Waldorfpedagogikens framväxt Föreläsning 30/8 2014, 14KL, Caroline Bratt, Waldorflärarhögskolan
! Skola av skolé vila, fri tid från arbete! Didascalos ursprungligen lärare idag talar vi om didaktik. Lärarens unika kunskap ämneskunskap och förmåga att undervisa/lära ut.! Pedagog den som leder barnet. Den slav som hade den uppgiften var en pedagog.
Aristoteles! Epistemé - (theoria) Teoretisk kunskap om sådana aspekter av tillvaron som ligger utanför människors inflytande. Matematik logik, naturlagar odyl.! Techné - Teknisk kunskap knuten till praktisk handling, t ex båtbyggarens förmåga att kunna bygga en båt. Omfattar även konstnärliga kunskapsformer. Undervisningskonst ligger till viss del här.! Fronesis - Gott omdöme, vardaglig klokhet. Den personliga hållningen, det yrkesetiska förhållningssättet hos läraren. Hartman, S. (2012). Det pedagogiska kulturarvet. Stockholm: Natur & Kultur
Jämför med dagens Bolognasystem:! Kunskap och förståelse! Färdigheter och förmågor! Värderingsförmåga och förhållningssätt
Eller med olika perspektiv på lärares kunskap:! Praktikerperspektiv kunskapsgrunden bygger på beprövad erfarenhet reflekterad erfarenhet. Verka utöva undervisandets konst.! Värdeperspektiv kunskapsgrunden bygger på övertygelser. Värderingar knyts till tankesystem av t ex filosofisk natur. En personlig värdebas erövras och gestaltas genom engagemang, personlig reflektion och mognad. Värdera känna.! Vetenskapligt perspektiv kunskapsgrunden hämtas från forskning och vetenskap. Studier och reflektion. Generell och abstrakt kunskap, teori. Vetenskapliggöra forska. Hartman, S. (2012). Det pedagogiska kulturarvet. Stockholm: Natur & Kultur
! Medeltidens skola kunskap som sanning given av Gud. Kunskap och sanning objektivt. Att rädda själen.! Renässansen kunskapen som sanning kommen av vetenskap. Att kontrollera och utveckla och rädda världen.! Idag en mer relativ syn på kunskap. Kunskapen som föränderlig, icke-statisk. Erfarenhetens betydelse för kunskapande. Att utveckla sig som människa. Kulturreproducerande eller kulturförändrande? Blake, N. (2003). The Blackwell Guide to the Philosophy of Education. Malden: Blackwell Publishing.
Amos Comenius Jean Jacques Rousseau Johann Heinrich Pestalozzi
Johann Wolfgang von Goethe Friedrich Schiller
Reformpedagogik och progressivism Ellen Key Maria Montessori John Dewey Anna Whitlock
Waldorfpedagogiken en social impuls Waldorfskolan en kulturimpuls Emil Molt Rudolf Steiner
Waldorfpedagogiken vill stödja barns och ungdomars utveckling till ett självständigt och fritt tänkande, såväl kritiskt som etiskt tänkande. Ett tänkande som också omfattar känsla för ansvar. I detta ligger att kunna omsätta idéer och tankar i handling. Etiskt tänkande ska kunna bli till etiskt handlande. Det är även viktigt att utveckla en uthållig handlingsförmåga. Barn och ungdomar ska tillsammans med andra, inte bara möta, utan också kunna skapa en framtid utifrån sina intentioner. En viktig del av förskolans och skolans uppdrag är att barn och ungdomar ska kunna lita till sitt tänkande, kännande och handlande och känna att hen hör världen till. Utdrag ur det pågående arbetet med Waldorfskolans nya kursplan, ej färdigt material.
! Waldorfskolan ska följa den nationella läroplanen Lgr 11.! Waldorfskolan har även en egen kursplan som ges ut av Waldorfskolefederationen.
Skolans syfte/uppdrag kan formuleras på olika sätt. Här är exempel som man kan se under utbildningshistoriens gång. Några känner vi igen från utbildningspolitisk debatt idag. Hur förhåller de sig i förhållande till waldorfpedagogikens syn på skolans syfte? Skolan ska förbereda för arbetslivet. Utbildning ska ge kompetens att utöva olika yrken som är aktuella. Arbetslivet ska föras in i skolan. Skolan ska vara allmänbildande och föra vidare ett kulturarv. Skolan ska vara personighetsutvecklande och ge var och en möjlighet att utveckla sin särart. Skolan ska fostra demokratiska medborgare och fokusera på kollektiv samverkan och demokratiska beslutsprocesser. Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Studentlitteratur.
Frågor att diskutera och reflektera över:! Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet! Skolans uppdrag/syfte/mål! Vad händer med ett ideologiskt genompyrt skolsystem när den bärande ideologin försvinner., exempelvis lutherdomen, eller en skola för alla. När den sammanhållande ramen är borta.! Människosyn! Kunskapssyn! Lärarrollen! Etik mitt personliga och professionella ansvar! Dilemman
Vad en människa i en viss ålder bör veta och kunna, måste ge sig ur människonaturen [ ] Varken stat eller näringsliv får säga: Vi behöver människor av det eller det slaget för de eller de tjänsterna Då blir det möjligt att tillföra den sociala ordningen ständigt nya krafter från den uppväxande generationen. I denna ordning kommer då alltid det att leva som de yngre människorna tillför ur sin fulla mänsklighet. Steiner, R. (1982). Undervisning och uppfostran. Metodik och betingelser. Järna: Telleby förlag.
Preventing conflicts is the work of politics; establishing peace is the work of education. /Maria Montessori
"This seems to me crucial, Rosa, in coming to understand what lies at the heart of the matter are not simply different forms of identity, like shapes cut out of cardboard, but flesh and blood women and men embodying their emerging subjectivities. Allowing ourselves to think about the heart in this way means having a respect for the other s becoming. Educationally speaking, it means attending to pedagogical space in a way that treats education neither as a means to an end, nor as an end in itself, but as an unpredictable site, where we cannot know with any certainty what the future holds and which the subjects will unfold in its midst subjects both unique and different in relation." "That is, if we keep insisting on defining what they ought to be, according to our plans for their future, then we can never notice who each is becoming, in context with others." "The very power of the ethical, as I see it, comes from what you have called the heart the place of passion, warmth, affection, tenderness. Responsibility is born here, fragile and delicate the same time as it is exciting and demanding. (Sharon Todd in Biesta) Biesta, G. (ed) (2012). Making Sense of Education. Fifteen Contemporary Educational Theorists in their own Words. Dordrecht: Springer.