Protokoll Nr 25 Sammanträdesdatum 2012-10-30 Sammanträdestid 8.30-11.25

Protokoll Nr 25 Sammanträdesdatum 2012-10-30 Sammanträdestid 8.30-11.25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Närvarande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Mari-Louise Wernersson (C), ordförande Claës-L Ljung (M), 1:e vice ordförande Ingemar Johansson (C) Jan Dickens (S) Björn Jönsson (S) Christer Norrman (M) Lars Fagerström (FP) Daniel Bernhardt (KD) Övriga förtroendevalda Tjänstemän Oskar Åhrén, utredningssekreterare, 294-304 Mattias Skoog, informatör, 294-304 Inge Emanuelsson, stadsbyggnadschef, 294-296, 299-301, 303 Johan Risholm, planarkitekt, 294 Lena Nylander, planarkitekt, 294 Jörgen Högdin, mark-, och exploateringsingenjör, 295-296 Anneli Ask, utredningssekreterare, 297 Patrik Annervi, säkerhetsansvarig, 298 Margareta Gunnarsson, projektledare, 299, 303 William Hedman, ekonomichef, 302 Paulina Claesson, controller, 302 Malin Larsson, controller, 302 Susanne Gustafsson, controller, 302 Paragrafer 294-304 Justering Ordföranden samt Jan Dickens Underskrifter Sekreterare... Oskar Åhrén Ordförande... Mari-Louise Wernersson

Justerare... Jan Dickens Protokollet justerat 2012-11-01 och anslaget 2012-11-01 Underskrift... Oskar Åhrén 2 (18)

294 Handelspolicy. Dnr KS 2011-23 Arbetsutskottet beslutar 1 Godkänna förslag till Handelspolicy för Falkenbergs kommun och skicka förslaget på remiss. 2 Anteckna att torghandeln ska värnas och utredas separat. 3 Anteckna informationen om övriga pågående arbeten med att utveckla stadskärnan och centrum. sunderlag Förslag till Handelspolicy för Falkenbergs kommun, 2012-10-24 Stadsbyggnadskontorets beslutsförslag, daterat 2012-10-24 Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadskontoret fick 2012-02-22 i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en ny handelspolicy med utgångspunkt från handelsutredningen Handeln i Falkenberg (NIRAS 2012-02-20). Som bilaga till handelsutredningen finns Tillgänglighetsstudie dagligvaror Falkenbergs stad (NIRAS 2012-03-09). Förslaget till Handelspolicy baseras på de slutsatser och rekommendationer som handelsutredningen redovisar. Förslaget till Handelspolicy ska vara ett tydligt dokument för kommunens viljeinriktning vad gäller utveckling av staden och kommunen. Den ska integreras och vara ett stöd i kommunens planering, vid dialog med fastighetsägare, medborgare och näringsidkare samt tillämpas vid detaljplanläggning och bygglovprövning. Ekonomi På sikt förväntas kommunens ekonomi stärkas genom fortsatt utveckling av handel och service i staden och i kommunen. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret fick 2012-02-22 i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en ny handelspolicy med utgångspunkt från handelsutredningen Handeln i Falkenberg (NIRAS 2012-02-20). Policyn ska ersätta befintlig handelspolicy som antogs 1994. Det övergripande målet är att Falkenbergs stad och kommun fortsatt ska utvecklas och växa för en hållbar framtid. Handelsutredningen visar tydligt på att för att få en levande, dynamisk och trivsam stadskärna krävs en satsning på centrum, oavsett eventuella etableringar av shoppingcentra i halvexterna lägen. Kommunen bör tillsammans med fastighetsägare och verksamhetsutövare satsa hårt på att knyta ihop handeln i centrum och skapa nya ytor för de butiker som vill etablera sig, främst inom shopping. Detta bedöms vara relativt bråttom. 3 (18)

Övervägande Handelspolicyn föreslår att sällanköpshandel inom Falkenbergs stad i första hand ska koncentreras till två primära handelsområden; stadskärnan/centrum och det halvexterna läget vid Tånga handelsområde. Stadsbyggnadskontoret är medveten om pågående planarbete för kv Bacchus1 m fl där planförslaget innehåller en möjlighet att ha handel. Handelsutredningen (2012-02-20) pekar på faran att etablera sällanköpshandel (shopping) i det perifera läget och med den föreslagna volymen. Skulle det genomföras, kan det på sikt bli ett hot mot handeln i centrum. Planerad sällanköps- och volymhandel vid Tånga-området kan, rätt sammansatt, enligt handelsutredningen bli positiv för stadskärnan. Kunderna gör färre inköpsresor till grannkommunerna om utbudet i Falkenberg blir mer komplett. Plan- och bygglagen, PBL, ger kommunen styrmöjligheterna av handelsetableringar genom översiktsplan, detaljplan och bygglov. Vad avser styrning av varugrupper finns i praktiken endast möjligheten att reglera livsmedelshandel respektive skrymmande varor genom detaljplan som juridiskt dokument. Den rådande trenden med branschglidning medför dock att många butiker idag säljer både skrymmande och icke skrymmande varor från alla varugrupper. Det påverkar möjligheten att med PBL som medel avstyra mindre lämpliga lokaliseringar. Arbetet med att förädla och utveckla stadskärnan och centrum pågår på flera olika plan. Ett fastighetsägarnätverk har bildats för att underlätta dialog och samverkan. Innerstadsföreningen är sammankallande i projektet Attraktivt centrum. Ett visionsarbete tillsammans med fastighetsägare, näringsidkare och kommunen för att visa på möjligheter och förslag till åtgärder. Visionsrapporten bedöms vara klar jan/febr 2013. Pågående detaljplanearbeten för bland annat kv Hjulet syftar till att skapa fler bostäder i centrum och ytterligare lokaler för kommersiella ändamål. Som en del i kommunens arbete och ansvar med de offentliga rummen i stadskärnan finns projektet Människors mötesplatser i ett idéskede. Utkastet till projektbeskrivning tar sin utgångspunkt i det byggnadsminnesförklarade Rådhustorget med fasader och utmaningen att hantera de arkitekturhistoriska värdena vid förnyelse av användningen av omgivande lokaler samt torgrummet. Yrkande och beslut Jan Dickens (S) yrkar att andra punkten i beslutsförslaget ska ändra till följande: 1 Anteckna att torghandeln ska värnas och utredas separat. Ordförande ställer proposition på yrkande gentemot kommunledningskontorets förslag och finner det antaget. 4 (18)

295 Försäljning av fastigheten Skrea 14:33 till Kärnhem Halland AB. Dnr KS 2012-364 KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Godkänna förslag till köpekontrakt för delar av fastigheten Skrea 14:33 med Kärnhem Halland AB, baserat på exploateringsavtal för detaljplan för Skrea 14:8 mfl. 2 Godkänna att Kärnhem ges rätt att förvärva övriga objekt, som beskrivs i punkten marköverlåtelser i exploateringsavtal nr:190, till den 1 januari 2015. sunderlag Förslag till köpekontrakt med Kärnhem Halland AB upprättat av SBK 2012-10-19 Exploateringsavtal med Kärnhem Halland AB (nr 190)- tecknat 2011. Stadsbyggnadskontorets yttrande 2012-10-19 Sammanfattning av ärendet Godkännande av förslag till köpekontrakt med Kärnhem Halland AB. Köpekontraktet innebär att kommunen säljer planlagd mark för småbostadsändamål i enlighet med ingånget exploateringsavtal. Exploateringsavtalet tecknades i samband med att detaljplanen för området antogs 2011. Köpekontraktet med Kärnhem Halland AB innebär att fastigheten Skrea 14:33 säljs för en köpeskilling om 2 722 220 kr med tillträdesdag den 1 december 2012. Kärnhem avser att bebygga fastigheten med ett grupphusområde om 15 småhus och därefter bilda en bostadsrätt för detta område. Köpeskillingens storlek i köpekontraktet följer vad som anges i exploateringsavtalet. Utöver köpeskillingen har exploatören bekostat detaljplaneläggningen och fastighetsbildningen och ska bekosta iordningställande på allmän platsmark (gator, gång- och cykelväg mm), omprövning av vägförening, mm. Kärnhem bekostar även iordningställandet av nya ridstigar och omstängsling av hage som föranletts av bostadsexploateringen. I övrigt innehåller köpekontraktet sedvanliga villkor. I exploateringsavtalet ges Kärnhem rätt att förvärva ytterligare mark av kommunen för sammantaget 22 friliggande bostäder. Skulle förvärvet skett 2012 hade köpeskillingen för dessa områden varit ca 4,1 miljoner (uppräknas med KPI från 2007). Enligt exploateringsavtalet har Kärnhem två år på sig, efter att detaljplanen vann laga kraft, att förvärva marken av kommunen. Detta innebär att Kärnhem senast 2013-09-27 måste förvärvat all mark av kommunen. Då fastighetsmarknaden är något trög för tillfället begär Kärnhem förlängning av den tiden till den 1 januari 2015. Stadsbyggnadskontoret anser att förlängningen av tiden är rimlig. 5 (18)

296 Borgensförbindelse med Knölabergets samfällighetsförening för nybyggnation av servicebyggnad. Dnr KS 2012-367 Arbetsutskottet beslutar 1 Ge ekonomikontoret samt stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en borgensförbindelse samt ett avtal om säkerhetsöverlåtelse med Knölabergets samfällighetsförening i syfte att underlätta föreningens uppförande av servicebyggnad. 2 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upplåta de två badstugeplatserna nr 104 B och 228 till Knölabergets samfällighetsförening from den 14 mars 2014. sunderlag Stadsbyggnadskontorets yttrande, daterat 2012-10-23. Skrivelse från Knölabergets samfällighetsförening Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut KS 2012-97, 2012-09-25, om skrivelse från Knölabergets samfällighetsförening. Anläggningsbeslutet Karta med de två lediga arrendeställena inritade Sammanfattning av ärendet Falkenbergs kommun äger Knölaberget 1. På marken finns 228 badstugor samt 2 äldre servicebyggnader uppförda på ofri grund. Ägarna till badstugorna arrenderar marken där stugorna är belägna av Falkenbergs kommun. Bostadsarrendena löper på femårsperioden och nuvarande period löper från 2009-03-14 till 2014-03-13. Omprövning av arrendeavtalen inför perioden 2014-03-14 till 2019-03-13 pågår. Marken runt badstugorna samt under servicebyggnaderna (som ägs av föreningen) är upplåten till Knölabergets samfällighetsförening via ett anläggningsbeslut som inte är tidsbegränsat (bildad gemensamhetsanläggning). Knölabergets samfällighetsförening är en förening vars medlemmar utgörs av bostadsarrendatorerna till badstugorna. Knölabergets samfällighetsförening har inkommit med en skrivelse, 2012-08-30, i vilka de framställer att de önskar få en arrendetid på minst 15 år för att kunna rusta upp deras servicebyggnader. När ärendet behandlas i KSAU 2012-09-25 ( 248, dnr KS 2012-97) fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda så att förutsättningar finns för ett uppförande av ny servicebyggnad. Stadsbyggnadskontoret har uppfattat uppdraget som att visa vilka alternativ det finns att öka säkerheten för föreningen så att de kan erhålla lägre bankränta vid upptagande av lån för att uppföra ny servicebyggnad inom sitt område. Samt att diskutera med samfällighetsföreningen om vilka alternativ som finns. Som stadsbyggnadskontoret ser det finns det två alternativ som ökar säkerheten. Första alternativet är att sälja fastigheten Knölaberget 1 till samfällighetsföreningen. Detta alternativet har prövats politiskt under året och beslutet blev att inte låta samfällighetsföreningen friköpa fastigheten 6 (18)

Knölaberget 1. Det andra alternativet är att medge kommunal borgen för att öka säkerheten. Falkenbergs kommun brukar dock vara mycket restriktiv med att utge kommunal borgen eftersom det är ett visst risktagande. För att öka säkerheten för kommunen vid borgensåtaganden tecknas därav även ett avtal om säkerhetsöverlåtelse som innebär att låneobjektet (i det här fallet servicebyggnaden) rent juridiskt överlåts till kommunen tills lånet är återbetalt. Rent praktiskt blir det dock inga skillnader eftersom avtalet talar om att samfällighetsföreningen ansvarar och bekostar allt som rör servicebyggnaden. Det alternativ om längre arrendetid för bostadsarrendatorerna som föreslogs i samfällighetsföreningens brev ser inte stadsbyggnadskontoret som ett alternativ som innebär lägre bankränta. Däremot är det givetvis ett alternativ som ger samfällighetsföreningen och dess medlemmar större trygghet för att själva investera medel i en ny servicebyggnad. Men då arrendatorerna har fullt besittningsskydd åtnjuter de redan en stark trygghet i sitt arrendeförhållande mot kommunen. Den pågående omprövningen av arrendeavtalen är även så långt kommen att det inte går att föra in en förlängning av tiden (från 5 till 15 år) till nästa period som startar den 14 mars 2014. Utan möjlighet till detta blir först för perioden som startar 2019-03-14 och både kommunen och arrendatorerna kan påkalla en omprövning av villkoren inför den perioden. Stadsbyggnadskontoret har haft ett möte med styrelsen i Knölabergets samfällighetsförening där det ovanstående diskuterades med föreningen. Stadsbyggnadskontoret och föreningen var vid mötet överens om att det enda alternativet som i dagsläget finns för att underlätta för en ny servicebyggnad är en kommunal borgensförbindelse. Om kommunen godkänner en kommunal borgen var samfällighetsföreningens styrelse beredda att verka för att deras medlemmar godkänner de nya utskickade arrendeavtalen för perioden 2014-2019. Enligt uppgift från Knölabergets samfällighetsförening uppgår kostnaden för att uppföra en ny servicebyggnad till ca 4 miljoner kr, dock bygger ej detta på ett konkret förslag/beräkning. Stadsbyggnadskontoret föreslår att KSAU beslutar att ge ekonomikontoret och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en borgensförbindelse och ett avtal om säkerhetsöverlåtelse. Ytterligare en fråga kom upp på mötet med föreningen. Inom Knölabergsområdet finns det två obebyggda platser som Falkenbergs kommun inte har upplåtit till någon part. Dessa två platser har kommunen haft som reservplatser. Föreningen vill arrendera dessa två platser till samma villkor som övriga arrendatorer erbjuds för perioden 2014-2019. Stadsbyggnadskontoret ser ingen anledning att inte tillmötesgå detta om det på något sätt kan underlätta föreningens finansiering av servicebyggnad. 7 (18)

297 Handlingsplan för 2013-2018 Landstings, regioners och kommunernas samarbete inom ehälsoområdet samt lokal verksamhetsplan 2013. Dnr KS 2012-236 KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Att anta handlingsplan för 2013-2018 Landstings, regioners och kommunernas samarbete inom ehälsoområdet och utifrån rådande ekonomiska förutsättningar arbeta för att uppfylla den gemensamma målbilden i planen. 2 Att anta verksamhetsplan 2013 för gemensam utveckling av ehälsa i regionen och i Falkenbergs kommun. Finansiering sker inom ramen för kommunens budgeterade medel för ehälsa. sunderlag Handlingsplan 2013-2018, Landstings och kommuners samarbete inom ehälsoområdet, Center för ehälsa i samverkan (CeHis) Verksamhetsplan 2013, För gemensam utveckling av ehälsa inom ramen för CeHis Förslag till Verksamhetsplan 2013 för gemensam utveckling av ehälsa i regionen och i Falkenbergs kommun. Bakgrund Landsting och regioner har samarbetat och finansierat gemensam ehälsoutveckling sedan 2007. För perioden 2013-2018 har Sveriges kommuner och Landsting utarbetat förslag till fortsatt samarbete med möjlighet till inkludering av kommunsektorn. Handlingsplanen presenterades för sjukvårdsdelegationen och beredningen för esamhället den 8 mars och remitterades därefter till landsting, regioner samt till regionförbund och kommunförbund för synpunkter. Remisstiden gick ut den 12 maj. Samtliga landsting och regioner har inkommit med politiskt behandlade remissvar. Dessutom har vissa regionförbund och kommunförbund lämnat remissvar. Mot bakgrund av remissvaren har vissa revideringar gjorts i handlingsplanen. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har beslutat att rekommendera samtliga landsting, regioner och kommuner att anta föreslagen handlingsplan. Parallellt med arbetet med den långsiktiga handlingsplanen har ett förslag till konkret verksamhetsplan inom ramen för Center för ehälsa i samverkan (CeHis) för 2013 utarbetats för enbart landsting och regioner att ta ställning till. Kommunstyrelsen informerades om handlingsplanen vid sitt sammanträde i oktober och gav samtidigt kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utarbeta en lokal verksamhetsplan 2013 för utvecklingen av ehälsa i regionen och i Falkenbergs kommun. Sammanfattning av ärendet Handlingsplan 2013-2018, Landstings och kommuners samarbete inom ehälsoområdet I handlingsplanen läggs tonvikten på ökad medverkan från individen, smartare ehälsolösningar, samarbete över organisationsgränserna och effektivare administration. Den enskilt viktigaste frågan 8 (18)

är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. ehälsotjänster för invånarna har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet inom hela ehälsområdet. Målbild 2018 Delaktighet för individen - varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Medarbetare i vården har tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att kunna ge högkvalitativ vård och omsorg. sfattare på olika nivåer har tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut. Handlingsplanen ska leda till att bestämda mål uppfylls. För att få en rimlig fördelning i tiden bör målen beskrivas och anges per år. I varje kommande årlig verksamhetsplan kommer uppföljning och nödvändiga aktualiseringar av målen att göras. Bland målen ur invånarperspektiv kan nämnas: 100% av invånarna kan år 2017 nå sin journalinformation för all vård och omsorg via Mina ehälsotjänster. 60% av invånarna använder 2017 Mina ehälsotjänster (inkl rådgivning via telefon) som sin första kontakt med vården De infrastrukturella målen är: Säkerhetstjänsterna för säker inloggning till vården och omsorgen har år 2014 utvecklats till att tillgodose krav för all vård och omsorg. 100 % av de gemensamma ehälsotjänsterna har år 2016 en drifttillgänglighet och säkerhet som i princip motsvarar 100% tillgång för användarna. Vad bör göras gemensamt innehåll och principer Stora delar av ehälsoutvecklingen bör göras gemensamt och det grundläggande är det som innehållsmässigt beslutas dels i denna långsiktiga handlingsplan, dels i de årliga verksamhetsplanerna. Det ska finnas en flexibilitet så att områden kan tillföras eller avföras från den gemensamma agendan. Principerna för det gemensamma arbetet bör vara: Återanvändande av redan genomförda investeringar Huvudmän som vill gå före och utveckla tjänster ska kunna göra det om tjänsterna ställs till övriga huvudmäns förfogande Andra områden utöver ehälsa ska kunna inrymmas Samarbete i mindre konstellationer ska stödjas och underlättas Huvudmän ska kunna ta gemensamt ansvar för olika delar av ehälsotjänster och andra ITtjänster Komplett genomförandeansvar från utvecklingsstart till färdigt införande. Bedömningen av vad som bör göras gemensamt görs ytterst av ledningarna inom varje huvudman. Organisation och styrning Den politiska styrningen över ehälsofrågorna behöver stärkas och tydliggöras. Center för ehälsa i samverkan (CeHis) styrs och finansieras för närvarande av ett avtal mellan samtliga landsting /regioner och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Följande principer föreslås: CeHis uppdrag vidgas så att samtliga huvudmän, det vill säga landsting/regioner och kommuner, inbjuds vara intressenter, det vill säga finansiärer och därmed 9 (18)

beslutsfattare av gemensam utveckling via CeHis. CeHis utgör samarbetsform för utveckling av ehälsa och övriga IT-frågor kopplade till vård och omsorg, där intressenterna avser att samarbeta. Kommunerna bereds därigenom möjlighet att delta på samma villkor som landsting/regioner. CeHis kansliorganisation integreras i SKL:s nyligen inrättade Center för esamhället (CeSam). På detta sätt skapas goda förutsättningar för samordning och återanvändning av gjorda investeringar mellan olika delar av landstings/regioners och kommuners uppdrag inom andra samhällssektorer. Finansiering och ekonomimodell ehälsoutvecklingen kräver omfattande omställningsinvesteringar under hela perioden fram till 2018. Under tidigare år har staten gett stöd till landstingens/regionernas utvecklingsprojekt. Även kommunernas utveckling har getts stöd, men i mindre omfattning. Det är inte sannolikt att räkna med att detta stöd kan fortsätta i samma form och på samma nivå; inte heller att eventuella ekonomiska tillskott kan inkluderas i planeringen i förväg. Följande ekonomimodell föreslås: Införande hos varje intressent betalas av denne Drift och förvaltning av färdigutvecklade ehälsotjänster upphandlas/beställs av CeHis på intressenternas uppdrag. Vissa tjänster kan förvaltas av en enskild intressent på samtligas vägnar, andra bör konkurrensutsättas. Intressenterna betalar gemensamt via Center för ehälsa i samverkan (CeHis) för gemensamma utvecklingsprojekt enligt årlig verksamhetsplan och för verkställande beställarfunktion inklusive informationssamordning och arkitektursamordning Verksamhetsplan 2013 för gemensam utveckling av ehälsa i regionen och i Falkenbergs kommun Den nationella handlingsplanen ska leda till att bestämda mål ska uppfyllas. För att få en rimlig fördelning i tiden beskrivs och anges målen per år. Uppföljningar och nödvändiga aktualiseringar sker i den årliga verksamhetsplanen. Den lokala verksamhetsplanen för 2013 innehåller mål/delmål som är gemensamma med Region Halland och övriga hallandskommuner samt mål som gäller för Falkenbergs kommun. Högsta prioritet är att öka nyttan av gjorda investeringar. De gemensamma målen/delmålen härrör från Verksamhetsplan 2013 inom ramen för Center för ehälsa i samverkan (CeHis) och berör tre prioriterade utvecklingsområden Informationsstruktur utveckling, kommunicering, utbildning inom äldreomsorgen och inom stöd till personer med funktionsnedsättning. En förstudie genomförs under 2012 i inom hallandskommunerna för att bestämma inom vilka områden det är lämpligt att påbörja projekt med gemensam informationsstruktur 2013. Teknisk infrastruktur tillgängliggörande av Nationell Patientöversikt (NPÖ) till kommunerna och privata vårdgivare samt anpassning av säkerhetstjänsterna SITHS (identifieringstjänst) och HSA (katalogtjänst) till den kommunala vården och omsorgen. Gemensam utveckling av e-tjänstplattform mellan Region Halland och hallandskommunerna. Ökat erfarenhetsutbyte inventering av möjliga områden för samarbete och samverkan, gemensam projektmodell, förstudie gemensam modell för systemförvaltning, förstudie gemensam informationssäkerhetsmodell, projektkontor för gemensamma projekt, gemensamma konferenser och seminarier. 10 (18)

De lokala målen för Falkenberg inkluderar bl a införandet av säker inloggning till verksamhetssystemen inom handikappomsorgen och hälso-och sjukvården med hjälp av katalogtjänst HSA och identifieringstjänsten SITHS samt fortsatt förvaltning och vidareutveckling av infrastrukturtjänsterna inom äldreomsorgen. Ekonomi Kommunens ambition är att utifrån rådande ekonomiska förutsättningar arbeta för att uppfylla målbilden i Handlingsplan 2015-2018. Finansieringen av verksamhetsplan 2013 sker genom statliga stimulansbidrag, nationell gemensam finansiering och genom lokal egen finansiering från intressenterna. Till den egna finansieringen hör bland annat anpassning av IT-teknik, personalkostnader för medverkan i utvecklingsarbete, utbildning m.m. och finansieras i första hand inom ramen för kommunens budgeterade medel för ehälsa. Huvudelen av aktiviteterna i planen kommer att ske utifrån separata uppdragsdirektiv från chefsgrupp Halland. Övervägande Sveriges kommuners och landstings styrelse har beslutat att rekommendera samtliga landsting, regioner och kommuner att anta förslag till Handlingsplan för 2013 Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. Kommunstyrelsen informerades om handlingsplanen vid sammanträdet i oktober och gav samtidigt kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utarbeta en lokal verksamhetsplan 2013. Förslag till verksamhetsplan 2013 för gemensam utveckling ehälsa i regionen och i Falkenbergs kommun föreligger nu. 298 Plan för krisberedskap. Dnr KS 2012-354 KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anta ny plan för krisberedskapen i Falkenbergs kommun Krisberedskap, enligt lag (2006:554) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Tidigare Krisledningsplan antagen av kommunfullmäktige 2007-06-28 108, upphör att gälla. sunderlag Plan för Krisberedskap Sammanfattning av ärendet Inför varje ny mandatperiod skall en ny krisberedskapsplan fastställas av kommunfullmäktige. Den nya planen som framtagits redovisar Falkenbergs kommuns viljeinriktning om vad kommunen har för avsikt att uppnå i sitt arbete med krisberedskap. Krisberedskap är förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder förebygga, motstå och hantera krissituationer. Detta genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. 11 (18)

Utgångspunkten i kommunens krisberedskapsplan är att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning samt verka för att grundläggande och samhällsviktiga funktioner upprätthålls även vid en svår påfrestning. Kommunen har i dessa frågor ansvar för sin egen sårbarhet och förmåga samt för att samordna kommunens geografiska område. Arbetet med krisberedskap inom kommunen kan delas in i två delar. 1. Varje förvaltning ansvarar för och driver sitt eget krisberedskapsarbete på lokal nivå 2. En kommunövergripande samordningsfunktion fungerar som stöd och svarar för det kommungemensamma ledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under en pågående händelse Hur Falkenbergs kommun skall organisera sin förmåga presenteras i detalj i kommunens ledningsoch informationsplan. Ekonomi et påverkar inte kommunens ekonomi Övervägande I Sveriges krishanteringssystem är kommunens uppgift att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning samt verka för att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls. Kraven på Sveriges kommuner enligt samhällets krishanteringssystem bygger på att kommunen har god kunskap om risker och sårbarheter, som kan påverka kommunens verksamheter. Kommunen har en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas. Kommunen har god förmåga att hantera en extraordinär händelse. Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarheter samt verka för samordning före, under och efter en händelse inom kommunens geografiska område. Den nya plan som finns framtagna tydliggör kommunens och dess förvaltningars och bolags roll i krishanteringssystemet och bygger på ett underifrånperspektiv utifrån följande principer: ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig. närhetsprincipen innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället Tanken är att denna plan skall kunna leva längre över tiden medan det ständigt kan ske förändringar i hur kommunen kommer att leda och organisera sitt krisledningsarbete. I dessa riktlinjer finns även krisledningsnämndens arbete beskrivit i grova drag. För mer detaljering, se särskilt reglemente för krisledningsnämnden som finns framtaget och beslutat av kommunfullmäktige. Som en del i denna plan finns det framtaget en lednings- och informationsplan som närmare beskriver hur kommunen skall arbeta vid en händelse. Lednings- och informationsplanen kan även användas i tillämpliga delar vid höjd beredskap efter en anpassningsperiod beslutad av regeringen. Vad som inte gäller, vid höjd beredskap, är reglementet för Falkenbergs kommuns krisledningsnämnd. Vid höjd beredskap tillämpas Lag (1988:97) om förfarandet hos kommuner, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. 12 (18)

Kommunens övergripande arbete inom områdena trygghet, säkerhet och hälsofrämjande insatser styrs inte i detta dokument och av annan lagstiftning, Lagen om skydd mot olyckor. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen ha ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är framtaget av Räddningstjänsten Väst och omfattar så väl kommunens förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (operativa) verksamheten. 299 Prioteringar av inriktningar för kommande EU-projekt (WEPA) Dnr KS 2012-368 KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta prioritera följande inriktningar för framtida EUprojekt: 1. Hållbarhet - Personal: Validering av ekonomibiträden till kockar, certifiering av städpersonal. Nyrekrytering- Hur får vi ungdomar att välja oss? (1.2.4) sammanslaget med Kommunen - en attraktiv arbetsgivare (1.1.2) 2. Kvalitetssäkring (1.3.2) 3. Trygghet i skolan - en grund för lärande (1.4.2) sammanslaget med Vikten av god kommunikation mellan skola och hem (1.4.5) 4. Främja högre utbildning i Falkenbergs kommun (1.4.6) 5. Språket - nyckeln till lyckad integration (1.5.1) 6. Unga ledare inom föreningsliv (1.5.2) sammanslaget med Mentorskap i föreningslivet för individer i utanförskap, för att växa som människor, i självförtroende, hitta ny livslust (1.6.2) 7. Lönearbete och en meningsfull sysselsättning för personer med försörjningsstöd (1.6.1) 8. Verksamhet anpassad för personer med Neuropsykiatriska funktionshinder inkl ADHD (1.6.3) 9. Strategi för energieffektivisering av befintliga byggnader (2.1.1.2) sammanslaget med Energieffektiva renoveringar (2.1.1.1) 10. Utveckla användandet av vätgas som fordonsbränsle i Falkenberg (2.1.4.1) sammanslaget med Utveckla användandet av förnybara drivmedel som t ex fordonsbränsle i Falkenberg (2.1.4.2) 11. Utveckla miljöanpassad godshantering (2.1.4.4) 12. Utveckla, samverka och informera om vattendirektivet och biologisk mångfald (2.1.5.2) 13. Kvarboende av äldre (2.6.1) 14. Levande stadskärna (2.6.2) 15. Spontana mötesplatser för kultur och idrott (2.6.5) 16. Metodutveckling för att åstadkomma bättre ungdomsdemokrati i Falkenbergs kommun (2.7.2) sunderlag Sammanställning av förslag till WEPA-inriktningar. Den gruppering, i verksamhetsutveckling respektive samhälle med underrubriker, som gjorts av inriktningarna, är endast avsedd för att underlätta att överblicka det omfattande materialet. 13 (18)

Sammanfattning av ärendet I kommunens policy för internationellt arbete konstateras att ett medvetet internationellt engagemang gagnar både den egna verksamhetsutvecklingen, ekonomisk tillväxt, ökad attraktionskraft och bidrar till förståelse av kulturella skillnader, ökad solidaritet och mångfald i det lokala samhället. Frågan är hur kommunen kan ta tillvara de möjligheterna som EUs olika program erbjuder så att de bidrar till kommunens långsiktiga utveckling av verksamhet och de övergripande målen? På vilka grunder ska beslut tas om att delta i EU-samarbeten, hur ska projektidéer och förfrågningar om deltagande prioriteras? Kommun använder sig av West Swedens tjänst, WEPA (West Sweden EU-projektanalys) för att analysera möjligheterna att genom något av EUs program realisera förslag till projektinriktningar inom utvecklingsområden förankrade i kommunens politiska visioner och lånsiktiga utvecklingsmål. Analysen omfattar ca 10 (10 15) inriktningar som prioriterats av KS. Genom att begränsa antalet ska både fokus och mångfald erhållas. Resultatet av analysen ska sedan ligga till grund för beslut om vilka inriktningar som i ett första skede ska bearbetas vidare till projektansökningar och/eller deltagande som partner i befintliga projektansökningar. Ekonomi Prioriteringen har ingen direkt påverkan på kommunens ekonomi Övervägande I WEPA-processen har samtliga förvaltningar och kommunala bolag kommit med förslag till inriktningar. Totalt har 74 förslag kommit in. För att förslagen skall var väl förankrade har de behandlats i respektive nämnd eller bolagsstyrelse. Även om endast 10-15 inriktningar kommer att analyseras vidare inom ramen för den pågående WEPA-processen, visar det sammanlagda resultatet på vilja och engagemang till utveckling och är en värdefull sammanställning av utvecklingsområden som diskuterats både bland tjänstemän och förtroendevalda. Den pågående WEPA-processen är ett första steg i ett strukturerat utvecklingsarbete inom ramen för EU-projekt där det internationella samarbetet har ett mervärde. 300 Medborgarförslag om kulturmärkning av danspalatset Centrum, Långås. Dnr KS 2012-164 KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Avslå medborgarförslaget med hänvisning till kultur- och fritidnämndens och stadsbyggnadskontorets yttrande. 2 Till förslagsställaren överlämna kultur- och fritidnämndens och stadsbyggnadskontorets yttrande. 14 (18)

sunderlag sförslag 2012-10-17 Kultur- och fritidsnämndens beslut 40-2012 Yttrande stadsbyggnadskontoret, 2012-10-11 Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till kommunen där förslagsställaren föreslår att kommunen ska arbeta för att kulturmärka danspalatset Centrum, Långås. Byggnadens interiör är välbevarad och renoveringar har utförts under 1990-talet med syfte att återställa danslokalen till ursprungligt uttryck. Exteriört har byggnaden däremot genomgått kraftiga förandringar, där fasaden bland annat klätts in i korrugerad plåt vilket förändrat dess yttre karaktärsdrag. Den ursprungliga funktionen som dansbana har upphört och lokalen används idag för andra ändamål. Kultur- och fritidnämnden och stadsbyggnadskontoret har yttrat sig i ärendet: Kultur- och fritidsnämnden anser att de omfattande exteriöra förändringarna som gjorts, att byggnaden inte är upptagen i länsstyrelsens och kommunernas bebyggelseinventering samt att byggnaden idag inte används för sin ursprungliga funktion sammantaget inte ger anledning att föreslå att danspalatset Centrum, Långås, ska kulturmärkas. Stadsbyggnadskontoret anser inte att det finns anledning att kulturmärka danspalatset Centrum, Långås. Ekonomi Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Kommunledningskontoret instämmer i kultur- och fritidsnämndens och stadsbyggnadskontorets yttrande. 301 Medborgarförslag om uppsättande av cykelpump i anslutning till nya cykelparkeringen på Stortorget. Dnr KS 2012-285 KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Till förslagställaren meddela att fullmäktige redan behandlat aktuell frågeställning positivt. 2 Förslaget ska därmed anses behandlat. sunderlag sförslag 2012-10-17 Medborgarförslag, 2012-09-07 15 (18)

Tekniska nämndens beslut 87-2012 Kommunfullmäktiges beslut 25-2012 Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren anser att kommunen ska sätta upp en cykelpump i anlutning till cykelparkeringen på Stortorget. Tekniska nämnden har givits möjlighet att yttra sig i frågan och anför i huvudsak att det för tillfället pågår en ombyggnad av Stortorget där det planeras att placeras ut en cykelpump i nordvästra hörnet på torget. Orsaken till en att cykelpump planeras på Stortorget i samband med ombyggnationen är att en motion från Gerry Norberg (S) om tryckluftsdrivna cykelpumpar bifallits av kommunfullmäktige 2012-02-28. Ekonomi Medel är anvisade för åtgärden och belastar kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar. Övervägande Kommunledningskontoret delar förslagställerens uppfattning att kommunen ska främja cyklandet i Falkenbergs kommun. 302 Budget 2013, budgetramar 2014 samt kommunplan 2015. Dnr KS 2012-157 KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Fastställa skattesatsen för kommunalskatt i Falkenbergs kommun 2013 till 21.10 per skattekrona. 2 Godkänna driftbudget för 2013 enligt kommunstyrelsens förslag. 3 Godkänna budgetramar för 2014 enligt kommunstyrelsens förslag dock med möjlighet till omprövning enligt beskrivning i avsnitt Budgetförslagets innehåll och uppbyggnad. 4 Godkänna plan för driftbudget 2015 enligt kommunstyrelsens förslag. 5 Godkänna budget för investeringar och exploateringsverksamhet 2013 enligt kommunstyrelsen förslag. 6 Godkänna plan för investeringar och exploateringsverksamhet enligt kommunstyrelsens förslag. 7 Bemyndiga kommunstyrelsen att under 2013 nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder, med totalt 220 000 000 kr. 16 (18)

8 Bemyndiga kommunstyrelsen att under 2013 omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som uppsäges eller förfaller till betalning under 2013. 9 Fastställa internräntan för 2013 till 3 %. 10 Fastställa räntan på internreverser, som upprättats vid bildande av Stadshus AB-koncernen, till 5 % för 2013. 11 Fastställa att partistödet för 2013 ska utgå med ett grundbidrag om 35 000 kr per parti som är representerat i kommunfullmäktige samt med ett bidrag per mandat om 36 900 kr. 12 Godkänna principer för uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål samt redovisning av åtgärder enligt beskrivning i avsnitt Visioner och övergripande mål. 13 Uppdra åt nämnderna att utifrån driftbudget 2013 redovisa verksamhetsplan för 2013 till kommunstyrelsen. 14 Lämna särskilda uppdrag till nämnder enligt förteckning i avsnitt Uppdrag till kommunens nämnder. 15 Godkänna att Falkenbergs kommun beviljar lån om ytterligare 400 000 kr till Slöinge Tennisklubb inom projektet finansiella investeringar föreningslån. 16 Anteckna att sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun har redovisats i budgetdokumentet. sunderlag Budgetberedningens förslag till budget 2013, budgetramar 2014, kommunplan 2015 samt investerings- och exploateringsbudget. Sammanfattning av ärendet Förslag till budget 2013, budgetramar 2014, kommunplan 2015 samt investerings- och exploateringsbudget föreligger. Yrkande Mari-Louise Wernersson (C), Claës-L Ljung (M) och Ingemar Johansson (C) yrkar bifall till Budget 2013, budgetramar 2014 samt kommunplan 2015. Anteckning Daniel Bernhardt (KD) ställer sig positiva till budgeten. 303 Inkommande ärenden. Inge Emanuelsson, stadsbyggnadschef, informerar om prospekteringen av förskolorna Skogstorp 4:112 och Wirén 1. 17 (18)

Inge Emanuelsson, stadsbyggnadschef, informerar om de energikrav som kommer gälla för krav som kommer gälla för offentliga lokaler från 2019. Margareta Gunnarsson, projektledare, informerar om Herting-projektet. Dnr KS 2010-376 304 Kurser/anmälningar Arbetsutskottet beslutar anteckna till protokollet förteckning över inkomna skrivelser m m, daterad 2012-10-30. Bilaga AU 304/12 18 (18)