Grundläggande förutsättningar för den kommunala verksamheten och för det kommunala förtroendemannauppdraget 16 februari klockan 09.00-16.00 Kursledare: Axel Danielsson Kort historik på vilket sätt och varför har den formella styrningen av den kommunala verksamheten förändrats över tiden? Ett bra sätt att förstå hur kommunerna styrs idag är att undersöka hur och varför kommunallagens regler om kommunernas styrning har förändrats över tiden. Vi går igenom motiven bakom några sådana viktiga kommunalrättsliga förändringar. Den kommunala självstyrelsen hur självständiga är kommunerna? Vi redovisar vad som menas med den kommunala självstyrelsen, som är den viktigaste förutsättningen för all kommunal verksamhet och därmed för ditt förtroendeuppdrag. Det kommunala medlemskapet vilka rättigheter och skyldigheter följer med medlemskapet? Vi definierar konsekvenserna av det kommunala medlemskapet och ger exempel på de praktiska konsekvenserna av detta medlemskap, t ex vad gäller rätten att överklaga beslut eller i vilken mån en kommun kan favorisera sina medlemmar. Den kommunala kompetensen vilken verksamhet får en kommun ägna sig åt? Vi förklarar begreppet kommunal kompetens och ger exempel på vad som krävs för att en verksamhet skall falla inom detta kompetensområde och vilka verksamheter som kommunen därmed får eller inte får bedriva. Kommunerna och näringsverksamheten får kommunerna bedriva näringsverksamhet och ge stöd till privata företag? Här tar vi upp vilka gränser som gäller för den egna kommunala näringsverksamheten och för stöd till privata företag. De kommunala företagen vilket ansvar och vilka befogenheter har kommunen vad gäller styrningen av de egna företagen? Får kommunerna bedriva verksamhet i kommunala företag och i så fall under vilka villkor? Dessa och liknande frågor besvarar vi under denna punkt t ex i vilka avseenden sättet att styra de kommunala företagen skiljer sig från sättet att styra de kommunala förvaltningarna
Entreprenader och valfrihetssystem vilket ansvar har kommunen? Vi definierar vilka verksamheter som kommunen får lägga ut på entreprenad och vilka kommunala beslut detta i så fall förutsätter. Vi klarar ut kommunens ansvar för verksamhet som styrs genom upphandling respektive genom valfrihetssystem. Den ekonomiska förvaltningen vad menas med att kommunens ekonomi är i balans och hur är det tänkt att man skall nå dit? Vi klarar ut begreppet ekonomi i balans och hur man kan bedöma om nämnden lever upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna vilka ärenden har man rätt att förvänta sig att fullmäktige respektive nämnderna behandlar? Vi klarar ut ansvarsfördelningen mellan fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna. En viktig frågeställning här är i vilken utsträckning och på vilket sätt fullmäktige förväntas styra nämnderna. En annan fråga är kommunstyrelsens roll i förhållande till såväl fullmäktige som nämnderna. Konkret handlar det om rollfördelningen mellan de olika förtroendemannaorganen i kommunen. Beslut eller verkställighet vad bestämmer tjänstemännen och vad bestämmer de förtroendevalda? Under denna punkt tar vi upp vad som talar för att ett ärende bör beslutas av nämnd, beslutas av delegat eller avgöras av tjänstemän som ren verkställighet. Den kommunala revisionen vad menas med god revisionssed och hur avgörs vad revisorerna skall granska? I vilka avseenden skall revisionen granska tjänstemännen respektive de förtroendevalda och vilka skyldigheter och rättigheter har den kommunala revisionen i detta granskningsarbete? Ansvarsutkrävandet vilka olika former finns för att utkräva ansvar av förtroendevalda? När resurserna inte stämmer med behoven eller nämndens uppföljning inte fungerar som den ska finns det risk för att verksamheten utvecklas i strid med de politiskt fastställda målen eller i strid med gällande lagar och förordningar. Vi går igenom under vilka förutsättningar förtroendevalda kan ställas till ansvar för en sådan utveckling.
Styrning av den kommunala verksamheten i praktiken 17 mars klockan 09.00-16.00 Kursledare: Axel Danielsson Beslutsförfarande i fullmäktige och nämnder hur förbereds och genomförs de kommunala nämndsammanträdena? Här tar vi upp några viktiga begrepp som hänger samman med beslutsfattande i fullmäktige och nämnder som t ex kallelseförfarande, närvarorätt, yrkande- och yttranderätt, jäv, kontraproposition osv. Överklagningar hur fungerar rätten att överklaga kommunala beslut? Under denna punkt går vi igenom hur det går till att överklaga ett kommunalt beslut. Vem styr vem? Utifrån genomgången av de rättsliga förutsättningarna under dag I diskuterar vi rollfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän i termer av bl a verkställighet och beslut. Vi utgår därvid från de förutsättningar som gäller i en decentraliserad målstyrd organisation. Vi klarar ut hur fördelningen av ansvar och befogenheter mellan fullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, förvaltningar samt enskilda förtroendevalda och tjänstemän utformas i praktiken. Vi går igenom begreppen faktiskt handlande respektive handläggning. Vi kommer självklart också in på frågor som rör ansvarsfrihet och tjänstefel. Vi tar särskilt upp revisorernas roll och på vilket sätt deras möjligheter att ingripa har förstärkts under de senaste åren. Vi kommer in på frågor om domstolstrots och vite. Samverkansformer vilka alternativa former finns för samverkan på lokal nivå? Kommunerna väljer att i allt större utsträckning samverka i olika former. Vi går kort igenom de vanligaste samverkansformerna gemensam nämnd, kommunalförbund och kommunala företag. Grundläggande förutsättningar för styrning Vi sätter in de vanligaste kommunala styrmodellerna i sitt sammanhang var tid har sin styrmodell. Vi klarar ut vad som karaktäriserar de olika modellerna med fokus på målstyrning. Filosofi, perspektiv och förhållningssätt Vi undersöker hur valet av ledningsfilosofi och ledarperspektiv bestämmer förutsättningarna för valet av styrmodell. Utvecklingen av den lokala demokratin de rättsliga förutsättningarna Här går vi igenom de viktigaste förändringarna som gäller förstärkning av den lokala demokratin på det kommunalrättsliga området. Exempel härpå är de regler som syftar till att stärka fullmäktiges roll, som t ex reglerna om förstärkt ansvarsprövning men också regelförändringar till förmån för mer deltagandedemokrati, som exempelvis reglerna om medborgarförslag, folkomröstningar, öppna sammanträden.
Offentlighetsprincipen En fungerande demokrati förutsätter att var och en när som helst har rätt att ta del av allmänna och offentliga handlingar och att den politiska ledningen och förvaltningsledningen respekterar de grundlagsskyddade yttrande- och meddelarfriheterna. Yttrandefrihet I vilken utsträckning måste man tolerera att anställda kritiserar mål som har antagits av den politiska majoriteten? Har anställda rätt att på arbetstid ge uttryck för sina personliga åsikter om den kommunala verksamheten, t ex på föräldramöten eller vid möten med fastighetsägare etc? Meddelarfrihet Får anställda i kommunal förvaltning läcka uppgifter till press och massmedia, t ex om vad som förekommit på ett nämndsammanträde? Får man läcka sekretessbelagda uppgifter? När får man efterforska vem som lämnat en uppgift till press och massmedia? Handlingsoffentlighet Vilka handlingar är allmänna? Är handlingar inför nämndsammanträdena allmänna? Kan handlingar som sänds till förtroendevaldas bostadsadress vara en allmän handling? Hur avgörs vilka som skall ha rätt att ta del av sammanträdeshandlingarna? Är post som ställs till förtroendevalda allmänna handlingar? Måste vi spara allmänna handlingar? Vilka handlingar måste vi diarieföra? På vilka grunder kan man vägra att lämna ut en allmän handling och vad kan man hänvisa till? Vilka regler gäller för e-post och andra elektroniska handlingar? Vilka personuppgifter rörande förtroendevalda får kommunen lägga ut på Internet? Vilka regler gäller för s k sociala medier på Internet? Sekretess Vilka verksamheter och uppgifter skyddas av sekretess? Vilka tystnadsplikter gäller inom den kommunala verksamheten?
Kristianstads kommuns styrsystem 29 mars klockan 08.30-16.30 Strategi, ledning, styrning Göran Persson, kommundirektör Ekonomi, upphandling, intern kontroll Rolf Gustavsson, ekonomidirektör Peter Lindgren, upphandlingschef Arbetsgivarpolitik Leif Rülf, personaldirektör Ingela Hjelte, personalstrateg Boel Steén, personalstrateg Kristianstads nämndadministration Magnus Haara, kanslichef Kommunikation Insidan Eva Mårtensson, informationschef