I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan



Relevanta dokument
Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013

Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

ANPASSAD UTBILDNING FÖR DIN SKULL

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Hantverkare i Falkenbergs kommun

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Kulturskoledidaktik. Eller: Vad blir målet i frivillig undervisning? Ketil Thorgersen PhD i musikpedagogik HSD Stockholms universitet & SMI

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Examensfordringar

Tema OW Självporträtt

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Religion Livsfrågor och etik

Vietnamesisk konst - teknik

Katten i Ediths trädgård

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Tisdag den 26 april LCA-5703 Vi skriver och talar om konst på svenska

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

DSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access april 2007

Att ta avsked - handledning

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Sandra Österling. Examensarberte Keramikkonst Kandidatnivå 2014 Högskolan för Design och konsthantverk

skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9

Magisterprogrammet teaterpedagoger

Pohjonen Merja Irene Gamla Uleåvägen Helsingfors Karleby Keramiker / Taik

NORNÄS KOLLEKTION APRIL Inter IKEA Systems B.V. 2014

AVTRYCK. Tid, ting, minne

Att se och förstå undervisning och lärande

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

En samling fårskallar

Fornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare

Avskalat vs pråligt. Johanna Uddén

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

TREND REPORT SPRING SUMMER

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Snart färdig- informationstillfälle

Utställning på Värdshuset Vild Hussen, Hammarstrand 5 12 maj, 2007 STOR AMATÖRUTSTÄLLNING

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

Fakta om Folkuniversitetet

INVERKAN, en tillfällig kollektion med ett socialt uppdrag

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Inlärning av multilitteracitet med glädje

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik

Kulturarv och social hållbarhet. Andreas Antelid Kultursamordnare, Kulturarv

Teknik i ett hållbart samhälle

Mönster Estetisk kommunikation vt 2012

Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse. Berättelser, minnen och sammanhang. Namn

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

Pressmeddelande Kulturrevolutionen i Boda

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

TRENDIG Tillfällig designkollektion

Regeringens beslut. Närmare om uppdraget I:8. Regeringsbeslut Ku2017/02184/KL. Kulturdepartementet

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

UTBILDNINGSPROGRAMMET I DRAMATURGI

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

10minus4. Kanske gör de sex så äckligt som möjligt så att man skall hålla sig borta från det och inte vilja göra det?

INRE FÖRFLYTTNINGAR. Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse

Digitalizing the digital

Kallelse och föredragningslista

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

KERAMIK DAG- OCH KVÄLLSKURSER SOMMARKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA VÅREN 2014 GÖTEBORG DAG- OCH KVÄLLSKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA

Att se och förstå undervisning och lärande

Slöjd. Grönt, lönt och skönt!

Kreativitet och samspel. Keramik i arkitekturen, material och form

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

KAFFEKANNAN SOM OBJEKT

Läroplanen som diskussionsunderlag

Bild och rumsgestaltning BRUM Utbildningsnummer vid Myh KK087 Utbildningsledare Eva Lindblad

I enlighet med kanslerns beslut har Etiska kommittén för forskningsverksamheten på campus Vik till uppgift att:

Transkript:

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS), Helsingfors universitet, 2007

Keramikens tillverkningsprocess Råmaterial & blandning Glasyrer, dekorationsfärger

Opiskelija Matti Pyykkö Utbildningsprogrammet för Keramik- och glaskonst

Bakgrund & Idén Det finns två olika arkiv som omfattar keramik råmaterial 1. Samling av elevarbeten i Konstindustriella högskolan -> pedagogisk historia 2. Arabia museets arkiv -> Arabia fabrikens tekniska och materiella historia

Ing. Wolmar Slottes och keramiker Kyllikki Salmenhaaras samarbete Tack vare ingenjör Slotte, som jobbade mellan 1920-1967 i Arabia fabriken. Han lärde Kyllikki Salmenhaara att analysera materialets kemiska formler. Det fanns samma idéer i två olika arkiv -> Material forskning hade en viktig roll i båda fallen

Kyllikki Salmenhaara ville veta Salmenhaaras glasyrprover mera om material Utvecklade empirisk forskning Undervisning om råmaterial

Ing. Wolmar Slotte i Arabia Arabia fabrikens (1873) arkiv berättar om den gamla teknologins erfarenheter Brevväxling gällande glasyrblandningar mellan nordiska fabriker. Material innovationer efter krigstiden i Finland på 1940-talet (= Ekologiska fynd början på 2000)

Kaj Franck 1950- talet Arabias fabrik

Kaj Franck Blå och rosa kaffeservis 1954 Brist på material från utlandet ledde till design uppfinningar Finska gråa naturmineraler färgades till blåa och rosa material Yta med fåror, utan dekorativa blommor

Salmenhaaras pedagogiska arkiv Elevarbets samling 1963- Den erfarenhet som Salmenhaara har fått i Arabia har bevarats genom undervisning och i elevarbetenas samlingar. Det innehåller föremål och tekniska rapporter börjande från 1963.

Salmenhaaras pedagogiska arkiv Elevarbets samling 1963-

Salmenhaaras pedagogiska arkiv Samling av elevarbeten1963- Man hittar likheter mellan Slottes och Salmenhaaras pedagogiska arkiv Salmenhaara undervisade värdering av finska råmaterial Salmenhaaras intresse för empirisk forskning började i Arabia. Hon fortsatte som lärare i Konstindustriella högskolan Hon kombinerade estetiska material och teknik Tillsammans blev det keramik konst och limited production design

Salmenhaara lärde att då man behärskar materialkombinationer och bränning, frigörs det personliga, konstnärliga skapandet I emotionella personer väcker material förstånd nya dimensioner att utveckla sitt egna arbete Material- frihet har skapat grunden för konstnärlig forskning

Kriterier och tecken bakom samlingens föremål Salmenhaaras egen framgång som pedagog i föremål finns små detaljer, som bara hon förstår (hennes minnen eller upplevelser) Mästare orienterad pedagogik, gammal hantverk tradition Teknikens och maskinernas utveckling -> pedagogisk framgång Diplomarbetens produkter och övningsarbetens utveckling Olika tiders estetiska värderingar och trender

Diplomarbeten (Pro gradu) och övningsarbeten Material: Glas och keramik

Diplomarbetet Lagervara, Jyri Gustafsson

Arkivet för keramik och glaskonst

Diplomarbete/Pro gradu Konstmagister examen Produktdel Frivillig Litteraturdel Obligatorisk + Alla väljer att göra konst (produkt, design objekt) Förvaras i arkivets konstsamling Förvaras i biblioteket

Master of Art- Diplomarbete Tonfisk- design

Över 400 raporter (från 1963), skrivelser om tekniska detaljer och materialforskning

Raporter, diplomarbeten (pro gradu) 1960 2000 Man rapporterar teknisk kunskap. Man presenterar olika materialkombinationer, men inte i vetenskaplig form Man varken talar eller lyfter fram goda resultat Man skriver inte om egna erfarenheter eller berättelser 1990-talet börjar man skriva mera öppet

Exempel av två uppgifter: vas och tekanna från 1980- talet

Fyra generationer - 100 år pedagogik och forskning Alfred William Finch 1902-1930 Elsa Elenius 1930-1963 Kyllikki Salmenhaara 1963-1981 Airi Hortling 1981- (studerade 1964-1969, KS vikariat 1970-1973)

Alfred William Finch 1902-1930 Grundare för finsk keramik pedagogik Material forskning Empirisk forskning Vetenskapligt förhållande till design och material Funktion, teknik och estetik bildade konst

Konst och hantverk möts

A. W. Finch forskningsdagbok Börjar empirisk forskning 1897 i Finland

A. W. Finch Iris- engober 1897-1902 Cafe latte N:19

Iris studio keramik Limited production 1897-1902

A.W. Finch: Konstnär, keramiklärare och forskare 1902-1930 Konstnärlig krukmakeri

Reaktion sett via mikroskop, kopparröd i reduserande bränning Finch testament till följande pedagog: Forskning av oxblod rödfärg

Till vänster, A.W.Finch ugns modell. Till höger, Elsa Elenius byggde ny ugn, 1930.

Kyllikki Salmenhaara Keramik lärare, professor 1963-1981

Kyllikki Salmenhaara: Keramiker och materialforskare

Airi Hortling, forskning om Oxblod röd färg, 1997 (Testamentet av A. W. Finch)

Airi Hortling: Undervisning i materialforskning 1981-

Material undervisning för konst och design är finska pedagogikens identitet

Framtiden: Forskningsresultat och rapporter förvaras elektroniskt (inte i bokhyllor)

Dagens keramikstuderanden 2007

Google (sökprogram) & Vetenskap Elektroniska raporter

Google undervisning Nyfikenhet Första informationen hittar man med hjälp av datorer Man analyserar olika faktorer Man vill veta mera och känna (lära) med egna händer Vill se naturliga objekt, konst och design Vill se materialprover och publikationer

Framtidens visioner: Arkivet, samlingar av elevarbeten intresserar Passiv eller aktiv samling? Arkivets vanliga kategorisering är otillräcklig för nutida studeranden Dagens kommunikation mellan generationer kräver öppenhet verbal nyfikenhet berättelser om hur man har upplevt kritik, undervisning, etc.

Vad påverkar forskningen? Kultur och tid Vetenskapens utveckling Data orienterat samhälle Internationell kommunikation Trender i design och forskning

Forskning och Innovationer Renbensporslin- projektet 1990-talet

Forskning och Innovationer 1994-2005 Täljstens sågning

Täljstens glasyrer 2001

Forskning och Innovationer Täljstens blomkruka gödslar

TACK OCH TREVLIG SOMMAR!