Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008
Vilka olika typer av lösningar kring samverkan och implementering skapas i Miltonprojekten? Hur organiseras för samverkan och implementering i Miltonprojekten? Vilka framgångsfaktorer och problem kan identifieras? Hur fungerar samverkan, implementering och brukarmedverkan på projektnivå? Vilka framgångsfaktorer och problem kan identifieras? Vilken roll har brukarorganisationer och brukare när det gäller samverkan och implementering i Miltonprojekten? Vilka framgångsfaktorer och problem kan identifieras?
NATIONELL PSYKIATRISAMORDNING LÄNSMEDEL Huvudman kommun/stad Sjukvård/ psykiatri Länsdel annat medel Fyrbodal: 14 projekt 10 3 1 Vårdsamverkan = elva lokala samverkansgrupper Skaraborg: 10 projekt 9 1 Sjuhärad 4 projekt 1 3 290 000-2 000 000 350 000-1 580 000 1 500 000-4 575 000 Göteborgsregionen 28 projekt 19 6 3 Simba = samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale 40 000-10 590 000 56 projekt 39 13 4 100 190 000
Problem med en snabb projektstart brister i information gynnar projekt som redan är planerade bristfällig implementering i startfasen brukarorganisationer har svårt att hänga med i detta snabba tempo
Implementera samverkan? Varför samverka? Att undvika specialiseringens gränser och skilda målsättningar Möjlig kompetensutveckling Effektivare resursutnyttjande
Implementera samverkan? Varför samverka? Att undvika specialiseringens gränser och skilda målsättningar Möjlig kompetensutveckling Effektivare resursutnyttjande Hinder för samverkan! Sektorisering olika verksamhetsmål, regelverk och förordningar Bristande kunskaper om varandras arbets och kunskapsområden samt asymmetriska relationer Mål, ledning och organisatorisk delaktighet saknas
Olika ingångsvärden vid samverkan Kommun/Socialtjänst Sjukvård/Psykiatri Organisatoriska utmaningar Boende det stora problemet Vakanser det stora problemet Ansvar Ytterst samhällsansvar Medicinskt ansvar Arbetets karaktär Generalist Specialist Brukare Klient Patient Arbetets fokus Social situation Sjukdom Relativ status Låg status semiprofession Hög status Egen profession Organisationsstruktur En hierarki Parallella hierarkier Administration/profession Förhållningssätt Humanvetenskap, ideologistyrt? Naturvetenskapligt inspirerat, evidensstyrt? Insatsens relativa karaktär Svårvärderad Mer klar Lagrum Breda lagrum Snäva lagrum
Implementera samverkan? Varför samverka? Hinder! Lösningar!? Att undvika specialiseringens gränser och skilda målsättningar Möjlig kompetensutveckling Effektivare resursutnyttjande Sektorisering olika verksamhetsmål, regelverk och förordningar Bristande kunskaper om varandras arbets och kunskapsområden samt asymmetriska relationer Mål, ledning och organisatorisk delaktighet saknas Samverkansavtal, manualer Gemensamma utbildningar och seminarier Bygga samverkansstrukturer och vårdkedjor
Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Olika grader av brukarinflytande underskrift och legitimering av ett projekt samarbete under hela processen
Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Hinder kopplade till professioner ovana att arbeta med brukarperspektiv brukarmedverkan och framförallt samverkan kan initialt ta tid att tala samma språk, vems språk? brukarmedverkan kan hota de etablerade strukturerna och synsätten
Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Hinder som berör brukarföreningar och brukare ekonomi tid för få personer andra resursbrister mångfald som splittrar, organisationer som drar åt olika håll och kämpar om resurser
Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Fördelar + ökade kunskaper och färdigheter för brukare och de professionella + förändrat förhållningssätt och minskade fördomar hos båda parter + brukaren i centrum, en bra utgångspunkt för samverkan mellan olika myndigheter + från passiv brukare till aktiv medproducent av sin egen vård och utveckling
Brukarcentrerad brukarsamverkan brukare organisationer kommun stad stadsdel psykiatri sjukvård primärvård
Myndighetscentrerad brukarmedverkan kommun stad stadsdel psykiatri sjukvård primärvård brukare organisationer
Olika former av samverkan A. Samstruktur Att skapa strukturella förutsättningar för samarbetet som t.ex. lagar, förordningar, avtal, manualer eller övriga gemensamma strukturer som samlokalisering budgetsamverkan o.s.v. B. Samsyn Att skapa kognitiva, relationella och normativa förutsättningar för samarbetet bland annat genom konsultationer, utbildningar och andra träffar i vilka man skapar samsyn, samförstånd och gemensamma etiska förhållningssätt samt lär sig känna varandra C. Samarbete Att utöva faktiskt samarbete kring brukare. T.ex. genom råd, stöd rehabilitering och övrig resursförmedling till enskilda eller grupper av brukare. Detta kan ske i olika former och grader av integrering av verksamheterna, och i olika grader av samverkan med brukare.
Samverkan på olika nivåer A: Samstruktur (B: Samsyn) (A: Samstruktur) (B: Samsyn) (C: Samarbete) org. 1. org. 2. B: Samsyn C: Samarbete
Utmaningen framöver är att: Sprida erfarenheterna till ordinarie strukturer Förankra projekten i ordinarie verksamheter både uppåt och inåt Samverkan och befintliga ledningssystem få till stånd samverkan efter projekten Betydelsen av att tidigt involvera de som är föremål för åtgärderna, brukarna och deras organisationer.
Kommunikationens betydelse kan inte nog understrykas
Samsyn kring +/ med Milton Bra Mindre bra Ökad medvetenhet om psykiska funktionshinder Ekonomiskt tillskott Fått tillfälle att pröva, samverka, metodutveckla Skapat ett engagemang permanentning av projekt Orealistiska förväntningar Storstadsproblem Småstadsproblem För kort tidsperiod Vad händer efter? Relation projekt ordinarie verksamhet/förvaltning