Rapport 2008:17. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Götene kommun

Rapport 2008:17 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Götene kommun

Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Götene kommun

Rapport 2008:17 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Catharina Andersson och Mikael Thörn Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: 542 85 Mariestad Telefon: 0501-60 50 00 Fax: 0501-60 53 73 Beställ från www.o.lst.se under rubriken Rapporter

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Bakgrund och syfte Regeringen har gett Länsstyrelserna i uppdrag att under 2006 och 2007 granska olika delar av den offentliga sociala barn- och ungdomsvården, däribland öppenvården. En nationell arbetsgrupp med representanter från länsstyrelserna och Socialstyrelsen har arbetat med att begränsa och klargöra uppdraget. På gruppens rekommendation omfattar granskningen daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och socialpedagogiska insatser. De nyckelfrågor som skall besvaras är barns delaktighet, verksamhetens kvalitet och säkerhet i verksamheten. Metoder I Västra Götaland inleddes granskningen under 2006 med en kartläggning i form av enkät om vilka öppenvårdsinsatser som finns i länets kommuner. Utifrån denna kartläggning har Länsstyrelsen gjort ett urval av 13 kommuner som har uppgivit att de har riktad daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och/eller socialpedagogiska insatser. Urvalet av kommuner gjordes slumpmässigt utifrån kriterier att kommuner från samtliga fyra geografiska regioner i länet (Göteborg, Bohuslän, Skaraborg och Sjuhärdad) skulle finnas bland de granskade kommunerna. Vidare skulle det vara såväl glesbygdskommuner som städer med varierande antal invånare. De kommuner som omfattas av granskningen är Bengtsfors (ca 10 500 inv.), Bollebygd (ca 8000 inv.), Borås (ca 100 000 inv.), Grästorp (ca 5 500 inv.), Göteborg (ca 481 000 inv.), Götene (ca 13 000 inv.), Härryda (ca 32 000 inv.), Lidköping (ca 37 000 inv.), Lilla Edet (ca 9000 inv.), Stenungsund (ca 23 000 inv.), Sotenäs (ca 9500 inv.), Tanum (ca 12 000 inv.), och Ulricehamn (ca 22 000 inv.). I Göteborg har granskningen begränsats till de två MiniMaria-mottagningar samt Ungdomsteam Väster och Hisingen som alla arbetar med ungdomar med begynnande eller pågående missbruk och deras föräldrar. Första led i granskningen var att från de utvalda kommunerna begära in verksamhetsberättelse för 2006 eller annan redogörelse för den daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och socialpedagogiska insatser som kommunen hade uppgivit i kartläggningen, kommunens övergripande planeringsarbete rörande öppenvårdsinsatser för barn och unga, beskrivning på respektive verksamhets innehåll, dess omfattning i form av antal individer som hade insatsen samt antal personal och dess kompetens i mars 2007. 1

Andra led var att intervjua ansvariga verksamhetschefer, personal på de olika verksamheterna och enskilda som deltagit i daglig verksamhet eller fått socialpedagogiska insatser. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån nyckelfrågorna hur delaktiga är barnen i insatsernas planering, genomförande och uppföljning, vilken kvalitet har verksamheten (personalens utbildningsnivå, används strukturerade och evidensbaserade arbetsmetoder, finns det i verksamheten strukturerad klagomålshantering och hur kvalitetssäkrar kommunen verksamheten) är verksamheten säker för de barn, unga och föräldrar som deltar i den. Tillsyn i Götene Metod I Götene har socialkonsulenterna Mikael Thörn och Catharina Andersson genomfört granskningen. De verksamheter som har granskats är Familjeteamet, Nätverkslaget och G-huset. Götene socialnämnd har vid telefonkontakt även uppgivit att de har ett mobilt team, teamet är dock att se som en rörlig fritidsgårdsverksamhet och inte en insats inom socialtjänsten. Det mobila teamet har därför uteslutits ur tillsynen. Länsstyrelsen har tagit del av nämndens projektbeskrivning för G-huset, verksamhetsberättelse för Nätverkslaget samt redogörelse för familjeteamets verksamhet under 2006. Vi har intervjuat både personal och ansvariga chefer på Familjeteamet, Nätverkslaget och G-huset. Länsstyrelsen intervjuade två familjer som hade insatser från familjeteamet. Vid intervjuerna deltog mamma med en 12 årig son respektive mamma med två söner 15 och 16 år gamla. Familjerna intervjuades var för sig. Vid respektive intervju gavs samtliga familjemedlemmar möjlighet att uttala sig i olika frågor. Länsstyrelsen har även granskat dokumentationen vid familjeteamets verksamhet. 2

Länsstyrelsens övergripande bedömning av Götene kommuns öppenvårdsinsatser som riktar sig till barn och ungdom. Länsstyrelsen är positiv till Götene socialnämnds vilja att hitta nya och alternativa vägar att ge kommuninnevånarna behövliga stöd och hjälpinsatser. Länsstyrelsen konstaterar utifrån uppgifterna i intervjuerna att det finns en oklarhet i gränsdragningen mellan service och biståndsberättigade insatser. Familjeteamet och Rådgivningscentrum har närliggande arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Det är viktigt att det för alla berörda blir tydligt varför eller om det ska vara en gränsdragning mellan de olika verksamheterna. Länsstyrelsen konstaterar att Götene socialnämnd inte har en systematisk klagomålshantering och att detta är ett förbättringsområde. Fördelen med att systematisera mottagandet av klagomål är att omfattningen av klagomålen blir tydlig och att strukturerade förbättringar kan genomföras kontinuerligt. Länsstyrelsen anser att det ska finnas en rutin för klagomålshantering som är väl känd och som används i hela verksamheten. Familjeteamets verksamhet Familjeteamet bedriver familjepedagogiskt förändringsarbete i barnfamiljer med barn upp till 18 år. I mars 2007 var 12 familjer med sammanlagt 22 barn aktuella för insatsen. I november 2007 har de cirka 12-13 ärenden pågående. Totalt under 2007 har de haft 18 familjer med sammanlagt 38 barn samt fem familjehem med sex barn. Familjeteamet använder Marte Meo i samtliga familjehem som har uppdrag av Götene kommun. Syftet är att stärka anknytningen mellan familjehem och placerat barn. Delaktighet: Personalen vid Familjeteamet beskriver att familjebehandling ges i huvudsak som ett bistånd beviljat av utredande socialsekreterare. De tar dock även emot uppdrag från andra professionella såsom skola och BVC. Enskilda kan inte söka direkt, för dem finns andra enheter såsom rådgivningscenter som är en renodlad serviceinsats. Enhetschefen säger att biståndsinsatsen beslutas av henne efter förslag från den utredare som genomfört utredningen. Insatsen inleds med att socialsekreteraren ger familjepedagogerna ett skriftligt uppdrag. Därefter genomförs ett gemensamt möte där socialsekreteraren presenterar utredningen och de problem som där framkommit. Vid nästa träff, som endast berör familjepedagog och familj, är också barnen närvarande, oavsett ålder. Man konkretiserar då mer hur arbetet i familjen ska bedrivas och skälen till uppdraget förklaras för barnen. Uppdragen kan rikta sig till hela familjen eller delar av den. Det händer att familjepedagogerna har enskilda samtal med barnen. 3

Uppdragen kan förändras över tid utifrån den enskildes behov och önskningar men vid större förändringar måste detta förankras hos ansvarig socialsekreterare. Uppföljning av insatsen sker regelbundet minst var sjätte månad, frekvensen kan dock variera utifrån det individuella ärendet. Vid uppföljningen medverkar alltid socialsekreterare. Vilka familjemedlemmar som medverkar kan variera utifrån uppdragets inriktning. Om uppdraget i huvudsak riktas mot föräldern medverkar som regel inte barnen i uppföljningen. Familjepedagogerna beskriver att de anser att det är viktigt att avsluta insatsen på ett för alla bra sätt. De försöker därför alltid se till att dessa avslutningsmöten blir av även när familjen avbryter insatsen. Familjepedagogerna beskriver att formen alltid är densamma men innehållet blir olika. Om det är fråga om ett avbrott behöver samtliga familjemedlemmar bli klara över varför insatsen avslutas och få besked om vad som kommer att ske nu. Om uppdraget däremot avslutas för att målet är uppnått sker ett festligare avslutningsmöte. I de fall insatsen tillkommit på initiativ från en annan professionell myndighet än socialtjänsten medverkar endast familjen vid avslutningsmötet, annars är alltid socialsekreteraren närvarande. Familjepedagogerna är medvetna om anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen och det har hänt att det gjort anmälan. De har då gjort den skriftligt. Innan anmälan lämnas in meddelar de familjen om skälen till att anmälan görs. De har också en dialog med familjen i samband med att ärendet inleds hos dom om att det finns situationer då de kommer att lämna uppgifter till handläggaren. Familjepedagogerna är medvetna om risken att professionella istället för att anmäla missförhållande initierar ärendet hos dem och de försöker vara tydliga initialt för att minimera den risken. I de intervjuade familjerna uttrycker de båda mammorna att de vet och förstår skälen till insatsen. För de tre ungdomarna tycks skälen vara mer otydliga. De är dock alla nöjda med att ha fått insatsen. Familjerna uppger att de har möjlighet att ha kontakten kvar så länge som de bedömer att den behövs och att de kunnat vara med och utforma innehåll och omfattning. Kvalitet Familjeteamet är en öppenvårdsinsats beslutad genom ett politiskt beslut. En tidigare tjänst som hemmahosare omvandlades 2005 till familjepedagog. Familjeteamet har växt fram som ett behov och har funnits i nuvarande form sedan april 2007. Rådgivningscentrum som också finns i kommunen är en samverkan mellan skola och socialtjänst. Där tar man endast emot uppdrag som service på de enskildas eget initiativ. Detta innebar att kommunen inte hade någon insats att erbjuda för de som hade rätt till bistånd och därför tillkom Familjeteamet. 4

Enhetschefen berättar att det för närvarande pågår en diskussion om gränsdragningen mellan familjeteamet och rådgivningscenter som båda erbjuder familjebehandling. Rådgivningscenter tar dock endast emot ärenden som anhängiggörs genom familjens eget initiativ. Även personalen tar upp frågeställningen om gränsdragningsproblem mellan de båda verksamheterna och att det är viktigt att tydliggöra verksamheternas likheter och skillnader. Mål för verksamheten saknas skriftligt ännu men ska innan årsskiftet 2007/2008 utarbetas för verksamheten. Någon uppföljning har ännu inte kunnat göras eftersom den ska ställas mot uppsatta mål. Verksamheten har funnits så kort tid att statistiksammanställning inte finns och inte heller en tydlig form för utvärdering. Familjepedagogerna för egen statistik. De bedömer att det behöver utvecklas en mer strukturerad form för statistik. Familjepedagogerna skulle också vilja se en utvärdering där familjer får lämna synpunkter på innehållet i insatsen. Verksamheten är öppen för familjer med barn upp till 18 år och har inga övriga begränsningar i problembild eller målgrupp. Enhetschefen beskriver att hon är socionom med vidareutbildning i psykoterapi (steg 1). Hon har arbetat drygt femton år som socialsekreterare och är enhetschef sedan 2006. Personalen på Familjeteamet säger att de ibland kan sakna att enhetschefen inte själv arbetat med behandlingsarbete eftersom det är lätt att det blir en slagsida till nackdel för det behandlande arbetet. Familjeteamets personal har utbildning till förskollärare respektive socialpedagog. En i personalen är Marte Meo-utbildad och är nu även handledare/utbildare i Marte Meo. Hon har påbörjat familjeterapi på GSI (2 steg), har utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt och är utbildad nätverksledare. Den andra anställda familjepedagogen går för närvarande Marte Meo-utbildningen och beräknas vara klar med examen sommaren 2008. Hon har också läst lösningsfokuserat arbetssätt samt kognitivt förhållningssätt och är utbildad nätverksledare. Familjepedagogerna har även andra arbetsuppgifter. De deltar i nätverkslaget båda två och en av dem deltar på familjecentralen ungefär 7-8 % av en heltidstjänst. Verksamheten på Familjeteamet har en systemteoretisk bas och använder sig av Marte Meo, lösningsfokuserat arbetssätt, kognitivt förhållningssätt samt till viss del miljöterapi som metoder i arbetet. Familjepedagogerna väljer den metod som verkar motsvara behoven bäst. Man arbetar som regel från familjens hem men har också tillgång till en lokal. Familjepedagogerna beskriver att de har handledning var tredje till var fjärde vecka. De önska handledning oftare men säger att det är positivt att de utgör en egen handledningsgrupp och har 1½ timme åt gången. De har en Marte Meo-terapeut som handledare. 5

Familjepedagogerna skulle vilja komplettera sin kompetens med ytterligare familjeterapi och de skulle gärna se att de kunde få gå utbildningen samtidigt. Annars har den av dem som är nyanställd fått tillräckligt med fortbildning. Enligt enhetschefen finns det en plan för kompetensutveckling och under 2007 har hela förvaltningen deltagit i den utbildningssatsning som Skaraborgskommunerna gjort gemensamt med stöd av EU mål 3 medel. Enhetschefen anser att personalen har tillräcklig juridisk kompetens och personalen säger att det finns alltid möjlighet att rådfråga handläggande socialsekreterare om de känner sig osäkra. Familjepedagogerna beskriver att de idag skriver löpande anteckningar på ett UBS-minne. Vid uppföljningarna sammanställs anteckningarna och tillförs personakten. Verksamheten utformar inte själva sin genomförandeplan utan att en mer generell vårdplan utformas av socialsekreteraren. Götene socialnämnd har ingen systematisk klagomålshantering. De klagomål som kommer i verksamheten kan hänvisas till enhetschef men kan också leda till att familjerna avbryter insatsen. Enhetschefen får sällan ta emot klagomål. Familjeteamet har kontinuerlig samverkan med BUP och BVC/MVC. De har också en samverkan med specialpedagogerna inom skolan men det är inte strukturerat. Övrig samverkan sker utifrån individuella ärenden och behov. I de båda intervjuade familjerna har olika metoder använts i arbetet. En familj har fått hjälp med stöd av Marte Meo och en med samtal. Båda familjerna tycker att hjälpen har gett till resultat att de talar mer med varandra i familjen och tar sig mer tid att vara tillsammans. Samtliga barn uttrycker att det känns bättre hemma och att man är mer sams i familjen. Mamman som har hjälp med stöd av Marte Meo säger att hon tycker att det blivit så tydligt med filmningen. Man hinner gå tillbaka och se vissa episoder flera gånger för att faktiskt hinna förstå vad det är som händer i rummet. Säkerhet Familjepedagogerna har en lägenhet i samma fastighet som socialkontoret men med separat ingång. Lokalen är inte handikappanpassad. Detta löses genom att man då istället arbetar i familjens hem. Det finns behov av genomgång av brandskyddsåtgärder. Brandmyndigheten är vidtalad och skall komma för besiktning och synpunkter. Enhetschefen upplever att samarbetet mellan familjeteamet och resten av personalgruppen fungerar mycket bra och hon tror att teamet också upplever det så. 6

I arbetsgruppen har ingen diskussion förts om säkerhetsaspekter för den enskilde. Enhetschefen känner sig dock trygg med sin personal eftersom hon tycker att de har såväl kunskap som takt. Familjepedagogerna uppger att de ser sig som gäster i den enskildes hem och att de får bete sig därefter. Det är viktigt att låta den enskilde avgöra vad personalen ska och får göra i hemmet. Personalen måste vara tydlig i sitt uppdrag och varför de vill genomföra vissa aktiviteter. Vid olika former av aktiviteter används alltid nödvändigt säkerhetsutrustning. Båda familjerna uttrycker att de känner sig trygga med familjepedagogerna. De säger att de blir sedda och bekräftade i relationen och att alla blir lyssnade på. Den mamma som har mindre barn säger sig få stöd i att sätta gränser för barnen. Länsstyrelsens bedömning av Familjeteamets verksamhet Delaktighet Länsstyrelsen finner att nämndens arbetssätt med gemensamma inledande samtal och uppföljningsmöten ger de enskilda möjlighet att aktivt delta och påverka insatsens innehåll och utformning. Även nämndens arbetsmetoder med bland annat Marte Meo och lösningsfokuserat arbetssätt främjar den enskildes delaktighet i insatsen. Länsstyrelsen vill också poängtera vikten av att barn får beskrivet skälen till insatsen i familjen och vad insatsen syftar till att nå som resultat. Kvalitet Socialstyrelsen har i februari 2006 beslutat om föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006: 5). Enligt de allmänna råden skall det av en genomförandeplan framgå hur en beslutad insats praktiskt skall genomföras. Vidare anges i allmänna råden att genomförandeplan bör i regel upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet och med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt skall genomföras. Socialstyrelsen har även under 2006 gett ut två handböcker, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och Barn och unga i socialtjänsten, i syfte att ge vägledning och att underlätta tillämpning av gällande regelverk inom området. 7

Länsstyrelsen anser att genomförandeplan skall utformas i den verksamhet som skall utföra insatsen dvs. av familjeteamet tillsammans med den aktuella familjen. Genomförandeplanen skall bryta ner den mer övergripande vårdplanen/uppdraget som har sin utgångspunkt i den genomförda utredning till en mer handlingsinriktad planering som blir konkret för familjen. Länsstyrelsen konstaterar att personalen har lämplig kompetens för uppdraget och att de får handledning och fortbildning i enlighet med verksamhetens behov. Säkerhet Länsstyrelsen konstaterar den aktuella lokalen inte är anpassad för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Länsstyrelsen bedömer utifrån personalens beskrivning att den har ett professionellt förhållningssätt och bemötande av de enskilda. Länsstyrelsen vill dock framhålla vikten av att gruppen tillsammans med ansvariga arbetsledare återkommande tar upp diskussioner om bland annat etik och förhållningssätt vid arbete hemma hos de enskilda. Enligt Länsstyrelsens bedömning är det i sådana strukturerade gruppsamtal som eventuella individuella avvikelser i förhållningssätt m.m. kan uppmärksammas. G-husets verksamhet G-huset ska vara ett alternativ för de barn och ungdomar över 12 år som fortfarande har behov av vuxentillsyn efter skolan. Verksamheten ska också förebygga för de ungdomar som finns i riskzon. Målgruppen är ungdomar med olika diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom eller lindrig utvecklingsstörning samt de ungdomar som behöver en meningsfull fritid med stimulans och samvaro med andra men som har svårigheter i en vanlig verksamhet. G-huset är ett projekt som ger en möjlighet för IFO och LSS att erbjuda en befintlig verksamhet istället för som tidigare olika individuella lösningar, kontaktpersoner m.m. G-huset består av en projektledare och två fritidsledare. G-huset är en frivillig eftermiddagsverksamhet som bedrivs i en lokal lånad av Pingstkyrkan. Bistånd till insatsen ges från socialsekreterare eller LSS-handläggare. Verksamheten har öppet mellan 13-17 måndag till fredag och under skollov. 4-5 ungdomar har kontinuerligt besökt verksamheten under våren 2007. Totalt har cirka 8-10 ungdomar deltagit. Länsstyrelsen har intervjuat två personal samt verksamhetschef. 8

Delaktighet G-huset är en form av fritidssysselsättning och ger ingen vård eller behandling. Det är handläggare inom IFO eller LSS som fattar beslut om bistånd till verksamheten. När föräldrar och barn är intresserade av verksamheten görs ett besök på G- huset därefter kan föräldrar/barn besluta om att delta i verksamheten. G- huset är ett erbjudande och tackar de nej blir det inget bistånd. G-huset är en form av öppen daglig fritidsverksamhet. Personalen försöker anpassa verksamheten efter de ungdomar som går där, t ex kan de läsa, samtala, bygga högtalare, träna, åka på besök till olika aktiviteter, bada, gå ut och äta, åka till Liseberg m.m. Ibland kommer ungdomar ner bara för att äta. Föräldrar och barn är väl medvetna om vilken insats de tackat ja till. Insatsen följs upp kontinuerligt av handläggare. Föräldrarna har ofta kontinuerlig daglig kontakt med personalen. Personalen anser att de har bra kontakt både med ungdomarna och med föräldrarna. Biståndet följs upp med IFO/LSS en gång i månaden. Uppföljningen kan se lite olika ut beroende på ungdomens problem. Föräldrarna och framförallt barnen kan påverka innehållet i verksamheten. På G-huset försöker personalen anpassa verksamheten efter den enskilde ungdomens behov/önskemål. Vid avslutning av insatsen/biståndet har man oftast ett möte med barn/föräldrar och handläggare. Om ungdomen inte längre vill delta i G- husets verksamhet avslutas biståndet. Kvalitet Det är socialchef som beslutat om G-husets verksamhet och innehåll. Politikerna är väl förankrade i och intresserade av verksamheten och dess utveckling. G-huset är ett projekt att arbeta med en ny modell med barn/ungdomar som tidigare inte längre fick något stöd eller deltog i fritidsverksamhet med stimlans av och samvaro med vuxna. Eftersom verksamheten är ett projekt så utvärderas verksamheten kontinuerligt. Det har nyligen beslutats att G-husets verksamhet ska pågå även under 2008. Personalen är utbildade fritidsledare och har också viss utbildning inom området psykiska funktionshinder. Personalen har kontinuerlig arbetsledning av sin chef men ingen extern handledning. Både personalen och chefen anser att de har tillräcklig kompetens för att bedriva verksamheten. Personalen anser att de får den utbildning de behöver. Dokumentationen sköts av LSS - handläggarna och socialsekreterarna. Personalen på G-huset för ingen egen dokumentation. Vid möten med handläggaren så antecknar och dokumenterar denne. 9

Personalen uppger att de har ett bra samarbete med både med handläggare inom LSS och IFO. Personalen är väl förtrogen med anmälningsplikten enligt SoL och de har kännedom om sina skyldigheter. Det förs daglig statistik avseende antal ungdomar som deltar i verksamheten. Detta rapporteras till chef/styrgrupp. Cirka tio ungdomar har deltagit i G-husets verksamhet. De ungdomar som deltagit har varit mellan 13-18 år. De flesta är mellan 14-15 år. Någon har blivit myndig under tiden som biståndet pågått. De som hittills har varit inskrivna i verksamheten har alla haft en diagnos inom funktionshinderområdet. G-huset bedriver inte arbete utifrån några evidensbaserade metoder. G-huset är inte någon behandlingsinsats. G-huset är öppet för alla som tillhör målgruppen. Hitintills har det bara varit ungdomar med svensk bakgrund och mest pojkar. Det har varit få klagomål på verksamheten. Ifall det skulle komma klagomål hänvisar personalen till chefen. Både personal och chef anser att klagomålshanteringen kunde bli bättre då det saknas skriftliga rutiner. Säkerhet Personal och enhetschef uppger att de lokaler de bedriver verksamheten i är ändamålsenliga och bra ur säkerhetsaspekt. Om de är ute på någon aktivitet så tillämpar de säkerhetsföreskrifter/gällande lagar som t.ex. bilbälte vid transporter av ungdomarna. Det har inte varit några problem med säkerhetsfrågor hitintills. Länsstyrelsens bedömning Delaktighet Länsstyrelsen anser att ungdomar och föräldrar är delaktiga i insatsen och planeringen på ett bra och strukturerat sätt. Insatsen inleds, följs upp och avslutas i samarbete mellan föräldrar, ungdom och socialtjänst. Ungdomar och föräldrar har också möjlighet att påverka insatsens innehåll fortlöpande. Kvalitet Länsstyrelsen anser det positiv att nämnden försöker finna former för en daglig öppenvårds/fritids verksamhet till målgruppen. Länsstyrelsen anser det dock viktigt att nämnden också har tillgång till och erbjuder bistånd med individuella lösningar utifrån den enskildas behov. Länsstyrelsen anser att då nämnden beviljat bistånd ska en genomförandeplan upprättas. Dokumentationen ska utföras så nära den enskilde individen som möjligt. 10

Länsstyrelsen bedömer det som viktigt att se personalgruppens behov av kontinuerlig fortbildning inom funktionshinderområdet med tanke på målgruppens speciella svårigheter i socialt samspel. Säkerhet Länsstyrelsen kan konstatera att personalen uppger att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och säkra lokaler. Nätverkslaget Nätverkslagets uppgift är att förbereda och leda nätverksmöten. Det är alltid den enskilde som är huvuduppdragstagare till nätverkslaget men möten kan initieras av all personal som arbetar med barn och ungdomar i kommunen. Nätverkslaget består av fem personer från familjeteamet, handikappomsorgen, skolan och rådgivningscentrum. Nätverkslaget har samma enhetschef som Rådgivningscentrum. Under 2006 hölls 16 nätverksmöten med 16 familjer. Under hösten 2007 kommer nätverkslaget att fortsätta leda nätverksmöten i samma omfattning som tidigare. Varje nätverksledare lägger ner ca 10 % av en heltidstjänst i arbetet inom Nätverkslaget. Länsstyrelsen har intervjuar chef och de två av personalen som är anställda av socialtjänsten och som även arbetar som familjepedagoger. Delaktighet. När personal inom skola eller socialtjänst tror att det kan vara behov av ett nätverksmöte konsulteras någon i nätverkslaget. Detta sker utan att familjen identifieras och syftar till att se ifall det kan vara aktuellt med ett nätverksmöte. Därefter hålls ett förmöte med föräldrar och eventuellt någon personal. Information lämnas till föräldrarna och en nätverkskarta upprättas. Därefter skickas inbjudan ut till de som familjen bedömer behöver närvara vid nätverksmötet. Nätverksmötet hålls och leds av utbildade nätverksledare. Vid behov sker även uppföljningsmöte. Därefter avslutas uppdraget. Kvalitet Nätverkslaget är en del av den verksamhet som inleddes i samband med att Rådgivningscentrum startades som en gemensam resurs för skola och socialtjänst. Det är viktigt att den nätverksledare som utses för uppdraget inte handlägger ärendet inom sin förvaltning. Nätverksmöte kan bara ges som service på familjens uppdrag och någon dokumentation sker inte. Någon genomförandeplan upprättas inte heller eftersom uppdraget är avgränsat till ett alternativt några möten. Rådgivningscentrum för en regelmässig statistik utifrån olika kriterier. 11

Den personal från socialtjänsten som arbetar i nätverkslaget är alla utbildade nätverksledare, även enhetschefen. De har högskoleutbildning inom det beteendevetenskapliga området. Inom arbetsgruppen finns även vidareutbildning inom COPE, samarbetssamtal, Tejping och kulturkompetens. Säkerhet Verksamheten bedrivs i allmänhet i skolans eller socialtjänstens lokaler. Nätverksledarens uppgift är att tillse att alla kommer till tals under mötet och har då ett speciellt ansvar att tillse att ingen blir kränkt eller förbigången. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen ser positivt på att Götene kommun kan erbjuda nätverksmöten med utbildade och fristående nätverksledare. Länsstyrelsen bedömer att eftersom uppdraget är tidsavgränsat och på familjens eget initiativ är familjens delaktighet tillgodosedd. Länsstyrelsen konstaterar att med tanke på antalet nätverksmöten per år finns anledning att reflektera över vad som behövs för att upprätthålla nätverksledarnas kompetens. 12