Skatteförslag för tillväxt och välstånd Januari 2004
1 Skatteförslag för tillväxt och välstånd Sverige behöver fler företagare och växande företag. Tillväxten i små och medelstora företag är bra för Sveriges sysselsättning och möjligheterna att möta en åldrande befolkningsstruktur. Hög tillväxt förbättrar förutsättningarna för att tillföra den gemensamma sektorn nödvändiga resurser för att klara sina uppgifter. Svenskt Näringslivs förslag är att börja med att sänka de skatter som är mest skadliga för tillväxten och därmed för välfärden. De skatter som är mest skadliga för små och medelstora företags möjligheter att växa är fåmansbolagsreglerna (s k 3:12-reglerna) och förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatterna. Svenskt Näringslivs förslag Inför en ny entreprenörsbeskattning Slopa förmögenhets-, arvs- o gåvoskatterna När dessa förslag genomförs kommer vi att få fler nya jobb, högre nyföretagande, bättre riskkapitalförsörjning, rättvisare behandling av svenska och utländska företagare vilket sammantaget ger ökat välstånd och stabilare trygghetssystem. ALLA VINNER PÅ BÄTTRE SKATTEVILLKOR FÖR DE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGEN Det är inte bara företagare som vinner på att Svenskt Näringslivs skatteförslag genomförs: Nya jobb för de som saknar arbete och sänkta kostnader för sysselsättningspolitiken. Ökad tillgång till riskkapital i synnerhet för småföretagare och de som tänker starta företag Företagare får likabehandling, vare sig de är svenska eller utländska. Fler får möjlighet att starta företag, ökat nyföretagande Ökad tillväxt och fler i arbete ger mer resurser till välfärden
2 Inför en ny entreprenörsbeskattning En internationell jämförelse visar att Sverige har förhållandevis få småföretagare och att vi beskattar småföretagare exceptionellt hårt. De flesta industriländer har lättnader i beskattningen för små och medelstora företag. Att som i Sverige i stället ha extra hög skatt på dessa företag är exceptionellt. För den lilla företagaren är det ett betydligt större risktagande än för ett storföretag med sådana saker som konjunktursvängningar, internationell utveckling, teknikutveckling, sjukförsäkringsoch andra trygghetsregler etc. Om den lilla företagaren på grund av dåliga tider inte längre får order från viktiga kunder som t.ex. Volvo eller Ericsson, förlorar han kanske allt, inte bara en arbetsinkomst. Den högre risken förstärks av att småföretagare inte gradvis kan anpassa sitt engagemang på samma sätt som aktieinvesterare på börsen kan sälja delar av sina aktier. Småföretagaren har inte heller samma möjligheter som en anställd att enkelt byta jobb. Tvärtom är det så att småföretagaren lever och i västa fall går under med sitt företag. Dagens fåmansbolagsregler (s k 3:12-regler) tar inte tillräcklig hänsyn till den risk företagaren tar i sin verksamhet. Det allvarligaste problemet är att det inte finns något tak för tjänstebeskattning vid den löpande beskattningen av utdelning. Det innebär att all inkomst över gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst. En negativ och diskriminerande särbehandling av utdelningar från fåmansföretag jämfört med beskattning av andra kapitalinkomster blir resultatet. Dagens fåmansbolagsregler För att förhindra att man i fåmansföretag tar ut vinst i form av utdelning (beskattas som kapital) i stället för som lön (beskattas som tjänst) finns det en spärregel som omfattar fåmansföretag. 3:12 reglerna begränsar utrymmet för den som arbetar aktivt i företaget att få utdelning behandlad som inkomst av kapital. Regeln omfattar även närstående till företagaren. Skälet till spärregeln är att utdelning från fåmansföretag kan medföra skattefördelar i och med att skattesatsen för inkomst av kapital är lägre (30%) än skattesatsen på tjänsteinkomst (upp till 57%). SVENSKT NÄRINGSLIVS FÖRSLAG Svenskt Näringsliv har utarbetat ett förslag som förenklar systemet och ger de tillväxtfrämjande effekter som behövs för svensk ekonomi. Förslaget innebär ett tak för överbeskattningen av små och medelstora företag. Det beaktar det risktagande som företagare utsätter sig för. Och det innebär en stimulans till ökad sysselsättning. I korthet innehåller vårt förslag två delar. I den första delen genomförs stora delar av 3:12-utredningens förslag. Följande åtgärder bör genomföras:
3 1. Hela det egna kapitalet bör få räknas för alla företag, inte som nu - bara för dem som är äldre än 14 år (enl. s.k. 1992 års regel). Yngre företag får med nuvarande regler bara använda en mindre del av det egna kapitalet. År 1992 ansågs det korrekt att använda hela kapitalet och det är svårt att se varför inte bolag startade därefter bör få använda samma metod. Genom att införa den s.k. BEK-modellen skulle detta lösas. De finska reglerna utgår från hela kapitalet. 2. Ge företagaren ett erkännande för den risk som tas genom företagandet och jobbskapandet. Höj schablonavkastningen till åtminstone 10 procentenheter utöver statslåneräntan. 3. Kapitalbeskatta alltid utdelningar upp till minst 1 prisbasbelopp. 4. Sänk beskattningen vid försäljning från nuvarande 43 procent. 3:12-utredningens förslag om höjd skatt är oacceptabelt. I Finland kapitalvinstbeskattas försäljningar till skattesatsen 29 procent - eller 14,5 procent efter 10 års innehav. Den andra delen i en entreprenörsskattereform bör vara att sätta ett tak för den diskriminerande beskattningen av fåmansföretag. Vi har tagit fram ett förslag till hur ett sådant tak skulle kunna se ut. En fåmansföretagare ska kunna expandera sig ur 3:12-reglerna genom att skapa arbetstillfällen. Ju fler anställda, desto mindre grad av 3:12-beskattning. Förslagsvis bör hela 3:12-regelverket upphöra när företagaren har 10 eller fler (heltids)anställda och under förutsättning att företagaren tar ut en rimlig egen lön. Förslaget kan sammanfattas så här: Om en företagare under en treårsperiod kan visa att företaget har 10 anställda och om företagaren tar ut en årlig lön på förslagsvis 10 basbelopp, skall 3:12- reglerna inte tillämpas på den utdelning som tas ut och inte heller på den vinst han/hon gör vid en försäljning. I stället tillämpas vanliga kapitalinkomstskatteregler för både utdelning och kapitalvinster. För företag med mindre än 10 årsarbetskrafter föreslås att ett reformerat 3:12-system ska gälla. För att tröskeleffekterna mellan 3:12-systemet och den nya entreprenörsbeskattningen inte skall bli för stora och för att stimulera till fler arbetstillfällen bör man konstruera en infasning. För varje anställd behandlas 10 procent av utdelningen som kapitalinkomst. Med tre anställda innebär det att 30 procent av utdelningen behandlas som kapitalinkomst och så vidare upp till 10 anställda, då alltså hela utdelningen kapitalinkomstbeskattas. VINSTER MED EN NY ENTREPRENÖRSBESKATTNING En ny entreprenörsbeskattning ger många positiva effekter. Effekterna av förslaget är bl a: Ökade investeringar i små och medelstora företag och därmed fler nya jobb. Svenska små och medelstora företag får internationellt konkurrenskraftiga villkor. Bättre incitament att starta och utveckla företag. Det blir lika fördelaktigt att investera i eget företag som i t ex noterade aktier. Kompensation för företagarnas risktagande.
4 Arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattning hinder för tillväxt och välfärd Ett viktig fråga för de mindre företagen är tillgången på riskkapital. En väl fungerande riskkapitalmarknad förutsätter att det finns många aktörer på marknaden som kan tillhandhålla kapital. Förmögenhetsskatten gör att stora belopp flyr landet. Riksskatteverket har uppskattat att 500 miljarder stoppats undan i utlandet. Till detta ska läggas det kapital som utflyttade svenskar tagit med sig. Det beloppet är minst lika stort och än viktigare för tillgången på riskkapital för entreprenörer. En annan effekt av förmögenhetsskatten är att kapital kanaliseras till de tillgångar som inte drabbas av förmögenhetsskatt. Jord- och skogsfastigheter används t.ex. som rena placeringsobjekt för att undgå förmögenhetsskatten och detta får negativa effekter för aktiva brukare och näringsidkare. Ett stort antal av våra mindre företag står inför ett generationsskifte. Fyra av tio företagare är över 50 år. De nuvarande arvs- eller gåvoskatterna är för höga. Situationen förvärras ytterligare av att inkomstskatten på de medel som måste tas ut ur företaget för att betala arvs- eller gåvoskatten eller för att lösa ut medarvingar. AVSKAFFA ARVS-, GÅVO- OCH FÖRMÖGENHETSSKATTERNA HELT. Bland OECD:s 30 medlemmar finns skatten bara kvar i 8 länder. Under 1990-talet avskaffades skatten i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Österrike. Utredningsförslag finns om att slopa eller sänka den även i Finland och Norge. VINSTER MED AVSKAFFAD ARVS-, GÅVO- OCH FÖRMÖGENHETSSKATT Svenskt Näringslivs förslag att avskaffa arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten löser de problem som beskrivits ovan. Effekterna av förslagen är bl a: Ökad tillgång på riskkapital är viktigt för nya företag och för företags möjlighet att växa. I slutändan är det förstås positivt för jobben! Kapital som hittills har sökt sig utomlands kommer att hitta tillbaka till Sverige. Svenska investerare får samma villkor som i andra EU-länder som redan avskaffat förmögenhetsskatten
5 Skatter på små och medelstora företag i våra grannländer I en allt mer internationaliserad ekonomi är det inte bara storföretag som aktivt jämför skattevillkoren i olika länder. Även många små- och medelstora företag har idag möjlighet att välja skattehemvist. Skattevillkoren för små och medelstora företag i våra grannländer framgår av tabellen nedan. Källa. Hur gör våra grannländer?, rapport från Svenskt Näringsliv, 2003.
6 Andras åsikter om entreprenörsbeskattningen, arvs-, gåvooch förmögenhetsskatten Kristdemokraterna anser att fåmansbolagsreglerna är principiellt felaktiga och tillväxthämmande. Partiet har tidigare resonerat om en normallönemodell d v s att löneuttag över en viss schablon ska anses vara inkomst av kapital. Den modellen kan dock visa sig svår att tillämpa i praktiken. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten är enligt kristdemokraterna principiellt felaktiga och förmögenhetsskatten är särskilt tillväxthämmande. Förmögenhetsskatten bör avvecklas inom en fyraårsperiod. Folkpartiet vill också förändra 3:12 reglerna och har även de tidigare resonerat kring en s k normallönemodell, se ovan. Förmögenhetsskatten vill partiet avskaffa inom denna mandatperiod. Principiellt vill inte folkpartiet avskaffa gåvoskatt och arvskatt. Däremot anser de att det behövs åtgärder för att underlätta generationsskiften i företag. Centerpartiet anser att dagens 3:12-regler är diskriminerande och måste bort. I en särskild motion förordar partiet införande av den så kallade BEK-modellen (beskattat eget kapital). Partiet stödjer också Svenskt Näringslivs förslag att en större del av kapitalet får användas som underlag. Centerpartiet vill ta bort förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten vill partiet i första hand avskaffa för nära släktingar. Moderaterna föreslår i sin skattemotion (2003/04:Sk8) ett avskaffande av de s.k. 3:12-reglerna och att riksdagen beslutar att avskaffa arvs- och gåvoskatterna per den 1 januari 2004. Miljöpartiet förespråkar regelförenklingar för småföretagare, också skatteregler. Ett första steg har tagits för 2004 med de s.k. 3:12-reglerna då den som får skattas som kapitalinkomst höjs något. Partiet är berett att gå vidare på den vägen med ytterligare steg för 2005. Miljöpartiet anser att arvsskatten antagligen är mest störande för företagarna och det svenska företagandet, sedan förmögenhetsskatten. Partiet kan tänka sig att sänka eller eventuellt ta bort dessa skatter. Sänkningarna ska dock finansieras av samma grupper som gynnas. Socialdemokraterna har i överenskommelsen med samarbetspartierna (det s k 121- punktsprogrammet) utlovat ytterligare förändringar av fåmansbolagreglerna. I april arrangerar partiet en extra kongress för att särskilt diskutera tillväxtfrågor. Vänsterpartiet är aktiva i debatten om fåmansbolagsreglerna och har flera gånger efterlyst förändringar. LRF och FR är överens med Svenskt Näringsliv om att fåmansbolagsreglerna bör ändras. Den s k BEK-modellen bör införas och klyvningsräntan höjas. LÄS MER På www.svensktnaringsliv.se/skatter finns mer material om skatter och tillväxt