Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831 25 ÖSTERSUND 076-830 05 29 info@payoff.nu www.payoff.nu
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 3 Samhällsekonomisk utvärdering av projekt Metod och Matchning... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar och antaganden... 5 Inledning... 5 Ekonomisk analys... 6 Potential... 6 Intäkter... 7 Samhället som helhet... 7 Kommunen... 7 Landstinget... 8 Arbetsförmedlingen... 8 Försäkringskassan... 8 Övrig stat... 8 Staten totalt... 8 Individerna/hushållen... 8 Försäkringsgivarna... 8 Kostnader... 9 Lönsamhet... 9 Samhället som helhet... 9 Kommunen... 9 Landstinget... 9 Staten... 10 Diskussion... 10 Bilagor... 10 Metod och Matchningsprojektet... 11 Bakgrund... 11 Målgrupp... 11
2 Syftet med projektet... 11 Metod... 12 Modell för arbete... 12 Frågor att arbeta vidare med under 2008... 12 Utvärdering... 12 Synpunkter från Samverkansteamet inom Samordningsförbundet i Sundsvall.... 13 Slutsatser dragna av projektet:... 13 Tabellbilaga... 14
Sammanfattning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun har gett Arbetslivsresurs i uppdrag att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projektet Metod och Matchning. payoff.nu har övertagit uppdraget att genomföra utvärderingen för 52 individer som deltagit i projektet. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. De viktigaste resultaten av utvärderingen är följande: 1. Samhället som helhet a. Payoff-tiden är nio månader. Det innebär att det kommer ta nio månader innan åtgärdskostnaden är återbetald av förväntade framtida intäkter. b. Lönsamheten, beräknad som skillnad mellan intäkt och åtgärdskostnad, är på kort sikt positiv, 1,4 milj.kr, medan den på lång sikt också är positiv och utgör cirka 79,8 milj. kr. c. Utslaget per deltagare på samhällsnivå är den kortsiktiga lönsamheten positiv, 26 000 kr, och den långsiktiga också positiv, cirka 1, 5 milj. kr. d. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential, är 17 procent. Med verkningsgrad avses den förbättring första året efter projektavslut, som skett genom att deltagarna ökat sin självförsörjningsgrad och minskat sin konsumtion av vård och omsorg. 2. Aktörerna a. Payoff-tiden för kommunen är sex månader b. Payoff-tiden för försäkringskassan är tio månader c. Kommunen, landstinget och försäkringskassan har positiv lönsamhet på lång sikt d. För Arbetsförmedlingen är lönsamheten negativ på såväl lång som kort sikt e. För staten totalt är lönsamheten negativ på kort sikt, men positiv på lång sikt f. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst på kort sikt med cirka 3 400 kr. Utvärderingen visar att det finns stora samhällsekonomiska vinster av att personer kan bryta sitt utanförskap och övergå till en aktiv situation, som innebär en högre grad av självtillit men även ökat attraktionsvärde på arbetsmarknaden. Konkret innebär det att personer går till någon form av anställning från att ha varit bidragsberoende i före-läget. På detta sätt bidrar individerna till samhällets produktion samtidigt som många minskar sin konsumtion av tjänster från samhällets olika aktörer. Påpekas bör att denna utvärdering endast visar på ekonomiska effekter av verksamheten i projektet. Frågor kring livskvalitet och andra mjuka värden berörs inte här även om dessa värden är väl så viktiga som de ekonomiska. Analysen utgår från deltagarnas status 12 månader före respektive 12 månader efter att de har lämnat projektet. Det vore naturligtvis mycket intressant att följa deltagarna över en längre tidsperiod och studera varaktigheten av de effekter som projektet gett upphov till. En fortsatt uppföljning och samhällsekonomisk utvärdering av individernas status vore därför intressant att genomföra sedan minst ett år förflutit. Denna ytterligare utvärdering kan då påvisa hur stor del av den kvarstående samhällsekonomiska potentialen som återskapats. 3
4 Samhällsekonomisk utvärdering av projekt Metod och Matchning Arbetslivsresurs har fått i uppdrag av Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projektet Metod och Matchning. Utförare av uppdraget är payoff.nu. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. Utvärderingen omfattar totalt 52 deltagare. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och dess nyttjande av samhällets resurser. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat projektet förändrats relativt situationen före dess medverkan i projektet. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av Nytto- Sam. Utfallet har sedan analyserats och sammanställts i denna rapport. Återföringen till uppdragsgivaren sker slutligen i form av ett överlämnande av rapporten i kombination med en muntlig presentation. Vad är NyttoSam? Modellen NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff.nu över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs för ca 10 år sedan. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. En del av modellen avser programvara, som kontinuerligt uppdateras m h t förändringar av skatter, ersättningar, normkostnader o s v. Med stöd av NyttoSam genomför payoff.nu utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som skall leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar programmet på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting, försäkringskassa, arbetsförmedlingen, övrig stat 1, staten totalt, försäkringsgivarna och individen själv. NyttoSamskall ses som ett verktyg, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Programmets struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar. Skattelagstiftningen, socialförsäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots programmets solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff.nu betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. 1 Skatter, arbetsgivaravgifter mm.
5 Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för NyttoSams beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet Inledning Metod och Matchning är ett projekt inom ramen för Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun. Målgruppen är personer med psykisk ohälsa och komplexa behov, som är i åldern 18 35 år. Individerna ska vara aktuell hos minst två av de samverkande myndigheterna försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och Sundsvalls kommun. Syftet med projektet är att: finna nya vägar till arbete/studier, att genom praktik och utbildning ge efterfrågad kompetens elever skall få vetskap om vad som krävs för att bli anställningsbar ge arbetsplatser och utbildningsgivare kompetensutveckling Målsättningen är att deltagarna skall komma närmare arbetsmarknaden. För ytterligare information om projekt Metod och Matchning, se bilaga. Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redovisar projektets samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i projektet. I nästa steg redovisas de kostnader projektet haft för deltagarna varefter lönsamheten i form av såväl payoff-tid, som en kort- och långsiktig kostnads-/intäktskalkyl redovisas. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommun, landsting, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landsting redovisas även intäkterna på kort och lång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter.
6 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i fyra delar; potential, intäkter på kort och lång sikt, projektkostnader samt lönsamhet på kort och lång sikt inklusive payoff-kalkyler. Tabellerna kring intäkter, kostnader och lönsamhet finns i slutet på rapporten. Potential I tabell 1 framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås när projektet startade, kopplat till de 52 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela potentialen kunnat utnyttjas genom projektets drivande. Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential på kort och lång sikt. Kort sikt Max/min Lång sikt, sannolikt Max/min Lång sikt, teoretiskt Max/min Tillgänglig potential i föreläge 24 414 000 kr 681 000/ 431 000 kr 441 669 000 kr 13 970 000/4 767 000 kr 1 005 378 000 kr 31 347 000/ 11 670 000 kr Utnyttjad potential 4 250 000 kr Verkningsgrad 17 % Kvarvarande potential i efterläge 20 164 000 kr Med tillgänglig potential på kort sikt avses den potential som finns att tillgå första året efter att individen lämnat projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön (20 500 kr) plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte konsumerar någon form av vård eller omsorg utgör potentialen cirka 430 000 kr. Högsta potential på kort sikt på individnivå var 681 000 kr vilket är kopplat till en individ som i föreläget var helt bidragsberoende och konsumerade mycket sjukvård. Den utnyttjade potentialen visar hur mycket av det tillgängliga utrymmet som kunnat återskapas genom individernas deltagande i projektet. I detta fall har drygt 4,2 milj. kr kunnat återskapas, vilket motsvarar en verkningsgrad på 17 procent 2. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på (åtminstone) två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet bygger på antagandet att deltagande individer behåller den produktivitet de har när de lämnar projektet halva tiden fram till förväntad pensionsålder (vilket i nuläget är 62 år). Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna bibehåller sin produktivitet hela tiden fram till maximal pensionsålder (dvs. 67 år). Även om dessa beräkningar bygger på olika antaganden om framtiden påvisar beräkningarna vilka stora potentialer det finns i att bryta utanförskapet hos människor. Sålunda har en av de deltagande individerna en långsiktig potential på cirka 14 milj. kr beräknat 2 4 250 000/24 414 000 = 17 %
7 enligt det försiktigare antagandet. Det höga värdet är självfallet kopplat till just denna individs låga ålder. Motsvarande medelvärde för alla 52 deltagare är cirka 8,5 milj. kr. Intäkter I tabell 2 redovisar vi en sammanställning över de intäkter projektet genererat på kort sikt för samhället som helhet samt för alla berörda sektorer i samhället; dvs. kommunen, landsting, staten, individen/hushållet samt försäkringsgivarna. Dessutom särredovisas intäkterna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrig stat 3, dvs. de delsektorer som tillsammans utgör staten totalt. De prognostiserade intäkterna på lång sikt redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommunen, landsting och staten. Även för arbetsförmedlingen och försäkringskassan särredovisas långsiktiga intäkter. Anledningen till att intäkterna på lång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. skillnaderna i maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna, såväl på kort som på lång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Samhället som helhet Som framgår av tabell 2 (tabellerna finns som bilaga i slutet av rapporten) beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de trettio deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning, på kort sikt utgöra drygt 4,2 milj. kr. Med kort sikt avses en 12 månaders period då vi jämför utfallet i ett efterläge med motsvarande i ett föreläge, dvs. hur situationen var för individerna innan de kom in i projektet. Intäkten är således skillnaden mellan värdet i efterläget med värdet i föreläget. Den långsiktiga intäkten, baserad på antagandet om att den aktuella statusen i efterläget bevaras under halva tiden fram till förväntad pensionsålder 4, utgör drygt 82 milj. kr. Variationen i intäkt på individnivå är stor. Kortsiktigt är spridningen (skillnaden mellan bästa och sämsta utfall på individnivå) cirka 620 000 kr medan den är 12,5 milj. kr på lång sikt. Största intäkten bidrar de med som kommit in i heltidsarbete utan lönebidrag i kombination med minskat behov av offentliga tjänster som t.ex. sjukvård. Kommunen På kort sikt är utfallet för kommunen en intäkt på ca 2,2 milj. kr. Delar vi upp den totala effekten för kommunen på de tre olika intäktskällor som vårt program beräknar - bistånd, skatt och real resursförbrukning - kan vi konstatera att skatteintäkterna har ökat med 425 000 kr. Den reala resursförbrukningen (huvudsakligen handläggningstid för socialtjänsten) har minskat med 143 000 kr samtidigt som det ekonomiska biståndet har reducerats med cirka 1,6 milj. kr i efterläget jämfört med föreläget. Sammantaget leder alltså detta till en kortsiktig intäkt på cirka 2,2 milj. kr 5. Kommunen ökar sina intäkter allra mest för de personer som gått från ett helt beroende av försörjningsstöd till heltidsarbete (med eller utan lönebidrag). Kommunens genomsnittliga intäkt per deltagare i Metod och Matchningsprojektet är 42 000 kr på kort sikt. Den långsiktiga intäkten för kommunen är också, utifrån våra antaganden om produktivitetens status fram till deltagarnas förväntade pensionsålder, positiv och utgör nästan 42 milj. kr. 3 Med övrig stat avses de olika skatteeffekter som påverkar staten. 4 Med förväntad pensionsålder avses den ålder där vi i genomsnitt går i ålderspension. F.n. är det cirka 62 år. 5 1 616 000 + 425 000 + 143 000 = 2 183 000 kr
8 Ser vi på utfallet för de enskilda deltagarna varierar intäkten mycket. Skillnaden mellan bästa och sämsta utfall är cirka 195 000 kr på kort sikt medan det på lång sikt är cirka 3,8 milj. kr. Landstinget Även för den landstingskommunala sektorn är intäkten positiv, på kort sikt 697 000 kr. Orsaken till det positiva utfallet är främst kopplat till att deltagarna minskat sitt vårdbehov. Medelvärdet i intäkt på kort sikt ligger på cirka 13 000 kr per deltagare i projektet. Variationen i intäkt mellan bästa och sämsta utfall utgör 290 000 kr. På lång sikt är intäkten för landstinget 13,2 milj. kr. Variationen mellan bästa och sämsta utfall är närmare 5,9 milj. kr. Arbetsförmedlingen Lönebidragen har i en del fall använts som ett medel för att bryta utanförskapet i projektet, vilket på kort sikt innebär en kostnad för arbetsförmedlingen motsvarande 800 000 kr. Spridningen mellan deltagarna är 229 000 kr. Vår erfarenhet är dock att på sikt minskar behovet av lönebidrag. En dylik utveckling även för detta skulle innebära ett betydligt mindre underskott för arbetsförmedlingen på lång sikt. Denna del är särskilt intressant att följa upp ytterligare. Försäkringskassan Försäkringskassans intäkter på kort sikt är 611 000 kr med ett spann på drygt 340 000 kr. Långsiktigt är intäkten drygt 10 milj. kr. Orsaken till det positiva utfallet är kopplat till att flera av deltagarna kunnat gå från sjukskrivning till andra försörjningskällor, i vissa fall till eget arbete. Övrig stat Den totala intäkten för övrig stat på 1,2 milj. kr på kort sikt härleds till de intäkter staten erhåller för de personer som bryter sitt utanförskap och kommer i arbete. Främsta intäktskällor är inbetalade sociala avgifter och indirekta skatter kopplade till den ökade produktionen. Spridningen mellan bästa och sämsta utfall är 160 000 kr. Staten totalt I staten totalt ingår de samlade effekterna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt övrigt som påverkar de statliga finanserna. Totala intäkter är drygt 1 milj. kr, varav den största enskilda intäktskällan utgörs av de skatteintäkter som är kopplade till de deltagare som kommit i arbete. Spannet mellan bästa och sämsta utfall för staten är cirka 380 000 kr. På lång sikt är statens totala intäkt beräknad till 19,7 milj. kr. Individerna/hushållen De 52 deltagarnas sammanlagda disponibla inkomst har på kort sikt förbättrats med 176 000 kr. I genomsnitt innebär det en förbättring på ca 3 400 kr per deltagare. Försäkringsgivarna För de organisationer som tillhandahåller avtalsförsäkringar är intäkten för försäkringsgivarna på kort sikt 173 000 kr med ett spann på 16 000 kr. Upphovet till denna intäkt är att flera av deltagarna kommit i arbete efter att ha lämnat projektet.
9 Kostnader Kostnaden för de 52 personer som ingår i utvärderingen har varit 2,875 milj. kr inklusive och 2,3 milj. kr exklusive indirekta skatter 6. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad, inklusive indirekta skatter, på cirka 55 000 kr. Av denna kostnad står kommunen för ca 43 procent, försäkringskassan för 22 procent och staten för 35 procent. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Lönsamhet I tabell 5 redovisas en sammanställning över projektets lönsamhet för samhället som helhet samt för kommunen, landstinget, arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ut ett kortsiktigt som ett långsiktigt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 7, payoff-tiden. Med payoff-tid avses efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökad intäkt. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället som helhet beräknad som payoff-tid ger ett utfall på nio månader, dvs. kortare än ett år. Detta ska tolkas som att den kostnad som de 52 deltagarna genererat är återbetalade till samhället (i form av ökad produktion och minskad real resursförbrukning) efter kortare tid än ett år 8. Vad gäller den kortsiktiga lönsamheten, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader under en 12-månaders period efter projektavslut jämfört med en lika lång period i föreläget, är den positiv för samhället och utgör närmare 1,4 milj. kr. Den långsiktiga lönsamheten, beräknad på en prognos gjord fram till förväntad pensionsålder utgör drygt 79 milj. kr. Skälet till det positiva utfallet är dels att projektkostnaden ses som en engångskostnad, dels att många av deltagarna är unga och därmed har många år kvar till pensionsåldern. Det allra viktigaste skälet är att ett antal av deltagarna kommit in i mer eller mindre produktivt arbete i kombination med minskade behov av offentliga vård- omsorgsresurser. I vissa fall har behovet av vårdresurser minskat kraftigt. Skillnaden i utfall är stor och varierar mellan deltagarna på lång sikt mellan 8,7 milj. kr och - 3,7 milj. kr. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för samhället cirka 1,5 milj. kr. Kommunen Återbetalningstiden för kommunen är sex månader. Lönsamheten är positiv på lång sikt, 40,8 milj. kr, medan den kortsiktiga lönsamheten är positiv, cirka 1,2 milj. kr. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för kommunen cirka 785 000 kr. Landstinget Lönsamheten för Landstinget är positiv både på kort och på lång sikt, 697 000 kr respektive 13,2 milj. kr. Återbetalningstiden beräknas ej eftersom Landstinget inte var med och finansierade projektet. Lönsamheten per deltagare är cirka 254 000 kr på lång sikt. 6 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 7 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 8 2 875 000/4 257 000 = 9 månader
10 Staten För staten totalt inklusive de olika delsektorerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat, är lönsamheten på lång sikt positiv, cirka 17,8 milj. kr. På kort sikt är lönsamheten dock negativ, cirka 850 000 kr. Återbetalningstiden för staten är 22 månader, d v s ett år och tio månader. Försäkringskassan har på kort sikt en positiv lönsamhet, 111 000 kr. Långsiktigt är lönsamheten även positiv och utgör nästan 9,9 milj. kr. Arbetsförmedlingens lönsamhet är negativ både på kort och på lång sikt. Genom sin roll som finansiär av lönebidraget och möjliggörare av anställningarna är det vanligt att resultatet för Arbetsförmedlingen blir negativt. Denna del skulle vara särskilt intressant att följa upp m h t hur anställningarna utvecklar sig inklusive behovet av framtida lönestöd. Diskussion De ekonomiska nyckeltal som ger bästa möjlighet till jämförelse med andra projekt är payofftiden och verkningsgraden. För samhället som helhet är payoff-tiden 9 månader medan verkningsgraden är 17 procent. Flertalet av de projekt payoff.nu utvärderat under 2008 har i genomsnitt en något längre payoff-tid än Metod och Matchningsprojektet. Verkningsgraden inom för detta projekt ligger ungefär på snittet jämfört med övriga utvärderingar. Att på detta underlag uttala sig om huruvida Metod och Matchningsprojektet är mer eller mindre lyckat än andra projekt/verksamheter är dock svårt då underlaget i jämförelsematerialet än så länge är knapphändigt. Till svårigheten att tolka resultatet bidrar även att graden av komplexitet kan variera mellan målgrupperna i de olika utvärderingarna, resurser i projekten och målsättning. En annan viktig faktor att ta hänsyn till är hur representativt urvalet av personer som ingår i utvärderingen är kopplat till slutsatser för hela projektet. Detaljerad information om utvärderingens samhällsekonomiska utfall finns att tillgå i de olika tabeller som finns redovisade i rapportens tabellbilaga. Rapporten är sammanställd av payoff.nu Östersund 19 november 2008 Claes Malmquist claes@payoff.nu Sven Vikberg sven@payoff.nu Kontaktperson för Metod och Matchning: Jan Andersson, telefon 070-630 55 57 Jan.andersson@sundsvall.se Bilagor Presentation av Metod och Matchning Samhällsekonomisk utvärdering redovisad i tabeller
11 Metod och Matchningsprojektet Bakgrund Komvux i Sundsvall har sedan 1998 bedrivit studier för personer med psykisk ohälsa i samverkan med Sundsvalls kommun, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har sedan 2001 varit medfinansiär med 250 000 kr per år till dessa studier. Eleverna har erbjudits att läsa matematik, svenska, engelska och samhällskunskap under ca 1 år med bibehållet ekonomiskt stöd. Vi såg att allt fler unga slås ut från arbetslivet på grund av olika orsaker. Psykisk ohälsa är och har ökat och riskerar att bli ett ofantligt folkhälsoproblem. Som vi ser det behövs nya arbetssätt, kompetens samt forskning inom området. Från 2005/2006 fanns ett riktat statsbidrag, så kallade Miltonpengar, som ska användas till att utveckla socialpsykiatrin i kommunerna och psykiatrin i landstingen. Samordningsförbundet i Sundsvall ansökte våren 2005 om att få ta del av Miltonpengar för att kunna arbeta med metodutveckling och samarbete inom vuxenutbildning och näringsliv. Projektet beviljades 1,2 miljoner och startade hösten 2005 och har löpt t.o.m. 2007-12-31. Ur motiveringen till projektet: Då vi sett att vi fått ökande andel yngre de senaste åren i studieförberedande gruppen, tror vi att metodutveckling och matchning mot näringsliv samt fortsatta studier för unga med psykisk ohälsa skulle verka för återinträde på arbetsmarknaden samt ge individen goda förutsättningar att tillfriskna. Genom inledande samtal med varje ny elev fick vi en bra bild av vad eleven behövde hjälp med för att gå vidare. Gemensamt för de flesta är att man saknar betyg, arbetsintyg mm som man fått. Eleverna är oftast mycket osäkra på vad man har med sig i livet. Självförtroendet är lågt, stora svårigheter att hålla ordning på tider, aktiviteter under veckan, samt rädsla för vad som skall hända efter studietiden. Målgrupp Unga vuxna med psykisk ohälsa och komplexa behov som kräver samverkan och är boende i Sundsvalls kommun Åldersmässigt gäller det gruppen 18-35 år. Individerna ska vara aktuell hos minst två av de samverkande myndigheterna försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och Sundsvalls kommun. Tänkta deltagare i projektet aktualiseras till studier via sin kontaktperson hos någon av ovannämnda myndigheter i samordningsförbundet eller direkt till projektet och därefter gör man ett studiebesök där man får ytterligare information. De som får hjälp och stöd skall snabbare närma sig arbetsmarknad i form av arbete eller utbildning. Syftet med projektet Att finna nya vägar till arbete/studier, att genom praktik och utbildning ge efterfrågad kompetens, att elever skall få vetskap om vad som krävs för att bli anställningsbar samt att ge arbetsplatser och utbildningsgivare kompetensutveckling.
12 Metod Matchning och metodutveckling för kommunal vuxenutbildning och näringsliv med syfte att finna nya vägar till praktik/anställning för människor med psykisk ohälsa. Vi har i vår metod utgått mycket ifrån Boston Universtitets forskning och teorier angånde Supported Education för människor med psykisk ohälsa. Vi har även tagit del av Karen v. Ungers bok, Handbook on supperted education, providing sevices for students with psychiatric disabillities. Vi har också ett samarbete med David Rosenberg Fou-västernorrland, som varit och föreläst för lärargruppen om Supported Education. Modell för arbete Flerpartssamtal innan studierna påbörjas där man planerar hur den närmaste studietiden ska se ut. Kartläggning av tidigare utbildning (genomförd/avbruten), yrkeskunskaper inhämtade under utbildning, arbete, praktik och andra arbetspolitiska insatser, hobbies, intressen. Stöd för att påbörja rehabiliteringen utifrån deltagarens behov. Vi har återkommande utvecklings/coachande samtal med eleverna under studietiden. Hjälp med att forma CV och portfolio samt förmedla kontakter med studievägledare och specialpedagoger inom vuxen utbildningen. Möjlighet att varva praktik med studier. Coachande stöd efter studietiden när eleven går vidare till annan utbildning/arbete. Återkommande uppföljning med elevens nätverk. Frågor att arbeta vidare med under 2008 Fortsätta utveckla arbetsmetoden i Studieförberedande gruppen. Vi vill ha ett fortsatt samarbete med socialpsykiatrin för att kunna påskynda möjligheterna för eleverna att komma ut i arbete/annan verksamhet utanför vuxenutbildningen. Vi vill knyta fler kontakter/utarbeta rutiner med verksamheter utanför vuxenutbildningen. För att eleverna skall lyckas efter studietiden behövs ett fungerande nätverksarbete som vi vill fortsätta utveckla. Att ge fortsatt coachande stöd under tiden i Studieförberedande gruppen och att utveckla stödet i reguljär vuxenutbildningen/andra utbildningar. Att arbeta för att eleverna skall få tillgång till mentorskap, för att eleverna skall få inblick/erfarenhet/feedback/kunskap i vad en arbetsroll innebär. Att ge tillgång till coachning för anskaffande av praktikplatser. Påbörja registrering av deltagarna i SUS. Diskutera med Fou-Västernorrland angående en större utvärdering. Utvärdering Exempel på citat från några elever i projektet. att i samtal få brottas med tankar om livet och framtiden att kunna växla tempo i studierna gör att jag blir lugnare och kan koncentrera mig känns tryggt att studieförberedande gruppen hjälper till med kontakter med olika myndigheter få mer självkännedom genom samtal/studieteknik gör att man vågar gå vidare jag har fått de bästa grundstenarna i mitt liv härifrån studieförberedande gruppen som gör att jag har börjat rikta mina steg ut mot världen tiden Studieförberedande gruppen har öppnat nya dörrar på många sätt för många av
13 oss, att studera just så här i egen takt med underbara och förstående/hjälpsamma lärare gör att fortsatta studier inte känns betungande Synpunkter från Samverkansteamet inom Samordningsförbundet i Sundsvall. Samverkansteamet inom Samordningsförbundet i Sundsvall har varit verksamma sedan början på 2006. Vi har träffat många personer i åldern 18 35 år med någon form av psykisk ohälsa som gör att de behöver stöd och hjälp för att åter komma ut i arbetslivet eller som studerande. Det har visat sig att en betydande del av de personer vi har träffat inte har en avslutad gymnasieutbildning, och de har ofta också dåliga erfarenheter från skolvärlden. Detta är ett misslyckande som de riskerar att dra med sig vidare i livet. Parallellt med att vår verksamhet kom igång påbörjades också Metod- och matchningsprojektet inom Komvux. Många av de personer som vi har träffat har varit intresserade av att göra ett försök med studier igen, men i en anpassad form. En del av de personer vi har träffat har bedömts stå mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Att då få börja bygga upp sin självkänsla med att lyckas i studier har visat sig vara ett mycket värdefullt första steg till en fortsatt lyckosam rehabilitering. Att det har funnits möjlighet till utökat stöd i studiesituationen och även i den övriga livssituationen har varit mycket betydelsefullt för att våga ta vidare steg i rehabiliteringen. Samordningsförbundet i Sundsvall Samverkansteamet/ Lena Flodin Slutsatser dragna av projektet: Fler elever går vidare i studier/arbete. Eleverna får en större kunskap om sina resurser. Självförtroendet ökar. Eleverna blir mer sociala/fungerar i grupp. Rädslan att gå vidare minskar. Coachande stöd efter studier medför att problem med måendet inte hindrar att man går vidare. Samverkan med parter utanför skolan ex. socialpsykiatrin, försäkringskassa och landsting gör att man snabbare ser vilka stödinsatser som behövs.
14 Tabellbilaga Tabell 2. Intäkter på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde kort sikt Samhället som helhet 4 257 000 439 000/ - 182 000 kr Kommunen 2 183 000 kr 164 000/ - 31 000 kr Landstinget 697 000 kr 144 000/ - 146 000 kr Arbetsförmedlingen - 800 000 kr 5 000/ - 224 000 kr Försäkringskassan 611 000 kr 178 000/ - 166 000 kr Övrig stat 1 217 000 kr 125 000/ - 36 000 kr Staten totalt 1 028 000 kr 220 000/ -164 000 kr Individerna/hushållen 176 000 kr 81 000/ - 96 000 kr Försäkringsgivare 173 000 kr 16000/0 kr Intäkt, lång sikt 82 693 000 8 867 000/ - 3 645 000 kr 41 799 000 3 202 000/ - 598 000 kr Högsta/lägsta värde lång sikt 13 203 000 kr 2 960 000/ - 2 916 000 kr - 14 348 000 kr 63 000/ - 3 692 000 kr 10 361 000 kr 3 173 000/ - 3 145 000 kr 19 740 000 kr 4 393 000/ - 3 112 000 kr Tabell 3. Intäkter på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för kommunen och landsting Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde, kort sikt Medelvärde, kort sikt Kommunen, varav 2 183 000 kr 164 000/ 42 000 kr - 31 000 kr bistånd 1 616 000 kr 96 000/-11 000 kr 31 000 kr skatt 425 000 kr 52 000/- 31 000 kr 8 000 kr realt 143 000 kr 53 000/- 0 kr 3 000 kr Landstinget, varav 697 000 kr 144 000/ 13 000 kr - 146 000 kr skatt 192 000 kr 23 000/- 14 000 kr 4 000 kr realt 505 000 kr 144 000/- 146 000 kr 10 000 kr
15 Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på samhället som helhet samt på berörda aktörer. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. Samhället Kommunen Försäkringskassan Övrig stat Staten, totalt Kostnader 2 875 000 kr 1 000 000kr 500 000 kr 800 000 kr 1 875000 kr Tabell 5. Lönsamhet på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Lönsamhet, kort sikt 1 382 000 kr 384 000/ - 238 000 kr Högsta/lägsta värde kort sikt Samhället som helhet Kommunen 1 183 000 kr 144 000/-51 000 kr Landstinget 697 000 kr 144 000/ - 146 000 kr Arbetsförmedlingen -800 000 kr 5 000/ - 224 000 kr Försäkringskassan 111 000 kr 168 000/ - 175 000 kr Staten totalt - 847 000 kr 184 000/ - 200 000 kr Payoff-tid Lönsamhet, lång sikt 9 månader 79 818 000 kr 8 732 000/ - 3 700 000 kr Högsta/lägsta värde lång sikt 6 månader 40 799 000 kr 3 233 000/ - 618 000 kr --- 13 203 000 kr 2 960 000/ --- - 14 348 000 kr 10 månader 22 månader - 2 916 000 kr 63 000/ - 3 692 000 kr 9 861 000 kr 3 163 000/ - 3 154 000 kr 17 865 000 kr 3 382 000/ - 3 148 000 kr