Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa individer över tid i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning
Barn som förlorat en förälder: Andel av barn födda 1973-89 som förlorade minst en förälder innan de fyllde 18 år efter dödsorsak. (1/1 000) 30,0 25,0 24,1 Dödsfall per 1000 20,0 15,0 10,0 10,7 16,4 8,5 Far Mor 5,0 0,0 Alla dödsfall 4,7 1,5 Säkerställt eller misstänkt självmord 3,1 0,7 Olycka/Våld Övriga 3.4% av barnen födda 1973-1989 förlorade minst en förälder Under åren 2006-2008 ca 3,500 barn årligen Varav 600-650 barn som förlorat en förälder pga plötslig, oväntad död
Barnets ålder vid faderns dödsfall efter dödsorsak. 100% 90% 80% 70% 36,7% 27,9% 60% 50% 40% 30% 20% 48,4% 31,0% 34,9% 32,4% 55,5% 29,7% 12-17år 6-11 år 0-5 år 10% 0% 20,6% 28,4% 39,7% 14,7% Alla dödsfall Säkerställt eller misstänkt självmord Olycka/Våld Övriga
Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och dödsfall hos någon eller bägge föräldrar hos barn födda i Sverige 1973-89, uppföljda till 18 års ålder (1/1000). 70 60 58,0 50 40 39,7 30 29,8 25,7 20 10 0 Ej klassificerade och egna företagare Låg status Medel status Högre status
Anonymiserade analyser av registerdata Dödsorsaksregistret Koppla föräldrar till barn (Flergenerationsregistret) Patientregistret, sluten vård (alla patienter som vårdats i sluten, inneliggande vård) Patientregistret, öppen vård (patienter i specialistvård, 2001-) Lagförda registret: kriminalitet Utbildning (åk 9, Utbildningsregistret) Socioekonomiska variabler (Folk och Bostadsräkningarna, LISA)
Studiepopulationer; Personer födda i Sverige 1973-78; där (1) Förälder/föräldrar avlidit innan personen fyllde 18 år (2) Föräldrarna separerat innan personen fyllde 18 år (3) Kärnfamilj, ingen avliden förälder eller separation före 18 årsdagen Uppföljning från 18 års ålder till 2008 (30-35 års ålder).
Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder. 20,0% 18,0% 16,0% Kvinnor Män 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Kärnfamilj Far avliden i olycka, självmord eller av våld Mor avliden i olycka, självmord eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Självmordsförsök från 18 års ålder. 7,0% 6,0% Kvinnor Män 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Kärnfamilj Far avliden i olycka, självmord eller av våld Mor avliden i olycka, självmord eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Inneliggande och/eller öppen vård på sjukhus med diagnos som indikerar alkohol- eller narkotikamissbruk 8,0% 7,0% 6,0% Kvinnor Män 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Kärnfamilj Far avliden i Mor avliden i olycka, olycka, självmord självmord eller av våld eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Mortalitet efter 18 års ålder 2,5% Kvinnor 2,0% Män 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Kärnfamilj Far avliden i olycka, självmord eller av våld Mor avliden i olycka, självmord eller av våld Far avliden avmor avliden av andra andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Kronisk sjukdom eller funktionshinder enligt inkomster 2008, vid 30-35 års ålder. 10,0% 9,0% 8,0% Kvinnor Män 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Kärnfamilj Far avliden i olycka, självmord eller av våld Mor avliden i olycka, självmord eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till barnets ålder vid moderns dödsfall. 25,0% Våldsam död 20,0% 15,0% Död av annan orsak 10,0% 5,0% 0,0% 0-5 år 6-11 år 12-17 år
Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till den överlevande förälderns utbildning. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% Kärnfamilj Separerade föräldrar, ingen avliden Förälder avliden i olycka, självmord eller av våld Förälder avliden av andra 2% 0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till föräldrars födelseland. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Kärnfamilj Förälder avllidit på grund av olycka, sjävmord eller våld Förälder avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv 0,0% Sverige En utlandsfödd Norden Övriga världen
Barn som är placerade under lång tid (>5 år) i samhällsvård 20,4% förlorar en förälder i dödsfall innan arton år Ytterligare 2,5% förlorar bägge föräldrarna
Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård efter 18 års ålder 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren
Mortalitet efter 18 års ålder hos barn till avlidna föräldrar efter erfarenhet av samhällsvård och försörjningsstöd i familjen 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren
Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter familjetyp och föräldrars död.
Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år 2008. 70,0% 60,0% Kvinnor Män 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Kärnfamilj Far avliden imor avliden i olycka, olycka, självmord självmord eller av våld eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Procent som hade inkomst av anställning i november 2008 94,0% 92,0% 90,0% Kvinnor Män 88,0% 86,0% 84,0% 82,0% 80,0% 78,0% 76,0% Kärnfamilj Far avliden i olycka, självmord eller av våld Mor avliden i olycka, självmord eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Kriminalitet: Procent som dömts till fängelse, rättspsykiatrisk vård eller 16,0% 14,0% 12,0% skyddstillsyn som påföljd, efter 18 års ålder. Kvinnor Män 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Kärnfamilj Far avliden i Mor avliden i olycka, olycka, självmord självmord eller av våld eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Familjesituation i december 2008: Män 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% Annan Ensam m barn Gift/Sambo m barn 0,0% Kärnfamilj Far avliden i olycka, självmord eller av våld Mor avliden i olycka, självmord eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv
Familjesituation i december 2008: Kvinnor 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Kärnfamilj Far avliden i olycka, självmord eller av våld Mor avliden i olycka, självmord eller av våld Far avliden av andra Mor avliden av andra Separerade föräldrar, bägge vid liv Annan Ensam m barn Gift/Sambo m barn
Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år 2008 efter 80% föräldrars högsta utbildning 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kärnfamilj Separerade föräldrar, ingen avliden Förälder avliden i olycka, självmord eller av våld Förälder avliden av andra 10% 0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
Procent som hade slutfört eftergymnasial utbildning efter erfarenhet av samhällsvård 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren
Slutsatser (1) Att förlora en förälder under barndomen är förknippat med en ökad nivå av psykisk ohälsa och missbruk i vuxen ålder. Detta gäller särskilt plötsliga dödsfall hos föräldrar, som ofta är förknippade med missbruk och psykisk sjukdom. Flickor är särskilt sårbara om de förlorar sina mödrar före skolåren.
Slutsatser (2) Den psykiska ohälsan leder till en lägre arbetsförmåga och en högre dödlighet. Barn i samhällsvård har den högsta nivån av psykisk ohälsa
Slutsatser (2) Den psykiska ohälsan leder till en lägre arbetsförmåga och en högre dödlighet. Barn i samhällsvård har den högsta nivån av psykisk ohälsa
Slutsatser (3) Även barn till separerade föräldrar hade en påtagligt högre nivå av psykisk ohälsa (I denna 70-tals kohort) Kopplingen till psykisk ohälsa av föräldrars dödsfall är huvudsakligen oberoende av familjens sociala status Men dödsfall hos föräldrar har en påtaglig social gradient
Implikationer Stöd till barn vars föräldrar avlider plötsligt bör prioriteras. Handlingsplaner för stöd till överlevande barn behövs inom vård och socialtjänst. Glöm inte socialtjänstens barn! Svensk barn- och skolhälsovård behöver utveckla sitt arbete med särskilt sårbara grupper. Socialstyrelsens nyligen publicerade vägledning för BVC är ett steg på den vägen.
Tack för uppmärksamheten! anders.hjern@chess.su.se