Policydokument för Ålsta folkhögskola Sundsvall Läsåret 2016/2017 Vi hälsar dig välkommen till Ålsta folkhögskola. Vi vill med detta dokument informera om vilka normer som gäller vid vår skola. Detta för att du som studerar eller arbetar här ska trivas och kunna göra ditt bästa.
Innehållsförteckning Sida Handlingsplan mot kränkande behandling 3 Kris och stödplan 5 Jämställdhetsplan 8 Alkohol- och drogpolicy 9 Deltagaravtal 10 IT-policy 11 Policy sociala medier 12 Delad bildanvändning 13 Riktlinjer för webbpublicering av personbilder 14 Datainspektionen: Personuppgifter i sociala medier 15-18 Studeranderättslig standard vid Ålsta folkhögskola 19-25 Folkbildningsrådets anvisningar för studieomdömen 26-30
Handlingsplan mot kränkande behandling Skolan ska främja förståelse för andra människors förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ur Skollagen (2010:800) Definition kränkande behandling Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Gemensamt för alla former av kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningarna innefattar till exempel rasism, homofobi, sexuella trakasserier och mobbning. Kränkningarna kan vara: a. Fysiska; exempelvis att bli utsatt för slag, sparkar eller knuffar. b. Verbala; exempelvis att bli hotad eller trakasserad med elaka ord. c. Psykosocial; exempelvis suckar, miner, utfrysning och ryktesspridning. d. Text och bildburna; exempelvis klotter, brev, lappar. E-post och sms/mms. Det är den enskilde individens subjektiva upplevelse som avgör vad som är kränkande. Den personen som känner sig kränkt ska alltid tas på allvar. Hur får vi reda på att kränkande behandling förekommer? Grundförutsättningar för att kunna stoppa pågående kränkande behandling är att personalen får kännedom om och var det förekommer. Det är viktigt att skolan präglas av så öppna och tillitsfulla relationer mellan studerande och personal att de studerande självmant kommer och berättar om pågående kränkningar. En annan förutsättning för detta är att de studerande känner tilltro till skolans förmåga att bekämpa och få stopp på kränkande behandling. Förebyggande insatser Förebyggande insatser på en skola är de som genomförs för att förbättra trivsel, arbetsklimat och atmosfär. Att skapa en känsla av vardagsomtanke och medmänsklighet är viktigt. De studerande måste uppmuntras att ta kontakt med personer även utanför den egna vänskapskretsen. Det är nödvändigt att lära sig att samarbeta med alla oavsett olikheter. Negativa miner, beteenden som fnysningar, hånleenden, avbrott under pågående redogörelser, suckar, nedsättande kommentarer, miner, förtal eller liknande får aldrig tolereras. Åtgärder vid misstanke om kränkande behandling Alla som verkar på skolan är skyldiga att uppmärksamma, ingripa mot och rapportera alla former av kränkande behandling. a. Rapportera till en personal på skolan b. Personal rapporterar till rektor c. Rektor genomför en utredning i samråd med linjeansvarig/klassföreståndare, kurator och skyddsombud. Ansvar All personal skall vara väl förtrogen med skolans handlingsplan och har det direkta
ansvaret att inom sitt ansvarsområde förebygga kränkande behandling samt agera aktivt om sådana situationer uppstår. a. Klassföreståndare ansvarar för att informera sina studerande om handlingsplanen i början av varje läsår. b. Rektor ansvarar inom sin enhet att handlingsplanen följs och att personalen har god kompetens inom området. Rektor har även det övergripande ansvaret för att handlingsplanen finns och hålls aktuell. c. Samtliga kontakter och åtgärder följs upp. Om kränkande behandling inte upphör En person som utövar kränkande behandling mot andra och inte upphör med detta efter vidtagna åtgärder enligt handlingsplanen kommer att avvisas från skolan. Vid lagbrott har personalen anmälningsplikt. Arbetsteam mot kränkande behandling a. Rektor b. Kurator c. Motivationspedagog
Kris och stödplan Målsättningen med en krisplan/krisorganisation för vår skola är att ha en beredskap för händelser som utlöser kris. Planen omfattar såväl vårt mentala som praktiska förhållningssätt. Definition på kris- och katastrofsituation för skolan En krissituation för skolan innebär att en händelse inträffar av sådan art att skolans normala verksamhet och resurser inte är tillräckligt stora för att möta och bemästra situationen. En katastrofsituation för skolan innebär att skolan inte längre kan bedriva sin verksamhet. Vilken typ av händelser kan leda till en krissituation för skolan? a. Olyckor: händelser där människor omkommer och/eller allvarligt skadas. b. Hot, våld, terror och övergrepp: händelser orsakade av hat, illvilja, frustration eller psykisk störning som allvarligt hotar skolans elever, personal eller verksamhet. c. Personliga tragedier: en studerande eller personal avlider till följd av olyckshändelse, självmord eller svår sjukdom. Andra mänskliga svårigheter och personliga problem som utlöser händelser av sådan art att även omgivningen påverkas allvarligt och berörs. d. Konflikter: allvarliga konflikter som påverkar skolans verksamhet och alla berörda. Organisatoriska förberedelser a. Viktigt att lista med telefonnummer och adresser till kristeamets medlemmar är uppdaterad. Så även elevernas vistelseadresser samt telefonnummer. b. En kondoleanslåda innehållande ljus, ljusstakar, tändstickor, duk, fotoram samt gästbok finns iordningställd på expeditionen. c. Kontakta de resurspersoner utanför skolan som behöver informeras om sitt deltagande i krisgruppen, till exempel präst. Organisatoriska riktlinjer vid en krisinformation a. Inhämta information b. Fördela arbetet enligt plan. c. Se till att snabbt nå ut med information till personal och studerande. Arbetsordning vid nödläge Den som först nås av informationen ansvarar för att rektor informeras.
Arbetsteam vid kris a. Rektor: Ingrid Nilsson b. Kurator: Kicki Mattsson c. Utvecklingsledare: Mikaela Vennerbring d. Motivationspedagog: Hans Bergström e. Präst: Tjänstgörande i församlingen Kristeamets uppgifter a. Rektor är den som är sammankallande. Denne ansvarar för att inhämta information om vad som inträffat samt är den ytterst ansvarige för kristeamets arbete. Ansvarar för att regional utvecklingsdirektör kontaktas. b. Kurator finns tillgänglig för de som behöver stöd och/eller samtal. c. Kristeamet ansvarar för att fördela uppgifterna med flaggning samt iordningsställande av lokal där informationen skall ges, samt iordningställande av kondoleansbordet. Olycka/händelse på skolan där enskild studerande/personal varit inblandad Den som först nås av informationen ansvarar för att rektor informeras. a. Kristeamet samlas och inhämtar information om vad som hänt. b. Rektor rådgör med den berörde om vad som hänt och kommer överens om vilken information som skall ges till skolans studerande samt personal. Olycka/händelse där många varit inblandade a. Rektor sammankallar kristeamet och tillsammans kartlägger teamet vad som hänt och omfattningen Vilka är drabbade? Vilken information har vi samt vad ska vi förmedla? Sammanfatta nuläget. Fördela ansvarsområden. Vidta ytterligare åtgärder vid behov. b. Kontakt tas med kommunens krisgrupp. Arbeta två personer tillsammans eftersom det är svårt att veta hur man reagerar vid stor olycka. c. Meddela kommunen ett telefonnummer som anhöriga kan ringa. Se till att telefonen alltid är bemannad. d. Håll information i skolans aula. e. Kommunikationsansvarig ansvarar för all mediakontakt. f. Studerande och personal bör ges möjlighet att samlas för att bearbeta dagens händelse. g. Följande dag startas med information till alla.
Handlingsplan i händelse av dödsfall i studerandegruppen eller skolans personal a. Kristeamet sammankallas omgående av den som först nås av informationen. b. Rektor gör en kontroll samt inhämtar korrekt information av händelsen. Teamet beslutar om vad som skall informeras vidare. c. Ett kondoleansbord iordningställs med fotografi på den avlidne samt en blomsteruppsättning, levande ljus och en bok där de studerande och personal kan skriva en sista hälsning i. d. Skolledningen sammankallar personalen för att delge information. e. Kort samling i samlingssalen för information till alla studerande. f. Samling för den avlidnes klass samt närstående studerande. Präst och kurator närvarar. g. Avsluta inte skoldagen utan fortsätt det ordinarie skolarbetet. Behövs utrymme för samtal och bearbetning ska tillfälle ges. Kurator ska finnas tillgänglig för samtal hela dagen. h. Rektor tar kontakt med den avlidnes anhöriga. i. Planera tidpunkt för minnesstund. Vid dödsfall under skollov samråder kristeamet om vilka åtgärder som skall vidtas samt hur. Minnesstund Bör hållas inom 1-2 dagar. a. Inbjudan till klasser, personal samt resurspersonal utanför skolan. b. Kontakta tjänstgörande präst i församlingen. c. Ställ iordning lokalen med ett bord med vit duk och ljusstakar. d. Välj lämplig musik. Förslag på program a. Musikstycke b. Rektor inleder och överlämnar ordet till prästen c. Andakt d. Tyst minut e. Musik samt läsning av lämplig dikt f. Ljuständning
Jämställdhetsplan Baserad på handlingsplan för ökad jämställdhet och mångfald i Landstinget Västernorrland. Grundläggande förhållningssätt Jämställdhet och mångfald är värdeladdade ord och viktiga förutsättningar för utvecklingen av Landstinget Västernorrlands verksamhet, vilken Ålsta folkhögskola är en del av. Ett målinriktat jämställdhets- och mångfaldsarbete bidrar till att stärka Ålsta folkhögskola som organisation. Människors lika värde är utgångspunkten. För oss innebär det likvärdig behandling, lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund som kön, ålder, etnicitet, religiös tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Ålsta folkhögskola vill vara en förebild när det gäller att ta vara på och värdesätta mångfalden. Definition Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter men även skyldigheter i fråga om arbetsvillkor. Kvinnor och mäns kompetens och erfarenheter ska tillvaratas på ett likvärdigt och objektivt sätt Mångfald innebär att alla behandlas lika oavsett bakgrund. Att synliggöra, acceptera och tillvarata individers olikheter. Viljeinriktning Studiemiljön ska präglas av jämställdhet och mångfald. Studiemiljön skall lämpa sig för alla oavsett bakgrund. Studier på skolan skall kunna förenas med livssituationen, exempelvis med föräldraskap. Studiemiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Aktiviteter Öka kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och mångfald genom dialogen på skolan och genom olika utbildningsinsatser. Anpassa studiemiljön i möjligaste mån för att underlätta möjligheten att förena föräldraskap och studier. Ansvarig Rektor
Alkohol- och drogpolicy På Ålsta folkhögskola håller vi hårt på att miljön ska vara fri från alkohol och narkotika. Målsättningen med skolans alkohol- och drogpolicy är att skapa bästa möjliga studie- och livsmiljö, samt att förebygga alkohol- och drogmissbruk. Att börja på folkhögskola innebär för många av våra kursdeltagare en ny chans att ta tag i sitt liv och genom studier påbörja en förändring av vardagen. Drogfrihet bidrar till att skapa lugn och ro. Det är viktigt för studier och sociala kontakter. Därför måste du som kursdeltagare skriva under detta avtal. Du får inte vara alkoholpåverkad inom skolans område och lokaler. Du får inte vara narkotikapåverkad. Du får inte använda andra sinnesförändrande preparat i berusningssyfte. Alkohol- och drogförbudet gäller skolans alla lokaler och all skolverksamhet, även under till exempel friluftsdagar och studieresor. Vid överträdelse av alkoholförbudet meddelas en varning och efterföljande samtal med rektor. Drogtestet kan debiteras deltagaren. Vid upprepad överträdelse av alkoholförbudet kommer kursdeltagaren att bli avskild från undervisningen. Vid misstanke om att kursdeltagare överträder drogförbudet kommer drogtest att genomföras. Den som överträder drogförbudet avstängs från undervisningen med omedelbar verkan. Vägrar kursdeltagaren att låta drogtesta sig tolkas detta som ett positivt resultat och skolan har därmed rätt att omedelbart skilja kursdeltagaren från undervisningen. Som kursdeltagare bör du reagera och agera om du upptäcker att någon av dina kamrater använder alkohol eller droger. Detta gör du enklast genom att tala med klassföreståndare eller kurator. Ju tidigare alkohol- och drogproblem upptäcks och insatser sätts in, desto större är chansen att personen ifråga tar sig ur sitt eventuella alkohol- och/eller drogproblem. Jag har tagit del av ovanstående alkohol- och drogpolicy samt även Ålsta folkhögskolas handlingsplan mot kränkande behandling och accepterar att följa dessa under den tid jag är studerande på Ålsta folkhögskola. Ålsta folkhögskola / 2016.. Namnteckning.. Namnförtydligande
Deltagaravtal Jag studerar frivilligt vid Ålsta folkhögskola och accepterar fastställda tim- och kursplaner. Jag känner till att närvaro är obligatorisk vid all undervisning, friluftsdagar eller andra arrangemang. Vid sjukdom anmäls detta till expeditionen mellan kl. 08.00-09.00 samma dag. Jag är införstådd med vikten av att passa lektionstider för att klara mina studier samt att till lektionen ta med det material som krävs. Det är mitt eget ansvar att vid frånvaro själv informera mig om vad jag missat i undervisningen. Jag anpassar mig efter skolans värderingar rörande demokrati och varje människas egenvärde. Jag uppträder på ett sådant sätt att både lärare och mina kurskamrater har möjlighet att göra ett bra arbete. Jag är aktsam om lokaler, läromedel och övrig utrustning. Jag är medveten om att om jag förstör eller tappar bort den kurslitteratur eller den utrustning jag fått låna, är jag skyldig att ekonomiskt ersätta den. Jag kan även bli skyldig att betala ersättning för lokaler som förstörts genom min vårdslöshet. Jag är medveten om att jag under min studietid även ses som en representant för Ålsta folkhögskola i de kontakter jag skapar utanför skolan. Jag är medveten om att om jag utsätter någon annan för kränkande behandling kan komma att avvisas från skolan. Plagiat, fusk, otillåten kopiering eller urkundsförfalskning accepteras inte, och kan leda till avskiljande från studierna. Jag har läst och godkänt Ålsta folkhögskola / 2016.. Namnteckning.. Namnförtydligande Vid olämpligt uppträdande eller hög frånvaro varnas den studerande, i första hand muntligt, och en handlingsplan fastställs där den studerande inom en bestämd tid ska förbättra sin närvaro alternativt förändra sitt beteende. Sker det ingen godtagbar förändring får den studerande ytterligare en varning, den här gången i form av ett kontrakt där den studerande ombeds att göra de förändringar som krävts. Bryts kontraktet kommer den studerande att skrivas ut från skolan.
IT-policy Kursdeltagare Du ansvarar själv för allt som utförs under din nätverksidentitet. Identiteten (användarnamn och lösenord) är personlig och du ansvarar för att obehöriga inte får tillgång till dessa uppgifter. Det är inte tillåtet med uppkoppling mot material som kan uppfattas som stötande/kränkande av andra. Det är inte heller tillåtet att sprida eller lagra sådant material. Läs BBS-lagen, personuppgiftslagen samt upphovsrättslagen. Brott mot lag anmäls För att installera program på skolans datorer, vid problem dator eller nätverk, kontakta ansvarig administratör för skolans datorer och nätverk. Du har inte rätt att installera/avinstallera program själv. Rätten att använda skolans nätverk gäller under tiden du är inskriven som kursdeltagare på Ålsta folkhögskola Sundsvall. Utrustningen är Ålsta folkhögskolas egendom och kan när som helst spärras och återtas. Du ansvarar för att lånedator förvaras på ett betryggande sätt. Observera att lånad dator endast kan användas på skolan med skolans nätverk. Härmed accepteras ovanstående Ålsta folkhögskola / 2016.. Namnteckning.. Namnförtydligande
Policy för sociala medier Ålsta folkhögskola Ålsta folkhöskola besitter flera facebookkonton samt ett instagramkonto. Avsändaren utav det som publiceras är alltid Ålsta folkhögskola, oavsett kurs eller linje. Administratörer för kontona skall alltid vara personal på skolan. Ingen får starta ett konto i Ålsta folkhögskolans namn utan rektors godkännande. Användning Publiceringar på Ålsta folkhögskolas facebook- och instagramkonton ska vara av positiv karaktär och spegla skolans verksamhet. Samtliga kontona används i syfte att marknadsföra Ålsta folkhöskola. Det är inte tillåtet att publicera material som kan uppfattas som stötande/kränkande av andra. Det är inte tillåtet att publicera material av privat karaktär. Om opassande bilder publiceras har anställda på skolan rätt att ta bort inläggen. Rektor och kommunikationsansvarig är ansvariga för publiceringar på kontot. Publicerandet av bild/film följer riktlinjerna kring webbpublicering av bilder, se senare avsnitt.
Delad bild- och filmanvändning Ålsta folkhögskola Ålsta folkhögskola publicerar regelbundet bilder i syfte att informera eller marknadsföra folkhögskolans verksamhet. Publiceringen kan ske på många olika sätt, till exempel på webbsidor eller i broschyrer, tidskrifter eller andra trycksaker. Som studerande på Ålsta folkhögskola har du upphovsrätten till alla bilder du tagit, även under skoltid. De bilder som tas i skolsammanhang omfattas av delad bildanvändning, vilket innebär att Ålsta folkhögskola får arkivera och använda sig av bilderna i ovanstående syfte. Detta gäller endast de bilder som du ger skolan tillgång till. Ålsta folkhögskola har inte rätt att överlåta bilderna vidare för annan användning än den som anges ovan. Beskärning samt enklare bearbetning får ske. Ålsta folkhögskola ansvarar för att bilden inte publiceras i ett sammanhang som kan vara kränkande för upphovsmannen. Upphovsmannen ska alltid namnges såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt. Ansvarig för Ålsta folkhögskolas användning av bilder: Sandra Lundin sandra.lundin.alsta@folkbildning.net 0691-357 78
Riktlinjer för webbpublicering av personbilder och filmer Ålsta folkhögskola Personbilder Publicering av bilder eller filmer med digitalkameror räknas som behandling av personuppgifter. Användningen av dessa bilder i verksamheten regleras av personuppgiftslagen (SFS 1998:204), PuL. Syftet med lagen är att skydda enskilda individers personliga integritet. Bilder som gör att individer kan identifieras omfattas av lagens bestämmelser. Bilder som visar personer på avstånd eller liknande, omfattas normalt inte. Det krävs samtycke för att få publicera bilder som föreställer barn och unga (under 16 år) på en webbplats. Samma gäller för webbpublicering av bilder på anställda och bilder av vuxna där sammanhanget inte är helt neutralt, till exempel för att bilden avslöjar något om personens hälsa eller sociala situation. Till känsliga personuppgifter som inte får avslöjas räknas enligt PuL till exempel uppgifter om hälsa, etnicitet, religiösa och politiska åsikter, facklig tillhörighet samt brottsuppgifter. Det krävs inte samtycke för bilder som föreställer vuxna i ett neutralt sammanhang, där bilden inte kan upplevas som kränkande. Om situationen då bilden tas medger det, ska personen få information (det vill säga upplysningar inte samtycke) om i vilket sammanhang som bilden kan komma att användas. Om en person uttrycker en uppfattning att han eller hon inte vill medverka i sammanhanget, ska Ålsta folkhögskolas policy vara att respektera detta. Oavsett om det är innan bilden publiceras eller om den redan är publicerad, i det senare fallet tas bilden skyndsamt bort. Barn eller studerande med skyddad identitet Barn eller studerande som har skyddad identitet eller där det finns en hotsituation ska inte behöva ta ställning till samtycke för webbpublicering. Dessa personer ska aldrig förekomma på bilder som ska spridas på webbplats eller i tryckt material som delas ut till allmänheten. De får däremot finnas med på bilder i presentationsmaterial som endast används inom skolans eller verksamhetens lokaler. Skolans övriga ansvar vid webbpublicering Förutom att Ålsta folkhögskola ska följa PuL vid publicering av bilder är skolan ansvarig inte bara för vad skolan själv publicerar utan också för vad andra skriver i till exempel olika kommentarer. Detta ansvar innebär att till exempel Facebook-sidan inte får innehålla några kränkande personuppgifter. Skolan har en skyldighet att ha uppsikt över detta och att omedelbart ta bort kränkande uppgifter. Ansvarig för Ålsta folkhögskolas användning av bilder: Sandra Lundin sandra.lundin.alsta@folkbildning.net 0691-357 78
Myndigheter, företag och andra organisationers ansvar för Personuppgifter i sociala medier Allt fler kommuner, myndigheter och företag använder sig av Facebook, Twitter, bloggar och andra typer av sociala medier som kommunikationskanaler. Användningen av dessa medier kan innebära att personuppgifter behandlas, vilket i sin tur innebär att organisationerna måste se till att följa reglerna i personuppgiftslagen och, i vissa fall, särskild registerlagstiftning. I det här informationsbladet får du veta mer om vad detta kan innebära för din organisation. Informationen riktas till myndigheter, kommuner och andra organisationer och rör endast behandling av personuppgifter. Observera att en organisations ansvar för personuppgifter som publiceras via ett visst socialt media är beroende av utformningen av den sociala medietjänst som används och att de sociala medierna är under ständig förändring och utveckling. Dessa regler gäller enligt personuppgiftslagen I personuppgiftslagen gäller olika regler beroende på om de personuppgifter som behandlas är strukturerade eller inte. I normalfallet när organisationer skapar en Facebook-sida, en blogg eller använder sig av Twitter är personuppgifterna som organisationen behandlar och har tillgång till inte strukturerade i personuppgiftslagens mening. När personuppgifterna är ostrukturerade är publiceringen tillåten så länge uppgifterna inte är kränkande (5 a personuppgiftslagen) och organisationen uppfyller vissa krav på säkerhet (30 31 personuppgiftslagen). Augusti 2010
Personuppgiftslagen gäller dock inte: när det finns avvikande bestämmelser i andra lagar eller förordningar då personuppgifter behandlas för privata ändamål (organisationer kan dock aldrig behandla personuppgifter för privata ändamål) om det strider mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet om publiceringen av personuppgifter kan bedömas ske för ett uteslutande journalistiskt ändamål, det vill säga om syftet är att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. I så fall gäller endast bestämmelserna om säkerhet. Vem har ansvar för vad? Ansvaret för behandling av personuppgifter via sociala medier kan delas in i ansvaret för organisationens egna inlägg och publiceringar och ansvaret för inlägg som publiceras av besökare. Några exempel: Facebook och bloggar: Organisationen är ansvarig för personuppgifter som publiceras på organisationens Facebook-sida och/eller blogg. Ansvaret omfattar både personuppgifter som organisationen själv publicerar och personuppgifter som publiceras av andra i till exempel en kommentar på sidan. Även den besökare som skrivit en kommentar kan ha ett ansvar för vad den själv skrivit. Twitter: Organisationen ansvarar endast för personuppgifter som organisationen själv publicerat, inte personuppgifter som andra twittrande lämnar. Det beror på att organisationen inte kan påverka publiceringen av andras twitter-inlägg. För andra sociala medier måste organisationen göra en egen bedömning av vilket ansvar den har för andras publiceringar. Kan organisationen påverka det som besökaren publicerar och därmed bestämma över ändamålen och medlen för den behandling av personuppgifter som andra utför (som för Facebook och bloggar)? Eller kan den det inte (som på Twitter)? Svaret påverkar organisationens ansvar.
Organisationens ansvar Organisationen har ett ansvar för att personuppgifter på dess Facebook-sida, blogg, Twitter-konto och liknande inte behandlas på ett sådant sätt att de kränker enskildas personliga integritet. Ett företag, kommun, myndighet eller annan organisation som använder sociala medier: får inte publicera kränkande personuppgifter ska hålla uppsikt över besökares kommentarer för att upptäcka kränkande personuppgifter ska ta bort kränkande personuppgifter kan bli skadeståndsskyldig för kränkande personuppgifter. Organisationen är dessutom skyldig att vidta lämpliga säkerhetsåtgärder. Det kan bland annat innebära att: De som arbetar med sociala medier för organisationens räkning bör informeras om ändamålen med den behandling av personuppgifter som kan förekomma och att användning som är oförenlig med dessa ändamål är förbjuden. Det är därför bra om organisationen utformar en intern policy som beskriver hur organisationen ska använda de sociala medierna och hur personuppgifter på dessa ska hanteras. Kraven på lämpliga säkerhetsåtgärder blir större ju större risken är för att känsliga uppgifter kan förekomma. Exempelvis kan det vara nödvändigt att ha en noggrannare uppsikt över besökares kommentarer om det har förekommit många kränkande kommentarer på sidan. TM Det här bör organisationen tänka på För att minska risken för kränkningar av enskildas personliga integritet och för att minska risken för att bli skadeståndsskyldig, bör organisationen vidta åtgärder i förebyggande syfte. Organisationen bör informera om syftet med Facebook-sidan, bloggen eller liknande samt för vilka ändamål kommentarsfunktionen är tänkt att användas, vilka typer av kommentarer som inte får förekomma och vad som kan hända om enskilda inte följer anvisningarna. Organisationen bör uppmana besökare att rapportera kränkande innehåll och ha rutiner för att hantera klagomål. Om det är lämpligt kan organisationen även hänvisa till exempelvis Facebooks eller bloggverktygets egen klagomålsfunktion. Tänk också på att: Utforma sidan så att det tydligt framgår att det är organisationen som står bakom den. Det kan finnas andra bestämmelser, utöver personuppgiftslagen, som har betydelse för vad som är tillåtet och inte, som exempelvis bestämmelser i register-
författningar, bestämmelser om allmänna handlingar, sekretess och arkivering samt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Informationen i det här informationsbladet utgår ifrån förutsättningen att organisationen inte behandlar eller kommer att behandla personuppgifterna i ett register, ärendehanteringssystem eller annan databas, på ett strukturerat sätt. I så fall gäller personuppgiftslagen i sin helhet. BAKGRUND Detta informationsblad grundas på slutsatser som Datainspektionen kommit fram till efter att ha granskat hur en statlig myndighet, en kommun och ett företag använder Facebook, bloggar och Twitter. Besluten från inspektionerna finns tillgängliga på www.datainspektionen.se/sociala-medier Mer information På www.datainspektionen.se kan du läsa mer om personuppgiftslagen. Där hittar du mer information om bland annat reglerna för strukturerade och ostrukturerade personuppgifter och it-säkerhet. Tryckt hos Lenanders Grafiska på Arctic Volume White. Miljömärkt trycksak 341 145. Kontakta Datainspektionen E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Webb: www.datainspektionen.se Tfn 08-657 61 00. Postadress: Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
Studeranderättslig standard för Hola, Ålsta och Örnsköldsviks folkhögskolor Hola, Ålsta och Örnsköldsviks folkhögskolor är anslutna till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). I den studeranderättsliga standarden beskrivs dina rättigheter och skyldigheter, samt den informationsskyldighet vi har i dessa frågor. Studerande är den som är antagen till en långkurs (15 dagar eller längre). Information innan den studerande är antagen Intresserade ska av skolans hemsida och av övrig kursinformation kunna ta del av följande: mål med kursen huvudmannens profil statens syfte förekomst av och innehåll i den studeranderättsliga standarden avgifter och kostnader under studietiden antagningsprinciper och antagningsprocess vilka intyg, behörigheter och studieomdöme som kan vara aktuella att erhålla på aktuell kurs skolans tillgänglighet för studerande med funktionsnedsättning möjligheter till pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning eller vid bristande kunskaper i svenska former för studerandeinflytande drogpolicy och övriga villkor för vistelsen på skolan Information vid kursstart Varje studerande ska i samband med kursstart ha tillgång till följande information: kursansvarig lärares namn och kontaktuppgifter kursplan och schema terminstider och ledigheter riktlinjer och villkor för intyg och i förekommande fall för behörigheter och studieomdöme frånvaroregler rapporteringssystem till CSN vilket material deltagare själva skall tillhandahålla försäkringar tillgång och villkor för användning av utrustning och kursrelaterade utrymmen etiska regler och ansvar vid datoranvändning i folkhögskolans lokaler disciplinära åtgärder och villkor för avstängning och avskiljande den studeranderättsliga standardens innehåll och innebörd i övrigt
Sida 2(7) Mål med kursen Kursens mål kan du ta del av på respektive kurssida på hemsidorna. Huvudmannens profil och måldokument Hola, Ålsta och Örnsköldsviks folkhögskolor ägs av Landstinget Västernorrland. De tre folkhögskolornas gemensamma styrelse är Regionala utvecklingsutskottet. Skolstyrelsen fattar beslut i flera viktiga principfrågor. Frågor som rör den praktiska verksamheten är delegerade till rektor. Folkhögskoleplanen I folkhögskoleplanen finns fyra övergripande inriktningsmål angivna: Stärka samverkan internt och externt Stärka skolornas identitet inom ramen för en större skolkoncern Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Utveckla skolornas internationella samarbete Utifrån ovanstående mål formuleras utvecklingsområden som sträcker sig över en treårsperiod för att sedan revideras. Statens syfte Staten ger bidrag till folkbildningen. Fyra syften finns angivna för statens stöd till folkbildningen: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskolorna ska arbeta enligt av skolstyrelsen fastställd studeranderättslig standard för Hola, Ålsta och Örnsköldsviks folkhögskolor. Förekomst av och innehåll i den studeranderättsliga standarden Den studeranderättsliga standarden finns i skriftlig form och på respektive skolas hemsida: http://www.lvn.se/folkhogskolor/alsta-folkhogskola/ http://www.lvn.se/folkhogskolor/hola-folkhogskola/ http://lvn.se/folkhogskolor/ornskoldsviks-folkhogskola/ Via den här länken kan du läsa mer om folkhögskolornas studeranderättsliga råd: http://folkhogskola.nu/om-folkhogskolan/studerandes-rattigheter/
Sida 3(7) Avgifter och kostnader under studietiden Undervisningen på folkhögskola är kostnadsfri i enlighet med folkhögskoleförordningen. Verksamheten bekostas av statsbidrag. Du betalar en serviceavgift som innefattar bland annat olycksfallsförsäkring, studiematerial och studieresor. Nivån på serviceavgiften kan du läsa på respektive kurssida. Kostnad för kost och logi tillkommer för studerande vid folkhögskolor med internat och restaurang. Antagningsprinciper och antagningsprocess Antagningsprinciper Skolans målsättning vid antagningsarbetet är att skapa en grupp där individerna bedöms kunna fungera bra tillsammans och kunna tillgodogöra sig kursen. Vi tittar bland annat på studiemotivation, studiebakgrund, behov av kursen och referenser. Att ha behov av kursen kan till exempel vara att sakna eller inte ha fullständiga betyg från grundskola eller gymnasium. Eller att ha behov av det sammanhang och den pedagogik som folkhögskolan erbjuder. Att vara studiemotiverad kan exempelvis vara att du som söker kan visa på en utvecklingspotential eller att du kan beskriva vilka mål du har med att gå kursen. Antagningsprocess Du skickar in en ansökan till skolan via hemsidan eller skriftligen. Du ansvarar för att skicka in betyg och andra begärda handlingar och först då dessa inkommit till skolan kan en bedömning av ansökan ske. Vid antagning till de flesta kurser förekommer intervjuer. Till en del kurser förekommer också auditions och praktiska antagningsprov. Du som redan går på skolan är antagen till ett läsår i taget och måste därför göra en ny ansökan inför varje hösttermin. Kursansvarig lämnar förslag på antagning till rektor som tar ställning till förslaget. Rektor är ytterst ansvarig för antagningen och är den som beslutar kring denna. Du som sökt får ett brev hem där det står om du har antagits till kursen, står som reserv eller inte antagits. Om du blivit antagen finns information i brevet om att du ska betala en registreringsavgift som en bekräftelse på att du vill gå kursen, det är en delbetalning av servicekostnaden. Uteblir bekräftelsen betraktas det som att ansökan dragits tillbaka. Skolan förbehåller sig rätten att göra en ny bedömning om uppgifter av allvarlig art som tidigare inte har varit kända om den sökande blir kända efter att formell antagning har gjorts. Om du betalat in registreringsavgiften och sedan ångrar dig och vill dra tillbaka din ansökan så kan du begära att få avgiften återbetald. Om en kurs ställs in på grund av för få deltagare eller av orsak som skolan inte råder över så informerar vi dig snarast möjligt. Eventuella avgifter återbetalas.
Sida 4(7) Intyg, behörigheter och studieomdöme som kan erhållas på aktuell kurs Intyg erhålls på alla kurser efter att kursen avslutats och under förutsättning att frånvaron understiger 20 %. Mer information om intyg finns på respektive kurssida. Lärare genomför minst ett uppföljningssamtal per termin med dig. Varje lärare ansvarar för att meddela dig hur det går med studierna och signalera om något inte fungerar som det ska. Behörigheter På allmän kurs kan du få grundläggande behörighet för högskolestudier. Sådan behörighet ger dig rätt att söka in via folkhögskolekvoten. Har du dessutom skrivit högskoleprovet så kvalificerar det dig för att konkurrera i ytterligare en urvalsgrupp till högskola/universitet och ökar alltså dina chanser att komma in på den utbildning du söker. Grundläggande behörighet kan du få efter sammanlagt tre års studier på gymnasial nivå eller 2 år på folkhögskola och ett års yrkesverksamhet, samt behörighet i Svenska 1,2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1,2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1 a, b eller c, Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia 1a1 samt Religion 1. Behörigheter i enskilda ämnen får du om frånvaron understiger 20 %, givna uppgifter lämnats in, redovisningar genomförts och de inlämnade uppgifterna är av en kvalitet som motsvarar godkänd gymnasienivå. Studieomdöme Ett studieomdöme kan du få om du läser på allmän kurs, har en frånvaro som understiger 20 % och har läst på heltid i minst 30 veckor. Omdömessättning sker två gånger per läsår. Studieomdömet är en sammanfattande bedömning från alla dina lärare avseende din förmåga att studera och beskriver dina förutsättningar att tillgodogöra dig fortsatt utbildning. Det som vägs in i bedömningen är: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa Förmåga till analys, bearbetning och överblick Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier Social förmåga Endast ett sammanfattande studieomdöme för alla ämnen ges. De nivåer som finns är: 4 - Utmärkt studieförmåga 3,5 - Mycket god - Utmärkt studieförmåga 3 - Mycket god studieförmåga 2,5 - God - Mycket god studieförmåga 2 - God studieförmåga 1,5 - Mindre god - God studieförmåga 1 - Mindre god studieförmåga Ditt studieomdöme får du med dig på ett intyg då du avslutat studierna på skolan, och det meddelas dig muntligt om du ska fortsätta studera på skolan. Studieomdöme och behörighetsgivning kan inte överprövas hos folkhögskolornas studeranderättsliga råd.
Sida 5(7) Undantag från regeln om minst 80% närvaro kan göras i särskilda fall då överenskommelse träffats i förväg mellan kursdeltagare och berörda lärare. Skolan ska ha gjort bedömningen att kursdeltagaren på andra sätt kan kompensera för sin något högre frånvaro och fullt ut tillgodogöra sig studierna. Tillgänglighet för studerande med funktionsnedsättning Folkhögskolor kan söka bidrag från Specialpedagogiska myndigheten. Bidragen används dels för att hålla en hög lärartäthet och dels kunna erbjuda tillgång till bra hjälpmedel för att övervinna hinder i lärandeprocessen. Vid Landstinget Västernorrlands folkhögskolor finns också elevassistenter/stödpersoner som en resurs. Mer om tillgänglighet finns att läsa i Riktlinjer för förstärkningsbidrag på respektive skolas hemsida. Möjligheter till pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning eller vid bristande kunskaper i svenska Vi erbjuder en pedagogisk miljö anpassad till studerande med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vid behov av pedagogiskt stöd eller särskilda insatser, tex vid bristande språkkunskaper finns möjlighet för skolan att ansöka om förstärkningsbidrag hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. Förstärkningsbidraget är till för pedagogiska insatser som hör till den ordinarie verksamheten, men som det behövs mer av när man vänder sig till studerande med funktionsnedsättning. De insatser vi kan söka bidrag för är bland annat ökad lärartäthet. Former för studerandeinflytande För oss är det viktigt att du som deltagare har stor möjlighet att påverka din vistelse på skolan. Via klassråd och skolråd lämnar kursdeltagare synpunkter och förslag till skolans personal och ledning. Om du som deltagare är missnöjd med din studiesituation kan du i första hand vända dig till din lärare. Om situationen inte blir löst på ett tillfredställande sätt kan du kontakta skolledningen. Om det uppstår situationer där problem inte kan lösas av skola eller skolans styrelse kan deltagaren vända sig till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR. Klassråd Varje klass har klassråd minst en gång per månad. Vid klassråd tas också frågor upp som skall behandlas i skolrådet. Skolråd Skolrådet består av minst en personalrepresentant, representant från skolans ledning samt en representant från varje klass. Möte hålls minst två gånger per termin, och kursdeltagarna själva är ordförande respektive sekreterare under mötena. I skolrådet tas viktiga frågor om skolans verksamhet upp. Kvalitetssäkring Du som kursdeltagare fyller i en utvärdering under vårterminen varje år. Utöver detta förs kontinuerligt samtal mellan dig och dina lärare i syfte att lyssna in och
Sida 6(7) utveckla verksamheten. Personalen har återkommande planerings- och utvärderingstillfällen under året där man bland annat tittar på resultatet av kursdeltagarnas utvärdering. Missnöje Om du är missnöjd med ett beslut av folkhögskolan vänder du dig först till rektor och därefter till skolans styrelse som är ytterst ansvarig för verksamheten. Därefter är det möjligt att göra en skriftlig anmälan till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR), Box 380 74, 100 64 Stockholm. E-post: fsr@folkbildning.net. Studieomdömet kan endast omprövas av skolan, inte överklagas hos FSR. Rådet avgör om skolan följt sin studeranderättsliga standard och kan även ta ställning till om skolans standard är adekvat utformad i den aktuella frågan. Rådet kan föreslå åtgärder med anledning av klagomålet. Dess handlingar är inte offentliga. Beslut och rekommendationer offentliggörs på FSR:s hemsida med avidentifierade personuppgifter. Drogpolicy och övriga villkor för vistelsen på skolan Alkohol- och drogpolicy Ålsta-, Hola- och Örnsköldsviks folkhögskolor har alkohol- och drogfria arbetsplatser och arbetsplatsområden inklusive internat. Vi kräver att alla studerande på långa kurser skall underteckna ett deltagaravtal som bland annat innefattar vår drog- och alkoholpolicy, studierna kan inte inledas förrän avtalet accepterats och undertecknats. Inga droger eller alkohol skall intas i samband med skolarbetet i eller utanför skolan eller inom skolområdet. Bruk av narkotikaklassade preparat, ej avsedda att användas för medicinskt bruk leder till avskiljande från studierna. Bruk av läkemedel i berusnings- eller sinneförändrande syfte är även det förbjudet. Alkoholbruk i samband med skolarbete eller inom skolområdet leder till samtal och kan i förlängningen leda till avskiljning. Deltagaravtal När du undertecknat avtalet är det viktigt att du följer det. Om det uppstår problem som vi anser äventyrar din skolgång hos oss, t ex hög frånvaro eller att du brutit mot det som står i deltagaravtalet kallar din lärare till ett samtal och uttalar en varning. Man diskuterar då vilket stöd du behöver för att undvika fortsatta problem. Om denna varning inte leder till en förbättring kan du avstängas eller avskiljas från dina studier. Beslut om avstängning fattas av rektor i samråd med kursansvarig. Förvaltningschefen kan besluta om avskiljande från studier. Dessa beslut kan överklagas skriftligt till skolans styrelse. Principer för arkivering och öppenhet Landstinget Västernorrlands folkhögskolor lyder under sekretess- och förvaltningslagen. Dina intyg, omdömen, ansökningshandlingar och personliga brev arkiveras enligt skolornas arkivordning. Kommunikation av privat karaktär
Sida 7(7) mellan kursdeltagare och personal är däremot inte offentlig handling. Dina personuppgifter finns lagrade i registerprogrammet Avanti. Mer information om lagstiftning för landstingsfolkhögskolor finns här: http://www.folkhogskola.nu/om-folkhogskolan/studerandes-rattigheter/lagarsom-galler-for-studerande-vid-landstingsfolkhogskolor/
April 2013 ANVISNINGAR FÖR FOLKHÖGSKOLORNAS STUDIEOMDÖMEN - att gälla fr. o. m. läsåret 2013/14 Vad är studieomdöme? Studieomdöme är folkhögskolornas egen form för bedömning av den studerandes förmåga till vidare studier. Studieomdömets utformning är ett uttryck för folkhögskolans kunskapssyn och pedagogiska särart. I flera avseenden skiljer sig studieomdömet från de ämnesbetyg som sätts i andra skolformer. Studieomdömet bygger på en helhetsbedömning av olika faktorer som tillsammans speglar studieförmågan. Dessa beskrivs nedan under Kriterier. Studieomdöme ges inte i enskilda ämnen, utan bedömningen görs gemensamt av den pedagogiska personalen och grundar sig på hela den genomgångna folkhögskolekursen. Studieomdömet avser den studerandes förmåga att tillgodogöra sig fortsatt utbildning, d.v.s. studier på närmast högre nivå. Det har sin främsta betydelse vid ansökan till universitet, högskola och yrkeshögskola. Folkhögskolestuderande med intyg om grundläggande behörighet samt studieomdöme utgör en egen urvalsgrupp vid tillträde till universitet och högskola. Vilka kurser ska ge rätt till studieomdöme? Skolan avgör vilka kurser som ska berättiga till omdöme. Vid detta beslut ska följande principer vara vägledande: Studieomdöme avser studier vid allmän kurs. Studieomdöme ska sättas i sådana allmänna kurser på grundskole- och gymnasienivå som efter ett eller flera år kan leda fram till grundläggande behörighet. Detta följer av studieomdömets användning vid urval till fortsatta studier. Särskild kurs berättigar ej till studieomdöme. Endast heltidskurser på minst 30 veckor eller flera kurser om sammanlagt minst 30 veckor kan berättiga till studieomdöme. För deltidskurser gäller att dessa, omräknade till heltid, ska ha minst samma omfattning. Om det är flera kurser som tillsammans utgör grund för studieomdöme, ska de utgöra en helhet och sammantaget uppfylla kriterierna för allmän kurs. I informationen till blivande studerande ska det anges om kursen berättigar till studieomdöme.
Vem kan få studieomdöme? Studerande vid skolan som fullgjort en omdömesberättigad allmän kurs har rätt till studieomdöme. Skolan fastställer vilka krav i fråga om exempelvis närvaro som ska gälla för att kursen ska anses fullgjord. Det är rimligt att tillämpa samma krav som när man bedömer om kursen kan ligga till grund för omfattningskravet i den grundläggande behörigheten. - Studerande som antagits till allmän kurs, men genom individuella val har ett kursinnehåll som inte uppfyller kraven på allmän kurs, kan inte erhålla studieomdöme. Sådana studerande ska rapporteras delta i särskild kurs. - Studerande som antagits till särskild kurs, men genom individuella val har ett kursinnehåll som uppfyller kraven för allmän kurs, kan erhålla studieomdöme. Sådana studerande ska rapporteras delta i allmän kurs. - Studerande kan begära befrielse från bedömning och då ska studieomdöme inte sättas. Sådana studerande kan inte senare begära att få ut studieomdöme. 2/5 När sätts och utfärdas studieomdöme? Studieomdöme ska sättas årligen för studerande som följer en omdömesberättigad kurs. Även om den studerande fortsätter sina studier vid skolan har hon/han rätt att få information om vilket studieomdöme som satts för henne/honom. Formerna för detta avgörs av skolan. När omfattningskravet (tillräckligt antal år) för grundläggande behörighet uppnåtts ska studieomdöme utfärdas på den av Folkbildningsrådet och Högskoleverket/VHS fastställda blanketten Intyg om behörighet för högskolestudier (se Riktlinjer för behörighetsgivning). På folkhögskolans eget intyg kan studieomdöme utfärdas skriftligt även innan grundläggande behörighet uppnåtts. Om den studerande har fått ett skriftligt utfärdat studieomdöme på blanketten Intyg om behörighet för högskolestudier och därefter fortsätter studera på folkhögskola krävs en förnyad tid på 30 veckor för att ett nytt studieomdöme ska utfärdas. Man skiljer alltså på att - sätta studieomdöme (årlig gemensam bedömning av den studerandes förmåga till fortsatta studier) - informera årligen om vilket studieomdöme som satts - utfärda studieomdömet skriftligt på skolans eget intyg och/eller på blanketten Intyg om behörighet för högskolestudier Utfärdade intyg ska arkiveras. Hur går omdömessättningen till? Bedömningen av studieförmågan ska grundas på iakttagelser från så många bedömare som möjligt och i varierande typer av uppgifter och studiesituationer. Skriftlig eller muntlig kunskapskontroll kan endast ge en liten del av det underlag som krävs. Studieomdömet är resultatet av en gemensam bedömning som görs av den pedagogiska personalen. Vid sammanvägning av de olika faktorer, som utgör underlag för studieomdömet, avgör varje skola om det finns skäl att ta hänsyn till sådana särskilda omständigheter som en funktionsnedsättning kan medföra. De närmare formerna för hur den gemensamma bedömningen går till i praktiken
3/5 utarbetas av varje skola. Slutligen är det folkhögskolan, genom rektor, som är ansvarig för de avgivna studieomdömena. Studieomdömet anges i sju olika skalsteg Endast ett sammanfattande studieomdöme ges till den studerande. Följande beteckningar används (både den verbala termen och siffervärdet ska anges): Utmärkt studieförmåga (4) Mycket god Utmärkt studieförmåga (3,5) Mycket god studieförmåga (3) God Mycket god studieförmåga (2,5) God studieförmåga (2) Mindre god God studieförmåga (1,5) Mindre god studieförmåga (1) Riktvärde För att möjliggöra nationell jämförbarhet bör genomsnittet av de studieomdömen som sätts av folkhögskolan under ett läsår ligga inom intervallet 2,7 plus/minus 5 %. För genomsnittsberäkningen används de siffervärden som anges ovan för respektive skalsteg. Avvikelser från rekommendationen ska motiveras. Folkbildningsrådet följer omdömessättningen Folkbildningsrådet samlar årligen in resultatet av skolornas omdömessättning för att följa utvecklingen och ta ställning till eventuella åtgärder vid avvikelser från rekommendationen. Alla omdömen skolan sätter ska rapporteras, oavsett om de utfärdas skriftligt eller ej. Syftet med anvisningarna och uppföljningen är att skapa jämförbarhet mellan skolorna och att undvika inflation i omdömessättningen. Kan studieomdömet överklagas? Studieomdömet är resultatet av en samlad bedömning av den studerandes studieförmåga. Den är en sammanvägning som genomförs av hela den pedagogiska personalen. Många faktorer beaktas och mätning av inhämtade kunskaper är endast en del av underlaget. Denna process kan inte återskapas av någon instans utanför skolan. En studerande kan dock alltid vända sig till rektor och därefter till skolans styrelse och begära en omprövning av omdömessättningen om hon/han kan ange skäl för detta. Tidsgräns och formerna för detta ska anges i folkhögskolans studeranderättsliga ordning. Studieomdömet kan däremot inte överklagas till Folkbildningsrådet, Folkhögskolornas studeranderättsliga råd eller till annan instans utanför skolan. Vad vägs in i begreppet studieförmåga? För att nå studieomdömets syfte ska följande faktorer beaktas Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa Förmåga till analys, bearbetning och överblick Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier Social förmåga
Kriterier Varje skola ska utifrån dessa kriterier för omdömena Utmärkt, Mycket God och God avgöra vilka bedömningsgrunder som ska gälla för de övriga omdömesnivåerna. Kriterierna anges nedan för vardera av de fyra faktorer som ska beaktas. Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa Utmärkt studieförmåga Den studerande - söker aktivt och självständigt ny kunskap som leder till såväl vidgad som fördjupad förståelse och ökad insikt - använder sina kunskaper och färdigheter och har förmåga att relatera dessa till sina egna erfarenheter och till nya situationer - integrerar kunskaper och färdigheter från olika områden - redovisar tillägnade kunskaper och färdigheter på ett överskådligt, nyanserat och varierat sätt Mycket god studieförmåga Den studerande - söker aktivt och med visst stöd ny kunskap som leder till ökad förståelse och insikt - använder sina kunskaper och färdigheter och har förmåga att relatera dessa till sina egna erfarenheter och till nya situationer - integrerar med visst stöd kunskaper och färdigheter från olika områden - redovisar tillägnade kunskaper och färdigheter på ett strukturerat och tydligt sätt God studieförmåga Den studerande - söker med stöd ny kunskap som leder till viss förståelse och insikt - använder sina kunskaper och färdigheter i ett givet sammanhang och har förmåga att relatera dessa till sina egna erfarenheter - kan med stöd integrera kunskaper och färdigheter från olika områden - redovisar tillägnade kunskaper och färdigheter muntligt och skriftligt 4/5 Förmåga till analys, bearbetning och överblick Utmärkt studieförmåga Den studerande - söker, bearbetar och vidareförmedlar, med ett kritiskt förhållningssätt, information från olika källor - ser och förstår samband och helheter samt skapar sin egen kunskap - använder begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara olika förlopp och företeelser - visar flexibilitet och öppenhet för nya sätt att lösa problem och tillämpar dessa Mycket god studieförmåga Den studerande - söker, bearbetar källkritiskt och vidareförmedlar information från olika källor - ser och förstår samband och helheter - använder begrepp och modeller för att beskriva och förklara olika förlopp och företeelser - visar öppenhet för nya sätt att lösa problem God studieförmåga Den studerande - söker, bearbetar med stöd och vidareförmedlar information från olika källor - ser och förstår samband och helheter i enklare sammanhang - kan använda begrepp för att beskriva olika förlopp och företeelser - kan återge och använda kända sätt att lösa problem