Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Relevanta dokument
Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

SAMVERKAN kan man mäta den?

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Berth Danermark föreläser om teorier och erfarenheter av samverkan där olika aktörer samverkar mot ett gemensamt mål:

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Samverkan varför, när och hur?

Samverka för barns bästa. en vägledning om barns behov

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Att samverka för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa en kunskapsöversikt. Rapport till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Framgångsfaktorer för samverkan

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Samordnad individuell plan

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Psykisk funktionsnedsättning

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Samordnad individuell plan

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Ledningssystem för god kvalitet

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Program för stöd till anhöriga

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

psykisk funktionsnedsättning

/2018 1(5) Socialdepartementet

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frågor att ställa om IK

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Plan för Funktionsstöd

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Vänd frånvaro till närvaro

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Antagen av Samverkansnämnden

Uppdrag Psykisk Hälsa

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Transkript:

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se

Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan?

Innehåll Bakgrund, utgångspunkter och teoretiska aspekter Några forskningsresultat från samverkansprojekt Svar på frågorna

Bakgrund, utgångspunkter och teoretiska aspekter

Specialisering (T)ydligast märks /emellertid/ specialiseringstrenden inom barnavården och missbruksområdet, där åtta av tio klienter i dag kommer i kontakt med specialiserade enheter. (Bergmark et al. 2008:45).

Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning, slutbetänkande 2006)

Oklarheter och otydligheter i andra myndigheters/förvaltningars ansvar och befogenheter och organisation medför svårigheter i möjligheten och strävan att samverka. Extra komplicerat blir detta när en skola samverkar med ett flertal stadsdelsförvaltningar med olika strukturer och organisationer. (Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, Utbildningsförvaltningen och Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms Stad, 2009)

Motkrafter Kunskapsområdet: Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) -Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell och interorganisatorisk samverkan

Huvudbudskap Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa förståelse och respekt i mötet

Ideal vs verklighet? Barnets bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Tillit Professionalism Stabil organisation Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intresse Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Hög personalomsättning Omorganisationer

Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen/professionen

Socio-centrerad kunskap Piaget: Vår kunskap betingas av våra behov, begär och intressen Kunskapen är ändamålsenlig

Ändamålsenligheten Förvanskning Tillägg Utelämning

Regelverk och administrativa rutiner Ansvar och makt Lagstiftning (t.ex. sekretess) Interna regler (av organisationen/myndigheten fastställda)

Organisatoriska förhållanden Uppdrag Resurser Grad av politisk styrning Struktur

Några forskningsresultat från samverkansprojekt

Projekt om Barn som far illa eller riskerar att fara illa

Förändringar i samverkan i projekt om svårt funktionshindrade barn (organisation) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Baslinje Mittlinje Slutlinje

Skolverket (tidigare Myndigheten för skolutveckling)

Projekt om Barn som far illa eller riskerar att fara illa Professioners syn på varandra % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Positivt Neutralt Negativt Lärare om soc Soc om lärare

Pedagogers upplevelse av hinder för samverkan (% n=94) Hinder för samverkan om psykisk ohälsa 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Hindrande och främjande förhållande för samverkan inom SIP (Samordnad Individuell Planering) Aspekter av processen 14 12 10 8 6 4 2 0 Positiva Negativa

Frågorna att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan?

Hur få till stånd en fungerande samverkan? Operativt perspektiv Kunskap om varandra och det man samverkar om Tid för samverkan Respektfullt bemötande Ledningens stöd

Hur få till stånd en fungerande samverkan? Ledningsperspektiv Kunskap om samverkan (samverkanskompetens) Samverkan mellan ledningarna Engagemang och delaktighet Klarlägg regelverk, organisation och synsätt och undanröja hinder Tillse att resurser för samverkan finns Involvera samtliga berörda parter Skapa mötesplatser

Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Dokumentera processen Fokusera på områden som inte faller väl ut Understödja områden som utvecklas positivt Konstant förankring på politisk nivå

Tack för uppmärksamheten