38 Samrådsyttrnade över detaljplan för del av Kallax, del av Kallax 17:1 m fl, tomter för bostäder, SBF 2015/119 Dnr: M 2016 435 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsförvaltningens synpunkter och bedömning är nämndens synpunkter och bedömning. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har aviserat att de har ett samrådsunderlag för detaljplanen för Kallax 17:1 m fl som visas för information och synpunkter mellan 2016 02 16 och 2016 03 07. Anstånd att lämna in nämndens synpunkter är lämnat till 2016 03 17 av stadsbyggnadsförvaltningen. Miljö och byggnadsnämnden har därmed tillfälle att komma in med synpunkter på detaljplanen. Planens huvudsakliga syfte är att pröva förutsättningen för att bygga ett villaområde med plats för 28 större tomter i anslutning till Kallax by. Både hus i en respektive två våningar får uppföras. Byggrätterna på varje tomtplats är relativt generösa. Det blir möjligt att uppföra stora enfamiljshus med dubbelgarage. Miljö och byggnadsförvaltningen föreslår miljö och byggnadsnämnden besluta att förvaltningens synpunkter och bedömning är nämndens synpunkter och bedömning. Arbetsutskottet har 2016 03 08 38 föreslagit miljö och byggnadsnämnden besluta i enlighet med miljö och byggnadsförvaltningens förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att miljö och byggnadsnämnden bifaller förslaget. Miljö och byggnadsförvaltningens synpunkter och bedömning Miljö och byggnadsförvaltningen har tagit del av planhandlingarna och har följande synpunkter på dem.
Avlopp Innan planarbetet kan komma till nästa steg, måste vissa väsentliga uppgifter utredas, bland annat vad gäller placering av dricksvattentäkter och eventuell bräddpunkt från avloppsreningsverket. Tillståndsansökan för avloppsanläggningen har kommit in till miljö och byggnadsnämnden, men vi väntar på kompletterande uppgifter innan handläggningen av avloppet kan slutföras. Avloppsreningsverket anser miljö och byggnadsförvaltningen har idag den placering inom planområdet som medför den minsta risken för miljö och hälsa. Men placeringen begränsar också möjligheten att nyttja närliggande tomtmark för bostäder eller som förskola. Utsläppspunkter ska göras svårtillgängliga och inte placeras på ett sådant sätt att det finns skäl att tro att diket kan nyttjas för lek av barn. Från avloppsanläggningar som inte är för enskilda hushåll tillämpas ett rekommenderat skyddsavstånd om 50 meter för att undvika problem med lukt. Med detta i beaktning är det inte lämpligt att anlägga en förskola eller bostad på den föreslagna platsen BS1. Avståndet till eller placering av dricksvattentäkter är ej preciserat i detaljplanehandlingarna eller i tillståndansökan för avloppet, vilket vi bland annat väntar på kompletteringar om. Föroreningar som inte härrör ur WC, bad, disk, eller tvättvatten får inte komma in i reningsverket då det kan påverka reningsfunktionen. Avlopp/golvbrunn i garage kan därmed ej anslutas till avloppsreningsverket. Med hänvisning till skyddsvärdet på grundvattnet i egenskap av dricksvattentäkt, är det heller inte lämpligt att avleda vatten som härrör ur garage till mark och eller grundvatten. Därmed anser miljö och byggnadsförvaltningen att avlopp/golvbrunn i garage ej får anordnas, vilket även ska föras in i bestämmelserna. Dricksvattentäkt vattenverksamhet För att anlägga dricksvattentäkt för fler än tvåfamiljsfastighet krävs tillstånd (MB 11:11 ). Om inte Länsstyrelsen/Mark och miljödomstolen beslutar om att detta inte behövs enligt MB 11:12. Dricksvattentäkt skyddszon vattenverk Dricksvattentäkter med uttag på mer än 10 m3 per dygn eller som betjänar fler än 50 personer ska registreras hos tillsynsmyndigheten (Miljö och byggnadsnämnden, Luleå kommun). För dricksvattentäkten anser miljö och byggnadsförvaltningen att det ska upprättas ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Inom
vattenskyddsområdets olika skyddszoner är det ofta förbjudet att borra enskilda brunnar, energibrunnar, förvara eller släppa ut kemikalier, uppställning av arbetsfordon, tvätt av fordon, snöupplag med mera. Detta medför att beroende på var dricksvattentäkterna placeras kan de begränsa vissa tomters möjligheter, till exempel att de inte kommer att ha möjlighet att borra för bergvärme. Området för placering av vattenverket visas på plankartan, men inte var själva vattentäkterna (borrhålen för dricksvatten) är tänkta att placeras. Ska vattentäkterna vara inom eller utanför planområdet? Är det tänkt att en vattentäkt också är inom området E1? Väg till avloppsreningsverk Miljö och byggnadsförvaltningen undrar om vägen norr om avloppsreningsverket bör ingå i planområdet? Dagvatten och dränvatten Visa dragningen av planerade och nuvarande diken som ska sparas, i plankartan, alternativt i en tydlig illustration. Förtydliga även hur drän och dagvatten inom området och de enskilda fastigheterna ska tas om hand. Markinfiltration är svår i och med att marken är bitvis mycket tät och infiltration till mark blir därmed svår. Siltiga leriga moräner är den jordartsgrupp där variationen i grundvattennivån är som störst. Den högsta grundvattennivån uppträder på våren och tidiga sommaren då behovet av en fungerande dag och dränvattenavledning är som störst. Grundvattennivån är hög i stora delar av planområdet. Diken och vägtrummor ska dimensioneras för att klara av markavvattning, drän, dag och renat avloppsvatten. Bland annat med tanke på översvämningsrisk runt tjärnen och dikena. Snöupplag ska placeras så att de inte uppstår problem under snösmältningen, eller stoppar upp flödet i dikena. Trafikverket bör få yttra sig om trummans kapacitet under Måttsundsvägen. Miljö och byggnadsförvaltningen undrar om den kommer att klara den extra belastning som det planerade bostadsområdet medför. I underlaget till planförslaget är det inte tillräckligt utrett om källare kan tillåtas inom området. Om inte kompletterande uppgifter inkommer bör därför källare inte medges i plan. Förskola Bra idé, men den föreslagna placeringen är för nära avloppsreningsverket. Om man planerar för en förskola inom planområdet måste också avloppsreningsverket dimensioneras efter hur många barn och personal som
förskolan är tänkt för. Vid byggande av förskola bör man ha i åtanke de särskilda krav och bestämmelser vad gäller förskolor, till exempel storlek, sammansättning på utemiljö och anmälan till tillsynsmyndigheten. Vattenområde vattenverksamhet Det är viktigt att exploatören söker tillstånd/anmäler till Länsstyrelsen om omdragning av dike och andra vattenverksamheter. Detta tillstånd/beslut måste finnas innan planen kan vinna laga kraft. Natur Spara så mycket som möjligt av befintliga träd inom naturområdena. Det hade varit bra om det hade funnits släpp mellan områdena till de olika naturområdena. Plankarta och planbestämmelser Upplysningar; ta bort ordet bygganmälan, begreppet används inte mer. Gestaltning Denna del av Kallaxbyn har i stor utsträckning kvar sin lantliga karaktär med spridda gårdsbildningar, där exempelvis användning av faluröd är ett av de karaktärsskapande inslag man kan och bör ta hänsyn till som del i en kulturmiljö. Miljö och byggnadsförvaltningen anser att trä bör vara det huvudsakliga fasadmaterialet för bebyggelse i det nya området samt att kulörskalan ska harmonisera med faluröd. En viss variation kan vara positivt, exempelvis kan falusvart och varma jordtoner som gulockra utgöra lämpliga kontraster till falurött. Däremot bör ljusa fasader i material som starkt avviker från omgivande byggnadskultur, exempelvis puts och ljust tegel, helt undvikas. Detta bör regleras i detaljplanens bestämmelser. Alternativt kan ett separat gestaltningsprogram med riktlinjer och rekommendationer tas fram. Det som talar emot det senare är dels att det handlar om ett litet område och dels att ett program inte blir juridiskt bindande. Tillgänglighet Byt ut ordet rörelsehindrad till funktionsnedsatt. Behov av en säker gång och cykelförbindelse mellan området och Kallax. Särskilt med tanke på planerad etablering av förskola på området.
Avfall Även om man nu inte avser att ha gemensam avfallsstation, vore det bra om man i planen möjliggjorde plats för en avfallsbod för återvinningsfraktionerna, till exempel i område E2 vid avloppsreningsverket. Energi och uppvärmning Miljö och byggnadsförvaltningen anser att planbeskrivningen för detaljplanen behöver kompletteras med kommunens intensioner om hållbar energianvändning enligt nedan: Luleå har skrivit på Borgmästaravtalet vilket innebär att vi som stad har åtagit oss att minska vår energiförbrukning och våra utsläpp av växthusgaser mer än EU:s målsättning. Luleå kommuns klimatmål är att minska koldioxidutsläppen med 60 % till år 2030 och med 100 % till 2050. Luleå kommun ska också minska koldioxidutsläppen per invånare till 1,4 ton till 2030. Vårt boende står idag för en stor del av vår energianvändning och våra utsläpp av växthusgaser och därför förordar Luleå kommun att man vid nybyggnation med tanke på byggnadernas hela livscykel väljer byggmaterial, isolertjocklek och uppvärmningsform som orsakar låga utsläpp och begränsar byggnadens specifika energianvändning. Kommunen ser gärna nybyggnation med lägre specifik energianvändning än BBR:s nuvarande energikrav. Eftersom Luleå har som mål att minska sin energianvändning och öka sin andel förnybar energi ser kommunen gärna nybyggnation med innovativa lösningar med t.ex. inbyggda solceller för produktion av el eller solfångare för produktion av värme och varmvatten. Detta kan halvera byggnadens energibehov då hela sommarhalvårets energibehov tillgodoses med hjälp av solenergi. På området Kallax 17:1 mfl kommer det inte att finnas någon fjärrvärme att koppla in sig på så därför är det olika typer av värmepumpar och/eller förnybar energi som sol/pellets/ved som finns som uppvärmningsalternativ. Beslutsunderlag Samrådshandlingar för detaljplan för Kallax 17:1 m fl; plankarta med planbestämmelser och planbeskrivning. Alla planhandlingar finns att se på kommunens hemsida; www.lulea.se/planer Beslutet skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen, Avdelningen stadsplanering