För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

Relevanta dokument
2. Reflektionsövningar

Testa dina attityder på arbetsplatsen

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

#Killmiddag För kollegor

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

SÅ FÅR DU TILL EN BRA START

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Carina Riström

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Handledarskap, inkludering och tolerans

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Sexualitet och demenssjukdom ett eftersatt tema

HANDLEDNING APL FÖR ALLA

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Sammanställning av enkätundersökning

Så sa läraren. Instruktion:

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017

Granskningsrapport. Brukarrevision. Huldas hus mötesplats för hemlösa kvinnor, Boendeverksamheten

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Bängans Bygge. Vad är jargong?

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Världens minsta familj Varför skriver inte författaren ut Markus namn i första kapitlet, tror du?

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016

Sammanställning av enkätundersökning

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön


Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (version 1.2)

Finns det "besvärliga människor"?

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Vår gemensamma värdegrund.

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Seminarieuppgift 2 Kl , den 7/ Gruppsykologi IT5 HT-2009

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Du måste ha fått jobbet för att du är kvinna

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

E&M Motivation and Solutions AB, tel: ,

1. Den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Plan mot kränkande särbehandling

Exempel på värderingar och konkreta steg inom olika livsområden

1. Belöna dem som lyckas

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Avsätt minuter för att belysa ett område. Uppföljningen ta minuter

Utveckling för dig som är handledare.

Checklista för handledning vid praktik

Förändringsbenägenhet ur ett personligt perspektiv

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

Veronica s. Dikt bok 2

Hbtq - bemötande och arbetsmiljö

Konflikthantering som ett hantverk.

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

En bra introduktion är en bra investering

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Sune slutar första klass

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att leda förändring i en post-metoo värld

Framgångsrik mångfaldsutbildning för Martin & Servera

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

1. Den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön

Uppgift 1 Individuell färdighetsträning

Män passar för vissa jobb och kvinnor för andra.

ATT FÖREBYGGA TRAKASSERIER. aktuell forskning om trakasserier på arbetsplatser

Riktlinje vid kränkande särbehandling

Transkript:

Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater och chefer. Alltid i välmenande, positiva ordalag som till exempel Det är så bra med lite mer mångfald på arbetsplatsen, det behövs verkligen, Yalda, du kan väl vara med på mötet, vi behöver input från någon med lite andra perspektiv eller Vad roligt att ni också firar jul, precis som vi andra!. Hon känner att det finns en tydlig förväntan på att hon ska vara annorlunda och att det bara är den delen av henne som kollegorna ser. Det gör att hon känner sig utanför men hon vet inte hur hon ska ta upp det med sina arbetskamrater. De vill ju bara väl och hon vill inte såra dem. frågorna nedan Vad betyder begreppet mångfald för er? När finns det mångfald i en arbetsgrupp? Var går gränsen mellan att uppskatta varandras olikheter och att skapa utanförskap på grund av en förväntan på olikhet?

Rått men hjärtligt? Emma, 45 år, har efter en tids arbetslöshet äntligen fått en provanställning som kan leda till fast jobb och trivs väldigt bra med sina arbetsuppgifter. Ändå känner hon ofta obehag på väg till jobbet. Hon upplever stämningen bland arbetskamraterna som fientlig och jargongen verkar mest handla om att ha roligt på andras bekostnad. Under introduktionen berättade chefen glatt för henne att det finns en rå men hjärtlig jargong i arbetsgruppen och att det är något man bara får tåla. Chefen har också vid ett flertal tillfällen pratat om hur högt i tak det är och att det är viktigt att kunna säga vad man tycker utan att någon tar illa upp. Hjärtligt och högt i tak är det sista Emma skulle kalla det. Hon vet att det finns fler som känner likadant och att minst en kollega som varit där länge, och brukar skämta med, egentligen mår väldigt dåligt. Ingen av dem vågar ta upp problemet av rädsla för att ses som tråkig och bli utfryst. frågorna nedan Vad betyder begreppen rått men hjärtligt och högt i tak för er? Var går gränsen mellan skämtsamt och olämpligt beteende på en arbetsplats? Hur ser det ut på en arbetsplats där det finns en glad jargong som är skämtsam och samtidigt inkluderande?

Att bli sedd Aida, 27 år, är nyanställd i en verksamhet där det skett en omfattande generationsväxling de senaste åren. I Aidas team är alla i åldern 25-40 år utom Inger som är 63 år. I arbetsgruppen finns en stark gemenskap och Aida kände sig direkt som en i gänget, däremot börjar hon känna allt större olust över att Inger inte verkar vara det. Hon har hört hur kollegorna pratar om Inger som långsam och bakåtsträvande. När hon kommer med synpunkter eller förslag möts hon ofta av antingen tystnad eller himlande ögon och kvävda fniss. Det är sällan någon faktiskt lyssnar på vad hon har att säga. När hela arbetsgruppen skulle på after work tillsammans var inte Inger med. När Aida frågade varför visade det sig att hon aldrig blivit inbjuden. Aida har försökt prata med Inger men hon säger tydligt att hon inte vill ha hennes hjälp och menar att Det spelar ingen roll, jag går snart i pension och kan stå ut ett par år till. Vad innebär uttrycket att bli sedd för er? Finns det vissa grupper som oftare blir sedda eller inte sedda än andra på arbetsplatser eller i samhället? Vad tror ni att det i så fall beror på?

Komplimanger som känns jobbiga Johan, 28 år, är relativt nyanställd på arbetsplatsen och trivs med det mesta i sitt arbete. Det enda som inte känns bra är det förhållningssätt som hans närmsta chef Karin, 40 år, har gentemot honom. Hon ger honom ofta komplimanger angående hans utseende och klädstil. Hon har också frågat om han tränar på gym för att få så fin kropp. Ofta bemöter han det genom att bara inte svara eller att gå iväg men en gång blev han irriterad och sa: Kan vi inte prata om något annat?. Karin bytte då samtalsämne men har fortsatt med sitt beteende vid flera senare tillfällen. Johan tycker att det är pinsamt och känner sig väldigt besvärad av situationen. Han har länge velat prata med Karin om det men alltid backat. Det har känts för jobbigt. Vad är en komplimang för er? Var går gränsen mellan komplimanger och olämpligt beteende på en arbetsplats?

Duktig eller kompetent? Bertil, 58 år, arbetar i en verksamhet där det börjat ske en generationsväxling de senaste åren. Det har betytt väldigt mycket för Bertil som gläds åt den ökade mångfalden i arbetsgruppen och trivs med sin roll som en av de mer erfarna. Däremot irriterar han sig mycket på sina jämnåriga kollegors sätt att prata om de yngre kollegorna som duktiga. De kvinnliga kallas ofta för duktiga tjejer eller till och med duktiga flickor. Bertil ser det som ett uttryck för att deras kompetens och kunskap inte tas på allvar. Det pratas ju aldrig om hans jämnåriga kollegor på det sättet. De kallas istället oftare kompetenta. Bertil har försökt prata med dem om detta men de avfärdar hans synpunkter med att han överdriver betydelsen av ordet och att duktig ju är något positivt. Vad är skillnaden mellan att vara duktig och att vara kompetent? Finns det någon skillnad? Hur kommer det sig att vi ibland benämner liknande egenskaper på olika sätt, till exempel beroende av personens kön eller ålder? Hur tror ni att synen på varandra och oss själva påverkas av vilka ord vi använder, till exempel för att beskriva prestationer och egenskaper?

Något är annorlunda Ingrid, 50 år, har arbetat i ungefär ett halvår sedan hon kommit tillbaka från en lång rehabilitering efter en bilolycka. Till följd av olyckan har hon blivit halvsidesförlamad i ansiktet och fått talsvårigheter som yttrar sig i ett ofta otydligt och utslätat tal. I övrigt är hon helt återställd. Ingrid längtade länge tillbaka till arbetet och vardagen men väl där märkte hon att något var annorlunda. Arbetskamraterna, både gamla och nya, pratar plötsligt väldigt tydligt eller högt när de pratar med henne. Ofta med ett tonläge som Ingrid uppfattar som överdrivet milt. Det känns ibland som om de pratar till ett barn. Om hon undrar över något, eller kommer med idéer eller synpunkter, inleder de ofta svaret med: Nu är det såhär förstår du Ingrid. Hon upplever att det oftare pratas om henne än med henne, även när hon är närvarande. Varför händer det att personer beter sig på det här sättet mot kollegor eller brukare/kunder/klienter med fysiska funktionsnedsättningar? Vilka konsekvenser kan det få?

Spelar sexualiteten någon roll? Ivan, 34 år, arbetar på en arbetsplats som i samband med Pride anordnar en föreläsning kring HBTQ-rättigheter. Efter föreläsningen diskuterar kollegorna hur inkluderande deras arbetsplats är. Kollegorna tycker att det är en öppen arbetsplats. Fatima uttrycker det som att Här får man vara som man vill, vi är ju här för att jobba, då spelar inte sexualiteten någon roll. Ivan tycker inte att det stämmer. Han är trött på att arbetskamraterna tar för givet att han är heterosexuell. På kafferasterna och under lunchen pratas det ofta om familj och vad man har för planer i helgen. Ivan tänker att det är lätt för heterosexuella personer att säga att sexualiteten inte spelar någon roll. De behöver ju aldrig fundera över hur de pratar om sina relationer eller sin familj eftersom heterosexualitet ses som det normala. Varför kan det vara problematiskt att uttrycka sig så som Fatima gör? Hur tycker ni att normer kring sexualitet syns på er arbetsplats?

Värderingskrock Kim, 42 år, är på en tvådagarskurs med sina kollegor. Första dagen har varit full med programpunkter och nu är det tänkt att alla ska äta middag. Under middagen hamnar Kim och en kollega i ett samtal om mångfaldsbegreppet. Kim upptäcker till sin förvåning att kollegans värderingar inte alls stämmer överens med arbetsplatsens värdegrund. Kim påtalar detta och märker att kollegan inte tycker att det spelar någon roll. Vad betyder värderingar och värdegrund för er? Kan en person ha vissa värderingar på jobbet och andra på fritiden?

Julfesten Minh, 28 år, har sett fram emot den årliga julfesten som äger rum på arbetsplatsen. Nu är dagen äntligen här och det serveras god mat och stämningen är på topp. Musik drar igång och Minh som älskar att dansa tar sig ut på dansgolvet. En lugn låt börjar spelas och Minhs chef bjuder upp till dans. Chefen i fråga är öppet homosexuell och av samma kön som Minh. Minh känner sig obekväm i situationen och undrar vad kollegorna kommer att säga. Tror du att Minh hade reagerat annorlunda om chefen inte hade varit homosexuell och i så fall varför? Tror du att Minh hade reagerat annorlunda om chefen inte hade varit av samma kön som Minh och i så fall varför?