästa affäsjuidiska byån stäva vi också efte att vaa den bästa abetsplatsen affäsjuiste i Sveige. Vi ebjude duktiga och divande juiste ett spännande, utvecklande och engageande abete i intenationell miljö med mycket konkuenskaftiga anställningsvillko. Vill du veta me om oss och vad vi kan ebjuda dig ä du välkommen att kontakta Oma Bege, som ä vå studentansvaige, på telefon 08-670 66 26, mobil 0734-15 26 26 elle oma.bege@gda.se. Besök oss gäna på vå hemsida www.gda.se. 0408.indd 7 2008-09-15 22:44:50
juidiska nyhete juidiska nyhete. Pess Judicata bevaka utvecklingen i ättslivet. 8 Håstad ifågasätte taditionspincipen Fåga om sakättsligt skydd i uthyd vaa. Sannäs Räko AB hade sålt en packlinje äko till ett finansbolag, som i sin tu hyde ut packlinjen till det noska skaldjus etaget Havmannen AS. Packlinjen hade övelämnats fån Sannäs till Havsmannen. Fågan i ättsfallet va om Havsmannen kunde få sakättsligt skydd gentemot Sannäs konkusbogenäe, tots att Havsmannen va ett helägt dottebolag till Sannäs och tots att den ende ägaen av Sannäs suttit i Havsmannens styelse och vait fimatecknae bolaget. Högsta domstolen (häefte HD) konstatea att Sannäs måste anses vaa i tilläcklig gad avskuen fån sin ådighet öve leasingobjektet och att finansbolaget således få tt sakättsligt skydd. Havsmannen hade få tt vaan i sin besittning finansbolagets äkning. Om någon fån Havsmannen skulle ha åtelämnat vaan till Sannäs utan finansbolagets samtycke hade nämligen epesentanten bolaget enligt HD blivit såväl staffättsligt (10 kap. 1 BB) som skadeståndsättsligt ansvaig gentemot finansbolaget. Dessutom va alla styelseledamöte och fimatecknae i Havmannen skyldiga att sätta Havsmannens intessen fam Sannäs intessen. I ett säskilt vidlyftigt tillägg till domen ifågasätte justitieådet Togny Håstad taditionspincipens ekomst i svensk ätt. Håstad mena att det finns goda skäl att helt avskaffa pincipen och skive att det ä fappeande att omsättningsköpae i paktiskt taget alla anda lände än i Sveige kan få skydd mot säljaens bogenäe utan vae sig tadition elle egisteing. Ett avskaffande bö dock inte ske genom en paxisänding, utan ä en fåga iksdagen, avsluta han. HD Må l T 1657-06 F.d. sambo ha ätt till halva fitidshuset Dold samägandeätt kan även omfatta fitidsfastighete. HD konstatea i en nyligen avkunnad dom att dold samägandeätt även kan omfatta fitidsfastighete. Domstolen va dock oenig med två skiljaktiga justitieåd. Mannen och kvinnan hade vait sambo med ett gemensamt ban. Efte att deas elation upphöde 2002 etogs en bodelning. Kvinnan hade 1986 vävat en fitidsfastighet som hon beviljades lagfat på. Mannen ykade i ättsfallet på bätte ätt till hälften av fitidsfastigheten och gjode gällande att han hade så kallad dold samägandeätt. Enligt tidigae ättspaxis eligge dold samägandeätt nä en av makana ha köpt egendom i sitt namn, men makanas gemensamma buk och den anda maken möjliggjot elle åtminstone undelättat vävet genom ett ekonomiskt tillskott, samt att den maken som fomellt ingått köpet insett syftet bakom det ekonomiska tillskottet. HD konstatea att ättsfiguen dold samägandeätt nämast ä en pesumtionsegel, som syfta till att ge den pat som bida ekonomiskt till vävet ett ekonomiskt skydd. Fågan i målet va om denna pesumtionsegel ska tillämpas på samma sätt obeoende av om det handla om en åetuntbostad elle fitidsbostad. Det ä en fåga som inte tidigae ställts på sin spets i ättspaxis. Majoiteten yttade att pesumtionsegelns tillämplighet inte ska begänsas till att endast gälla åetuntbostäde: det imma minde väl med skyddssyftet bakom pesumtionsegeln att låta dess tillämplighet beo på egendomens at och användningsändamål. Att söka avgöa vad som ä en fitidsbostad och en åetsuntbostad kan dessutom leda till gänsdagningspoblem, famhålle majoiteten i domen. De två skiljaktiga justitieåden mena dock att det inte finns tilläckliga skäl i evaande fall att utvidga ättsfiguen dold samägandeätt till att även omfatta fitidsfastighete. Minoiteten mena att lagstiftaen edan tagit ställning genom att inte utvidga ättsfiguen; det ekonomiska skyddet tillgodoses edan genom gällande lagstiftning. Allmänna mögenhetsättsliga pincipe ska i stället tillämpas, avsluta minoiteten. HD Må l T 2684-07 Högsta domstolen lämna pejudikat om livstidsstaffet Fåga om utsättningana ttningana omvandling av fä ngelse på livstid till fä ngelse på viss tid. I böjan av sommaen meddelade HD te intessanta doma öande livstidsstaffet. De två sta fallen angå två pesone som båda mödat en nästående och hittills avtjänat 12 ås fä ngelse. HD fastställe hovättens beslut på att omvandla staffet till 21 ås fä ngelse. Det tedje fallet ö en 56-åig man som butalt mödat och styckat sitt offe. Han ha hittills avtjänat dygt 14 å av fä ngelsestaffet. HD bestämme hans staff till 24 ås fä ngelse. Å 2006 tillkom lagen om omvandling av fä ngelse på livstid (2006:45; omvandlingslagen) och pövningen centaliseades 0408.indd 8 2008-09-15 22:44:51
juidiska nyhete i och med den nya lagen till Öebo tingsätt med möjlighet att öveklaga till hovätt och högsta domstol. Enligt lagen få fä ngelsestaffet inte tidsbestämmas till kotae än 18 å. Omvandlingslagen uppställe vissa kiteie som säskilt ska beaktas vid pövningen; tiden som den dömde ha avtjänat, omständighetena king den uspungliga domen, om den dömde ha åsidosatt vad som gälle vekställigheten och om den dömde ha medvekat till att fämja sin anpassning i samhället. Dessutom ska åtefallsisken vägas in. I de te domana ge HD besked angående tillämpningen av lagen och uttala bland annat: i det fall att en omvandling till 18 ås fä ngelse inte kan anses möjligt på gund av bottets kaaktä och svåighetsgad tode i allmänhet stafftid om 21 ås fä ngelse anses vaa tilläckligt med möjlighet till att unde säskilt svåande omständighete bestämma tiden till 24 ås fä ngelse. HD:s uttalande kan således tolkas så att 21 å få anses vaa nomalstaffet och att 18 å ska tillämpas nä mildande omständighete eligge. HD kommentea även att den svenska lagstiftaen, till skillnad fån den noska, ha valt att behålla möjligheten till att döma till livstids fä ngelse. I Noge ha livstidsstaffet avskaffats och esatts med ett fä ngelsemaximum om 21 å och i Danmak tillämpas livstidsstaffet yttest spasamt. HD Må l Ö 2993-07, Ö 3016-07, Ö 2182-07 9 Johan Sundkvist T7 0408.indd 9 2008-09-15 22:45:01
10 Due Diligence Om inneböden och den paktiska betydelsen av ett av affä sjuidikens vanligaste begepp. Ett av de sta begepp som intoduceas den affä sjuidiskt intesseade juisten ä Due Diligence, DD. En Due Diligence kan, lite enklat, beskivas som en juidisk besiktning av ett bolag, målbolaget, in en investeing i elle väv av detsamma. Motiven att genom a en DD, liksom faandet i sig, aktualisea ytteligae en mängd begepp och kotninga, såsom findings, Q&A-sessions och dataum. Min uppgift ä att i denna atikel ge e en inblick i denna begeppsväld ld att ni på ett koekt och stiligt sätt ska kunna använda e av affä sjuistenas legal lingo vid väl valda tillfä llen. Fö att eda ut inneböden och den paktiska funktionen av en Due Diligence tog jag hjälp av Eika Finn som abeta med etags väv på Genandt & Danielsson i Stockholm. En gundläggande fåga ä nä och va en DD genom s. - En DD gös oftast på beställning av ett etag som vill köpa ett annat bolag, pivat elle genom ett bud på ett bösnoteat bolag, exempelvis vid en bösintoduktion, beätta Eika. Syftet med besiktningen ä att vävaen ska kunna bilda sig en uppfattning om målbolaget och identifiea eventuella iske. Medan syftet med besiktningen kan vaiea ä abetspocessen i stot sett alltid densamma. Nä en DD ska genom as oganiseas ett så kallat dataum. Det uppättas oftast av målbolaget elle dess ombud och innehålle elevant dokumentation om detsamma. Antingen uppättas ett fysiskt dataum, vanligtvis ett konfeensum dä päma med de handlinga som ska ganskas samlas elle så uppättas ett vituellt dataum dä man samla infomationen online. - Nä besiktningen påböjas sammansätts i egel en abetsgupp, anpassad efte stoleken på tansaktionen och målbolaget, som i samabete genom ganskningen, beätta Eika. De vanligaste ganskningsobjekten ä bolagsfomalia, ingångna avtal, bolagets finansieing, pliktelse i hållande till anställda, immateialätte, fastighetsinnehav, eventuella konkuenspoblem och veksamhetselateade kav. Beoende på veksamheten i målbolaget bli olika dela me elle minde intessanta att uteda. Eika ha unde sina DD-utedninga fämst ganskat miljöättsliga aspekte av målbolagens veksamhet, till exempel ekomsten av tillstånd att bediva miljöfalig veksamhet och ekomsten av mak oeninga samt gjot DD-utedninga då kund- leveantösoch licensavtal vait i fokus. Ofta dyke det upp fågo och fundeinga unde en DD och vanligtvis skickas ett fågefomulä till bolaget som ganskas. Ibland ä det även nödvändigt att boka möten att eda ut eventuella fågetecken till ljd av utedningen. Det ä dessa möten som buka kallas Q&A-sessions. Nä själva DD-utedningen ä kla skivs en DD-appot. Rappoten kan utfomas på många olika sätt och dess slutgiltiga fom avgös av vad etaget som beställt besiktningen ä ute efte infomation. Vissa etag vill endast att man appotea stöe avvikelse, så kallade findings, medan anda vill ha en me ut lig och beskivande appot av abetet. Slutpodukten av en DD beo på syftet med ganskningen. Vid en etagsövelåtelse övegå DD:n oftast i handlinga om ett övelåtelseavtal. DD-appoten ä ett avgöande undelag de handlinga angående gaantie och köpeskilling som skall tas in i det slutgiltiga övelåtelseavtalet. Den infomation som ehållits unde DD:n kan också esultea i att något av etagen välje att inte gå vidae med tansaktionen. Eika mena att DD:s kanske inte alltid ä den alla oligaste delen av en affä sjuists vadag men att det abetet ändå ä intessant eftesom det ge en ba inblick i olika etag och hu de fungea. Unde en DD få man även tillfä lle att samabeta i team dä alla abeta mot samma mål och hjälps åt att leveea en ba slutpodukt. Fö e som fotfaande tycke att begeppen ä svåa att slänga sig med kan jag lugna e med att detta ä något de flesta affä sjuiste jobba med på ett elle annat sätt och ni komme dä ganska snabbt att komma in i utinena king en DD om ni välje en kaiä inom den tansaktionsiniktade affä sjuidiken. Sanda Lundin T5 0408.indd 10 2008-09-15 22:45:02
tema: teminsstat Hösten ä studentens vå. Pess Judicata peka ut tussilagona i snöslasket. 0408.indd 11 2008-09-15 22:45:02
Klackklappe elle Silvebibeln? - Pess Judicata hjälpe dig hitta din egen studieoas. 12 Plugga. Nån gång måste det ju göas. Utöve eccevecka, eningsengagemang, pubundo på nation och anda distaktione va det väl studiena du kom hit, egentligen? Unde utbildningens sta temin påminns den av abetsbödan tyngda studenten om att juistpogammet ä en heltidssysselsättning, och således bö ta ungefä 40 timma i veckan i anspåk. Vad som kan komma en chock många nya studente ä dock den fihet unde ansva som man måste läa sig hantea. Unde juistutbildningen ha man oftast två seminaie à två timma i veckan, och en elle ibland två eläsninga. Det gälle att de esteande dyga tettio timmana inte enbat ägnas åt nationshäng och sovmogon. Åtminstone inte om man vill undvika att sitta med en ogenomtänglig massa av oläst kuslitteatu sista veckona innan tentan. I pincip finns det två skolo: De som kan plugga hemma, och de som inte kan (sen finns det givetvis de som inte kan plugga hemma, men gö det ändå hit höde jag själv allt länge). HEMMA Födelana säge sig själva. Slippa se espektabel ut. Slippa att ens kliva u pyjamasen. Slippa cykla till biblioteket genom ösegn och blåst med fullastad yggsäck. Sitta hemma i favoitfå töljen med tillgång till kylskåp och anda facilitete. Riskena med att stanna hemma bö dock inte undeskattas. Hemmapluggandet käve disciplin. Youtube elle TV:n bli lätt lockande och plötsligt ha hela dagen gått utan att du hunnit me än bestämma vilken fä g du ska ha på din övestykningspenna. BORTA Födela: Att komma iväg fån hemmets lockelse och hoppningsvis få något gjot. Nackdela: To inte att du ä säke baa att du masat dig iväg till ett bibliotek; även hä lua fao. Juidiska biblioteket (JB) Den natuliga samlingspunkten. Hä hänge den stösta delen av juiststudentena. På JB finns all kuslitteatu. Sedan något å finns det även mikovågsugna på våning 4. Kön vid lunchtid kan dock vaa lång den otålige, som gö bäst i att undvika den västa usningen unt klockan 12. En faa med JB ä att man ha lite tevligt med alla kusae och hänge på lämmeltågen till ICA kaffepaus i tid och otid. Dessutom ä hä inte alltid så tyst. Alla kan inte konsten att pata med s m å b o k s t ä v e och många bli stöda av det ständiga klappet av juisttjejenas höga klacka. Caolina Rediviva (Cao) Föutom att inhysa den välkända Silvebibeln (Codex Agentus), notteckninga av Mozat och Cata Maina ä den ståtliga byggnaden på könet av Uppsalas jobbigaste backe väl väd ett besök sina stoa och tysta läsesalas skull. Hit gå man att plugga, inte att socialisea. Populät tillhåll tentaplugg. Lite besväligt ä dock att man vaken få ta in väska elle vattenflaska i läsesalana (även om det finns de som utvecklat metode att smuggla nämnda attialje bi vaktena). Besvälig ä även den övepissatta kafeteian dä de ta betalt vatten och att nyttja mikovågsugnen. Dag Hammaskjöldsbiblioteket (DH) Statsvetanas bibliotek ligge vägg i vägg med Juidiska biblioteket. Hit ta somliga sin tillflykt att komma undan juistkompisana. Me plugg, minde sping. Ekonomikum (Eko) Även detta ett populät tillhåll juiste. Säskilt unde tentaplugg. En del ä att man hä, till skillnad fån på JB, kan skaffa passekot och dämed sitta och pessa de dä exta timmana på natten som kan behövas i exempelvis PM-tide. Många mikovågsugna att väma matlådan i. 0408.indd 12 2008-09-15 22:45:03
13 Nationsbiblioteken de flesta nationena ha egna läsesala dä alla ä välkomna, oavsett nationstillhöighet. Ofta ä det lite minde sala, och hit kan det vaa skönt att gå nä man vill plugga ostöt elle baa få ett miljöombyte. Nämnas kan till exempel Södemanland- Neike Nations (Snekes) och Nolands bibliotek. Sen ä det ju tevligt att ha näa till billig nationsfika nä det snua mycket i huvudet av allt paagaftuggande. Biomedicinskt Centum (BMC) En slamkypae. Långt fån stadens lockelse och däv ligge detta tillhåll natuvetae av divese slag. Hä finns sto matsal, skumma koidoe och massa skymslen och vå som lämpa sig ba guppstudie. Oka man baa ta sig dit buka det leda till kvalitetsplugg. Kain Boye-biblioteket Ligge i Engelska Paken, ett stot komplex dä humanistena hålle till. Nytt och fäscht, och näa att ta sig till om man bo åt Flogsta-hållet. På plussidan ä även heltäckningsmattona som täcke golvet och dämpa ljudet av oönskat sping. Ingid Flodeus T7 0408.indd 13 2008-09-15 22:45:16
Som man fåga få man sva Pess Judicata ställe fem snabba om utbildningen 14 Mikael Lindqvist, skive sitt examensabete Vad ha du haft dig i somma? Som unde hela min studietid ha jag jobbat exta unde både temine och ledighet. Jag hade som mål att även skiva klat mitt examensabete men detta ha dagit ut på tiden och jag ligge ungefä en månad efte. Vilken temin ha vait den bästa hittills och va? I eftehand ha man kommit undefund med att de flesta temine ha vait iktigt ba. Men min favoit ha ändå vait temin te, som innehålle ättsomåden som immateialätt, sakätt och familjeätt. Vad satsa du på att jobba med efte utbildningen? Jag ha haft lika många plane på famtida jobb som vi läst ättsomåden. Det ä st på slutet man ha böjat få ett hum om vad man egentligen vill. Jag to att det kan vaa lätt att das med av vad anda vill och dä kanske inte våga satsa på det man egentligen vill. Vilken efaenhet (utan juistlinjen) ha hjälpt dig mest inom juidiken? Vad som hjälpt mig mest ä nog min ålde och livsefaenhet. Jag va något älde än de flesta som läste på pogammet vilket inneba att det inom vissa omåden va lättae att stå då det va egenupplevt. Det innebä också att man lättae kunde associea till vekligheten vid en fiktiv poblemlösning. Vilken ä den ultimata matsäcken att ha med sig unde en tenta? To aldig jag tät något annat än banan och vatten och ta inte med något som passla elle låte mycket. Nä Pess Judicata eftetaktade en genuin bild av studietiden unde juistutbildningen vände vi oss till de som sitte inne med specialistkunskap: två studente som snat kan hämta ut examensbeviset. Nä studietiden snat ä öve, vad vet man, vad ha man lät sig och famallt, vad kan vi anda läa oss av dem? Maia Fahlcantz, T7 Vad ha du haft dig i somma? Jag ha jobbat som sommanotaie på TeliaSonea i Stockholm och mest sysslat med avtalsättsliga fågo. Vilken temin ha vait den bästa hittills? T2. Civilätten känns väldigt användba pivat sett, samtidigt som jag tycke att det ä ett väldigt utmanande ättsomåde då det oftast ä svåa gänsdagningspoblem. Fast T4 ä också en favoittemin. Vad satsa du på att jobba med efte utbildningen? Jag ha inte bestämt mig något utan to på att man ska vaa öppen. Vem vet, det man kanske inte gillade unde utbildningen kan helt plötsligt visa sig vaa jättekul och vice vesa. Jag vill gäna hålla alla döa öppna. Vilken efaenhet (utan juistlinjen) ha hjälpt dig mest inom juidiken? Jag ha jobbat många å på ICA, och på ICA stöte man ihop med alla möjliga människo. Jag to att detta just att jag ha lät känna olika människotype ä något som ä, elle komme vaa, mig till gagn i mitt famtida ykesutövande. Alla människo ä olika, vilket innebä att man som juist måste vaa väldigt anpassningsba att på så sätt kunna tackla olika type av människo. Vilken ä den ultimata matsäcken att ha med sig unde en tenta? Vatten ä pio ett. Banan, dickyoghut, choklad och tuggummi. På senaste tentan hade jag minimoötte, det kan också ekommendeas! Fösök undvika kladdiga sake, banan ä lite av ett undantag dock. Va du engagead i någon ening unde studietiden? Jag ha istället att engagea mig i eninga använt min fitid till att umgås med vänne och att abeta exta. Sanda Lundin T5 Ä du engagead i någon ening? Nej, men jag ä medlem i juidiska eningen. 0408.indd 14 2008-09-15 22:45:19
ELSA - en annan euopeisk gemenskap ELSA, the Euopean Law Students Association, ä enligt stadgana en politiskt och eligiöst obunden ideell ening juidikstudeande och ynge ykesveksamma juiste. Syftet ä att fämja intenationellt samabete inom omådena utbildning, ykesveksamhet och foskning mellan juiste. PJ ingde upp Nazanin Esfandiai att få eda på me om veksamheten. FAKTA ELSA ä väldens stösta självständiga ening juiststudente och unga juiste. Totalt finns 30 000 medlemma, delade på 200 univesitet i 35 euopeiska lände. Ca 60 av medlemmana finns i Uppsala. De sex läosäten i Sveige dä man kan läsa juidik ha egna lokaleninga. Vaje å ebjuds ca 450 tainee-platse på allt mellan 2 vecko och 18 månade untom i välden via ELSAs STEP-pogam Höstteminen 2007 hade Nazanin Esfandiai pecis åtevänt till Uppsala efte ett utbyteså i Stobitannien. Hon kände att det va dags engagea sig i en ening. - Jag ville gå med i en ening som hade anknytning till studiena i juidik, säge Nazanin, samtidigt som det kändes kul med något som hade en intenationell anknytning. Nu, ett å senae, sitte Nazanin i styelsen och komme fån och med höstteminen inneha posten Vice Pesident abetsguppen Seminas & Confeences. - Det ä väldigt lätt att engagea sig aktivt i veksamheten om man vill. Nöje man sig med att baa gå på eläsninga och seminaie, debatte elle middaga och feste som vi aangea gå det stås också ba, säge Nazanin. Föeningen ha te huvudsakliga veksamhetsomåden: Seminas & Confeences, Academic Activities och Student Tainee Exchange Pogamme. Inom amen Seminas & Confeences bjude man in utomstående eläsae, anodna studiebesök och paneldebatte. I snitt bli det en till två eläsninga i månaden - Unde våteminen 2008 hade ELSA eläsninga om fildelning med bland anda Kistina Lidehon, chefsjuist på TV4 och om bansexhandel med Johanna Lundqvist fån ECPAT. Academic Activities aangea debatte och anda aktivitete dä medlemmana själva kan delta aktivt. Slutligen anodnas inom Student Tainee Exchange Pogam tainee-platse juiststudente untom i välden. - Ä man intessead av knyta intenationella kontakte och vaa med och hjälpa till att odna paktikplatse utomlands tycke jag helt enkelt att man ska dyka upp på ett styelsemöte och fåga om Vice Pesident STEP-veksamheten behöve hjälp, eslå Nazanin. Sedan novembe 2007 till våen 2009 ä veksamhetstemat Immateialätt. Detta så kallade Intenational Focus Pogamme bestäms centalt fån ELSA Intenational i Byssel och ä samma alla eninga untom i Euopa. - Men vi ha en sto fihet att bestämma lokalt hu vi vill lägga upp veksamheten så länge vi hålle oss inom amana abetsodningen. Focus Pogamme ä tänkt att uppmunta till att göa veksamheten me enhetlig men ä inget bindande diektiv, beätta Nazanin. ELSA ha även mycket kontakt med de utbytesstudente som kommit till Uppsala att studea vid juidiska institutionen. Inom nämsta ået finns plane på att stata upp en faddeveksamhet, beätta Nazanin. - Utbytesstudentena ä jätteintesseade av att täffa svenska och få paktisk infomation om hu det fungea att leva som student i Uppsala. Det kan också vaa ett ba tillfä lle oss svenska studente att öva upp engelskan. I våas va medlemma u ELSA på studiebesök hos lokal eningen i Pag. En månad senae kom medlemmana fån Pag till Uppsala på besök. - Det ä intessant nä man komme utomlands att se hu anda ELSA- eninga fungea. I Sveige ä eningen kanske inte så välkänd, men i anda lände ä det annolunda. Man mäke vekligen hu gott ykte eningen ha utomlands. - Något annat som kan vaa ba att lyfta fam ä att ELSA inte baa, som många to, syssla med mänskliga ättighete. Hä i Sveige ha veksamheten både affäsjuidiska och humanättsliga inslag. Vaje å hålls Business Law Confeence och Human Rights Confeence i samabete med ECPAT i Stockholm. Nazanin mena att ELSA komplettea den utbildning man få genom studiena på juistpogammet väldigt väl. - Det ä ju många studente som klaga på att vi ha lite paktiska inslag i utbildningen. Det få man i ELSA. - Genom att vaa aktiv medlem knyte man många olika kontakte, och lä sig mycket paktiskt om hu juidiken fungea i paktiken, som man inte få av att baa läsa Ekelöf*, fotsätte hon. - Man gå med nöjes skull, men som bieffekt ä det till sto nytta juidikutbildningen, avsluta Nazanin. * Pe-Olof Ekelöf va pofesso i Uppsala och en av de fämsta ättsvetenskapsmännen inom moden pocessätt. Han ä uspunglig fattae till fem av de sex böcke med det fantasieggande namnet Rättegång I VI som utgö en sto del av T4- studentens vadag. Reds anm. Ingid Flodeus T7 15 0408.indd 15 2008-09-15 22:45:20
0408.indd 16 2008-09-15 22:45:22
Juidiska eningen i Uppsala Fest och kovan uppsalajuisten i 164 å Juidiska eningen ä en patipolitiskt och eligiöst obunden studentening juidikstudeande i Uppsala. Föeningen ha idag ca 1300 medlemma. Föeningen gundades edan 1844 och ä en av Uppsalas äldsta studenteninga och faktiskt den äldsta juisteningen i Noden. Bland eningens stiftae åtefinns Axel Adleceutz, vas vek vi idag möte nä vi läse avtalsätt på temin 2 i utbildningen, två justiteåd och en justiteombudsman. Fån böjan fungeade eningen mycket som en diskussionsklubb med lite höge i tak än det va på seminaiena, men på senae å ha veksamheten blivit me lättsam. Föeningen ha idag flea åligen åtekommande festliga aangemang, som juistbalen, gasque, diplomeingsmiddagen de som tagit sin ju.kand. Föeningen ha sedan 1987 hållit till i Jontes Stuga på Öve Slottsgatan, efte att tidigae ha flyttat unt mellan me tillfälliga lösninga. Talamiddaga med en inbjuden talae som beätta om något juidiskt elevant unde en enklae teättesmiddag ha ekommit på JF sen 1980-talet. Talae ha vait bland anda Leif Silbesky och Anitha Bondestam, den senae ha själv vait aktiv i JF och ä numea hedesledamot. Idottsveksamheten ha även den funnits sen 1980-talet då man spelade bland annat innebandy och va med i kåens seie. JF bedive idag både social och studiebevakande veksamhet. Jontes ä öppet vaje vadag basguppsmöten och fika. Man kan köpa nåla, sångböcke, kuslitteatu och töjo. Man få också låna stugan och pesonal och ha klassfest, unde utsättning att alla i klassen ä medlemma i eningen. JF ha också en juistjou som allmänheten kan inga till och ställa fågo. Utöve talamiddagana aangeas också debatte och studiebesök. En viktig del av veksamheten ä Studieutskottet som epesentea juiststudentena i alla beslutande och beedande ogan på Juidiska 17 Tidningsveksamheten statade 1980, unde namnet Ju. gå n/iustus. I edaktionen tidningen ha bland anda Johan Hischfeldt, sedemea justitiekansle och pesident Svea hovätt, ingått. JF ha gett ut sångböcke sedan i alla fall 1930-talet. 1937 avsattes enligt gamla potokoll penga till en ny sångbok, vilket antyde det edan sedan tidigae funnits en. Den senaste sångboken gavs ut a ået och finns att köpa på Jontes. JF äge också till hälften boklaget Iustus. Det statades av JF, toligen i liten skala edan på 1800-talet. Mycket av den kuslitteatu som används på juistutbildningen ges ut av Iustus och du som JFmedlem kan köpa den till kaftigt abatteat pis på Jontes. institutionen. Utskottet ä också en del av Uppsalas studentkå men få stöd av och veka näa JF. JF ä idag 164 å gammal och komme hoppningsvis att finnas och veka sina medlemma bästa i minst lika många å till. Välkommen att bli medlem och vaa med och foma eningen du också! Infomation till texten ha tagits fån jubileumsskiften I tid och um som gavs ut av Iustus lag vid eningens 150-åsjubileum 1994. Redaktö skiften va Jonas Chistensen. Antonia Wopenka Odande Juidiska Föeningen 0408.indd 17 2008-09-15 22:45:30
Fågo 1.Beätta kot om den veksamhet du ansvaa i eningen. 2. Vad ebjude ni juiststudenten? 3. Va ska man engagea sig i din del av veksamheten. 4. Hu engagea man sig i din del av veksamheten? Like a box of chocolate Juidiska eningens veksamhet i uval Mikael Begstand Idottsman 1. Idottsveksamheten omfatta fämst täning i innebandy och fotboll. Utöve detta anodnas på våen innebandytuneingen Culpa Cup dä JF-medlemma få chansen att mäta sina kafte och utmana eningens sponsoe. 2. Alla JF:s medlemma ebjuds att spela fotboll och innebandy en gång i veckan Tide och plats finns på JF:s hemsida unde kategoin Veksamhet. 3. Genom idottsveksamheten få man chansen att öa på sig lite, samtidigt som man kan ta ut sin fustation öve att inte ha hittat den dä popositionen elle lämnat in sitt PM sent genom att klappa till en boll, elle skinga sina tanka på EG-ättens vetikala diekta effekt med en snygg sulfint. 4. Man dyke upp dä den idottsveksamhet man vill delta i utövas (i tid). Vi motta gäna slag på anda idottsaktivitete som någon skulle kunna tänka sig att stata upp. Fågo och slag skickas till idott@jf-uppsala.se. 18 Andéa Wijnbladh Gasqueman 1. Vi aangea eningens gasque och en ålig juistbal som hålls vaje höst. 2. Alla juiststudente ä välkomna på de sittninga som aangeas och det ä ett utmäkt tillfä lle att klä upp sig, ha tevligt och koppla bot studiena en kväll. Om man ä intessead av att engagea sig me i denna del av JF:s veksamhet så kan man bli gasque man. 3. Genom vaa med och aangea festlighete med ständigt nya teman och öveaskande undehållning få man möjlighet att använda sin kultuella och keativa sida. Det ä även ett utmäkt sätt att få kontakt med nationena och alla de spännande taditione som hänge samman med sittninga i Uppsalas studentketsa. 4. Sök ämbetet vice gasque man till nästa temin. Den som ä nyfiken och ha fågo ä välkommen att kontakta oss på gasque@jf-uppsala.se. 1. Vi ge ut eningens tidning Pess Judicata fem till sex gånge pe å. I å komme vi även ha ett samabete med kontaktdagen. Ambitionen ä att hålla nivå med de fämsta studenttidningana i Sveige. Oska Belani Redaktö Pess Judicata 2. Föutom tidningen, som alla studente få i bevlådan, ä vi ständigt på jakt efte nya medabetae som kan skiva och delta i planeingen av tidningen och vi jobba hela tiden med att bätta på utsättningana våa medabetaes abete. Man kan även bli ämbetsman (edaktö/bitädande edaktö elle layoutansvaig) och ansvaa att den oganisation som kävs att ge ut en tidning av det hä slaget fungea och bättas. 3. Fö att det ä ett ba sätt att få utlopp en me keativ sida än utbildningens PM-skivande ebjude, att det ä kul att abeta i en ba sammanhållen gupp som tillsammans stäva mot ett gemensamt och tydligt mål och att det ä ett sätt att knyta kontakte på olika håll i juistvälden. 4. Skicka ett mail till edaktion@jf-uppsala.se. Oska Coonel Bokman 1. Som bok man ansvaa jag JFs bok säljning. JF äge halva Iustus lag vilket gö det exta oligt att vaa bok man. Detta ä också anledningen till att JF kan ebjuda sina medlemma alla Iustus-böcke till ett mycket månligt pis i jäm else med i en vanlig bokhandel. 2. Vi ebjude en olig veksamhet den som klaa att hålla många bolla i luften - hä gälle det att hålla koll på sålda böcke, beställa nya i god tid, skicka tillbaka böcke och kolla vilka böcke man ha i lage. 3. Det ä läoikt och man få en ba meit som visa att man kan sköta en hel liten veksamhet. Att det ofta ä oligt gö ju inte saken säme. 4. Posten som bok man söks genom odinaie val elle fyllnadsval. 0408.indd 18 2008-09-15 22:45:50
Vad voe ett numme tillägnat teminsstaten utan en odentlig pesentation av den självklaa samlingspunkten alla juiststudente? Juidiska eningen ebjude en veksamhet alla smake och ett bett utbud av aktivitete, nedan svaa någa av ämbetsmännen på va du ska engagea sig i just deas del. Välkommen till Juidiska eningen i Uppsala! Hanna Anagius Intenationell Seketeae 1. Jag ansvaa eningens intenationella samabete. Fokus ligge famallt på samabetet mellan nodiska juidiska studenteninga, såsom att anodna vå «nodiska vecka» i septembe då vi få besök vaa nodiska systeeninga. Plane finns på att stata upp ett samabete med JF i Stockholm iktat mot utbytesstudente. 2. Föeningens medlemma ebjuds att delta i nodisk vecka, då vi anodna eläsninga, etagsbesök och sittninga och även att åka på anda eningas nodiska vecko. Man kan också sitta med i kommittén vå egen vecka och vaa med och planea ett veckolångt event 60 pesone. 3. Famallt att det ä helt fantastiskt oligt! Både att vaa med och odna vå egen vecka och att besöka de anda eninganas. Man få en hel hög nya vänne fån Sveige och anda lände. Vidae ä det väldigt fitt och alla idée om nya sätt intenationellt samabete tas tacksamt emot! 4. Skicka ett mail till intsek@jf-uppsala.se. 1. Jag ansvaa kontakten mellan de advokatbyåe och etag Juidiska Föeningen samabeta med. Pogamguppen aangea täffa, middaga och anda evenemang dit studente ä inbjudna. Till vaa talamiddaga bjude vi in eläsae - alltifån Gudun Schyman och Claes Bogstöm till svasadvokate som Kestin Kooti. 2. Pogamguppen ebjude tillfällen att få en liten inblick i livet som veksam juist. Fö många ä abetet i guppen sta man komme i kontakt med abetslivet. Och det ä väldigt tevliga kvälla! 3. Att engagea sig i Pogamguppen innebä att delta i våa evenemang men på en djupae nivå än öviga besökae! Man abeta med en oehöt tevlig gupp dä alla gö sitt bästa att odna ba kvälla alla studente. 4. Släng iväg ett mail till pogsek@jf-uppsala.se så ska vi se vad det finns möjlighete dig! Pete Westin Pogamseketeae 19 Lina Stenlund Maknad 1. Maknadsguppen ansvaa finansieingen av JF:s veksamhet genom att skaffa sponsoe och samabetspatnes till eningen och sälja annonse i Pess Judicata. 2. Eftesom JF ha som policy att eningen inte ska gå med vinst används de penga som maknadsguppen samla in till att möjligg öa eningens veksamhet, fämst genom att subventionea de aktivitete som JF anodna. 3. Fö att få nya efaenhete, vaa med och möjligg öa JF:s veksamhet och samtidigt skaffa kontakte inom näingslivet, men fam allt dä att det ä kul att engagea sig! 4. Odinaie val till maknadsguppen ske på decembestämman men fyllnadsval ske ibland unde ået. Skicka en intesseanmälan till valbeedningen på valbeedning@jf.se. Vid eventuella fågo, kontakta gäna mig på maksek@jf-uppsala.se Patick Gustavsson Klubbmästae 1. Som Klubbmästae ä man ansvaig klubbveket och eningens café veksamhet, vilken alla ämbetsmän hjälpe till att diva efte bästa måga. 2. Klubbveket abeta med seveing och matlagning vid talamiddaga och etagsbesök, klassfeste och fest och mingel i övigt. Föa teminen abetade klubbvekae till exempel på en fest med Disney- tema och en kick-off in tentaplugget studente på Temin 6. 3. Som klubbvekae få du möjligheten att unde sociala fome täffa studente fån olika temine och utomstående, som exempelvis besökande fån olika advokatbyåe. Om du ä en social och utåtiktad peson som gilla att täffa nya människo ä klubbveket vekligen en plats dig! 4. Släng iväg ett mail till klubbvek@jf-uppsala.se elle titta in på jontes stuga! 0408.indd 19 2008-09-15 22:45:59
20 Kontaktdagen 50 utställae, 1000 studente och en spindel i nätet. Pess Judicata ha talat med odande Natali Phalén Den tolfte novembe ä det dags Kontaktdagen, juistenas åliga abetsmaknadsdag på Uppsala Slott. Pess Judicata tog en patstund med Natali Phalén, som ä od ande i styelsen det av Juidiska Föeningen och Elsa ägda bolaget Kontaktdagen AB som aangea eventet, att ta eda på vad Kontaktdagen egentligen handla om. Kontaktdagen ha i sin nuvaande fom ha funnits i te å. Tidigae va även fack eningen Jusek med som delaangö. Tanken ä att dagen ska vaa en chans studente att möta epesentante fån olika sektoe av abetslivet och ställa fågo, knyta kontakte och lyssna på eläsninga. -Nytt i å ä att kontaktdagen i själva veket ä te daga. Vi ha en ny samabetspatne, advokatbyån Genandt & Danielsson, och komme tillsammans med dem ha en casetävling en vecka innan mässan. - Vad som tidigae kallades Caee Night ha i å esatts av Kaiäcentum, som anodnas i samabete med Deloitte och Bid & Bid. Kaiäcentum komme att vaa en heldag och innebä en möjlighet att få ta del av aktivitete såsom CV-ganskning och fingeade abetsintevjue. Kvällen avslutas med mat och mingel på nation. Unde själva kontaktdagen ha man också möjlighet att möta en viss abetsgivae me enskilt, i antingen kontakt- elle guppsamtal som man kan anmäla sig till i väg. Vad ä kontaktsamtal och guppsamtal? Kontaktsamtal ä en möjlighet att få täffa någa av de utställande etagen i ett enskilt samtal att få chans att ställa fågo och beätta om sig själv, samtidigt som etaget få chans att beätta om sin veksamhet. - Tanken ä att det ska vaa en möjlighet att knyta en kontakt som på sikt kan leda till en anställningsintevju. Guppsamtal ä en liknande möjlighet, men bokas av en gupp studente som tillsammans få ställa sina fågo till etagets epesentante och lämpa sig kanske bätte studente tidigae på utbildningen. På tal om det, vad ha ni att ebjuda staåsstudenten, som ha en lång esa kva innan det ä dags att söka jobb och bestämma sig vad man vill jobba med? En möjlighet att fåga, vaa nyfiken och få en viss bild av hu banschen fungea. Det ge mycket att edan tidigt i utbildningen engagea sig och knyta kontakte. 5 novembe Casetävling med Genandt & Danielsson. 10 novembe Kaiäscentum tillsammans med Deloitte och Bid & Bid Dagsaktivitete med fokus på ekyteing, avslutas med mingel och mat. 12 novembe Kontaktdagen på Uppsala Slott. Fö me info se www.kontaktdagen.se elle maila odfoande@kontaktdagen.sedagen.se - Även etagen ä intesseade av att komma i kontakt med studente tidigt på utbildningen. Det ä inte ofta man ha tillgång till patsugna epesentante fån femtio abetsgivae på en dag. - Vi ä också i stot behov av etagsväda fån alla temine. Som etagsväd hjälpe man ett av de utställande etagen med vad de behöve hjälp med unde dagen och med beedelsena på slottet. Som tack få man gå på den bankett utställae och medabetae som hålls på kvällen. Det ä såklat ett väldigt ba sätt att läa känna ett visst etag lite gann. Om man titta i a åets mässguide få man känslan att det ä en kaiäsdag fämst de som ä intesseade av att abeta på ett av de stoa affä sjuidiska advokatkontoen. Vad ebjude ni den som ä intessead av anda dela av juidiken? - Vi stäva alltid efte att bedda mässan. Även om majoiteten av utställana även i å ä affä sjuidiska byåe finns även anda abetsgivae epesenteade. Till exempel komme Röda Koset och epesentante fån offentliga sekton såsom Migationsveket, åklagamyndigheten och domstolsveket. Vi abeta även att genom eläsninga och öviga aktivitete få nga upp anda dela av juidiken. Fån och med i å samabeta vi även med Pess Judicata att bedda innehållet i Mässguiden, som ges ut i samband med kontaktdagen och innehålle infomation om dagen och utställana. 0408.indd 20 2008-09-15 22:46:00
21 Vad ä det oligaste med att abeta med kontaktdagen? - Nä man abeta i pojektguppen få man möjlighet att i bolagsfom aangea en sto mässa inklusive bankett, maknads ing, ekonomiansva, logistik med mea. Dessutom innebä abetet i pojektguppen en jätteba möjlighet att knyta kontakte med abetslivet. Vad ä din stösta oo in den kommande dagen. - Tidspessen. Det ä så lite tid och så mycket som ska göas. Allting ta alltid dubbelt så lång tid som man ha tänkt sig. Pess Judicata 0408.indd 21 2008-09-15 22:46:04
könika Sake jag önska att jag visste nä jag böjade plugga juidik Ny i stan och botkommen på Juidicum? Lugn, hä komme den kompletta guiden till hu livet som ny juiststudent bli lite lättae. Elle åtminstone me begipligt. Att jag skulle bli lobotomead Nä jag st kom till Uppsala och juistpogammet va jag kanske naiv. Elle möjligen okunnig. Toligen både och. Fö inte hade jag en aning om vad NJA betydde, vad ett PM ä elle att tadition stå något helt annat än att se på Kalle Anka på julafton. Än minde visste jag att jag två å senae skulle vaa fullständigt pesonlighets ändad. Fån att ha vait en helt vanlig 20-something tjej ha jag blivit en fullfjädad paagafyttae som använde mig av od som eljest, således och vedelag så gott som dagligen. Nu tänke du säket att det dä komme aldig att hända mig. Ha! I slutet av teminen komme jag kunna väcka dig mitt i natten och du komme att abbla Regeingsfomen som ett innande vatten. Vänta du baa! 22 Att jag skulle hamna i helvetet (även kallat T3) Du ha säket edan höt talas om den väggen! Om sakätt, Zettestöm och KKL. Allt jag kan säga ä, believe the hype! Den 1 septembe 2009 kan du lika gäna vinka hejdå till dina vänne och beeda dig någa sömnlösa månade. Nästa gång du besöke nationena komme att vaa i decembe, på tentafesten. Det ä helt enkelt baa att kapitulea in schemat, häda ut och se det fån den ljusa sidan, de sokatiska lektionena komme att kännas pecis som en scen u Legally Blonde. Baa lite minde osa. Att jag skulle gå catwalk 5 gånge i veckan Vad mena hon nu unda du. Det ä faktiskt juistpogammet jag ha blivit uttagen till och inte Top Model! Todde du ja! Det mäks att du aldig spendeat någon länge stund i Juidiska Biblioteket (JB). Ha du hunnit sätta din fot dä så hoppas jag att du guds skull hade klätt upp dig. Fö vissa av åskådana komme att döma dig håt. Ingenting annat än det senaste ä nämligen gott nog JB:s egna Tya Banksa. Hade du tänkt spota samma kläde som igå? Glöm det elle bege dig till ett annat bibliotek. Fast å anda sidan ha du ju alla chanse i välden att spana in snygga, välklädda människo mitt bland alla dammiga böcke. Alltid något. Att det finns så mycket som ä oligae än att läsa kuslitteatu (fast jag anade) Nä du öppnade ditt antagningsbesked såg du antagligen fam dig att du skulle vaa den duktigaste, flitigaste, mest famgångsika juiststudenten som någonsin satt sin fot på Juidicum. Pecis så tänkte jag också men det va innan jag insåg att Uppsala bestå av me än baa lagböcke. Mycket me. Tetton natione, mängde med feste och otaliga eninga, med JF som konan på veket natuligtvis, gö att man snat ställe sig fågan: Nä ska jag ha tid att plugga egentligen? Den fågan ha jag fotfaande inte hittat något sva på och jag ä ju fotfaande hä så på något sätt fungea det tydligen. Visst, kan man sitta och plugga 14 timma pe dag och visst kan man komma undan med att knappt ha läst en bok (fam till tentan i alla fall) men något slags mellanting ä nog bäst. Föeningsefaenhet ä både guld väd på cv:t och iktigt kul. Att vissa ä allt en tävling (i betygshets) Tänk dig en OS-final i 100 mete. Tänk dig 10 segehungiga löpae som ge allt att vinna guld. Välkommen till de kommande 4,5 åen av ditt liv! Den enda skillnaden mot det dä spinteloppet ä att deltagana ä ca 300 högpesteande studente med toppbetyg fån gymnasiet och vana vid att alltid vaa bäst i klassen. Vänj dig vid det och vid fula ticks som att vissa gömme böcke i biblioteket (som tu ä ha bibliotekaiena utvecklats till ena Shelock Holmes). Du bö nog inte bli vånad om du se någon av dina klasskamate ligga i fosteställning och hulka utan Juidicum efte att PM-poängen offentliggjots. Och visst, det ä klat att man vill ha ba betyg. Men som tu ä finns det faktiskt de som lyckas behålla sitt stånd. Föhoppningsvis ä du en av dem. Att jag skulle göa så många misstag Jag hade som sagt snaae tänkt mig att det hä segla jag mig igenom lätt som en plätt. Så fel man kan ha! Fö att du ska slippa göa samma misstag som jag kan jag ge dig någa åd: Gåt inte blod att ditt sta PM bli sågat, du ha masso med PM att öva dig på de kommande 4,5 åen. Ha alltid med dig lagboken till seminaiena, vissa läaes blicka kan nog faktiskt kanske döda. Somna inte i biblioteket nä du ä täppt i näsan, dina snakninga och dina vännes skattanfall stö studieon. Och slutligen, id inte på paagafe ofta, det ä i allmänhet tevligae att cykla! Alexanda Clasén T5 0408.indd 22 2008-09-15 22:46:05