Projektbeskrivning: Vindkraftsprojekt Tranemo kommun

Projektbeskrivning: Vindkraftsprojekt Tranemo kommun Skyås Kraftö AB Stockholms Frihamn, Hus D, vån 2 115 56 Stockholm Kontaktperson Julia Stempa, Miljöutredare Tfn 08-505 35 448 julia.stempa@krafto.se

Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av projektet 3 Produktion och miljönytta 3 Lokal nytta 4 Teknisk beskrivning 4 Vindförhållanden 4 Elanslutning 4 Vägar, anläggningsplatser och markåtgång 5 Fundament 5 Bygg och avvecklingsfas 6 Områdesbeskrivning 6 Samlade Miljöeffekter 9 Nästa steg 10 Källförteckning 11 1

Inledning Kraftö Vind vindkraftsavdelning inom Kraftö AB projekterar och bygger vindkraftverk i samarbete med markägare. Företagets tjänster sträcker sig från prospektering av mark till etablering, försäljning och drift av nyckelfärdiga vindkraftverk. I Skyåsprojektet avser Kraftö Vind att, på ett antal fastigheter, uppföra och driva upp till 5 vindkraftverk. Vindkraftverken beräknas bli upp till 149,9 meter höga. Etableringsområdet ligger längs med gränsen mellan Tranemo och Gislaveds kommuner, se bilaga 1. Följande projektbeskrivning är en översiktlig redovisning av den planerade verksamheten, samt en områdesbeskrivning. Projektbeskrivningens syfte är att fungera som underlagsmaterial för samråd med myndigheter och allmänhet. Projektbeskrivningen har tagits fram av: Julia Stempa Kraftö Vind 2010-03-04 2

Presentation av projektet Kraftö Vind undersöker möjligheterna att uppföra och driva upp till 5 vindkraftverk med en sammanlagd effekt om 10-20 MW. Området som är aktuellt för projektet är beläget öster om riksväg 27, ca 11 km sydöst om Tranemo i Tranemo kommun och ca 10 km nordväst om Gislaved i Gislaveds kommun. Projekt Skyås berör fastigheterna Mossebo-Åsen 2:1 och Skyås 1:1. Att Kraftö Vind har valt följande fastigheter som etableringsområde beror dels på platsens goda vindförhållanden (enligt MIUU-modellen, Meterologiska Institutionen Uppsala Universitet), dels på att området, i flera avseenden, stämmer väl överens med övriga krav som ställs vid en etablering av vindkraft. Energimyndigheten har klassat etableringsområdet som riksintresse för vindbruk. I Tranemo kommuns nya översiktsplan har projektområdet utpekats som lämpligt för vindbruk. Produktion och Miljönytta Det främsta motivet till att etablera vindkraft är att producera miljövänlig och förnyelsebar energi. Vindkraft är generellt mycket positivt för miljön då den varken bidrar till växthuseffekten, försurning eller övergödning av mark och vatten, vilket fossila energikällor gör. Även om vindkraftverk, i ett kortare perspektiv under främst uppförandefasen, kan tyckas ha en negativ inverkan på miljön så kan en vindkraftsetablering, i ett längre perspektiv, vara en förutsättning för att bevara och förbättra landskapets naturvärden. Efter 3-6 månader har ett vindkraftverk, beroende på vindtillgången på platsen, producerat all den energi som åtgått vid dess tillverkning. Därefter produceras ren och förnyelsebar energi under vindkraftsverkets hela livstid som normalt uppgår till cirka 20-25 år. 1 Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW producerar mellan 4000-6500 MWh/år beroende på hur mycket det blåser på platsen. Produktionsberäkningarna för den aktuella platsen utgår ifrån vindkraftverk med en kapacitet på 2 MW och elproduktionen beräknas bli minst 5000 MWh/år. Den totala elproduktionen för 5 verk blir då 25 GWh/år vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för cirka 5000 villor (baserat på en årsförbrukning på 5000 kwh/år). Vindkraftsproducerad el ersätter idag nästan uteslutande importerad el från kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen och Finland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp. Vid förbränning av kol och olja bildas kväveoxider och svaveloxid samt luftförorenande partiklar som orsakar övergödning och försurning av mark och vatten. Luftföroreningarna, försurningen och övergödningen medför ofta en negativ påverkan på människors hälsa samt på den biologiska mångfalden. Elproduktion och miljövinst kan ökas ytterligare om ett eller flera av verken får en högre installerad effekt än 2 MW. 1 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur, 2007 3

Lokal nytta Kraftö Vind har som policy att lokalbefolkningen ska ges möjlighet att investera i vindkraftverken, exempelvis genom att köpa andelar i anläggningarna och på så sätt minska sina elkostnader och gynna den förnyelsebara elproduktionen. Uppförande, drift och underhåll av vindkraftverken genererar arbetsuppgifter till vilka Kraftö Vind, i möjligaste mån, kommer att anlita lokala entreprenörer. Vägunderhåll, snöröjning, kontroll och service av verken är några exempel på arbetsuppgifter som kan bidra till arbetstillfällen i kommunen. Även turistnäringen i kommunen kan komma att gynnas då vindkraftverk kan utgöra en attraktion för besökare. Studiegrupper och skolklasser kan göra studiebesök till vindkraftverken och därmed få möjlighet till fördjupad kunskap om miljö, energiproduktion och vindkraft. Teknisk beskrivning I projekt Skyås planerar Kraftö Vind att etablera upp till 5 vindkraftverk, med en rotordiameter på 80-100 meter, en navhöjd på 90-110 meter samt en totalhöjd (från mark till rotorns högsta punkt) på 140-150 meter. De föreslagna vindkraftverkens produktionskapacitet beräknas till 2-4 MWh/år. Eftersom den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt är det svårt att ange den exakta storleken på vindkraftverken i ett tidigt skede. Det kan vara motiverat med vissa justeringar av t.ex. höjd eller rotordiameter för att uppnå maximal effekt. I ett skogsklätt område som det där Skyåsprojektet är beläget, kan det till exempel krävas högre torn, för att vindkraftverkens produktion inte ska störas av turbulensen som träden ger upphov till. Vilken vindkraftsmodell som kommer att upphandlas är i detta skede för tidigt att avgöra. Vindförhållanden Vindtillgången på platsen där ett vindkraftverk placeras är den viktigaste faktorn för verkets produktionsförmåga. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik d.v.s. om vindhastigheten fördubblas kommer vindens energiinnehåll att öka åtta gånger. Området kring Skyås har enligt MIUU-modellen (Meteorologiska Institutet Uppsala Universitet) en medelvind på mellan 6,7 6,9 m/s på 72 meter över nollplansförskjutningen (nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på ca 3/4 av vegetationens höjd). En medelvind på 6,8 m/s ger mycket bra förutsättningar för vindkraftsproduktion. Energimyndigheten har angivit en beräknad lägsta medelvind på 6,5 m/s för att ett område ska kunna utpekas som riksintresse för vindkraft enligt 3 kap 8 miljöbalken. Vindkraftverk kopplas normalt in vid en vindhastighet på ca 3-4 m/s, når sin maximala effekt kring 12-16 m/s och stoppas, för att förhindra överbelastning, om det blåser mer än 25 m/s. Elanslutning För att inte investeringskostnaderna vid en vindkraftsetablering ska bli för höga är det viktigt att nätanslutningen kan ske inom rimligt avstånd. För att kunna överföra den producerade elektriciteten måste det finnas en transformator som omvandlar strömmen till den spänning som den aktuella kraftledningen har. 4

Olika vindkraftstillverkare har valt olika lösningar för transformeringen, vissa vindkraftverk har en inbyggd transformator medan andra kräver en externt placerad transformator. Utformningen är således beroende av vilket vindkraftverk som slutligen kommer att upphandlas. Från transformatorn kommer kablar att anläggas fram till lämplig anslutningspunkt på det allmänna elnätet. Samtliga kablar kommer, där så är möjligt, att grävas ner i marken. Möjligheterna till elkabeldragning bedöms, i ett tidigt stadium, som gynnsamma. E on har nätkoncession i området, Vattenfall äger dock de närmaste anslutningspunkterna i Tranemo, Gislaved och Grimsås. Elkabeldragningen bör kunna samverkas med vindkraftsprojektet Grimsås/Äspås, 4 km norr om Skyåsprojektet. Möjligheterna till en sådan samverkan kommer att undersökas och en närmare utredning kring elkabeldragningen i området kommer att göras i ett senare skede av projektet. Vägar, anläggningsplatser och markåtgång Varje vindkraftverk upptar fysiskt en yta av cirka 20 x 20 meter d.v.s. 400 m 2 eller 0,04 hektar. Markåtgången blir något mindre om placeringen är på berg. Utöver uppförandet av själva vindkraftverken omfattar det föreslagna projektet nybyggnad av tillfartsvägar samt eventuell förstärkning och uträtning av befintliga vägar i anslutning till varje enskilt verk. Förutom till vägar kommer mark att tas i anspråk till vändplatser, uppställningsplatser för kranbilar samt till kabeldragningar för anslutning till elnätet. Dessa marker kan återställas när byggnationen är slutförd. Om vindkraftverk med extern transformator väljs (se under rubrik elanslutning) behövs markareal även för denna. Vägar och uppställningsplatser har ännu inte fått sina definitiva placeringar. Tekniska möjligheter i terrängen är avgörande för vägdragningar. Den slutliga förläggningen kommer att föregås av en analys av markförhållanden på platsen för att undvika skador på naturvärden och eventuella fornlämningar. Fundament Vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på markförutsättningarna på den aktuella platsen. Ofta används ett så kallat gravitationsfundament som konstrueras genom att det grävs en 2-3 meter djup, cirkulär eller kvadratisk grop med cirka 20 meters diameter eller sida i marken. Gropen armeras och fylls med betong som antingen tillverkas på, eller transporteras till, platsen. Betongen ska härda i cirka en månad och därefter kan fyllnadsmassa läggas på och tornet monteras. Vindkraftverk som är placerade på berg kräver ett något mindre fundament som sedan förankras med bultar i berget. Figur 1. Fundament för rörtorn. Fundamentet har gjutits och håller på att härdas. Tornet fästs sedan med bultar i stålflänsen som är ingjuten i fundamentet 5

Bygg- och avvecklingsfas Arbetet med anläggning av vindkraftverkens fundament, inklusive eventuell sprängning, samt armering och gjutning tar cirka en vecka. Arbetet bedrivs parallellt för flera vindkraftverk. När fundamentet är färdiggjutet ska det härda i ungefär en månad innan själva vindkraftverket kan resas. Resning av varje enskilt verk tar cirka 3-4 dagar. Under anläggningstiden kommer boende och besökande i området att uppleva en viss störning, framförallt genom buller från vägbygge, transporter, sprängning och schaktning samt från ökade luftutsläpp. Kraftö Vind avser att i möjligaste mån begränsa dessa störningar genom samordning av transporter samt genom att ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas. I första hand kommer lokala entreprenörer anlitas vilket medför att miljöpåverkan i form av luftföroreningar från fordon blir lägre då körsträckorna blir kortare. Material från sprängning för väg och fundament kan komma att användas till utfyllnad vid vägbygge vilket också minskar behov av tunga transporter. Ett vindkraftverks tekniska livslängd är cirka 20-25 år. När vindkraftverket är uttjänt kan det monteras ned eller ersättas med ett nytt beroende på de då rådande förutsättningarna. Nedmontering av ett vindkraftverk sker i samma takt som etableringen. Markytan som vindkraftverket upptagit kan, förhållandevis kort tid efter att anläggningen tagits ur drift, vara återställd genom att fundamenten undanröjts och ytan ersatts av jordlager. Merparten av delarna i det uttjänta vindkraftverket, liksom strömkablarna i marken går att återvinna. Nedmontering och bortförande av vindkraftverken förväntas generera samma störningar och utsläpp som vid uppförandet av verken. Områdesbeskrivning Tranemo kommun ligger i den östra delen av Västra Götalands län. Kommunen angränsar till ett flertal kommuner, bl.a. Gislaveds kommun i Jönköpings län. De båda kommunerna har en mycket varierande natur med odlingsmark beblandad med tätbevuxna skogsområden. Moss- och myrmarker är vanligt förekommande i Tranemo kommun, exempelvis det 2 677 ha stora området Skrikemossekomplexet en myrmark, rik på naturbetesmarker och slåtterängar (Värdebeskrivningar, Riksintresse för Naturvård, Västra Götalands län, 2008). Närbelägna områden med särskild värdefull natur utgörs exempelvis av den naturligt meandrande Nissan, med omkringliggande delta. Även det 7 740 ha stora mossområdet Store Mosse i Gislaveds kommun, samt den populära Vikaresjön känd för sitt fritidsfiske räknas som särskilt värdefulla områden (Rydberg, 2009). Gislaveds kommun domineras till stora delar av skogsmark som täcker ca 60 % av kommunen (Kommunomfattande översiktsplan, Gislaveds kommun, 2006). Det finns även en stor andel våtmarker i kommunen, bl.a. ca 400 sjöar i och flertalet myrmarker. Riksintressen Riksintressen är viktiga instrument vid avvägningar i samhällsplaneringen. Riksintresse områden kan utpekas i syfte att skydda ett områdes naturvärden eller för att reservera området för ett specifikt nyttjande. Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön (3 kap. 6 miljöbalken). Det planerade Skyåsprojektet är lokaliserat till ett riksintresseområde för vindbruk. I närområdet finns även riksintressen för naturvård och friluftsliv. 6

Följande riksintressen för naturvård ligger inom 7 km avstånd från det föreslagna etableringsområdet: Skrikemossekomplexet, Nissans dalgång, samt Store Mosse. Figur 2. Riksintressen samt värdefull natur i den planerade vindkraftsparkens närområde. Riksintresset Skrikemossekomplexet Skrikemossekomplexet ligger ca 1,5 km nordväst om etableringsområdet. Skrikemossekomplexet är ett område rikt på myrar, naturbetesmarker och ängar, med värdefull flora och fauna. Naturbetesmarkerna och slåtterängarna har lång kontinuitet, vilket gör att växtlivet anses värdefullt. Riksintresset Store Mosse Mossområdet Store Mosse ligger ca 5 km väster om området. Store Mosse sträcker sig över Gnosjös, Vaggeryds och Värnamos kommuner. Området har ett unikt naturliv med flera arter typiska för de norrländska myrarna. Landskapet varierar mellan sjöar, mossar och kärr, samt sandåsar och odlingsmarker. Här finns också flera lågväxta martallar, som kan vara mycket gamla trots sin ringa storlek (Hemsida Länsstyrelsen Jönköpings Län). Riksintresset Nissans dalgång Den meandrande Nissan med dalgång ligger ca 5 km sydöst om det föreslagna etableringsområdet och ingår också i riksintresset för naturvården. Ån har på flera håll skapat flera korvsjöar och närmiljön är mycket variationsrik. Närområdet är relativt flackt med flera mader och strandängar. Rikligt med mossar förekommer i området, liksom tallskogar på de sandigare jordarna i Nissandalen. 7

Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Anderstorps Store Mosse (se Riksintresse Store Mosse) är ett sådant exempel, där både kärr, trädklädda myrmarker och gölkomplex går att finna. Grunden är EU:s habitat-och fågeldirektiv vilka är införlivade i miljöbalken. Målet med Natura 2000-nätverket är att skyddsvärda naturtyper och arter bibehåller en gynnsam bevarandestatus och att livsmiljöerna och arterna finns kvar i livskraftiga bestånd. Inga Natura 2000 områden finns inom det föreslagna etableringsområdet, eller inom 5 km avstånd, däremot finns områden med värdefull natur i angränsande områden. Övriga natur- och kulturvärden Figur 3. Natur- och kulturvärden i projektområdet Inom Tranemo- och Gislaveds kommuner finns många skyddsvärda växt- och djurarter, nyckelbiotoper och sumpskogar. I det planerade området för Skyåsprojektet finns några sumpskogar, där den enskilt största är belägen vid Ulvåsa mosse i etableringsområdets norra del. Denna mosse visar dock spår av mänsklig påverkan. I den sydöstra delen av projektområdet finns en barrblandskog klassad som biotopskyddat område, se figur 2, punkt 2. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom biotopskyddat- eller sumpskogsområde. Enbart ett känt kulturvärde finns inom projektområdet, i form av en kavelbro belägen i närheten av Ulvåsa mosse. För att undvika negativ påverkan kommer ingen verksplacering eller vägdragning att göras i närheten av detta fornminne. 8

Friluftslivets miljöer Då det föreslagna etableringsområdet visserligen används i friluftslivssammanhang, används det dock ej i någon större utsträckning. Friluftslivet är istället främst knutet till Nissans dalgång och Store Mosse. Påverkan på friluftslivet på dessa områden bedöms dock som mycket liten, på grund av det stora avståndet till den planerade vindkraftsparken. Vindkraftverkens påverkan på det rörliga friluftslivet i projektets närområde är minimal emedan vindkraftverken inte kommer att inhägnas. Nya vägdragningar kommer att skapa förbättrade möjligheter för friluftsliv i skog och mark. Vid Marjebosjöns norra strand ca 4 km norr om vindkraftsparken finns en allmän badplats. Hur projekt Skyås kommer att påverka landskapsbilden från badplatsen kommer att illustreras med fotomontage i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Landskapsbild Liksom för alla större byggnader är påverkan på landskapsbilden oundviklig vid en vindkraftsetablering eftersom vindkraftverken placeras på öppna ytor och gärna på höjder i landskapet där det blåser bra. Om denna påverkan på landskapsbilden upplevs positiv, negativ eller saknar betydelse är till stora delar en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Skyåsprojektet är beläget på en höjd vilket gör att vindkraftverken troligtvis kommer att synas på håll. Området är dock till största del skogsbeklätt vilket kommer att kraftigt reducera synintrycket av parken. Vindkraftverkens inverkan på landskapet kommer att illustreras med fotomontage i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Ljud och skuggor Vindkraftsparken kommer att planeras och dimensioneras så att gällande gränsvärden för ljud och skuggor inte överskrids. Samlade miljöeffekter Den planerade vindkraftsparken kommer att medföra få negativa effekter på miljön. Kortsiktiga effekter i form av ökade luftutsläpp under byggnadsfasen och väganläggningsfasen, samt en ökad bullernivå under dessa, kan bli aktuella. Långsiktiga effekter är i detta fall markanspråk för fundament (ca 400 m 2 per fundament), uppställningsplats (ca 1600m 2 ), samt en mindre transformatorstation. En annan långsiktig effekt av vindkraftsparken är en förändrad landskapbild, vilket kan inverka på friluftslivet i såväl negativ som positiv riktning. De nya vägarna som kommer att anläggas runt vindkraftsparken kommer att förbättra tillgängligheten och påverka friluftslivet positivt till exempel. Vindkraftsparken kommer till stora delar att skymmas av skog, vilket gör att det kommer finnas få platser från vilka parken kommer att vara synlig. En negativ effekt på naturvärdena bedöms vara liten emedan det aktuella området mestadels ligger i produktionsskog, med få naturvärden. Dessutom ligger två av de tre nämnda riksintresseområdena för naturvård Nissandalen och Store Mosse relativt lång ifrån den planerade parken (>5 km). Det tredje riksintresseområdet för naturvård Skrikemossekomplexet kommer förmodligen inte heller att påverkas nämnvärt, då de huvudsakliga värdekärnorna (Myrskyddsplan för Sverige, Objekt i Västra Götalands län, 2007) enligt Naturvårdsverket, ligger relativt långt (drygt 6 km) från den tänkta vindkraftsparken. Biotopskyddsområdet som ligger inom den planerade vindkraftsparken kommer inte att påverkas, då inga vindkraftsverk kommer byggas på de biotopskyddade platserna. 9

I ovanstående stycke har potentiella, negativa effekter räknats upp. Dock är det viktigt att även se till de positiva effekter en vindkraftsutbyggnad för med sig. En mycket viktigt positiv effekt av en vindkraftsexpansion är reduktionen av koldioxidutsläpp, samt dess bidrag till utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Nästa steg Samråd med Tranemo kommun, länsstyrelsen och med allmänheten kommer att hållas. Därefter påbörjas arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), där de direkta och indirekta effekterna på människor och miljö, som en etablering av vindkraft i området kan medföra, att redovisas. Stockholms Frihamn 2010-03-08 Julia Stempa Tocca Miljöutredare Kraftö Vind 10

Källförteckning Hemsida Länsstyrelsen i Jönköpings Län: http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/projektwebbar/store_mosse/platser_i_parken/, besökt 2010-03-04 Rydberg D. (2009). Värdefulla vatten i Jönköpings län Västerhavet (Lagan, Nissan, Ätran och Göta älv), Jönköpings Länsstyrelse Kraftö AB Stockholms Frihamn, Hus D, vån 2 115 56 Stockholm Kontaktperson Julia Stempa, Miljöutredare Tfn 08-505 35 448 julia.stempa@krafto.se