Existentiell hälsa Jönköping Lena Bergquist Metodutvecklare, utbildare och samtalsgruppsledare Folkhälsa Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se
Arvfondsprojektet Tillsammans för god psykisk hälsa, sökt av SV och patientföreningarna. 1) Existentiella friskfaktorer i vården. 2) Jämlikhet i vården info om psykisk hälsa till utvalda målgrupper. ESF-projektet Grön förberedelse och praktik, sökt av Hedemora-Garpenbergs församling. 1) Coachning lösningsfokuserat arbetssätt praktikanter 2) Existentiell hälsa samtalskort - praktikanter.
Bakgrundsinformation Stress bakom ökad sjukfrånvaro I vårt samhälle behandlar vi fysiska skador och sjukdomar, i mindre grad psykisk ohälsa. Minst intresserar vi oss för existentiell hälsa, trots att den påverkar hur du hanterar stress och hur du uppfattar att du mår fysiskt och psykiskt.
Den psykiska och existentiella ohälsan ökar Över 40 procent av sjukfallen i Sverige handlar om psykiska diagnoser och vanligast är stressrelaterade sjukdomar. Sjukskrivningarna kring stress ökade med 73% mellan 2012-2014 och fortsatte att öka under 2015. Akut stressreaktion är den vanligaste akuta diagnosen (14%). Mest utsatta är personer mitt i livet 30-40 år.
Nya föreskrifter från mars 2016 Arbetsgivare ska ta ansvar för den sociala arbetsmiljön. Höga sjukskrivningstal ska ses som en signal på brister i den fysiska och sociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska ta ansvar för hög stress på arbetsplatsen. Försäkringskassan har ett ansvar att påpeka brister vid höga sjukskrivningstal på en arbetsplats. (AFS 2015:4) Arbetsmiljöverket
Nya rekommendationer för sjukskrivning januari 2017 Lindrig depression ingen sjukskrivning Akut stressreaktion ingen sjukskrivning Anpassningsstörning (vid livskris och sorgereaktion) ingen sjukskrivning. Individuella bedömningar kan göras. Dessa diagnoser påverkas positivt av ökad existentiell hälsa.
Hur blir det för unga? Studien Skolbarns hälsovanor visar att 7 av 10 flickor känner stress och har psykosomatiska besvär. - sömnsvårigheter, oro och ont i huvudet/magen. 5 av 10 pojkar känner sig stressade. - psykosomatiska besvär och utåtagerande beteende (stökighet och våld).
Hur blir det i arbetslivet Stress på arbetsplatsen kan skapas av för mycket arbete och för högt ställda krav utifrån de förutsättningar man har. otydlighet och nyckfullhet. känslomässiga konflikter. små möjligheter att rätta till ovanstående brister.
Hur blir det för äldre I dag lider cirka 20 procent av alla äldre personer av psykisk ohälsa. Inom en snar framtid är 25 procent av alla svenskar 65 år och äldre, vilket gör psykisk ohälsa till en av våra största folksjukdomar. Ökad existentiell hälsa - Meningsfulla dagar, goda sammanhang, tillit till personal/vården (minskad oro), att bli sedd-omsorg efter behov, goda möten och utevistelse är några faktorer som kan förbättra självskattad fysisk och psykiska hälsa. Socialstyrelsen, SLU Alnarp
Vad är existentiell hälsa? Hälsobegreppet Hälsa handlar om mer än att inte vara sjuk eller skadad. Det handlar också om hur du uppfattar att du mår, hur livet känns självskattad hälsa. Hur du uppfattar att du mår påverkas i hög grad av ditt förhållningssätt - din grundinställning - till livet. Den avgör hur du tänker, känner och handlar i livet. Förhållningssättet påverkar upplevelsen av din fysiska och psykiska hälsa samt din förmåga till återhämtning. Det kan även påverka kroppen fysiskt, tex immunförsvar och hjärt-kärlhälsa.
Existentiell hälsa -att fundera över Har du varit sjuk, men trots det känt att livet varit rätt så ok ändå? Har du varit frisk men ändå mått dåligt? Din existentiella hälsa avgör din copingförmåga - den buffert du behöver när livet är svårt, din förmåga till resilience motståndskraft vid förändringar ( robusthet ).
Existentiell hälsa WHO undersöker länders folkhälsa - fysisk, psykisk, existentiell och social hälsa. Den existentiella hälsan påverkas av det tolkningsraster grundsyn - som du ser livet utifrån, den kan utgå från din tro, ideologi, filosofi, kulturella mönster och erfarenheter.
Existentiell hälsa Vetenskaplig förklaring De sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och högre uppfattningar. (Kostenius & Melder 2013).
Självkänsla två dimensioner Kunskap om dig själv och dina grundvärderingar. Hur du känner, tänker och handlar. Vad du känner lust inför och vilka drömmar du har. Du accepterar den du är och visar medkänsla med dig själv, du behandlar dig själv med omsorg även i svåra situationer.
Copingförmåga - Resilience Med ökad medvetenhet om våra grundvärderingar och tankemönster kan vi göra andra livsval. Med hjälp av kunskapen om de existentiella dimensionerna och hur de påverkar oss, kan vi välja situationer och stöd som stärker oss. De existentiella dimensionerna är ett verktyg för personlig utveckling som kan skapa ökad trygghet/tillit till vår förmåga att klara oss i livet. Den kunskapen och erfarenheten ökar livsmodet och gör att du i högre grad antar de utmaningar/möjligheter som livet erbjuder.
WHO:s livsaspekter som påverkar upplevelsen av självskattad hälsa WHO:s folkhälsoundersökningar visar att förhållningssättet till flera olika livsaspekter/dimensioner påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Hur du förvaltar dessa aspekter, avgör hur god existentiell hälsa du har. Den existentiella hälsan förmågan att tro på och ta vara på livet - kan alltid förbättras.
WHO ser det så här Existentiell hälsa påverkar hur du uppfattar din fysiska, psykiska och sociala hälsa Existentiell hälsa Fysisk hälsa Psykisk hälsa Social hälsa
K Samtalskort om livsmod, livsglädje och livsmening är skapade av Lena Bergquist och Cecilia Melder i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland. Samtalskorten är uppdelade på åtta dimensioner av existentiell hälsa, varje dimension omfattar tre kort: hur du tänker, känner och handlar.
Samtalskort om existentiell hälsa för de som återhämtar sig allra bäst i trädgård eller i naturen
Frön till livsmod och livsglädje
Att använda samtalskorten Vi reflekterar över livsaspekter som påverkar vår grundinställning/förhållningssätt till livet. Medvetenheten om hur vi tänker, känner och handlar ökar det gör också självkänsla och självförtroende. Det skapas en inre karta struktur över vårt sätt att förhålla oss till livet. Den kan vi använda när vi ställs inför val och livsfrågor. Vi lär oss när vi behöver be om hjälp för att hålla uppe vår copingförmåga. I samtalsgruppen får vi del av flera livsberättelser och därmed ökad kunskap om andra och oss själva.
Vad händer när vi reflekterar kring livsaspekterna? Deltagarna får sätta ord på hur de mår och vad de vill förändra. Det ökar möjligheterna att be om rätt hjälp. struktur på sitt förhållningssätt till livet, det ger möjlighet att göra nya val. samtala med andra. Det skapar igenkänning samt ger kunskap om fler sätt att se på livet. stöd att se framåt (salutogent eller lösningsfokuserat förhållningssätt i samtalsgruppen). Ökat självförtroende, ökad buffert vid svårigheter.
Gymnasieelever får arbeta med sin existentiella hälsa Kopplarundsgymnasiet Eva Fredman, Maloe Olersbacken - Elevhälsoteamet Samtalskorten om 8 dimensioner av Existentiell hälsa Livsmod, livsglädje, livsmening, 8 tillfällen. Eleverna hanterar stress bättre, tillgång till verktyg så att de kan koppla av, har lättar för att ta viktiga beslut för framtiden. (Forskare: Cecilia Melder, Fredrik Söderqvist, Bo Haglund)
Att arbeta med existentiella friskfaktorer, till exempel inom vården Lena Bergquist Arbetslaget lär känna de 8 dimensionerna av existentiell hälsa Vad innebär dessa för mig och för oss. Hur kan jag/vi möta våra patienter/kunder på ett sådant sätt att de upplever tex Tillit, Hopp och att de är i ett Sammanhang som ger dem styrka och kraft? Hur ser en miljö ut som skapar Tillit, Hopp och ett sammanhang som ger styrka och kraft? Vad kan vi göra för att skapa en sådan miljö med enkla medel?
Att arbeta med samtalskort inom psykiatrin Anna-Karin Jeppsson och Thomas Sjöberg, Jönköping Skönt att flytta fokus från det sjuka till friska. Genom att lyssna på andra har jag fått nya tankar. Jag ser möjligheter jag inte såg innan. Jag har fått nya vänner. Nu känner mig inte så ensam på avdelningen. Skönt att tala med någon utanför personalen. Trodde jag var ensam om att känna så här. Tog inte vid behovs medicin gick med hit istället.
Forskning och arbete med Existentiell hälsa Cecilia Melders doktorsavhandling (omfattar flera grupper). Samtalsgrupper inom suicidprevention (CM, KI). Självhjälpsgrupper (C M, Landstinget Västerås). Grupper av arbetslösa ( Språnget i Fagersta kommun, Jönköpings rehab, Hedemora-Garpenbergs församling, Lunds stift arbete med grön rehab). Grön rehab och existentiell hälsa (Eva Sahlin, SLU i Alnarp). Migranters existentiella hälsa (Önver Cetrez, Istanbul).
Fortsättning Studieförbundet Vuxenskolans kurser och utbildningar kring samtalskorten om Existentiell hälsa: Samtalsgrupper, Unga med psykisk ohälsa, God existentiell hälsa i arbetslaget, Äldre (SPF), Långtidsarbetslösa, Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk diagnos, Existentiell hälsa i filmens värld, Integration etc (Lena Bergquist). Ungas hälsa: En forskningsstudie, som omfattar Kopparlundsgymnasiet i Västerås, klar ht2016 (CM, Västmanlands landsting). Arbete med samtalskorten inom slutenvården, psykiatrin, Jönköping (Thomas Sjöberg, Anna-Karin Jeppsson). Se nästa bild