Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen 2014 1 Utgångspunkter 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Uppsala universitets jämställdhetsarbete tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och i universitetets Program för lika villkor vid Uppsala universitet och avser jämställdhet mellan kvinnor och män. Vid Uppsala universitet ska alla kunna arbeta och bedriva studier på lika villkor oavsett kön. Jämställdhet är en kvalitetsfråga för organisationen. Jämställdhetsplanen är formulerad i könsneutrala termer, men könsrelaterade skillnader i arbetsvillkor, inflytande, etc., inom universitetet i allmänhet har varit och är till kvinnors nackdel vilket får konsekvenser för jämställdhetsarbetets inriktning. I Program för lika villkor vid Uppsala universitet framgår vilka som ansvarar för det systematiska arbetet för lika villkor samt de särskilda universitetsgemensamma funktioner som stödjer det systematiska arbetet för lika villkor som bedrivs inom vetenskapsområden, fakulteter, institutioner och andra enheter. För det lokala jämställdhetsarbetet ska varje institution/motsvarande utse en jämställdhetsgrupp och ett jämställdhetsombud. I jämställdhetsgrupperna ska såväl anställda som studenter vara representerade. Fakultetsnämnderna rekommenderas att på motsvarande vis inrätta särskilda organ för beredning av jämställdhetsärenden. Universitetets jämställdhetsarbete utövas enligt de treåriga jämställdhetsplaner som, i enlighet med diskrimineringslagen 3 kap 13, upprättas på universitetsgemensam nivå, på vetenskapsområdes-/fakultetsnivå och institutionsnivå/motsvarande med minst 25 anställda. Dessa planer ska innehålla uppföljningsbara mål samt anvisningar om tidsbestämda konkreta åtgärder där ansvarig anges. Jämställdhetsplanerna ska göras tillgängliga via respektive webbplats. Jämställdhetsplaner på olika nivåer ska överensstämma på så vis att de planer som upprättas på vetenskapsområdes-/fakultetsnivå utgår ifrån den universitetsgemensamma planen samt att institutionernas planer har sin grund i såväl den gemensamma planen som tillämplig områdes- /fakultetsplan. 1.2 Samhällsvetenskapliga fakultetens utgångspunkter Samhällsvetenskapliga fakulteten vill verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter till utbildning och forskning. Det huvudsakliga arbetet med jämställdhetsfrågorna ska ske vid fakultetens institutioner och i enlighet med de riktlinjer som rektor fastställt. Samhällsvetenskapliga fakulteten ansvarar emellertid genom sin kommitté för lika villkor för samordnandet av, samt stödjande och dokumenterande av åtgärder, på detta område.
2 1.3 Nationalekonomiska institutionens utgångspunkter Jämställdhetsarbetet ska bygga på diskrimineringslagen (2008:567). Därtill grundas jämställdhetsarbetet på högskolelagen och högskoleförordningen i tillämpliga delar. Institutionens jämställdhetsplan har sin grund i den centrala planen och i fakultetsplanen. Institutionen ska i verksamhetsberättelsen redovisa hur man förhållit sig till uppsatta mål i jämställdhetsplanen. Ansvarig för att uppföljningen genomförs är jämställdhetskommittén på institutionen. För dokumentation av examinations-, anställnings- och löneförhållanden vid institutionen ansvarar Fakultetskansliet. Nulägesbeskrivning Nationalekonomiska institutionen har en ojämn könsfördelning bland personalen. Majoriteten av de anställda lärarna och forskarna är män, medan administrativa tjänster till största delen innehas av kvinnor. Bland doktorander är könsfördelningen mer jämn. Vid antagningstillfället 2013 antogs 7 doktorander, varav 4 kvinnor. Av de som disputerade vid institutionen 2002-2013 är 56 män och 27 kvinnor. Av dessa är 9 män och 1 kvinna verksamma vid institutionen (dec 2013). Universitetet och institutionen arbetar för en jämn könsfördelning i beslutande organ och kommittéer. Eftersom kvinnliga lärare och forskare är underrepresenterade på institutionen medför detta en hårdare arbetsbelastning för kvinnor då de måste sitta med i fler kommittéer och arbetsgrupper än sina manliga kollegor. Detta arbete är också ofta icke-meriterande. Tabell 1 visar könsfördelningen i beredande och beslutande organ. Tabell 1. Könsfördelning i beredande och beslutande organ, 31 dec 2013 Kvinnor Män Institutionsstyrelse 1 5 4 Ledningsgrupp för institutionen 1 5 Tabell 2 visar könsfördelningen för olika kategorier av anställda vid institutionen (siffrorna inkluderar stipendiefinansierade forskare och doktorander verksamma vid institutionen). Tabell 2. Könsfördelning i olika personalkategorier, 31 dec 2013 Kvinnor Män Professorer 1 14 Lektorer och adjunkter 0 11 Forskare 6 11 Doktorander 22 26 Administrativ personal 5 2 1 2011-11-01--2014-10-31 (lärare+ta-personal) 2013-11-01--2014-10-31 (doktorander+studerande)
3 2 Plan Mål 1: Institutionen ska eftersträva en jämn könsfördelning för alla kategorier av anställda och studenter. Institutionen ska göra en årlig sammanställning av relevant statistik ur befintliga lednings- och rapporteringssystem. En sammanställning ska göras över hur könsfördelningen ser ut för olika kategorier av anställda. Institutionen ska redovisa, fördelat på kön, antal personer som under året: tagit föräldraledigt, varit sjukskrivna, förtidspensionerats, respektive sagts upp. Sammanställningen ska spridas på institutionen. För dokumentation av examinations-, anställnings- och löneförhållanden vid institutionen ansvarar Fakultetskansliet. Det ska även göras en sammanställning över hur könsfördelningen ser ut bland studenterna på grund- och masterutbildningen, samt i vilken grad studenterna klarar examinationen, uppdelat på kön. Det bör även, om möjligt, göras en analys över hur studenterna, redovisat efter kön, tar ut studieuppehåll respektive är sjukskrivna. En motsvarande analys ska göras för forskarutbildningen. Därtill ska en könsuppdelad sammanställning göras över hur många forskarsstuderande som har disputerat under året, hur många av dessa som är fortsatt verksamma vid institutionen respektive vid institutioner på andra universitet och forskningsinstitut. Siffrorna bör sammanställas med uppgifter från tidigare år för att en jämförelse ska kunna ske. Vid rekrytering till alla typer av tjänster ska sökande av underrepresenterat kön uppmuntras att söka. I platsannonser ska sökande av underrepresenterat kön uttryckligen uppmanas att söka. Samråd med Jämställdhetsombudet ska ske om utformningen av utlysningstexten. Vid rekrytering till tjänst som professor eller lektor ska en kartläggning av lämpliga sökande av underrepresenterat kön göras innan tjänsten lyses ut. Dessa personer ska sedan särskilt uppmanas att söka tjänsten. Institutionen ska även i andra sammanhang aktivt uppmuntra personer av underrepresenterat kön att söka sig till institutionen, t.ex. i samband med konferenser, rekryteringsmässor och andra externa kontakter. Även vid rekrytering av post docs via Job Market ska hänsyn tas till könsfördelningen. Information om möjligheterna att fortsätta som post doc efter disputationen ska spridas systematiskt till alla forskarstuderande vid institutionen. Informationen ska ges i samband med årliga möten mellan de forskarstuderande och studierektorn för forskarutbildningen samt genom information på institutionens hemsida och via andra informationskanaler. Vid mötena ska en översiktlig beskrivning ges av hur institutionen fattar beslut om vem som ska föreslås för stipendier eller på annat sätt erbjuds att stanna vid institutionen efter disputationen. Vid mötena ska även information ges om hur Job Market fungerar och om vilket stöd institutionen kan erbjuda. Dessa frågor bör även diskuteras i samtal mellan de forskarstuderande och deras handledare. Översiktlig information ska även finnas på institutionens hemsida, inklusive information om kontaktperson. Information ska även ges om hur fördelningen av forskarstuderandes undervisning går till, speciellt bör de forskarstuderande ges möjlighet att framföra önskemål om undervisning. Institutionen ska erbjuda mentorer för post docs. Mentorerna ska få väljas fritt och bidra med råd och tips. Årliga möten om framtida karriärmöjligheter ska hållas med institutionens post docs.
4 Institutionen ska informera studenterna om framtida karriärmöjligheter som utbildad nationalekonom och lyfta fram kvinnliga förebilder, vilket kan ske på institutionens hemsida. Lärarna ska även uppmuntra studenter av underrepresenterat kön att fortsätta sina studier i nationalekonomi. Institutionen ska sträva efter en jämn könsfördelning bland de mentorer som engageras inom ramen för mentorprogrammet för grundutbildningen. Dessutom ska institutionen undersöka möjligheten att stödja studentföreningar som arrangerar kvällsseminarier och möten i syfte att informera studenterna om framtida möjligheter som nationalekonom. Institutionen ska även informera studenterna på både kandidat- och masternivå om möjligheterna att fortsätta på forskarutbildningen. Detta kan ske genom årliga informationsmöten. Mål 2: Institutionen ska agera för att motverka förekomsten av sexuella trakasserier och negativ särbehandling på grund av kön. Det ska finnas tydliga rutiner för hur problem med sexuella trakasserier och negativ särbehandling på grund av kön ska hanteras, inklusive om hur man kan rapportera sådana händelser. Information om detta ska spridas till samtliga vid institutionen genom institutionens hemsida. Informationen ska innefatta vilka personer på och utanför institutionen man kan kontakta i detta avseende. Denna information ska uppdateras löpande. Arbetet kan förslagsvis delegeras till arbetsmiljögruppen. Institutionen ska följa upp resultatet vad gäller likabehandlings-, kränknings- och diskrimineringsfrågorna i enkäten Arbetsmiljöindikatorn och vidta lämpliga åtgärder. Studenterna ska informeras om universitets riktlinjer för åtgärder mot diskriminering och kränkande särbehandling. Informationen kan ges vid introduktionsföreläsningen på A-nivån, och genom att på institutionens hemsida hänvisa till ovanstående riktlinjer på Uppsala universitets hemsida, http://www.uu.se/student/rattigheter/, där länkar till dessa dokument återfinns. Mål 3: Institutionen ska eftersträva en jämn könsfördelning i beredande och beslutande organ på samtliga nivåer och områden. Hänsyn bör dock tas till den extra arbetsbelastning som detta kan innebära för det underrepresenterade könet. Åtgärd: Institutionen ska årligen göra en sammanställning över könsfördelningen i beredande och beslutande organ. Sammanställningen ska spridas till institutionens personal.
5 Prefekt Mål 4: Institutionen ska ge alla anställda och studenter möjligheten att kombinera tjänstgöring och studier med omvårdnad av barn. För anställda ska institutionen tekniskt och administrativt underlätta distansarbete. Reguljära forskningsseminarier ska schemaläggas så att de är avslutade senast kl. 16.00. Övriga seminarier och möten bör i möjligaste mån avslutas senast kl. 16.00. Institutionen ska vara tydlig om vad som gäller för föräldraförsäkringen för stipendiefinansierade doktorander och post docs. Om möjligt ska stipendiater erbjudas tjänst i samband med föräldraskap. All undervisning ska schemaläggas så att den är avslutad senast kl. 17.00. Mål 5: Institutionen ska inhämta studenternas åsikter gällande genusperspektiv samt huruvida de upplever att de har utsatts för särbehandling på grund av kön i sina kontakter med institutionen. Detsamma gäller för doktorander. Åtgärd: I kursvärderingsformulären ska finnas frågor där studenterna bereds tillfälle att få yttra sig kring könsrelaterade aspekter gällande kursinnehåll, kurslitteratur, kursupplägg, diskriminering etc. Resultaten ska sammanställas och analyseras. Följande frågor ska ingå i kursvärderingar för samtliga kurser på alla nivåer, inklusive doktorandkurser. Är det något perspektiv du har saknat i den här kursen? Anser du att läraren/lärarna har bemött dig och dina kurskamrater lika oberoende av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, etc.? Om inte, beskriv gärna på vilket sätt du tycker att bemötandet har varit olika. Studierektorer
6 Mål 6: Institutionen ska erbjuda studenter undervisning av lärare/handledare av båda könen som tillämpar en könsmedveten pedagogik, samt ge ett genusteoretiskt perspektiv på nationalekonomi. All undervisande personal ska genomgå grundläggande högskolepedagogisk utbildning som innefattar könsmedveten pedagogik. Personal som handleder studenter eller doktorander ska även gå handledarutbildning. Undantag ska dock kunna göras om motsvarande kompetens kan visas på annat sätt. Vidare bör institutionen ordna gästföreläsningar/seminarier med externt rekryterade lärare/handledare av underrepresenterat kön. I undervisningsplaneringen ska könsfördelningen av lärare beaktas, och årligen bör en sammanställning av könsfördelningen för lärarna på varje nivå göras. Denna planering ska även innefatta fördelningen av handledare till uppsatser. Institutionen ska även överväga att använda externa handledare då de det annars kan bli en tung arbetsbelastning för kvinnliga forskare på institutionen. På A-nivån ska det ingå en föreläsning och kurslitteratur (t.ex. boken Genusperspektiv på nationalekonomi ) som ger ett könsteoretiskt perspektiv på nationalekonomi. Dessa kursmoment ska ingå i examinationen. Uppsala 17 februari 2014