Piggfor

Relevanta dokument
Produktionsuppföljning och nyckeltal

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Leif Göransson

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

Suggorna har potential utnyttja den!

Hälsa och tillväxt för högpresterare

100% ekologiskt foder från 2012

NYTT&NYTTIGT. Vi kan bättre! Om Gris. FiberBalans. Sverige! Fördelar med. Ledaren. NÖT foder. AMINOBalans

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Internationella rapporten 2010

Energi. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning och reproduktion.

vitafor HÄSTMINERALER

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Svensk djurhållning utan soja?

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

Pullfor

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

HIPPOS. Framgång föder framgång

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION.

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Kravgrisproduktionen på 90-talet

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Produktionsrapport - förklaringar

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

Kom igång med WinPig Slakt

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Kom igång med WinPig Slakt

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Leif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder

Kom igång med WinPig Slakt

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

NÖT

Nytt&Nyttigt. Om Gris. Helheten Vägen till lönsam. Amino Balans För en effektivare. grisproduktion. grisproduktion. AMINOBalans

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Internationella rapporten 2013

Vägen till lönsam lammproduktion

ExpertgruppTillväxtgrisar

Canine. Till valpar som föredrar mindre foderbitar. Stärker immunförsvaret, främjar en sund tillväxt och är lättsmält.

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Anett Seeman

Vallfoder som enda foder till får

Internationella rapporten 2014

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

Nytt & Nyttigt om Gris

LIGHT - THE FAMILY DOG THE FAMILY CAT

Blötfoder som möjlig orsak till sjukdom och reproduktionsproblem

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Internationella rapporten 2012

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Användning av cups till smågrisar

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Klimatvärden för foder från Lantmännen

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005


KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Enzymer och fiberfraktioner

Betfor en riktig klassiker!

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Betfor en riktig klassiker!

Foder - utfodring och hälsa

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Kom igång med WinPig Sugg

Internationella rapporten 2015

Få den bästa starten

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Canine. Puppy. Puppy. Puppy. Healthy Development Mini Chicken. Chicken. Chicken. 1 kg. 3 kg. 7,5 kg. Kr. Kr. Kr.

Transkript:

www.kalmarlantman.se Piggfor

Piggfor Innehåll 4 Nytt energivärderingsystem för gris 6 Med Lysinkompassen blir det lätt att välja rätt 8 Vårt sortiment

Nytt energivärderingssystem för gris Den svenska foderbranschen har tillsammans med SLU träffat en gemensam överenskommelse om att införa nettoenergi som energivärderingssystem för gris. Precis som i det nuvarande systemet mäts energiinnehållet i MJ, men de nya nettoenergivärdena blir cirka 25 procent lägre än de gamla värdena för omsättbar energi. Både de gamla och de nya värdena för energi kommer att finnas kvar på följesedlar en bra bit framåt. Vad är fördelen med nettoenergi? Nettoenergin anger hur stor del av energihalten i en råvara som grisen verkligen kan använda för att växa och att producera. Till skillnad från vårt gamla system tar man i nettoenergin hänsyn till att vissa råvaror kräver större insatser av kroppen för att bli tillgängliga. Ett annat framsteg med det nya systemet är att man kan ta hänsyn till att äldre djur är bättre på att utnyttja energin i fiberrika produkter. Därför har varje råvara två värden, ett för växande djur och ett för suggor. Du kommer därför att se de nya nettoenergivärdena på följesedeln som NEsugg för suggfoder och NEväx för växande grisar. En annan väsentlig fördel med det nya systemet är att vi får ett system som blir jämförbart med andra system som används internationellt. Det kommer att bli enklare att dra nytta av försök som görs på gris i andra länder. Vad innebär det nya energivärderingssystemet praktiskt för dig som kund? Först och främst så kommer vi att förbättra precisionen i vår råvaruvärdering och göra bättre foder för dina grisar. Vi kommer naturligtvis även att anpassa våra utfodringsrekommendationer till det nya systemet. Vi kommer att hjälpa till med nya foderkurvor till era utfodringsanläggningar. En stor del av grisproduktionens nyckeltal och naturligtvis det mesta som har med foder och utfodring att göra är kopplat till energi och MJ. Så kommer det att bli även i fortsättningen, men nivån blir lite annorlunda. För att underlätta övergången kommer här en liten lathund: Detta är vi vana vid: Så här blir det med nettoenergi: Blötfoder brukar innehålla 3,6-4 MJ omsättbar energi/kg 2,7-3 MJ NE/kg Torrfoder brukar innehålla 12-13 MJ omsättbar energi/kg 9-9,75 MJ NE/kg En slaktgris förbrukar ca 3000 MJ /slaktgris 2250 MJ NE/slaktgris En smågris förbrukar ungefär 450 MJ 340 MJ NE/smågris En sugga 17000 MJ/ år 12750 MJ NE/ sugga och år 0,57 0,66 Sis lysin/mj i slaktgrisfodret 0,76-0,88 Sis lysin/mj NE 0,70-80 Sis lysin/mj i smågrisfodret 0,93-1,07 Sis lysin/mj NE 0,36-0,54 Sis lysin i suggfodret 0,48-0,72 Sis lysin/mj NE 34-36 MJ i maxgiva till slaktgrisarna 25,5-27 MJ/dag Fodret kan kosta ca13 öre/ MJ 17,3 öre/mj NE En medelgris förbrukar ca 35 MJ/kg tillväxt i slaktgrisstallet 26,2 MJ NE /kg tillväxt Vill du veta mer eller har frågor om hur det nya systemet kommer att påverka just dina foder? Kontakta din säljare! Fördel med nettoenergi Bruttoenergi Smältbar energi Energi i träck Omsättbar energi Energi i urin och tarmgaser Netto energi Energi för fodersmältning upptag och omsättning 4 5

Med Lysinkompassen blir det lätt att välja rätt Det finns en hel del att vinna på att ta ett helhetsgrepp på vilken aminosyranivå de växande grisarna skall ha i sitt foder från avvänjningsperiodens slut fram till slakt. Många faktorer påverkar, men vikt och hälsoläge är de viktigaste. Forskningen rankar vikten som nummer ett Grisens vikt är det viktigaste beslutsunderlaget när man skall välja aminosyranivå i fodret. Vad väger grisen när den lämnar tillväxtstallet? Hur mycket väger insättningsgrisarna? I princip all forskning kring grisars aminosyrabehov bygger på att hitta den nivån som ger högst tillväxt och bäst foderförbrukning. Det är dock viktigt att tänka på att dessa försök sker under väldigt goda betingelser, dvs. då inget annat än fodret anses begränsa grisarnas förmåga att växa. Så ser det inte alltid ut i verkligheten. Figuren nedanför visar att de utfodringsrekommendationer som gäller i Sverige, Danmark, Holland, Frankrike, England och USA har ungefär samma syn på vilken aminosyranivå som passar bäst till grisar med olika medelvikt. Exempelvis visar figuren att en gris i intervallet 30-115 kg bör ha ett foder med 0,57-0,63 smältbart lysin/mj*. Skillnader i djurmaterial kan naturligtvis också bidra till skillnader mellan rekommendationerna i olika länder, men den internationella handeln med både livdjur och semin gör att grisarna blir mer lika för varje år. Det mest optimala vore naturligtvis att låta grisens vikt helt styra fodrets sammansättning dag för dag. Även om det numera finns utfodringssystem som skulle klara en sådan strategi så faller denna goda idé ofta på att grisarna inte är tillräckligt jämna varken på stall- eller på boxnivå. Fasutfodring är i detta sammanhang en bra kompromiss. Genom att använda 2 faser mellan 30-115 kg kan man spara upp till 5% av lysinet. Hälsoläge är nummer två Vi vet att foder med lite lägre aminosyranivå (och proteinhalt) passar bättre för grisar med sämre hälsoläge. Ett bra exempel är Robusts nivå på 0,70 smältbart lysin/mj* till grisar i intervallet 10-25 kg. Till PMWS drabbade grisar fungerar denna nivå utmärkt, men när sjukdomen passerat är nivå för låg för optimal tillväxt och foderförbrukning. Grisarnas jämnhet Om man vet med sig att grisarna är ganska ojämna är det smartast att ligga högre i aminosyranivå eftersom man annars missgynnar de minsta grisarna och då ökar spridningen ytterligare. Osäkra råvaror Om man använder råvaror som man vet med sig kan variera en del i protein eller energiinnehåll kan det också vara bra att ligga i det övre intervallet för rekommendationen. Foder i föregående fas Även om forskarna fortfarande debatterar om kompensatorisk tillväxt finns eller inte, så vet vi att i praktiken kan det vara fördelaktigt att välja en lite högre lysinnivå till grisar som man vet har fått ett något underdimensionerat foder i föregående del av uppfödningen. Motsatsen gäller också. Har de fått en förhållandevis hög nivå tidigare kan det vara onödigt att ligga i överkant på rekommendationen i nästa fas. Köttbetalning Naturligtvis har betalningen för kött också stor betydelse för vilken nivå man skall välja. Det gäller att vara observant på hur mycket mer eller mindre betalt man får för en köttprocent. Bra betalt för extra kött är ett argument för att ligga i den övre delen av det rekommenderade intervallet. Ekonomi Sist men inte minst kommer de ekonomiska argumenten. Hög tillväxt, låg foderförbrukning och hög köttprocent är naturligtvis inga självändamål. Lägsta kostnad per producerat kg kött är ju målet. Även om man exempelvis vet att tillväxt-grisarna växter fortare på ett foder med hög aminosyranivå, så har man kanske bäst totalekonomi om man väljer en lägre nivå om man kan ha kvar grisarna i stallet några dagar till. I vissa lägen gäller motsatsen. Ett för billigt foder kan ge en ökad totalkostnad eftersom grisarna växer sämre och måste äta mer foder för att få i sig den näring de behöver. Lysinkompassen - en hjälp på vägen För att underlätta beslutet om lämplig lysinhalt i fodret har Lantmännen tagit fram ett hjälpmedel som våra säljare kan använda för att tillsammans med sina kunder hitta rätt aminosyranivåer. Genom att ange gällande viktsintervaller beräknas riktlinjer för lämpliga lysinhalter. Man får även tips om var i det föreslagna intervallet man bör lägga sig beroende på de förutsättningar som finns i besättningen. Nedan finns två exempel. Ta gärna kontakt med din fodersäljare om du vill veta mer.. SIS lysin/mj 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 20 Scatterplot of SIS lysin/mj vs Medelvikt 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Medelvikt källa BSAS Medel CVB Dk InraPorc NRC SLU Spår 1: Först ett tillväxtfoder och sedan ett enhetsfoder Viktsintervall Medelbehov Lämpligt intervall Råd Lite sämre hälsoläge eller gott om tid Ganska normal produktion Full Fart, ojämna grisar eller om man använder råvaror som kan variera i innehåll Tillväxtgris 10 kg - 25 kg 0,76 Sis lys/mj 0,70-0,81 0,70-0,73 0,74-0,77 0,77-0,81 Enhet 25 kg - 120 kg 0,60 Sis lys/mj 0,57-0,63 057-0,59 0,59-0,62 0,60-0,63 Spår 2: Först ett tillväxtfoder följt av en traditionell 2 fasstrategi Viktsintervall Medelbehov Lämpligt intervall Råd Lite sämre hälsoläge eller gott om tid Ganska normal produktion Full Fart, ojämna grisar eller om m an använder råvaror som kan variera i innehåll Tillväxtgris 10 kg - 30 kg 0,74 Sis lys/mj 0,69-0,80 0,69-0,72 0,74-0,77 0,76-0,80 Slaktgris fas 1 30 kg - 60 kg 0,66 Sis lys/mj 0,62-0,68 0,62-0,65 0,63-0,67 0,65-0,68 Slaktgris fas 2 60 kg - 115 kg 0,55 Sis lys/mj * g standardiserad ileal smältbarhet (SIS) / MJ omsättbar energi (ME) 6 7

Vårt sortiment Färdigfoder smågris Trygge Trygge är ett helfoder till smågrisar som används från start till 10-14 dagar efter avvänjning. Efter utfodring av Trygge ska en successiv övergång till ett tillväxtfoder ske under 3-5 dagar. Trygge är det säkraste alternativet under avvänjningsperioden med en speciell fodersammansättning och låg proteinhalt. Fodret innehåller mjölkprodukter, ASfaktor och surgörare. I de flesta besättningar räcker Trygge väl till för den tillväxt smågrisarna kan prestera under avvänjningsperioden. Tempo Tempo är ett helfoder till smågrisar som användas från start till 10-21 dagar efter avvänjning. Efter utfodring av Tempo ska en successiv övergång till ett tillväxtfoder ske under tre till fem dagar. Tempo har en hög potential för tillväxt under avvänjningsperioden jämfört med Trygge. Kalmar Rejäl 350 Kalmar Rejäl 350 är ett helfoder till smågrisar som används som ett enhetsfoder från start till cirka 25 kg. Kalmar Rejäl 350 är speciellt skonsam för grisens mage och tarm och framtagen till besättningar med försiktigare tillväxtstrategi. Kalmar Allena Kalmar Allena är ett helfoder till smågrisar som används som ett enhetsfoder från start till cirka 25 kg. Kalmar Allena har högre tillväxt potenitial än Kalmar Rejäl. Kalmar Allena kan även användas som ett tillväxtfoder efter Trygge ekker Tempo. Växtill Växtill är ett helfoder till smågrisar som används som ett tillväxtfoder från två veckor efter avvänjning fram till cirka 25 kg. Växtill är sammansatt för att ge högsta tillväxt fram till 25 kg och ska inte användas under de tio första dagarna efter avvänjning. Växtill har högre tillväxtpotenitial än Kalmar Allena. Kadett Färdigfoder suggor Kadett är ett helfoder till yngre växande grisar, speciellt anpassat för utfodring mellan 17 till 40 kg. Kadett kännetecknas av en skonsam proteinhalt och välbalanserad aminosyranivå. Det är helt vegitabiliskt, har en stabiliserande syratillsats samt en bred råvarubas. Det har en prestanda för god tillväxt och bra köttansättning. Digivningsfoder Dia 120 Dia 120 är ett helfoder till suggor speciellt anpassad för dagens högproducerade besättningar. Dia 120 är i första hand avsett till digivande suggor, men det kan även användas till dräktiga suggor. Diva Diva är ett helfoder till digivande suggor. Diva är speciellt utvecklat till besättningar med högproducerade suggor. Fodret har hög energihalt och en hög nivå på aminosyror, innehåller även en organisk syra. Diva används med fördel i ett 2-fodersystem med Klara 130 som dräktighetsfoder. 9

Spetsa 10 Dräktighetsfoder Spetsa 10 är ett smakligt kompletteringsfoder som ges till digivande suggor. Fodret ger ett extra tillskott av alla de näringsämnen suggan behöver. Spetsa ges från första digivningsveckan till de djur som visar tecken på att inte orka äta tillräckligt av det ordinarie suggfodret. En giva på cirka ett kg per dag är ett bra riktmärke. Blenda 282 Gränsva Blenda 282 Gränsva är ett kompletteringsfoder till suggor som ska kompletteras med spannmål och mejeriprodukter. Blenda 282 Gränsva är anpassat för att ge ett foder till digivande suggor. Koncentratet har högt ställda krav på råvaror och innehåller bland annat fiber och organisk syra. Det lämpar sig särskilt väl för besättningar med hög produktionsnivå. Inbladning i torrfoder är cirka 20%. Klara 130 Färdigfoder slaktgris Origo 620 Klara 130 är ett helfoder till suggor avsett som ett enhetsfoder främst till dräktiga suggor. Ges fodret till digivande suggor bör det kompletteras med ett kompletteringsfoder som exempelvis Spetsa. Origo 620 är helfoder till slaktgrisar. Origo 620 används från 25 kg till slakt och är ett foder med medelhög aminosyranivå. Origo 620 kan användas som ett enhetsfoder. Fodret har potential för hög tillväxt samt god köttansättning. Blenda 230 Permiat Koncentrat slaktgris Formel 18 Blenda 230 Permiat är ett kompletteringsmedel till suggor som ska kompletteras med spannmål och mejeriprodukter. Blenda 230 Permiat är anpassat för att ge ett digivningsfoder men det kan även användas till dräktiga suggor. Inblandning i torrfoder är cirka 18%. Formel 18 är ett kompletteringsfoder för slaktgrisar som kombineras med spannmål. Formel 18 används från 25 kg till slakt och är anpassat för foder med normal aminosyranivå. Fodret har potential för hög tillväxt samt god köttansättning. Inblandning i torrfoder är cirka 18%. Origo 720 Origo 720 är ett helfoder till slaktgrisar. Origo 720 används från 25 kg till slakt och är ett foder med hög aminosyranivå. Origo 720 kan användas som ett enhetsfoder eller som en del i ett fasfodersystem, vanligtvis i fas 1. Fodret har potential för hög tillväxt samt hög köttansättning. Formel 20 Formel 20 är ett kompletteringsfoder för slaktgrisar som kombineras med spannmål. Formel 20 används från 25 kg till slakt och är anpassat för foder med medelhög aminosyranivå. Fodret har potential för hög tillväxt samt god köttansättning. Inblandning i torrfoder är cirka 18%. Origo 660 Permiat Origo 660 Permiat är ett kompletteringsfoder till slaktgrisar som ska kompletteras med mejeriprodukter. Origo 660 Permiat används från 25 kg till slakt och är ett foder med medelhög aminosyra. Origo 660 Permiat kan användas som ett enhetsfoder. Fodret har potential för hög tillväxt samt god köttansättning. Formel Permiat Formel Permiat är ett kompletteringsfoder för slaktgrisar som kombineras med spannmål och mejeriprodukter. Formel Permiat används från 25 kg till slakt och är anpassat för foder med medelhög aminosyranivå. Fodret har potential för hög tillväxt sam god köttansättning. Inblandning i torrfoder är cirka 19%. Koncentrat smågris Meny 400 Meny 400 är ett kompletteringsfoder till smågrisar som kombineras med spannmål. Tillsammans med spannmål ger det ett enhetsfoder som kan användas fram till 30 kg. Inblandning i torrfoder är cirka 19%. Formel Bröd Formel Bröd är ett kompletteringsfoder för slaktgrisar som kombineras med bröd. Formel Bröd används från 25 kg till slakt och är anpassat för foder med medelhög aminosyranivå. Fodret har potential för hög tillväxt samt god köttansättning. Inblandning i torrfoder är cirka 19%. Koncentrat suggor Blenda 240 Blenda 240 är ett kompletteringsfoder till suggor som ska kompletteras med spannmål. Blenda 240 är anpassat för att ge ett enhetsfoder till dräktiga och digivande suggor. Inblandning i torrfodret är cirka 18%. Formel Ärt Permiat Formel Ärt Permiat är ett kompletteringsfoder för slaktgrisar som kombineras med spannmål, ärter samt mejeriprodukter. Formel Ärt Permiat används rån 25 kg till slakt och är anpassat för foder med medelhög aminosyranivå. Fodret har potential för hög tillväxt sam god köttansättning. Inblandning i torrfoder är cirka 19%. Blenda 220 Blenda 281Gränsva Blenda 220 är ett kompletteringsfoder till suggor som ska kompletteras med spannmål. Blenda 220 är anpassat för att ge ett divgivningsfoder men det kan även användas till dräktiga suggor. Inblandning i torrfoder är cirka 18%. Blenda 281 Gränsva är ett kompletteringsfoder till suggor som ska kompletteras med spannmål och mejeriprodukter. Blenda 281 Gränsva är anpassat för att ge ett foder till dräktiga suggor. Fodret har högt ställda krav på råvaror och innehåller bland annat fiber och organisk syra. Inblandning i torrfoder är cirka 15 %. Formel Permiat Låg Formel Permiat Låg är ett kompletteringsfoder för slaktgrisar som kombineras med spannmål och mejeriprodukter. Formel Permiat Låganvänds från 25 kg till slakt och är anpassat för foder med medelhög aminosyranivå. Fodret har potential för hög tillväxt sam god köttansättning. Inblandning i torrfoder är cirka 25%. 10 11

www.kalmarlantman.se