Handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter på Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (2014) Inledning Institutionens Handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter är en lokal tillämpning av den övergripande Handlingsplanen för lika rättigheter och möjligheter (2012) för anställda vid Stockholms universitet och gäller för budgetåret 2013. Hänsyn har även tagits till Jämställdhetsplanen (2011 2013) samt universitetets Plan för tillgänglighet (2012 2014). 1 Likabehandlingsarbetet ses som en del av institutionens kvalitetsarbete. Handlingsplanen är avsedd att tjäna som utgångspunkt för likabehandlingsarbetet vid institutionen under år 2013 och med vissa revideringar även för de följande åren. Det övergripande målet är lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare och studenter oavsett etnicitet, funktionsnedsättning, kön, ålder, könsidentitet eller könsöverskridande uttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning och ska gälla arbets- och studieförhållanden, forskning, undervisning och övrig verksamhet samt beslut på alla nivåer. I planen redogörs för den rådande situationen vad gäller personal och studerande med avseende på arbetet med lika rättigheter och möjligheter på institutionen. Därefter presenteras likabehandlingsarbetets inriktning och mål, en uppföljning av förra årets mål samt tre aktiva åtgärder som ska vidtas under 2014. Institutionens utgångssituation avseende arbetet med lika rättigheter och möjligheter Institutionens medarbetare Det bör påpekas att eftersom institutionens personalstyrka, uppdelad på olika personalkategorier, är relativt liten, kan statistiskt grundade bedömningar av eventuella snedfördelningar vara vanskliga att göra. Vid institutionen eftersträvas att skapa en miljö som ger alla medarbetare lika rättigheter och möjligheter att utföra sitt arbete samt att trivas. Institutionen eftersträvar att förebygga utanförskap (på grund av t.ex. alder eller kön), hierarkier (på grund av t.ex. bakgrund eller anställningsform) eller isolering av smågrupper (t.ex. doktorander) genom gemensamma aktiviteter. Vid nyanställningar tas hänsyn till underrepresenterat kön, när arbetssökande har likvärdiga meriter. Institutionen utmärks av språklig och kulturell mångfald, avseende såväl institutionens ämnen som medarbetare. Det kan konstateras att ca 70 75% av de anställda har utländsk bakgrund. Undervisning och forskning sker mestadels på respektive ämnesspråk, medan det gemensamma institutionsspråk som rör administration och praktiska göromål dock normalt är svenska. Därför uppmuntras institutionens medarbetare att snart efter anställningen förvärva denna kunskap. Kontinuerlig kompetensutveckling och tydliga karriärsteg är angelägna mål för alla personalgrupper. En kvinnlig docent har tilldelats meriteringstid från fakulteten i syfte att öka andelen kvinnor i professorskåren. Regelbundna personalmöten hålls inom institutionen och man arbetar fortlöpande för att öka förståelsen för varandras arbetssituation, utbyta erfarenheter och lära av varandra. 1 Samtliga planer finns på SUs hemsida: http://www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/planering- uppfoljning/handlings-specialplaner. 1
Studerande inom grundutbildningen och forskarutbildningen Även studenterna på institutionen representerar språklig och kulturell mångfald. Då studentgrupperna är relativt små präglas undervisningen av ett diskuterande och studentnära klimat. Vad gäller könsfördelningen finns det en underrepresentation av män som för närvarande utmärker såväl utbildningen på både grund- och avancerad nivå som forskarutbildningen vid institutionen (för statistik över könsfördelningen bland institutionens personal och studerande hänvisas till bilagan). Institutionen har dock små möjligheter att påverka de studerandes ämnesval, vilket i stor utsträckning är beroende av samhällsfaktorer. Institutionens studerandegrupper utmärks av en oerhörd mångfald vad gäller ålder och etnisk tillhörighet. Det finns även olika typer av studenter: heltidsstuderande, arbetstagare som studerar på halvfart, studerande med familjer och studerande vid sidan om andra studier. Också doktoranderna på institutionen speglar den mångfald som finns bland medarbetare och studenter. Många doktorander har utländsk bakgrund och doktorandrådet inriktar sig mot att skapa en gemenskap som integrerar alla genom att möten hålls på engelska om det behövs. Det finns inga doktorander med utbildningsbidrag på institutionen. Antagningen till forskarutbildningen baseras i första hand på kvalifikationer och möjligheter till ämneskompetent handledning. Vid lika meriter och förutsättningar ska underrepresenterat kön prioriteras. Seminarieverksamhet (på forskarnivå) Institutionen har flera seminarieserier: Högre seminariet i baltiska språk, högre seminariet och doktorandseminariet i finska och kollokviet i tyska och nederländska. De högre seminarierna vänder sig förutom till institutionens forskare och forskarstuderande även till studerande på avancerad nivå och övriga intresserade. De högre seminarierna är förlagda till eftermiddagstid eller kvällstid för att så många som möjligt ska kunna delta. Denna tid har visat sig vara den bäst tillgängliga för majoriteten av de studerande och medarbetarna. Kollokvierna ligger i normalfallet på tidig eftermiddagstid, så att alla verksamma vid institutionen ska kunna delta under arbetstid. För anställda med barn i förskole- och skolålder har denna tid också visat sig vara mycket bra. Gästföreläsningar kan dock förekomma vid andra tidpunkter. En god seminariekultur med möjlighet för alla att närvara och göra sig hörda ska även fortsättningsvis eftersträvas i all seminarieverksamhet. På grund- och avancerad nivå varierar tiderna för ett flertal obligatoriska kurser som ges vid institutionen mellan eftermiddags- och kvällstid varannan termin för att kunna garantera alla en möjlighet att delta. Med tanke på en stor andel förvärvsarbetande studerande vid institutionen ligger många kurser på kvällstider. Den löpande verksamheten avseende lika rättigheter och möjligheter Forskningens inriktning och innehåll Institutionens forskning är inriktad mot språk, litteratur och kultur i de länder i vilkas språk vi bedriver undervisning. Vid val av metoder, (forsknings)litteratur samt forskningsobjekt är det betydelsefullt att ta hänsyn till och reflektera över genus- och mångfaldsfrågor framför allt inom de mer sociologiskt eller diskursanalytiskt präglade forskningsområdena. Vid institutionen bedrivs regelbundet genusrelaterade forskningsprojekt samt forskning kring minoritetsspråk. Utbildningarnas inriktning och innehåll För att garantera en fokusering på frågor kring jämställdhet och mångfald i utbildningen bör granskningar av kursplaner och kurslitteratur regelbundet genomföras utifrån detta perspektiv. Stor vikt bör också fortsättningsvis läggas vid dessa aspekter vid utveckling av nya kurser. Ett större inslag av litteratur kring kritiskt orienterad forskning i förhållande till språk, litteratur och kultur i de länder i vilkas språk vi bedriver undervisning kan utgöra ett viktigt tillskott i 2
detta avseende. Inom språkundervisningen tas även hänsyn till de språkliga varieteterna i de länder där respektive språk talas. Härigenom kan sociala, kulturella och politiska aspekter på makt, förtryck och dominans i förhållande till såväl språkliga som etniska och andra grupper i samhället ytterligare belysas. De övergripande målen som gäller medarbetare är - att diskutera uppdelningen av institutionens arbetsuppgifter utifrån ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv, - att aktivt stimulera medarbetare ur olika personalkategorier till vidareutbildning och andra befordringsmöjligheter, - att underlätta för samtliga medarbetare att förena förvärvsarbete (inklusive vidareutbildning och seminarieverksamhet) med familjeliv, - att diskutera kränkande särbehandling och upplysa, t.ex. vid personalmöten och om vart man ska vända sig om man känner sig utsatt för sådan kränkande behandling, - att öppenhet och tydlighet ska vara vägledande för beslutsfattande, ansvarsfördelning och informationsspridningen inom institutionen. - att likabehandling ska vara en självklar aspekt i all verksamhet och del av kvalitetsarbetet vid institutionen - att institutionen även i fortsättningen upprätthåller lika villkor (lön, förmåner, arbetsförhållanden) för lika befattning. De övergripande målen som gäller forskarstuderande och studerande inom grundutbildningen är: - att diskutera handledning ur ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv både vid student- och doktorandrådsmöten och vid möten mellan studerande och handledare, - att ur jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldssynvinkel diskutera förutsättningarna för aktivt deltagande i seminarier och övrig undervisning och underlätta för samtliga studerande att förena studier med familjeliv, - att diskutera hur man i kursvärderingar kan beakta jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsfrågor i utbildningen, - att på doktorandrådsmöten diskutera kränkande särbehandling och upplysa om vem man kan och bör vända sig till om man skulle känna sig utsatt för sådan. Ansvarsfördelning och handläggningsordning vid diskriminering Ansvariga för dessa punkter är beroende av frågans art prefekten, ämnets studierektorer och likabehandlingsombudet. Studenter kan även vända sig till jämlikhetssamordnaren på studentavdelningen. För en närmare beskrivning se: http://www.bafity.su.se/polopoly_fs/1.114926.1362389217!/menu/standard/file/plan_lika_rattighe ter_bafity_2013.pdf Revidering av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska revideras varje år. Uppföljning av åtgärderna ska då ske. 3
Uppföljning av mål och åtgärder som prioriterades under 2013 Mål: Åtgärd: Att öka kunskaperna avseende lika rättigheter och möjligheter Att anordna ett institutionsgemensamt pedagogiskt seminarium där frågor och dokument avseende lika rättigheter och möjligheter belyses (exempelvis breddat deltagande och inkluderande utbildning) Uppföljning: Det anordnades olika aktiviteter för att öka kunskaperna. För att nå alla anställda vid institutionen hölls seminarier inom ramen för personalmöten: ett seminarium om att studera med funktionsnedsättning (inbjudna talare var två samordnare på Studentavdelningens Service till studenter med funktionsnedsättning). ett seminarium om könsmedveten forskarhandledning (inbjuden talare var en pedagogisk konsult från Uppsala universitet). Både prefekten och likabehandlingsombudet deltog i vidareutbildande syfte i seminarier som anordnades av studentavdelningen resp. fakulteten och rapporterade till likabehandlingsgruppen. Mål: Utse en eller flera ansvariga personer för diskrimineringsärenden förutom prefekten Åtgärd: Ta upp ansvarsfördelningen vid nästa personalmöte. Uppföljning: En arbetsgrupp bildades efter avsatt personalmöte vilken tog fram en handläggningsordning som ska gälla vid förekomst av trakasserier resp. diskriminerande behandling enligt diskrimineringslagen. Ett likabehandlingsombud utsågs. Mål: Åtgärd: Alla avdelningar ska ha information om ansvarig person i diskrimineringsärenden på hemsidan Uppdatera hemsidan Uppföljning: Handläggningsordningen med information om ansvarig person lades ut på hemsidan som ett styrdokument. http://www.bafity.su.se/polopoly_fs/1.114926.1362389217!/menu/standard/file/plan_lika_rattighe ter_bafity_2013.pdf 4
Tre aktiva åtgärder 2014 Mål: Åtgärd: Ansvarig: Att öka kunskaper avseende breddad rekrytering/inkluderande utbildning Att anordna ett institutionsgemensamt seminarium kring hur arbetet med breddad rekrytering konkret går till på SU. Likabehandlingsombudet och prefekten. Mål: Att granska kurslitteratur ur ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv. Åtgärd: Studierektorerna samordnar en diskussion i samband med ett personalmöte. Ansvarig: Studierektorerna och prefekten. Mål: Att synliggöra likabehandlingsarbetet vid institutionen för både studenter, presumtiva studenter och medarbetare. Åtgärd: Uppdatera hemsidan, informera på personalmöten och introduktionsseminarier för nya studenter. Ansvarig: Webbadministratörer på resp. avdelning, likabehandlingsombud och studierektorer samt prefekten. 5
Bilaga: Statistik över könsfördelningen bland institutionens personal och studerande Statistik över könsfördelningen bland institutionens personal (ht-13) Antal Varav kvinnor Varav män Professorer 3 1 2 Lektorer 4 4 0 Visstidsanställda 0 3 3 lektorer Forskare 1 0 1 Forskarassistent 1 1 0 Adjunkter 2,5* 2,5 0 Visstidsanställda adjunkter 2 2 0 Doktorandanställningar 8,5* 7,5 1 Administrativ personal 3 3 0 Projektassistent (DAAD-assistent) 1 1 0 Gästlärare DAADlektor 1 1 0 CIMO-assistent 1 1 0 Praktikanter 2 2 0 Postdoktorer 2 2 0 = totalt 35 personer * En anställd har en uppdelad tjänst: 50 % adjunkt- och 50 % doktorandtjänst. 6
Statistik över könsfördelningen bland institutionens studerande (ht-13) Statistiken över studerande grundar sig på registreringsuppgifter från ht-13 (förstagångs-, fortsättnings- och omregistrerade) Antal Varav kvinnor Varav män Studerande Doktorander 13 12 1 Studenter på grundutbildning B: 40 F: 139 T: 361 N: 142 B: 25 F: 93 T: 215 N: 99 B: 15 F: 46 T: 146 N: 43 Studenter på avancerad nivå B: 1 F: 11 T: 15 B: 0 F: 7 T: 10 B: 1 F: 4 T: 5 Totalt: 709 449 260 B = baltiska språk, F = finska, T = tyska N = nederländska (har ingen utbildning på avancerad nivå) Statistik över könsfördelningen i institutionens styrelse (ht-13) Totalt 11 10 1 Som framgår av ovanstående framställning som grundar sig på uppgifter för ht-13 är fördelningen mellan män och kvinnor bland lärare och forskare sammantaget ojämn (med hänsyn tagen till 40-60-principen ) med övervikt för kvinnor. Den administrativa personalen består idag endast av kvinnor. Inom forskarutbildningen är kvinnodominansen stor, vilket sannolikt kan förklaras med den underrepresentation av manliga studenter som man länge har haft såväl på grund- som på avancerad nivå inom språkämnena. För närvarande är både institutionens prefekt och ställföreträdande prefekt en kvinna. 7