Granskningsyttrande över detaljplan för del av Kallax, del av Kallax 17:1 m fl, tomter för bostäder, SBF 2015/119 Ärendenr M 2016/1101 4

Transkript

1 87 Granskningsyttrande över detaljplan för del av Kallax, del av Kallax 17:1 m fl, tomter för bostäder, SBF 2015/119 Ärendenr M 2016/ Miljö och byggnadsnämndens beslut 1. Miljö och byggnadsnämnden avstyrker detaljplanen. 2. Förvaltningens synpunkter och bedömning i övrigt är nämndens synpunkter och bedömning. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har aviserat att de har ett granskningsunderlag för detaljplanen för Kallax 17:1 m fl som visas för information och synpunkter mellan och Anstånd att lämna in nämndens synpunkter är lämnat till av stadsbyggnadsförvaltningen. Miljö och byggnadsnämnden har därmed tillfälle att komma in med synpunkter på detaljplanen. Planens huvudsakliga syfte är att pröva förutsättningen för att bygga ett villaområde med plats för 29 större tomter i anslutning till Kallax by. Både hus i en respektive två våningar får uppföras. Byggrätterna på varje tomtplats är relativt generösa. Det blir möjligt att uppföra stora enfamiljshus med dubbelgarage. Miljö och byggnadsförvaltningen föreslår miljö och byggnadsnämnden besluta att dels avstyrka detaljplanen, dels att förvaltningens synpunkter och bedömning i övrigt är nämndens synpunkter och bedömning. Arbetsutskottet har överlämnat till miljö och byggnadsnämnden att ta beslut i ärendet. Sammanträdet Margareta Holmström (S), Ingvar Edelswärd (S) och Göran Öhman (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer miljö och byggnadsförvaltningens förslag under proposition och finner att miljö och byggnadsnämnden bifaller förslaget.

2 Miljö och byggnadsförvaltningens synpunkter och bedömning Miljö och byggnadsförvaltningen har tagit del av planhandlingarna och har följande synpunkter på dem. Avstyrkan Miljö och byggnadsförvaltningen avstyrker detaljplanen i detta skede. Vi anser att vattendomarna ska vara beslutade innan antagande. Det saknas också utredningar som gör att miljö och byggnadsförvaltningen inte kan göra en bedömning och ta ställning till om planen är genomförbar. Avvakta tillstånd innan antagande Tillstånd för vattentäkternas placering och vattenuttag är inte beslutat av Mark och miljödomstolen (MMD). Omdragning av dike är ännu inte beslutat av länsstyrelsen eller MMD. Tillstånd för avloppsanläggning är heller ej taget av miljö och byggnadsnämnden. För att planen ska vara genomförbar måste vatten och avlopp kunna anordnas för bebyggelsen inom planområdet. Miljöoch byggnadsförvaltningen anser därför att dessa tillstånd måste finnas innan planen kan antas. Om planen antas innan tillstånd för vattenuttag getts av MMD riskerar kommunen att bli ålagda att lösa dricksvattenfrågan (enligt Lagen om allmänna vattentjänster 6) om MMD ger avslag på ansökan. Miljö och byggnadsförvaltningen anser att de föreslagna kompletterande geotekniska utredningarna som föreslås i den översiktliga geotekniska utredningen ska genomföras innan planen antas. Detta bland annat för att kunden ska veta vad den köper. Utöver de föreslagna undersökningarna bör även markradon provtas och en geohydrologisk undersökning för dricksvattentäkterna utföras. I Regeringens proposition 1985/86 med förslag till ny plan och bygglag står uttalat att: Även om det med tekniska åtgärder går att lösa eventuella markproblem så är utgångspunkten att den mark man avser att använda för bebyggelse ska ha naturliga förutsättningar för att de angivna kraven i 2 kap. PBL ska kunna uppfyllas. Extraordinära åtgärder ska inte behövas. Främst handlar det om att kommunen ska göra ekonomiska överväganden och att beräkna investeringsoch driftskostnader för nödvändiga anläggningar. Vid beräkningen ska också de enskilda fastighetsägarnas eventuella kostnader tas med. Visar beräkningarna att kostnaderna blir orimligt höga, bör inte området användas för bebyggelse.

3 Dricksvattentäkt För att anlägga dricksvattentäkt för fler än en en eller tvåfamiljsfastighet krävs tillstånd (MB 11:11 ) som handläggs av mark och miljödomstolen. I handlingarna är det inte preciserat var man avser att ha dricksvattentäkten/täkterna. Avsänkningstrattarnas utbredning har inte utretts genom en geohydrologiskundersökning. Därmed har inte risker från bland annat avloppsreningsverket, bergvärmeanläggningar, med mera utretts. Provpumpning är utförd i en brunn (ej markerad på någon karta), men det finns inga uppgifter på vad som är möjlig vattenuttag (i liter per sekund) ur brunnen, endast att vattenflödet täcker med god marginal behovet av färskvatten. Beroende på brunnen/brunnarnas kapacitet bör man dimensionera storleken på dricksvattenreservoaren. För att säkerställa att dricksvatten av god kvalitet och tillräcklig kvantitet kan erhållas från de gemensamma vattentäkterna anser miljö och byggnadsförvaltningen att enskilda privata vattentäkter inte får uppföras och införs som bestämmelse, med stöd av PBL 4 kap 12 skydd mot störning. För att säkerställa att dricksvattnet inte förorenas av till exempel saltvatten eller påverkas på annat sätt negativt anser miljö och byggnadsförvaltningen att anläggande av bergvärme ska förbjudas, tills sökande kan visa med hjälp av utredningar att det är möjligt utan att riskera att påverka dricksvattentäkten negativt. Miljö och byggnadsförvaltningen vill göra en rättelse om vad vi skrev i samrådsskedet. Vi skrev att vi anser att det ska upprättas ett vattenskyddsområde, men vi borde ha skrivit bör upprättas, för det finns inget lagkrav på det. Därmed måste upplysningstexten i planbestämmelserna tas bort. Miljö och byggnadsförvaltningen anser fortfarande att dricksvattentäkten måste skyddas. Sökande ska därför visa hur dricksvattentäkten kan skyddas på kort och lång sikt. Avlopp Den tänkta placeringen för avloppsreningsverket inom planområdet anser miljö och byggnadsförvaltningen medför den minsta risken för miljö och hälsa. Om den geohydrologiska undersökningen visar att skyddsavståndet är för kort anser vi att dricksvattentäkten ska flyttas i första hand. Placeringen av reningsverket begränsar möjligheten att nyttja närliggande tomtmark fullt ut för bostäder. För avloppsanläggningar som inte är för enskilda hushåll tillämpas ett rekommenderat skyddsavstånd om 50 meter för att undvika

4 problem med lukt. Med detta i beaktning bör parkmarken på innerkvarteret utökas på bekostnad av mindre tomt för fastigheten närmast E2 området. Utsläppspunkten ska göras svårtillgänglig och inte utformas på ett sådant sätt att diket kan nyttjas av barn för lek. Föroreningar som inte härrör ur WC, bad, disk, eller tvättvatten får inte komma in i reningsverket då det kan påverka reningsfunktionen. Avlopp/golvbrunn i garage kan därmed ej anslutas till avloppsreningsverket. Med hänvisning till skyddsvärdet på grundvattnet i egenskap av dricksvattentäkt, är det heller inte lämpligt att avleda vatten som härrör ur garage direkt till mark och eller grundvatten. Backspolning av vattenreningsfilter är inte heller möjligt att leda in i reningsverket beroende på vattnets mängd och kemiska egenskaper. Dagvatten och dränvatten Enligt planbeskrivningen ska hantering av dagvatten huvudsakligen ske via infiltration i marken. Men markinfiltration kommer troligen att fungera dåligt inom planområdet i och med att marken är bitvis mycket tät och infiltration till mark blir därmed svår. Samt att grundvattennivån är hög i stora delar av planområdet. Hur man avser att ta hand om dränvattnet står det ingenting om i planbeskrivningen. I och med att föreslagen dagvattenhantering blir svår, dränvattenhanteringen inte är omnämnd och att eventuella garageavlopp inte kan anslutas till reningsverket anser miljö och byggnadsförvaltningen att exploatören måste beskriva hur man avser att lösa dessa och visa att det är möjligt. Vattenområde diken Det är viktigt att exploatören söker tillstånd/anmäler till länsstyrelsen om omdragning av dike och andra vattenverksamheter. Detta tillstånd/beslut måste finnas innan planen kan antas. Visa dragningen av planerade och nuvarande diken i plankartan, alternativt i en tydlig illustration. Diken och vägtrummor ska dimensioneras för att klara av markavvattning, drän, dag och renat avloppsvatten. Bland annat med tanke på översvämningsrisk runt tjärnen och dikena. Snöupplag ska placeras så att de inte uppstår problem under snösmältningen, eller stoppar upp flödet i dikena. Trafikverket bör få yttra sig om trummans kapacitet under Måttsundsvägen.

5 Miljö och byggnadsförvaltningen undrar om den kommer att klara den extra belastning som det planerade bostadsområdet medför. Gestaltning Miljö och byggnadsförvaltningen vidhåller vårt tidigare yttrande om att denna del av Kallaxbyn har i stor utsträckning kvar sin lantliga karaktär med spridda gårdsbildningar, där exempelvis användning av faluröd är ett av de karaktärsskapande inslag man kan och bör ta hänsyn till som del i en kulturmiljö, med stöd av PBL 2 kap 3 punkt 1. Miljö och byggnadsförvaltningen anser att trä bör vara det huvudsakliga fasadmaterialet för bebyggelse i det nya området samt att kulörskalan ska harmonisera med faluröd. En viss variation kan vara positivt, exempelvis kan falusvart och varma jordtoner som gulockra utgöra lämpliga kontraster till falurött. Däremot bör ljusa fasader i material som starkt avviker från omgivande byggnadskultur, exempelvis puts och ljust tegel, helt undvikas. Detta bör regleras i detaljplanens bestämmelser, med stöd av PBL 2 kap 6 punkt 1. Alternativt kan ett separat gestaltningsprogram med riktlinjer och rekommendationer tas fram. Det som talar emot det senare är dels att det handlar om ett litet område och dels att ett program inte blir juridiskt bindande. Tillgänglighet Byt ut ordet rörelsehindrad till funktionsnedsatt. Behov finns av en säker gång och cykelförbindelse mellan området och Kallax. Sulfidjord Uppschaktad sulfidjord klassas som ett avfall och ska hanteras därefter. När sulfidjord kommer upp ovan grundvattenytan och i kontakt med luftens syre oxiderar jordens innehåll av järnsulfider och medför ett mycket lågt ph i jorden och vissa metaller blir mer lättrörliga. Detta kan medföra skadeverkningar på miljön i omgivningarna. Med anledning av detta krävs särskilda försiktighetsmått vid hantering och vid slutligt omhändertagande av sulfidmassor, för att i möjligaste mån undvika att jordarna oxiderar. Om sulfidjordarna av exempelvis byggnadstekniska skäl inte kan ligga kvar på sin ursprungliga plats kan deponering eller användning för anläggningsändamål vara ett alternativ. Tillstånd söks hos länsstyrelsen för deponering och för användning av sulfidjord för olika anläggningsändamål. Alternativt att sulfidjorden lämnas till avfallsmottagare med tillstånd för att ta emot sulfidjord.

6 Planbestämmelser Egenskapsbestämmelser; texten som beskriver taklutningarna är borttagen, men finns kvar på plankartan, vad gäller angående taklutningar? Beslutsunderlag Granskningshandlingar för detaljplan för Kallax 17:1 m fl; plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning, samrådsredogörelse och översiktlig geoteknisk utredning (Bilaga 1 3). Alla planhandlingar finns att se på kommunens hemsida; Beslutet skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen, Avdelningen stadsplanering