Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05
Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning, slutbetänkande 2006) Five common shortcomings of health-care delivery Fragmented and fragmenting care. The excessive specialization of health-care providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to the individuals and the families they deal with and do not appreciate the need for continuity in care. (WHO, World Health Report, 2008)
Motkrafter Kunskapsområdet Ett biopsykosocialt synsätt Administrativt/organisatoriskt Interprofessionell samverkan
Lärare, socialsekreterare och barn som far illa Om sociala representationer och interprofessionell samverkan
Avhandlingen är en monografi som handlar om de uppfattningar lärare och socialsekreterare har om varandra och om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Lärare och socialsekreterare som varit engagerade i olika samverkansprojekt kring denna målgrupp har tillfrågats vad de associerar till när de hör uttrycket barn som far illa eller riskerar att fara illa och då de tänker på den andra yrkesgruppen. Resultatet har analyserats utifrån teoribildningen kring sociala representationer.
Syfte Att utifrån teoribildningen sociala representationer fördjupa kunskaperna kring mötet mellan yrkesgrupperna socialsekreterare och lärare vid samverkan kring målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa. Avhandlingen avser fånga parternas uppfattningar om varandra och det man samverkar kring samt diskutera möjliga konsekvenser av dessa uppfattningar i kontexten interprofessionell samverkan kring barn som far illa.
Material och metod Empiriska data samlades in genom en associationsstudie. Informanterna utgjordes av 200 lärare och socialsekreterare som deltagit i olika samverkansprojekt kring målgruppen barn som far illa. Totalt insamlades 1 753 associationer inom fyra associationsområden. I syfte att organisera och hantera den omfattande mängden associationer delades de in i olika kategorier.
Figur 1. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=442) som ingår i respektive kategori då socialsekreterare tänker på barn som far illa. Figur 2. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=474) som ingår i respektive kategori då lärare tänker på barn som far illa.
Figur 3. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=385) som ingår i respektive kategori då socialsekreterare tänker på lärare. Figur 4. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=429) som ingår i respektive kategori då lärare tänker på socialsekreterare.
Figur 5. Lärarnas respektive socialsekreterarnas syn på varandra. Per Germundsson
Resultat och analys Studien visar att de båda yrkesgrupperna har likartade representationer om barn som far illa. Respondenterna associerar i mycket ringa omfattning till faktorer på strukturell nivå i det omgivande samhället då de tänker på barn som far illa. Representationerna är övervägande negativt värdeladdade och främst relaterade till faktorer som har med individen, familjen och den organisatoriska omgivningen att göra.
Socialsekreterarnas representationer om lärarna är huvudsakligen positivt värdeladdade. Lärarna uppfattas i många fall sakna kunskap kring socialsekreterarna och deras arbetsfält. De flesta associationerna är individrelaterade och handlar om lärarnas personliga egenskaper. Lärarnas representationer om socialsekreterarna är i betydligt större utsträckning färgade av negativt laddade associationer. Den negativa bilden är främst relaterad till socialtjänsten som organisation, inte till socialsekreteraren som individ. De lagar och regler, inte minst sekretessen, som styr socialtjänstens verksamhet upplevs som negativa och hindrande i arbetet kring barn som far illa.
Diskussion I diskussionen argumenteras för att synsätt och kunskap om varandra kan uttryckas i termer av sociala representationer, uppfattade som gruppers gemensamma mentala bilder eller vardagskunskap om varandra. Begreppet tillit (i denna kontext tolkat som att lita på någon) förs in i diskussionen, liksom ståndpunkten att tillit är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att samverkan ska fungera; man samverkar inte med en part som man inte litar på. En sådan för samverkansprocessen nödvändig tillit kan skapas genom ömsesidig kommunikation och dialog som utvecklar den oumbärliga kunskapen om varandra, under förutsättning att mötet mellan individerna karaktäriseras av en önskan att ta hänsyn till och acceptera den andres perspektiv.
Figur 6. Preliminär processmodell som beskriver samspelet mellan sociala representationer, tillit och kommunikation. Per Germundsson
Konklusion I förhållande till sakområdet interprofessionell samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa tyder studien på att de involverade parternas sociala representationer spelar en betydande roll i samverkansprocessen. Av studiens empiriska resultat framgår att de båda yrkesgrupperna har en till stora delar gemensam representation om barn som far illa eller riskerar att fara illa och att det är små skillnader inom yrkesgrupperna. Däremot framträder under analysen en fundamental skillnad i synen på varandra. Mot bakgrund av att lärare och socialsekreterare har likartade representationer om barn som far illa bör synen på barnen inte utgöra ett hinder i samverkan. I det fall yrkesgrupper med andra representationer involveras i samverkan är det dock rimligt att anta, att risken ökar för maktkamper kring vilken grupps representationer som ska dominera över de andras. Samverkan är en komplex process som samtidigt påverkas av faktorer inom dimensionerna regelverk, organisation och synsätt.