Samordningsförbundet Västerås

Samordningsförbundet Västerås Kartläggning av behovet av insatser för personer som har sin försörjning från Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och utredning samt Försäkringskassan 2010 06 14 Lena Östman Socialkontor ekonomi Västerås stad Catrin Nilsson Försäkringskassan, LFC Västerås

Sammanfattning I slutet av mars 2010 inleddes arbetet med att kartlägga behovet av olika insatser under samordningsförbundet Västerås på uppdrag av beredningsgruppen. Två utredare har på halvtid arbetat med denna kartläggning under tre månader. Övergripande syfte med denna utredning är att kartlägga personer som finns inom Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och Försäkringskassan som är i behov av försteg till arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgrupp för kartläggningen är personer med fysiska och/eller psykiatriska diagnoser, neuropsykiatrisk problematik och psykiska funktionshinder i åldersgrupperna 18 29 år och 30 64 år samt personer med lindrig utvecklingsstörning som finns inom verksamheterna. Kartläggningen har skett genom personliga intervjuer med handläggare inom respektive myndighet samt studiebesök på andra samordningsförbund och verksamheter för att hämta in erfarenheter och kunskaper. Studiebesök har genomförts på olika projekt/verksamheter som arbetar med personer som tillhör ovanstående målgrupper. Informationssökning har också gjorts via SUSAMs hemsida för att hitta andra samordningsförbund med tillhörande projekt samt genomgång av skriftligt material. Regelbundna avrapporteringar har under utredningstiden skett till beredningsgruppen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att behovet av utökade verksamheter för ovanstående målgrupper är stort. Det är viktigt att se en rehab fläta, att insatserna integreras med varandra, där målet är egen försörjning. Alla av ovanstående grupper har behov av insatser för att komma vidare till självförsörjning. 2

Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 4 Uppdraget 4 Syfte 5 Metod 6 Studiebesök 6 Studiebesök psykiatricentrum 6 Studiebesök Linköpings Samordningsförbund 7 Studiebesök Atlas 9 Halvtidsrapport NUEVO 9 Intervjuer 10 Intervjuer med handläggare Slutkommentar 13 Bilagor 1. Uppdraget 2. Frågor till handläggarna 3. Intervjuer 3

Inledning Under våren 2010 påbörjades arbetet med att starta ett samordningsförbund i Västerås. I samordningsförbundets regi avser man att bedriva projekt med ambitionen att den enskilde ska förbättra eller uppnå egen förmåga att försörja sig. Inför starten bedömdes det nödvändigt att utreda behov av olika insatser i projektform. Uppdraget att kartlägga dessa behov gavs till två utredare som på vardera 50 % tjänst påbörjade arbetet i slutet av mars 2010. Kartläggningstiden beräknas till tre månader. Bakgrund Samordningsförbundet Västerås bildades i maj 2010. Insatserna inom ramen för samordningsförbundet ska syfta till att utveckla eller återställa den enskildes funktions och arbetsförmåga. Den finansiella samordningen mellan Arbetsförmedlingen, Västerås stad, Försäkringskassan och Landstinget ska medverka till en högre grad av samordning av insatserna för de enskilda individerna och därmed erbjuda möjligheter till andra insatser än vad som tidigare kunnat erbjudas. Under år 2010 kommer förändringar i sjukförsäkringen att få fullt genomslag. Förändringen innebär att drygt 2700 personer med sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning, och en bitvis komplicerad symtom och/eller sjukdomsbild, kommer att lämna sjukförsäkringen, utan att fullt ut vara redo för ett arbete eller har rätt till stadigvarande sjukersättning. Uppdraget Uppdraget är att kartlägga antalet personer som är i behov av försteg till arbetslivsinriktad rehabilitering och som finns inom Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan, se bilaga 1. Behovet av samordnade insatser bedöms öka på grund av förändringar i bland annat arbetsmarknadens struktur samt regeländringar i socialförsäkringen. Det finns behov av att utveckla sätt att samverka och få ökad kunskap kring frågor om insatser som ökar den enskildes möjligheter till att fungera i samhället och få en ökad livskvalitet. Kartläggningen har skett utifrån de fyra nedanstående grupperna. A. Personer med fysiska och/eller psykiatriska diagnoser. Problembilden för personer med sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning, via Försäkringskassan, omfattar ofta psykiatriska eller muskel /smärtdiagnoser eller svårigheter från bägge områdena (s.k. samsjuklighet). Dessa personer finns också på Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Den totala omfattningen av målgruppen är därför oklar. B. Personer med neuropsykiatrisk problematik har blivit allt mer synlig i vårt samhälle. I takt med en ökad kunskap och att allt fler blir utredda, får diagnos och/eller medvetna om sitt funktionshinder så framträder behovet av insatser. 4

Idag finns det redan en del kunskap och insatser hos olika huvudmän men det saknas i vissa fall samordning och helhetssyn. C. Personer med psykiska funktionshinder finns representerade inom alla verksamheter. Gruppen är till viss del diffus utifrån bland annat diagnostiska svårigheter. Konkret innebär det att gruppen psykiska funktionshinder och NEPgruppen delvis kan överlappa varandra. D. Personer med lindrig utvecklingsstörning finns inom alla verksamheterna. Kriterierna är att personerna ska ha gått gymnasiesärskola och där planeringen inte är dagligverksamhet, inte heller LSS berättigade. Problemet med denna grupp är att den behöver en anpassad arbetsmarknad som idag inte finns. Ett fåtal är idag aktuella på socialkontor ekonomi, men antalet ökar i samband med att aktivitetsersättning upphör. De som bedöms klara anpassat arbete har inte längre rätt till ersättning från sjukförsäkringen efter avslutad skolgång. I uppdraget ingår också att hämta in kunskap om liknande verksamheter från andra samordningsförbund, vilket redovisas under rubriken studiebesök. I ursprungsuppdraget ingick också att säkra relevanta projektbeskrivningar, kring de två huvudprojekten (Vägen in och Samverkanskraft) som är under planering. Vägen in är en motivationshöjande insats som bygger på en kombination av arbetslivsinriktad rehabilitering, avancerade kognitiva insatser och betydelsefulla inslag av naturupplevelser för personer i åldern 16 64 år med rehabiliteringsbehov utifrån fysiska och/eller psykiatriska diagnoser. Samverkanskraft föreslås vända sig till personer i åldern 18 29 år med psykiska funktionshinder/psykiska problem, där man inte tydligt vet om arbetsfokus eller behandlingsfokus gäller. Både Vägen in och Samverkanskraft har tidigare bedrivits i form av projekt. Vägen in riktade sig då enbart till deltagare från Försäkringskassan. Samverkanskraft var ett samarbetsprojekt mellan psykiatrin och socialtjänsten Västerås kommun. Projektbeskrivning för Vägen in är under uppdatering. Upprättande av projektbeskrivning för Samverkanskraft är under arbete, vilket beredningsgruppen den 11 maj 2010 gav till Socialkontor ekonomi att utföra tillsammans med psykiatrin. Syfte Övergripande syfte med denna kartläggning är att redovisa behoven av försteg till arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som finns inom Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och Försäkringskassan. Kartläggningen omfattar personer med fysiska (t ex muskelsmärta) och/eller psykiatriska diagnoser, neuropsykiatrisk problematik och psykiska funktionshinder i åldersgrupperna 18 29 år och 30 64 år samt personer med lindrig utvecklingsstörning som finns inom verksamheterna. 5

Metod Kvantitativa och kvalitativa intervjuer har genomförts med ett urval handläggare, 39 stycken, inom Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och Försäkringskassan. Frågor som ingår i intervjuerna är: 1. Ålder/Kön 2. Huvudproblem/hinder/diagnos 3. Finns det medicinska underlag som styrker svårigheterna? 4. Vilken ersättning erhåller personerna? 5. Hur är prognosen för personerna utan insats? 6. Hur många personer med liknande problematik har du på din tjänst? Till detta läggs en öppen fråga om vad personen/personerna skulle kunna behöva för typ av verksamhet för att få alternativt återfå egen förmåga att försörja sig. Uteslutningskriterium har varit pågående missbruk. Handläggarna på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har svarat utifrån sina mest vanliga/typiska ärenden. Handläggarna på Socialkontor ekonomi har svarat utifrån alla, för målgruppen, aktuella ärenden. Ärendemängden hos handläggarna varierar stort 35 60 ärenden per handläggare på Socialkontor ekonomi, på Arbetsförmedlingen 20 30 ärenden(sius särskilt introduktions och uppföljnings stöd) upp till cirka 350 ärenden och på Försäkringskassan 70 160 ärenden. Utredarna har förutom intervjuerna genomfört studiebesök på annat samordningsförbund och andra verksamheter för att hämta in erfarenheter och kunskap. Informationssökning har också gjorts via SUSAMs hemsida för att hitta andra samordningsförbund med tillhörande projekt och gått igenom skriftligt material. Studiebesök Psykiatricentrum Studiebesök den 5 april 2010 hos enhetschef Solvejg Salzmann på psykiatricentrum, specialistmottagning Ångestsjukdomar Centrallasarettet Västerås. Vi besöker Solvejg Salzmann för att reda ut begreppen runt psykiatriska diagnoser, neuropsykiatrisk problematik och psykiska funktionshinder. Psykiatriska diagnoser så som ångest, depression, tvångssyndrom, personlighetsstörning med mera är en stor grupp som ofta går att behandla med bra resultat. 6

Neuropsykiatrisk problematik är ett psykiskt funktionshinder men inte en psykisk sjukdom. Denna patientgrupp har dock ofta även inslag av psykisk sjukdom. Neuropsykiatrisk problematik går inte att behandla bort men med anpassning av miljön, hjälp och stöd kan dessa personer fungera i vardagslivet. Vissa blir också hjälpta genom medicinering. Finns inslag av psykisk sjukdom krävs annan åtgärd. Psykiatricentrum har inget remisstvång men primärvården ska ha gjort behandlingsförsök som inte lyckats innan patienten remitteras. Undantag finns och det är patienter som medicinerar med, bland annat, Concerta som enbart får förskrivas av överläkare på psykiatrin. Behandlingen som sker på Psykiatricentrum sker med medicinering och samtal. 80 % av samtalen är KBT behandlingar. Det finns även tillgång till psykiatrisk sjukgymnastik, bildterapi, arbetsterapi med mera. Ett exempel på behandling för personer med ADHD är färdighetsträningsgrupp, vilket innebär att personen får träna sig i att lyssna på andra, känna sig själv, planera, starta/slutföra uppgifter, passa tider, d v s kunna hantera vardagen. Solvejg betonar vikten av att medicinsk behandling och arbetslivsinriktad rehabilitering sker parallellt, utifrån detta är behovet stort av insatser som leder ut mot arbetsmarknaden. Av erfarenhet ser Solvejg att insatserna/åtgärderna bör pågå under relativt långa perioder, minst fyra månader, eftersom patienterna tidigare ofta misslyckats och behöver få känna stabilitet. Solvejg ser inget hinder i att man blandar olika grupper enligt ovanstående om screening är gjord inför gruppstart. Linköpings Samordningsförbund Studiebesök på Linköpings Samordningsförbund den 13 april 2010. Vi träffar förbundschef Åsa Swenson och projektledare Agneta Julinder. Förbundschef Åsa Swenson informerar: Linköpings Samordningsförbund bildades januari 2008. Man såg inledningsvis att behovet av projekt spretade, mycket varierande behov i de olika stadsdelarna. Vid intervjuer framkom att om det fanns tillgång till pengar och andra resurser skulle man satsa på projekt med inriktning mot neuropsykiatrin. En betydelsefull framgångsfaktor har visat sig vara gemensamma utbildningar för myndigheternas handläggare som arbetar i de olika projekten. Det är viktigt att följa projekten med utvärderingar och statistik. I Linköping finns särskild person som sköter statistik och får alla uppgifter från projektledarna. Linköpings samordningsförbund har sett att projekt bör få kosta i början det betalar sig i längden Pay Off. Pay off metoden eller återbetalningsmetoden är en metod som används för att räkna ut hur snabbt en investering betalar sig själv. Metoden kan 7

antingen användas för att kontrollera att en investering lönar sig inom rimlig tid, eller för att jämföra vilket av flera investeringsalternativ som är bäst. Samordningsförbundet står för projektkostnaden till 90 % resterande del får berörd myndighet stå för. Man har sett att urvalen till projekten blir mer genomtänkta om remitterande myndighet står för viss kostnad. Samordningsförbundet har utformat ett gemensamt samtycke mellan myndigheterna som är godkänt av jurist. Under projekttiden är deltagarna försäkrade via sin remitterande myndighet. Projektens kriterier är att deltagaren få ej ha pågående missbruk. Inget medicinskt underlag krävs men om insatsen inte fungerar avbryts deltagandet. Ytterligare viktiga punkter som Åsa Swenson poängterade var vikten av en tydlig ingång och utgång i projekten. Hur projekten ska föras ut i organisationerna ska framgå av en tydlig kommunikationsplan. Projektledare SaminförA, Agneta Julinder: SaminförA är ett 3 årigt projekt med samordnade insatser för personer med neuropsykiatriskt funktionshinder i åldern 18 30 år som sker enligt följande modell, den s. k vård insatsflätan: 1. Utredning, under en vecka utreds personen av läkare, psykolog och arbetsterapeut. En av de viktigare delarna är arbetsterapeutens bedömning som sker i personens vardagsliv. Kommunen har förstärkts med fem coacher (s k boendestödjare) som arbetar med flexibelt individstöd i vardagen, vilket är viktigt för att andra insatser ska fungera. 2. Samverkan, alla representanter i samordningsförbundet som har information om deltagaren deltar i övergripande samverkansmöte. De handläggare som blir aktuella att arbeta vidare med personen återför ärendet till sin myndighet. Dessa möten sker var tredje vecka. 3. SIA möte är nästa steg där personen själv, tillsammans med någon av utredarna samt aktuell handläggare träffas för att göra upp en planering för att gå vidare i vårdflätan. Uppföljande SIA möten görs kontinuerligt under hela rehabiliteringen. De aktuella handläggarna har genom delegation långtgående beslutanderätt och därmed kortas handläggningstiderna genom snabba beslut. Personen skrivs ut ur projektet när den befinner sig i permanent verksamhet typ OSA anställning eller utbildning. Mätpunkter för projektet är när en person börjar utredas och avslut när personen är ute i permanent verksamhet. Agneta Julinder poängterar att man i projektet inte tullar på någon myndighets regler, alla myndigheter informeras om varandras regler och alla respekterar dessa. 8

Atlas Västerås den 5 maj 2010. Atlas har funnits i 10 år, de ingår i ordinarie verksamhet och står under Individ och familj. Atlas arbetar med arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år. Målgruppen är ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Verksamheten är jobbinriktad, det är viktigt att insatserna leder till eller förbättrar chanserna att få ett arbete. Deltagarna ska psykiskt och fysiskt orka vara på Atlas varje dag. Inte ha pågående missbruk eller kriminalitet. Målet med insatsen är att 60 % av de som avslutas på Atlas skall ha förmåga att delta i arbetsförmedlingens ordinarie ungdomsaktiviteter, arbeta, studera eller gå vidare till annan arbetsrehabiliterande verksamhet. Antalet inskrivna per månad ska vara i genomsnitt 20 ungdomar. Personalgruppen i Atlas är fyra personer, alla socionomer. Ungdomarna kommer till Atlas via Socialkontor ekonomi eller Skultuna socialkontor. Deltagare som behöver andra insatser än Atlas är bland annat ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och/eller lindrig utvecklingsstörning. Dessa ungdomar ska inte remitteras till Atlas om handläggaren har vetskap om funktionshindret. Om funktionshindret uppdagas under perioden på Atlas remitteras deltagaren av Atlaspersonalen vidare till lämplig verksamhet, typ NEP teamet eller Gamla Brandstationen alternativt återremitteras till handläggare på Socialkontor ekonomi. Atlaspersonalen säger att felremitteringen till dem har minskat efter att projektet UNO startades. (UNO är en verksamhet inom Socialkontor ekonomi som vänder sig till ungdomar 18 24 år med diffus problematik. Om det finns en diagnos kan personen ändå vara aktuell om annat problem utgör huvudproblemet och utredning krävs. Syftet med UNO är att åstadkomma en hållbar handlingsplan. Personerna skrivs inte ut förrän handlingsplan finns.) Personalen på Atlas uppger att det också finns ett behov av verksamhet för de deltagare som har genomfört en period på Atlas men inte står tillräckligt nära arbetsmarknaden för att vara arbetssökande, d v s har stora svårigheter i sitt dagliga liv men är inte sjuka. Dessa personer bedöms behöva ett mellansteg mellan Atlas och arbetsmarknaden, typ gamla Samhall, (sysselsättning som är anställning). Halvtidsrapport NUEVO Västerås den 27 april 2010 NUEVO är ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås och Örebro. Projektet riktar sig till unga vuxna 18 29 år som varit arbetslösa under lång tid, erhållit ekonomiskt stöd och behöver hjälp upp på banan igen. NUEVO är ett regionalt samarbetsprojekt som fått medel beviljade från ESF (Europeiska socialfonden), projektperioden är 20081101 20111031. Syftet med projektet är att deltagarna ska öka makten över sitt eget liv. Utveckla ett nytt arbetssätt samt öka samverkan. 9

Målet är att 50 % ska vara ute i arbete/studier efter slutförd insats. Deltagarna skrivs in via Socialkontor ekonomi och Arbetsförmedlingen. När deltagarna startar i projektet börjar man med att lära känna varandra genom samtal. Varje deltagare får en "egen" vägledare. En personlig planering upprättas och mål sätts tillsammans med deltagaren. Deltagarna är själva med och utformar de dagliga aktiviteterna utifrån sina behov. Exempel på aktiviteter är utbildning, föreläsningar, jobbpraktik och stresshantering. Det kan också handla om övningar som ska öka självkänslan. I projektet får deltagarna träna på att söka jobb, hur det kan gå till på en jobbintervju samt att de får hjälp med att skriva ett personligt brev och en meritförteckning. Det finns också tid för eget arbete och planering. Projektet kommer att omfatta 500 personer, varav 250 kvinnor och 250 män. 100 personer per kommun omfattas under en treårsperiod. Vid ett och samma tillfälle kommer maximalt 175 deltagare att vara inskrivna i projektet (35 platser per kommun). Deltagarantalet är beräknat utifrån antagandet att omkring hälften av deltagarna deltar ett år i projektet, hälften deltar två år i projektet. Intervjuer Intervjuer med handläggare Personliga intervjuer har genomförts under perioden den 12 april 17 maj 2010 med handläggare på Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och Försäkringskassan. Intervjuerna är genomförda enligt uppdrag daterat den 30 mars 2010, se bilaga 1. Inför intervjuerna skickads ett informationsbrev med frågor och aktuella undersökningsgrupper till handläggarna, se bilaga 2. På Arbetsförmedlingen intervjuades 10 handläggare som arbetar med unga funktionshindrade, med personer i arbetslivsintroduktion och med övriga arbetslösa, alla i förvärvsaktiv ålder. På Socialkontor ekonomi intervjuades 19 handläggare som arbetar med försörjningsstöd och utredning av arbetshinder. De arbetar dels med ungdomar i åldern 18 24 år och dels med vuxna 25 64 år. På Försäkringskassan intervjuades 10 handläggare som arbetar med aktivitetsersättning för ungdomar i åldern 19 29 år, personliga handläggare sjukförsäkringen (alla åldrar), som handlägger arbetslösa samt de med anställning hos små och medelstora arbetsgivare. Personerna i kartläggningen kan förekomma hos mer än en myndighet. Totala antalet personer kan därför vara missvisande eftersom de kan ha räknats flera gånger. I intervjuerna redovisas dels totalt antal ärenden som de intervjuade handläggarna har tillsammans. Dessutom redovisas genomsnitt antal ärenden per handläggare. Vissa handläggare har inte ärenden inom alla grupper, därför har snittet räknats fram genom att dela antalet ärenden med antalet handläggare. Vid genomgång av intervjuerna framkommer det att personer med fysiska och/eller psykiatriska diagnoser (grupp A) har en överrepresentation av psykiatriska diagnoser hos socialkontoret och försäkringskassan medan arbetsförmedlingen har betydligt fler med fysiska diagnoser. 10

Åldersfördelningen hos dessa personer är lika mellan myndigheterna, de ligger på 35 39 år. Markant fler kvinnor (77 %) är aktuella hos Socialkontor ekonomi än hos Försäkringskassan (58 %) och Arbetsförmedlingen (51,5 %). Medicinska underlag finns, med några få undantag hos Arbetsförmedlingen. Aktuell ersättning för personerna är alla förekommande hos respektive myndighet. Prognosen för personerna att komma ut i/åter till egen försörjning, bedöms överlag som mycket dålig utan insatser. De vanligaste förslagen på insatser från handläggarna på vad dessa personer skulle behöva för att klara ett arbete/få egen förmåga att försörja sig. Motivationshöjande insatser Lättillgänglig och grundlig medicinsk utredning, framförallt inom psykiatrin Arbetsträning utan tidspress, fler platser inom kommunpsykiatrin Väg till Rehabiliteringssamverkan, typ Samanda Anpassade arbeten, typ gamla Samhall Hos personer med neuropsykiatrisk problematik (grupp B) i åldersintervallet 18 29 år, är diagnosen ADHD och/eller Aspergers syndrom vanligast förekommande. Snittåldern för personerna är 24 år. Socialkontor ekonomi har 56 % kvinnor jämfört med Försäkringskassan 31 % och Arbetsförmedlingen 21 %. Personerna som är aktuella på Socialkontor ekonomi har 100 % försörjningsstöd. På Försäkringskassan har 60 % aktivitetsersättning och 40 % sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning. På Arbetsförmedlingen har de aktivitetsersättning/aktivitetsstöd ofta i kombination med försörjningsstöd. Prognosen för dessa personer, utan insats, bedöms som dålig av alla myndigheter. Vi vill uppmärksamma att antalet ärenden i genomsnitt varierar stort varför utfallet kan ge en sned bild. Vanligaste förslagen på insatser från handläggarna på vad dessa personer skulle behöva för att klara ett arbete/få egen förmåga att försörja sig. SIUS vidare utveckla Möjlighet till lång inskrivningstid Anpassade arbeten för de som är för friska för ersättning från sjukförsäkringen men inte bedöms arbetsföra Möjlighet till förträning innan arbetsträning Nästa åldersintervall 30 64 år är snittåldern 37 38 år. Könsfördelningen är något jämnare än i den yngre gruppen. I övrigt skiljer inte åldersgrupperna sig åt. Vanligaste förslagen på insatser från handläggarna på vad dessa personer skulle behöva för att klara ett arbete/få egen förmåga att försörja sig. Samma som föregående grupp Möjlighet till individuellt stöd både i vardagen och arbetslivet 11

Personer med psykiska funktionshinder (grupp C) i åldersintervallet 18 29 år har i huvudsak diagnoserna depression, ångest och fobi. Snittåldern för dessa är 24 25 år och könsfördelningen är mycket lika mellan myndigheterna på strax över 60 % kvinnor. Ersättningen till dessa personer varierar, på Socialkontor ekonomi har de försörjningsstöd och en del aktivitetsstöd. Hos Försäkringskassan är det sjukpenning, aktivitetsersättning och tidsbegränsad sjukersättning. Hos Arbetsförmedlingen har flertalet aktivitetsstöd eller a kassa, några har kombination med försörjningsstöd samt lönebidrag. Prognosen är dålig till mycket dålig med något enstaka undantag. Vanligaste förslagen på insatser från handläggarna på vad dessa personer skulle behöva för att klara ett arbete/få egen förmåga att försörja sig. SIUS KBT Försteg till Rehabsamverkan Sysselsättning som leder vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering Nästa åldersintervall 30 64 år är snittåldern 40 44 år. Könsfördelningen mellan myndigheterna är hos socialtjänsten 47 % kvinnor och på FK och AF mellan 57,5 61 % kvinnor. I övrigt skiljer inte åldersgrupperna sig åt mer än att socialtjänsten har färre antal kvinnor i den äldre gruppen. Vanligaste förslagen på insatser från handläggarna på vad dessa personer skulle behöva för att klara ett arbete/få egen förmåga att försörja sig. Utredning/försteg som leder till arbetslivsinriktad rehabilitering Mer samarbete med psykiatrin enklare väg in Personer med lindrig utvecklingsstörning (grupp D) i alla åldrar har en genomsnittlig ålder på 27 år. Observera att det skiljer sig stort på antalet ärenden per handläggare från i snitt 1,5 36 ärenden, många handläggare har inte något ärende alls i denna grupp. Alla har diagnos lindrig utvecklingsstörning, några med ytterligare diagnos. Ersättningar som personerna erhåller är försörjningsstöd, aktivitetsersättning och tidsbegränsad sjukersättning. Prognosen bedöms som dålig utan någon insats för denna grupp. Vanligaste förslagen på insatser från handläggarna på vad dessa personer skulle behöva för att klara ett arbete/få egen förmåga att försörja sig. Enklare sysselsättning Boendestöd träna på sociala färdigheter Skyddade/anpassade arbeten som underlättar övergång från särskola till reguljära arbetsmarknaden SIUS Resultatet av intervjuerna finns i sin helhet i bilaga 3. 12

Slutkommentar På uppdrag av beredningsgruppen som arbetar med att starta samordningsförbundet Västerås har denna kartläggning genomförts på Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och Försäkringskassan. Vi kan konstatera att behovet av utökade verksamheter för målgrupperna som ingått i kartläggningen är stort. Alla har behov av insatser för att komma vidare till självförsörjning. Personerna har många gånger fått insatser men misslyckats i sin tidigare rehabilitering. Det är därför av stor betydelse att nya insatser är under längre period samt att det finns en möjlighet för personerna att komma igen efter ett eventuellt misslyckande. Denna åsikt framförs av flera handläggare samt bekräftas av de erfarenheter Linköpings samordningsförbund har. Den hjälp som behövs är att stärka de egna resurserna och se möjligheter framåt, många gånger finns en arbetsförmåga men dagens arbetsmarknad har för stora krav. Tydligt framkommer att det behövs direktingångar med korta eller inga kötider för vidare rehabilitering ut i arbete. Utrednings och motivationshöjande insatser bör efterföljas av praktisk arbetsträning som innehåller mycket stöd, många gånger både i privat och arbetslivet. En av erfarenheterna från Linköpings samordningsförbund är att projekt bör få kosta i början det betalar sig i längden Pay Off. Förslagen från handläggarna på alla tre myndigheterna är i stort sett desamma, för alla fyra undersökningsgrupperna, med vissa undantag. Idag finns i Västerås många stödinsatser till exempel har både kommunen och landstinget verksamheter men ytterligare behov av platser och insatser föreligger. Utifrån kartläggningen kan vi se ett stort behov av både Samverkanskraft och Vägen in. Personerna som är aktuella hos respektive myndighet har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering light innan start av den rehabilitering som idag är tillgänglig. Samverkanskraft i förslaget år 2009 har en inledande screeningfas. Efter screeningen bör man tydligare kunna avgöra om det är arbetsfokus eller behandlingsfokus som gäller. Vi bedömer att behovet av den nationella handlingsplans samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan eller liknande verksamhet är det som behövs. Försteget Vägen in bör vara tillgängligt för Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassans ärenden. Behovet är stort av en fortsatt rehabilitering för dem som klarat försteget. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder skulle behöva ha mer riktade insatser både i privatlivet och i praktik/arbete. Idag saknas rehabiliterande verksamhet riktat till denna grupp. När personer i vuxen ålder får sin diagnos är det viktigt att tillhandahålla stödinsatser för att de ska kunna fungera trots problemen som funktionshindret medför. 13

När det gäller personer med lindrig utvecklingsstörning borde det finnas en alternativ arbetsmarknad. Personer som gått gymnasiesärskola och där blivit peppade har ofta fått känslan av att vara lika gångbar på arbetsmarknaden som alla andra. När de kommer ut på arbetsmarknaden och upptäcker att arbetsgivarna har mycket större krav än de klarar blir det ett stort nederlag, vilket resulterar i att många drabbas av depression. Handläggarna ser ett behov av insats som underlättar övergången från gymnasiesärskolan till arbetsmarknaden, därför är det nödvändigt med en alternativ arbetsmarknad. Dessa personer som bedöms klara anpassat arbete har inte längre rätt till ersättning från sjukförsäkringen men saknar i många fall insikt varför. En rehab fläta av olika insatser, där målet är egen försörjning, kan vara en användbar modell i flera projekt vilket vi tydligt såg vid studiebesöket hos Linköpings samordningsförbund. Detta är vår version att deras vård insatsfläta. En ingång per projekt, för ökad tydlighet, där alla myndigheter är representerade. Utbildning för personal i remisskrivning inom de olika verksamheterna. Utredningsinsatser samordnas och förstärks med ett multiprofessionellt team som gör screening och noggrann funktionsbedömning. Utförandeteam skapas där representanter från Arbetsförmedlingen, Västerås stad, Försäkringskassan och Landstinget finns. Teamet blir respektive verksamhets expert på målgruppen. Utifrån varierande behov kan även andra verksamheter vara representerade i teamet till exempel AMA, kommunpsykiatrin med flera. Planering görs tillsammans, varje organisation står för sin del. Projekten förstärks med coacher/boendestödjare etcetera som arbetar med flexibelt stöd i vardagen till personen. Detta stöd är en viktig förutsättning för att andra insatser ska fungera. Avslutningsvis konstaterar vi att när en diagnos ställts, är det viktigt att hjälp finns att få för att personer ska komma vidare och fungera trots funktionshinder det vill säga konkret hjälp i vardagen. 14