12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för kvartal 1-3
För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2012 2013 / 2013 15/ 14 Världen Export Totalt 1 690 1 656 1 740 1 279 1 378 5,1 7,7 100 Inre marknaden 1 Varor 1 251 1 180 1 225 910 950 3,8 4,4 100 Tjänster 439 476 515 369 428 8,3 15,9 100 Import Totalt 1 487 1 438 1 551 1 134 1 210 7,9 6,7 100 Varor 1 116 1 043 1 099 813 852 5,4 4,8 100 Tjänster 371 395 452 321 359 14,3 11,7 100 Export Totalt 1 132 1 156 1 229 907 969 6,4 6,8 70,3 Varor 851 841 890 661 683 5,8 3,3 71,9 Tjänster 281 315 339 246 286 7,8 16,2 66,8 Import Totalt 1 126 1 123 1 198 880 938 6,6 6,6 77,5 Varor 853 826 868 638 677 5,0 6,1 79,5 Tjänster 272 297 330 242 261 11,1 8,0 72,8 EU (28) Export Totalt 954 956 1 021 752 803 6,7 6,7 58,3 Varor 726 707 753 560 578 6,4 3,2 60,9 Tjänster 229 249 268 192 225 7,6 16,9 52,5 Import Totalt 1 013 1 007 1 074 789 840 6,7 6,5 69,4 Varor 758 736 776 570 604 5,5 6,1 71,0 Tjänster 255 272 298 219 235 9,8 7,6 65,6 Norden Export Totalt 390 435 453 334 353 4,2 5,5 25,6 Varor 282 304 314 231 236 3,4 1,9 24,8 Tjänster 108 131 139 103 117 6,1 13,4 27,4 Import Totalt 316 321 328 244 249 2,2 2,0 20,6 Varor 248 236 231 173 175-2,3 1,2 20,5 Tjänster 67 85 97 72 75 14,6 3,8 20,8 Östersjöländerna 2 Export Totalt 671 674 711 526 543 5,4 3,3 39,4 Varor 562 539 557 413 424 3,3 2,5 44,7 Tjänster 109 135 154 112 119 13,6 6,3 27,8 Import Totalt 671 674 711 526 543 5,4 3,3 44,9 Varor 562 539 557 413 424 3,3 2,5 49,8 Tjänster 109 135 154 112 119 13,6 6,3 33,2 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
Utrikeshandel 2012 2013 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 251,5 1 179,8 1 224,5 909,7 949,7 Import 1 115,6 1 042,8 1 099,3 812,7 851,5 Nettohandel 135,9 137,1 125,2 96,9 98,1 Export till EU(28) 725,7 707,4 753,0 560,3 578,1 Import från EU(28) 757,9 735,5 776,3 569,7 604,2 Nettohandel (EU(28) -32,2-28,1-23,3-9,4-26,1 Förändring (%) Export -2,2-5,7 3,8 3,6 4,4 Import -2,9-6,5 5,4 5,8 4,8 Export till EU(28) -1,3-2,5 6,4 6,4 3,2 Import från EU(28) -3,5-3,0 5,5 6,4 6,1 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 438,6 475,7 515,2 369,3 428,0 Import 371,1 395,4 452,1 321,0 358,7 Nettohandel 67,5 80,3 63,1 48,2 69,3 Förändring (%) Export 3,6 8,5 8,3 6,1 15,9 Import 4,2 6,5 14,3 10,5 11,7 Direktinvesteringar 2012 2013 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 196,1 192,3 42,7 97,5 164,2 Utländska DI i Sverige 110,7 35,7 16,8 87,4 72,2 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 531,7 2 712,5 2 897,3 2 838,7 2 981,1 Utländska DI i Sverige 2 429,1 2 480,3 2 412,2 2 536,8 2 375,2
Enheten för internationell -12-16 Dnr: /00573 handelsutveckling Petter Stålenheim Olle Grünewald Sammanfattning artalen Bytesbalansen visade ett överskott på 196 miljarder de tre första kvartalen, motsvarade 6,4 procent av BNP. Detta var en ökning med 22 procent jämfört med motsvarande period. Handelsutvecklingen de första tre kvartalen Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 7,7 procent jämfört med motsvarande period. Importen av varor och tjänster ökade med 6,7 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 3,4 procent i volym och 5,1 procent i värde. Varuimporten ökade med 4,5 procent i såväl volym som i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 877 miljarder kronor och varuimporten till 857 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 20 miljarder jämfört med 14 miljarder motsvarande period. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Exporten till Amerika ökade med 14 procent och till Asien med 9,4 procent. Särskilt stark var exportökningen till USA och Kina. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade kraftigt från Asien och Amerika, med 16 respektive 10 procent. Importen från Kina och USA ökade kraftigt. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Skogsvaror, Kemivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Mineralvaror och Energivaror. Kemivaror ökade mest i såväl volym som värde. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper förutom för Skogsvaror. Verkstadsvaror ökade mest i såväl volym som i värde. Medan Energivaror ökade i volym minskade importen markant i värde som en konsekvens av det sjunkande oljepriset. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 16 procent och tjänsteimporten med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 428 miljarder och tjänsteimporten till 359 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 69 miljarder, vilket är 11 miljarder mer än motsvarande period. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- dataoch informationstjänster, Resor och Transporter. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 97 till 164 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 87 till 72 miljarder. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick tredje kvartalet till 2 981 miljarder, en ökning med 5,0 procent jämfört med tredje kvartalet. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick tredje kvartalet till 2 375 miljarder, en minskning med 6,4 procent jämfört med tredje kvartalet.
Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Vikande uppgång för Sveriges handel... 1 2.1 Handelns utveckling tredje kvartalet... 2 2.2 Exportutvecklingen i internationell jämförelse... 3 3. Bytesbalansen... 4 3.1 Bytesbalansen... 4 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 5 4.1 Sveriges export och import av varor... 5 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 6 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 7 4.1.3 Nettoexport av varor... 10 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 10 4.1.5 Sveriges handel med personbilar... 11 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel... 13 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror... 13 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 15 4.2.1 Export... 15 4.2.2 Import... 17 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 20 4.3.1 Svensk export... 20 4.3.2 Svensk import... 24 5. Tjänstehandel... 28 6. Direktinvesteringar... 34 6.1 Direktinvesteringsflöden... 34 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 35 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 36 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 39 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 39 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 40 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 42 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september i löpande priser (SCB)
1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för de tre första kvartalen. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats. 1 De största förändringarna består i att posten Merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. Eftersom Merchanting utgör en större andel av utrikeshandeln än lönebearbetning gör, minskar tjänstehandelns andel av den totala handeln som en följd av den nya manualen. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa två manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Vikande uppgång för Sveriges handel Sveriges export av varor och tjänster ökade de tre första kvartalen med 7,7 procent enligt statistik från betalningsbalansen. Importen ökade samtidigt med 6,7 procent. De tre första kvartalen uppgick Sveriges export av varor och tjänster till 1 378 miljarder kronor och importen till 1 210 miljarder. 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 1
2.1 Handelns utveckling tredje kvartalet 2 Tredje kvartalet trappades ökningstakten för svensk varuexport ned. För varuimport har trenden varit vikande sedan sista kvartalet. Såväl export som import ökade dock jämfört med motsvarande kvartal, exporten med 3,4 procent och importen med 2,9 procent. Både varuexport och varuimport uppgick tredje kvartalet till ett värde på 283 miljarder. Tjänsteexporten ökade med 14 och tjänsteimporten med 9,0 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 148 miljarder och tjänsteimporten till 124 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 23 miljarder. Sveriges BNP ökade det tredje kvartalet med 0,8 procent, säsongsrensat och jämfört med andra kvartalet. Jämfört med tredje kvartalet ökade BNP med 3,9 procent. Då såväl export som import ökade bidrog utrikeshandeln med blygsamma 0,4 procentenheter till ökningen av BNP sedan tredje kvartalet. Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 3 uppgick för fjärde kvartalet till 53,9, vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Samtidigt utgör det en minskning jämfört med index för tredje kvartalet. Det är framförallt delindex för nuläget som drar ner totalindex. Företagen ser mer positivt på utsikten framöver. Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2010 - oktober ) 25 Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3kv 4 2010 2011 2012 2013 Månadsvis Kvartalsvis 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 3 Business Sweden Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/contentassets/4c854bc9d53540a081773414fb9ab61e/exportchefsindex-november-.pdf) 2
Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuimport (januari 2010 - oktober ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3kv 4 2010 2011 2012 2013 Månadsvis Kvartalsvis 2.2 Exportutvecklingen i internationell jämförelse Diagram 2.3 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2010-3 kv ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2010 2011 2012 2013 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) 3
Utvecklingen för Sveriges export har varit relativt stark jämfört med Finland och USA och i paritet med utvecklingen i Tyskland och EU-området generellt. Den svagare kronan i kombination med en något ljusare konjunkturbild i viktiga mottagarländer som USA, Norge och i viss mån Tyskland, ger positiva förutsättningar för Sveriges utrikeshandel. 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 196 miljarder, motsvarade 6,4 procent av BNP, för de tre första kvartalen. Detta var en ökning med 22 procent jämfört med motsvarande period. Diagram 3.1 10,0 9,0 8,0 Sveriges bytesbalans 2006 - Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 4
3.2 Handelsbalans 4 De tre första kvartalen uppgick Sveriges handelsbalans till 98 miljarder vilket var 1,2 miljarder mer än motsvarande period. Handelsbalansen uppgick till 3,2 procent av BNP, tjänstenettot 2,3 och kapitalavkastningen 2,1 procent. Diagram 3.1 7,0 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2006 - Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0-2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 4. Varuhandel 5 4.1 Sveriges export och import av varor De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 3,4 procent i volym och 5,1 procent i värde jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 4,5 procent i såväl volym som i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick de tre första kvartalen till 877 miljarder kronor och varuimporten till 857 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 20 miljarder jämfört med 14 miljarder motsvarande period. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under oktober gav ett underskott på 0,9 miljarder. I oktober uppgick varuexporten till 103 miljarder vilket 4 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 5 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 5
utgjorde en minskning med 1,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år medan varuimporten var i princip oförändrad med ett värde av 104 miljarder. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2012-, samt de tre första kvartalen respektive. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2012 2013 Förändring (%) Export 1 168,3 1 090,8 1 125,1 834,6 877,0 5,1 intra-eu(28) 665,4 629,3 656,9 487,8 511,7 4,9 extra-eu(28) 502,9 461,5 468,2 346,8 365,3 5,3 Import 1 114,4 1 046,0 1 110,7 820,5 857,5 4,5 intra-eu(28) 757,2 726,5 770,3 564,4 597,6 5,9 extra-eu(28) 357,2 319,6 340,4 256,1 259,8 1,5 Anm: Import enligt avsändningsland. De tre första kvartalen gick 73 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Med undantag för Afrika har exporten ökat till samtliga regioner mellan kvartal 1-3 och motsvarande period i år. Exporten till Amerika ökade med 14 och till Asien med 9,4 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 12 procent av Sveriges export. Sveriges export till Afrika minskade med 3,6 procent och ökade till EU med 4,9 procent. Exporten till Övriga Europa var oförändrad mellan de tre första kvartalen och motsvarande kvartal i år. Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 6
84 procent av Sveriges import kom från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade från alla regioner förutom från Afrika och Övriga Europa, varifrån importen minskade med 40 respektive 6,0 procent. Värdet på importen från Amerika och Asien ökade med 10 respektive 16 procent. Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. 7
Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 11,0 Skogsvaror -2,2 0,7 1,4 0,5 3,2 3,8 3,5 4,2 10,2 Mineralvaror 2,7-1,2 1,2-1,0 4,1 2,0-3,7-0,7 12,9 Kemivaror 1,0 9,2 6,6 7,2 4,4 16,1 10,9 13,5 8,8 Energivaror 13,6-9,0 7,4-0,8 7,0-21,7-21,9-21,1 43,7 Verkstadsvaror -0,6 6,4 2,7 3,8 1,8 10,9 6,7 8,5 13,5 Övriga varor 0,8 7,8 5,8 7,0 3,4 9,6 7,5 8,9 100 Totalt 1,1 4,1 3,8 3,4 3,1 6,7 3,4 5,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 3,4 procent i volym och 5,1 procent i värde jämfört med motsvarande period. Det är framförallt en kraftig exportökning för Kemivaror och Övriga varor som dragit upp volymen men även exportvolymen för Verkstadsvaror ökade markant. Volymutveckling var negativ för övriga varugrupper. Räknat i värde ökade exporten för samtliga varugrupper förutom Energivaror och mineralvaror. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. 8
Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Exportandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 2,8 Skogsvaror 1,6-0,9-2,5-0,6 4,6 2,7 0,1 3,0 7,1 Mineralvaror -0,8-0,3 10,6 1,9 1,8 5,3 5,3 4,9 13,1 Kemivaror 8,6-0,4 2,6 2,4 9,6 1,7 3,2 4,3 13,6 Energivaror 6,5-4,3 1,1 3,9 0,5-23,5-31,2-24,8 41,8 Verkstadsvaror 5,8 7,2 8,4 6,3 8,6 12,9 13,3 12,0 21,7 Övriga varor 2,7 3,7 2,9 4,4 5,2 9,6 7,6 9,9 100 Totalt 5,0 3,1 5,0 4,5 6,2 5,2 3,4 4,5 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. De tre första kvartalen ökade varuimporten med 4,5 procent i såväl volym som i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper förutom Skogsvaror som minskade i volym med 0,6 procent och för Energivaror som minskade med 25 procent i värde. Verkstadsvaror stod för den största importökningen räknat såväl i volym som i värde. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år ökade importen av verkstadsvaror med 6,3 procent i volym och 12 procent i värde. För alla varugrupper förutom Energivaror ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång för Energivaror. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 9
4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 180 140 100 60 Mdr kr 20-20 -60-100 -140-180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1-3 1-3 kv kv Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till samt de tre första kvartalen och. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 6 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 86 miljarder vilket kan jämföras med ett underskott på 77 miljarder motsvarande period. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU ökade från 91 miljarder de tre första kvartalen till 105 miljarder motsvarande period. Sveriges totala exportöverskott uppgick till 20 miljarder vilket var 5,4 miljarder mer än motsvarande period. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för de tre första kvartalen respektive. Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror var de varugrupper som bidrog positivt till nettoexportintäkterna under årets tre första kvartal. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 73 miljarder, en ökning med 4,6 procent jämfört med motsvarande period. Nettoexporten för mineralvaror minskade från 27 till 23 miljarder. Även Verkstadsvaror och Kemivaror hade positiva exportnetton. Medan nettot för Verkstadsvaror minskade från 25 till 15 miljarder ökade nettoexporten för Kemivaror kraftigt, från ett underskott på 0,4 miljarder de tre första kvartalen till ett överskott på 9,6 miljarder motsvarande period i år. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 73 miljarder. Sammantaget har nettoexporten uppvisat ett sjunkande överskott under det senaste decenniet. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat. 6 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 10
Diagram 4.6 100 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 80 60 40 Mdr kr 20 0-20 -40-60 -80-100 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 Skogsvaror 94,7 96,7 94,5 91,8 90,1 92,6 70,1 73,3 Mineralvaror 16,7 30,2 38,3 42,7 32,5 35,6 26,5 23,0 Järn och stål 10,7 16,7 17,9 17,2 13,5 16,0 11,7 13,2 Kemivaror 13,7 11,2-4,4-3,3 6,3-0,4-0,4 9,6 Läkemedel 36,7 36,7 28,5 26,4 25,9 28,5 21,5 29,0 Energivaror -40,4-57,6-65,6-62,5-57,8-52,1-41,3-28,2 Verkstadsvaror 65,9 57,9 79,4 59,7 55,8 27,7 24,8 15,2 Maskiner 58,9 60,5 69,2 71,8 67,3 62,1 44,1 46,3 Elektrovaror och telekom -8,9-17,5-19,5-29,0-32,8-37,7-24,4-30,4 Vägfordon 6,8 4,3 21,2 15,7 17,0 2,8 4,8 0,6 Övriga varor -66,8-69,7-77,8-74,5-82,1-88,9-65,7-73,4 Livsmedel -42,8-41,4-45,0-45,0-46,9-49,6-36,5-39,3 Total 83,8 68,7 64,4 53,9 44,8 14,4 14,1 19,5 4.1.5 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. De tre första kvartalen gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 17 miljarder, vilket är en ökning av underskottet med 4,5 miljarder jämfört med motsvarande period. 2009 var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport 11
var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats sedan dess. Under minskade exporten av personbilar marginellt med 0,5 procent och importen ökade med hela 14 procent. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 33,3 34,1-0,8 18,9 28,8-9,8 2010 38,3 47,4-9,1 19,4 41,1-21,7 2011 44,3 51,0-6,7 23,4 44,9-21,6 2012 36,2 46,3-10,1 17,8 40,2-22,5 2013 33,9 47,4-13,6 17,8 41,8-24,0 33,7 54,3-20,6 20,0 47,3-27,3 25,9 38,5-12,6 15,2 33,4-18,2 26,9 44,0-17,1 11,9 40,1-28,2 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. De tre första kvartalen exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 12 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 40 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 28 miljarder, 10 miljarder större jämfört med motsvarande period Diagram 4.7 80 70 60 50 40 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto Mdr kr 30 20 10 0-10 -20-30 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 12
4.1.6 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. De tre första kvartalen gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 29 miljarder, vilket var en ökning jämfört med motsvarande kvartal med 7,5 miljarder kronor. 44 procent av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer över 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 67,8 31,0 36,8 39,6 23,2 16,4 2010 66,2 29,5 36,7 38,6 23,4 15,2 2011 57,6 29,0 28,6 28,7 23,7 5,0 2012 57,3 30,8 26,6 28,3 25,2 3,1 2013 56,1 30,0 26,1 26,8 25,3 1,6 59,0 30,6 28,4 28,9 26,2 2,7 43,7 22,2 21,5 21,1 19,0 2,1 53,5 24,5 29,0 23,4 21,0 2,4 Diagram 4.8 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under de tre första kvartalen gav handeln med livsmedelsvaror ett handelsunderskott på 39 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder större än motsvarande period. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år ökade livsmedelsexporten med 8,9 procent och importen med 8,3. 13
Handeln med andra länder inom EU genererade knappt 45 procent av handelsunderskottet för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 73 procent av den totala livsmedelsexporten och importen därifrån 61 procent av den totala importen. Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 48,6 89,9-41,3 35,7 59,7-24,0 2010 52,9 92,8-39,9 38,9 58,8-20,0 2011 53,2 96,8-43,6 38,9 62,0-23,1 2012 57,0 100,8-43,7 40,3 65,2-24,9 2013 62,3 107,8-45,5 44,4 68,6-24,3 68,2 117,2-49,0 48,9 73,5-24,6 49,8 85,8-36,0 35,6 54,5-18,9 54,2 93,0-38,8 39,4 56,5-17,1 Diagram 4.9 140 120 100 80 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 60 40 20 0-20 -40-60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 14
4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 7 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för de tre första kvartalen respektive. I Diagram 4.10 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. De tre första kvartalen uppgick Sveriges export till EU till 512 miljarder, vilket motsvarade 58 procent av Sveriges totala export på 877 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 274 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan de tre fösta kvartalen och. Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 7 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 15
Diagram 4.11 100 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 90 80 70 60 Mdr kr 50 40 30 20 10 0 16
Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 91,5 10,4 8 Storbritannien 63,9 7,3 6 Danmark 59,3 6,8 5 Finland 58,7 6,7 0 Nederländerna 42,7 4,9 2 Belgien 38,0 4,3 1 Frankrike 35,1 4,0-5 Polen 26,8 3,1 9 Italien 23,2 2,6 16 Spanien 17,2 2,0 15 Österrike 7,6 0,9 4 Tjeckien 6,7 0,8 10 Estland 6,7 0,8 9 Litauen 5,6 0,6 13 Irland 4,8 0,5-1 Portugal 4,8 0,5 23 Ungern 4,1 0,5 8 Lettland 2,7 0,3 8 Rumänien 2,0 0,2 11 Slovakien 2,0 0,2 16 Grekland 2,0 0,2 30 Bulgarien 0,8 0,1 12 Slovenien 0,8 0,1 10 Malta 0,7 0,1-9 Luxemburg 0,6 0,1 22 Kroatien 0,5 0,1 13 Ospec i EU 2,6 0,3-27 EU Totalt 511,7 58,4 5 Norge 90,0 10,3 4 Island 1,8 0,2 24 Norden 209,8 23,9 3 Liechtenstein 0,0 0,0-14 Inre marknaden 603,5 68,8 5 Övriga länder 273,5 31,2 6 Export Totalt 877,0 100,0 5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, för respektive land. De tre första kvartalen uppgick den svenska importen från 17
EU till 598 miljarder vilket motsvarade 70 procent av den totala importen på 857 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. De tre först kvartalen utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 78 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 180 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr kr 160 140 120 100 80 60 40 20 0 18
Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 153,7 17,9 8 Nederländerna 68,6 8,0 9 Danmark 65,8 7,7 8 Storbritannien 47,8 5,6-6 Finland 38,8 4,5-7 Frankrike 37,0 4,3 1 Belgien 36,7 4,3 15 Polen 29,2 3,4 11 Italien 28,0 3,3 14 Estland 13,6 1,6 4 Tjeckien 12,1 1,4 16 Spanien 11,7 1,4 4 Irland 11,4 1,3 22 Österrike 10,3 1,2 0 Ungern 6,2 0,7 23 Litauen 5,6 0,7-2 Slovakien 5,5 0,6 5 Lettland 4,2 0,5 8 Rumänien 2,8 0,3-15 Portugal 2,6 0,3-2 Luxemburg 2,0 0,2 6 Slovenien 1,4 0,2 7 Bulgarien 0,9 0,1 37 Grekland 0,9 0,1-8 Malta 0,4 0,0 297 Kroatien 0,3 0,0 21 Ospec i EU 0,0 0.0 - EU Totalt 597,6 69,7 6 Norge 72,1 8,4 5 Island 0,2 0,0 78 Norden 176,9 20,6 3 Liechtenstein 0,1 0,0 4 Inre marknaden 670,0 78,1 6 Övriga länder 187,5 21,9 0 Import Totalt 857,5 100,0 5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 19
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 42 procent av det totala exportvärdet och 30 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 1,3 procent, samt Schweiz och Turkiet med 1,1 procent vardera. Exporten har ökat till alla dessa länder förutom till Ryssland dit den minskade med hela 30 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram 4.15. Exporten till Norge ökade med 3,7 procent. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 58,4% Oceanien m fl 1,4% Övriga Europa 14,5% Asien 12,5% Amerika 10,5% Afrika 2,7% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 127,3 127,4 15,3 14,5 0,1 varav: Norge 86,7 90,0 10,4 10,3 3,7 Ryssland 16,2 11,4 1,9 1,3-30,0 Schweiz 8,6 9,8 1,0 1,1 13,7 Turkiet 9,4 9,6 1,1 1,1 2,2 Ukraina 1,1 1,7 0,1 0,2 59,2 20
Diagram 4.15 Sveriges handel med Ryssland 2001 - Export Import 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tabell 4.10 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade med 3,6 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,7 procent av Sveriges totala export, 0,3 procentenheter mindre än motsvarande period året innan. Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 12,5 11,0 1,5 1,3-11,9 varav: Algeriet 2,7 3,1 0,3 0,4 13,8 Egypten 5,1 4,5 0,6 0,5-12,5 Marocko 3,0 2,0 0,4 0,2-31,2 Västafrika 4,3 3,0 0,5 0,3-30,6 varav: Nigeria 1,8 1,4 0,2 0,2-23,2 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 8,0 9,9 1,0 1,1 23,8 Etiopien 0,2 1,2 0,0 0,1 619,8 Sydafrika 5,2 6,1 0,6 0,7 15,8 Totalt 24,8 23,9 3,0 2,7-3,6 21
Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten ökade med 11 miljarder, motsvarande 14 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog under årets tre första kvartal emot 7,6 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA efter 2001. Mellan de tre första kvartalen och ökade Sveriges export till USA med 16 procent. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 63,3 73,8 7,6 8,4 16,6 varav: Kanada 5,6 6,9 0,7 0,8 24,1 USA 56,9 66,3 6,8 7,6 16,4 Central- och Sydamerika varav: 17,7 18,3 2,1 2,1 3,0 Argentina 1,1 1,5 0,1 0,2 38,5 Brasilien 7,0 5,9 0,8 0,7-15,8 Chile 1,9 2,0 0,2 0,2 6,9 Mexiko 3,2 4,1 0,4 0,5 28,7 Peru 0,9 1,1 0,1 0,1 14,3 Totalt 81,0 92,1 9,7 10,5 13,6 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2001 - Export Import 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 22
Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien från 100 till 109 miljarder, motsvarande 9,4 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Indien och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 34 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Asien efter 2001. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 23,8 23,8 2,9 2,7-0,2 varav: Förenade Arabemiraten 5,3 4,7 0,6 0,5-12,6 Irak 1,8 1,6 0,2 0,2-8,7 Iran 1,7 2,2 0,2 0,3 33,6 Israel 1,7 1,8 0,2 0,2 5,8 Oman 1,1 1,4 0,1 0,2 28,8 Qatar 1,8 1,4 0,2 0,2-21,7 Saudiarabien 8,2 8,0 1,0 0,9-3,2 Övriga Asien 76,1 85,5 9,1 9,8 12,5 varav: Hongkong 3,2 3,4 0,4 0,4 5,4 Indien 7,9 8,4 0,9 1,0 6,2 Indonesien 2,3 2,3 0,3 0,3-2,9 Japan 10,5 11,1 1,3 1,3 5,5 Kina 29,6 34,1 3,5 3,9 15,0 Malaysia 2,1 2,1 0,3 0,2-2,8 Pakistan 1,8 1,4 0,2 0,2-24,8 Singapore 4,1 4,6 0,5 0,5 11,5 Sydkorea 6,0 7,4 0,7 0,8 22,3 Taiwan 2,7 2,8 0,3 0,3 4,9 Thailand 2,7 4,3 0,3 0,5 61,6 Totalt 99,9 109,3 12,0 12,5 9,4 23
Diagram 4.17 Sveriges handel med Asien 2001 - Export Import 180 160 140 120 Mdr kr 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa minskade med 6,0 procent mellan de tre första kvartalen respektive. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 72 miljarder, motsvarande 8,4 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 4,6 procent. Från Ryssland minskade importen med hela 30 procent, medan den ökade från Schweiz och Turkiet med 22 respektive 7,4 procent. Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69,7% Oceanien m fl 0,2% Asien 11,0% Amerika 4,3% Afrika 0,9% Övriga Europa 13,8% 24
Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Från Norge ökade råoljans andel av importen från 19 till 20 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. För Ryssland minskade oljans andel, från 71 till 67 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för drygt två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport. Medan Ryssland stod för 48 procent utgjorde Norges andel 19 procent av råoljeimporten. 8 Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 126,3 118,8 15,4 13,8-6,0 124,3 115,9 varav Norge 68,9 72,1 8,4 8,4 4,6 65,7 68,8 Ryssland 42,7 29,8 5,2 3,5-30,1 43,9 30,7 Schweiz 5,8 7,1 0,7 0,8 22,5 5,6 6,6 Turkiet 7,3 7,9 0,9 0,9 7,4 7,4 7,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Tabell 4.14 visar Sveriges import från Afrika. Mellan de tre första kvartalen och minskade importen från Afrika från 13 till 7,8 miljarder, motsvarande 40 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 60 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,9 0,8 0,1 0,1-16,6 1,0 0,8 Västafrika 9,2 4,8 1,1 0,6-48,5 9,2 4,3 varav Nigeria 9,1 4,7 1,1 0,5-48,6 9,1 4,2 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 2,9 2,3 0,4 0,3-22,7 3,0 2,3 Sydafrika 1,7 1,3 0,2 0,1-23,0 1,7 1,3 Totalt 13,1 7,8 1,6 0,9-40,5 13,2 7,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan de tre första kvartalen respektive ökade Sveriges import från Amerika med 9,7 procent. Importen från USA ökade med 12 procent. USA är det 8 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad 25
största amerikanska leverantörslandet för svensk import och står för 2,7 procent av Sveriges totala importvärde. Medan importen från Brasilien och Kanada ökade med 42 respektive 37 procent under perioden, minskade den från Chile och Venezuela med 5,5 respektive 37 procent. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 22,9 25,7 2,8 3,0 12,3 22,6 26,4 varav Kanada 2,2 2,5 0,3 0,3 16,6 2,2 2,6 USA 20,7 23,2 2,5 2,7 11,9 20,4 23,8 Central- och Sydamerika 10,6 11,0 1,3 1,3 4,0 11,3 11,6 varav Brasilien 2,7 3,8 0,3 0,4 41,5 2,8 3,9 Chile 1,3 1,3 0,2 0,1-5,5 1,3 1,3 Venezuela 3,8 2,4 0,5 0,3-36,6 3,8 2,4 Totalt 33,5 36,7 4,1 4,3 9,7 34,0 38,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period ökade importvärdet från Asien med 16 procent. Medan importen från När- och Mellanöstern minskade med 5,9 procent, ökade den från Övriga Asien med 17 procent, från 78 till 91 miljarder. Medan importen minskade från Singapore och Sydkorea, ökade den från övriga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. 26
Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 3,2 3,0 0,4 0,4-5,9 3,1 3,0 varav Israel 0,9 0,9 0,1 0,1 4,7 0,9 1,0 Qatar 1,0 0,9 0,1 0,1-8,7 1,0 1,0 Övriga Asien 78,1 91,5 9,5 10,7 17,1 84,1 97,9 varav Bangladesh 2,1 2,8 0,3 0,3 34,6 2,1 2,8 Hong Kong 6,2 6,9 0,8 0,8 12,0 1,8 2,0 Indien 4,1 4,6 0,5 0,5 11,7 4,2 4,6 Indonesien 0,8 1,1 0,1 0,1 30,8 0,9 1,2 Japan 7,3 7,3 0,9 0,9 0,9 8,8 9,4 Kina 36,8 45,2 4,5 5,3 22,9 44,1 52,8 Malaysia 1,9 2,4 0,2 0,3 22,0 2,4 2,6 Pakistan 0,8 0,9 0,1 0,1 13,7 0,8 0,9 Singapore 1,3 1,1 0,2 0,1-17,6 0,7 1,0 Sydkorea 4,6 4,5 0,6 0,5-2,7 4,7 4,8 Taiwan 3,8 4,2 0,5 0,5 10,0 4,5 4,8 Thailand 2,7 3,0 0,3 0,3 11,5 3,0 3,2 Vietnam 4,7 6,2 0,6 0,7 30,7 4,9 6,3 Totalt 81,4 94,5 9,9 11,0 16,2 87,2 100,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 27
5. Tjänstehandel Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2006 och de tre första kvartalen. De tre första kvartalen ökade Sveriges export av tjänster med 16 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 428 miljarder och tjänsteimporten till 359 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 69 miljarder, vilket är 21 miljarder mer än motsvarande period. Såväl tjänsteexporten som tjänsteimport utgör cirka 30 procent av Sveriges totala export respektive import. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto 2006 321,0 286,6 34,3 2007 362,5 315,7 46,8 2008 388,8 348,5 40,3 2009 383,5 343,8 39,8 2010 390,8 341,2 49,6 2011 423,4 356,3 67,0 2012 438,6 371,1 67,5 2013 475,7 395,3 80,3 515,1 452,2 63,1 Drygt tre fjärdedelar av den totala tjänsteexporten utgjordes av övriga affärstjänster, tele- data och informationstjänster, re- 428,0 358,7 69,3 369,2 321,1 48,2 sor och transporter. Dessa tjänstenäringar dominerade även importen, och uppgick till 86 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen avseende export (24 procent) och import (32 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken. 28
Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Tillverkningstj. 0,8 1,2 50,0 2,7 3,7 37,0-1,9-2,5 Underhåll och rep.tj av varor 2,0 2,6 30,0 1,4 1,6 14,3 0,6 1,0 Transporter 54,1 63,3 17,0 41,1 42,6 3,6 13,0 20,7 Flygtransporttj. 15,9 17,6 10,7 12,7 11,5-9,4 3,2 6,2 Järnvägstransporttj. 0,9 0,9 0,0 1,5 1,5 0,0-0,6-0,6 Post och kurir 1,9 2,6 36,8 2,2 2,4 9,1-0,4 0,1 Sjötransporttj. 18,8 18,3-2,7 19,2 20,0 4,2-0,4-1,7 Vägtransporttj. 15,9 23,2 45,9 5,1 6,8 33,3 10,9 16,3 Övriga transporttj. 0,7 0,7 0,0 0,5 0,4-20,0 0,1 0,3 Resor 66,7 78,3 17,4 95,9 107,6 12,2-29,2-29,4 Byggtj. 3,9 4,6 17,9 11,0 10,1-8,2-7,0-5,5 Försäkringar 4,9 6,1 24,5 1,3 1,7 30,8 3,5 4,4 Finansiella tj. 24,2 28,8 19,0 8,5 11,7 37,6 15,7 17,1 FISIM 10,4 12,4 19,2 2,2 4,1 86,4 8,2 8,4 Finansiella tj. exkl. FISIM 13,8 16,4 18,8 6,3 7,6 20,6 7,6 8,7 Immateriella rättigheter 42,8 44,5 4,0 15,1 18,0 19,2 27,7 26,5 Tele-, data och informationstj. 73,8 90,8 23,0 37,3 42,9 15,0 36,7 47,9 Datatj. 62,6 79,4 26,8 25,9 30,7 18,5 36,7 48,8 Informationstj. 2,8 1,9-32,1 2,0 2,0 0,0 0,8-0,2 Tele 8,4 9,6 14,3 9,4 10,3 9,6-1,0-0,8 Övriga affärstj. 91,8 103,1 12,3 103,8 115,2 11,0-12,0-12,1 Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 10,3 13,1 27,2 4,0 4,4 10,0 6,3 8,8 Bokföring och adm. tj. 3,4 3,4 0,0 1,6 2,0 25,0 1,7 1,5 FOU-tj. 11,7 15,8 35,0 27,4 35,6 29,9-15,8-19,7 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,5 1,5 0,0 0,2 0,3 50,0 1,2 1,1 Juridiska tj. 1,4 1,7 21,4 1,6 1,5-6,3-0,2 0,2 Management och PR 5,5 6,1 10,9 7,8 10,1 29,5-2,3-3,9 Marknadsföringstj. 5,8 6,9 19,0 11,2 9,7-13,4-5,6-2,8 Övriga tj. 52,3 54,5 4,2 49,8 51,9 4,2 2,5 2,6 Personliga tj., kultur m.m 2,3 2,6 13,0 2,0 2,3 15,0 0,2 0,4 Offentliga tj. 1,9 2,1 10,5 0,9 1,2 33,3 1,0 0,9 Totalt 369,2 428,0 15,9 321,1 358,7 11,7 48,2 69,3 * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad 29
Diagram 5.1 Immateriella rättigheter 10,4% Finansiella tj. 6,7% Försäkringar 1,4% Byggtj. 1,1% Fördelning av svensk tjänsteexport Resor 18,3% Tele-, data och informationstj. 21,2% Transporter 14,8% Övriga affärstj. 24,1% Tillverkningstj. 0,3% Personliga tj., kultur m.m 0,6% Offentliga tj. 0,5% Underhåll och rep.tj av varor 0,6% Diagram 5.2 Sveriges export av övriga affärstjänster FOU-tj. 15,3% Juridiska tj. 1,7% Bokföring och adm. tj. 3,3% Management och PR 5,9% Övriga tj. 52,9% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,5% Marknadsförings tj. 6,7% Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 12,7% 30
Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteimport Underhåll och rep.tj av varor 0,4% Tillverkningstj. 1,0% Transporter 11,9% Offentliga tj. 0,3% Resor 30,0% Personliga tj., kultur m.m 0,6% Övriga affärstj. 32,1% Byggtj. 2,8% Försäkringar 0,5% Finansiella tj. 3,3% Immateriella rättigheter 5,0% Tele-, data och informationstj. 12,0% Diagram 5.4 Marknadsförings tj. 8,4% Management och PR 8,7% Sveriges import av övriga affärstjänster Jordbruk-, gruv-, och miljötj. Arkitekt-, 0,3% tekniska och vetenskapliga tj. 3,8% Övriga tj. 44,9% Bokföring och adm. tj. 1,7% Juridiska tj. 1,3% FOU-tj. 30,8% 31
Tabell 5.3 Sveriges tjänsteexport Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 Tillverkningstj. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 1,1 0,8 1,2 Underhåll och rep.tj av varor 4,3 5,7 3,8 3,6 3,1 2,9 2,0 2,6 Transporter 78,0 75,8 75,0 76,4 77,5 74,2 54,1 63,3 Resor 61,7 62,5 68,6 71,9 75,2 87,1 66,7 78,3 Byggtj. 5,2 5,9 5,9 5,3 5,3 5,5 3,9 4,6 Försäkringar 6,4 5,8 5,7 5,5 5,9 6,5 4,9 6,1 Finansiella tj. 8,5 7,5 9,9 10,4 28,0 31,8 24,2 28,8 Immateriella rättigheter 35,0 41,7 43,1 51,2 50,4 62,4 42,8 44,5 Tele-, data och informationstj. 67,2 62,9 82,2 80,9 93,9 108,2 73,8 90,8 Övriga affärstj. 110,4 116,5 122,8 127,0 129,3 129,9 91,8 103,1 Personliga tj., kultur m.m 2,8 2,7 3,7 3,8 3,6 3,1 2,3 2,6 Offentliga tj. 4,1 3,8 2,6 2,9 2,7 2,6 1,9 2,1 Total tjänsteexport 383,5 390,8 423,4 438,6 475,7 515,1 369,2 428,0 Tabell 5.4 Sveriges tjänsteimport Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 Tillverkningstj. 0,0 0,0 0,0 0,0 3,3 3,8 2,7 3,7 Underhåll och rep.tj av varor 3,2 3,6 2,1 1,9 1,8 1,7 1,4 1,6 Transporter 54,8 57,6 55,3 56,0 55,7 54,6 41,1 42,6 Resor 85,6 94,1 100,1 105,8 114,7 127,0 95,9 107,6 Byggtj. 9,2 8,2 12,0 13,5 13,7 15,8 11,0 10,1 Försäkringar 3,3 2,9 2,4 2,1 2,1 1,7 1,3 1,7 Finansiella tj. 3,7 3,3 4,0 3,8 10,9 12,8 8,5 11,7 Immateriella rättigheter 13,8 10,4 12,6 16,8 17,8 26,6 15,1 18,0 Tele-, data och informationstj. 34,6 32,4 35,2 39,2 42,6 51,9 37,3 42,9 Övriga affärstj. 131,1 125,0 129,3 128,5 129,2 152,1 103,8 115,2 Personliga tj., kultur m.m 2,6 2,4 2,2 2,2 2,4 2,7 2,0 2,3 Offentliga tj. 1,6 1,3 1,3 1,6 1,4 1,3 0,9 1,2 Total tjänsteimport 343,8 341,2 356,3 371,1 395,3 452,2 321,1 358,7 32
Tabell 5.5 Sveriges tjänstehandel, netto Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 Tillverkningstj. 0,0 0,0 0,0 0,0-2,5-2,7-1,9-2,5 Underhåll och rep.tj av varor 1,1 2,1 1,7 1,8 1,3 1,2 0,6 1,0 Transporter 23,0 18,1 19,7 20,4 21,9 19,5 13,0 20,7 Resor -23,8-31,6-31,6-34,0-39,6-39,9-29,2-29,4 Byggtj. -4,0-2,2-6,1-8,2-8,5-10,2-7,0-5,5 Försäkringar 3,0 2,9 3,4 3,4 3,9 4,7 3,5 4,4 Finansiella tj. 4,9 4,2 5,9 6,5 17,1 19,1 15,7 17,1 Immateriella rättigheter 21,3 31,2 30,5 34,4 32,6 35,8 27,7 26,5 Tele-, data och informationstj. 32,6 30,5 47,1 41,7 51,4 56,4 36,7 47,9 Övriga affärstj. -20,8-8,6-6,4-1,4 0,2-22,2-12,0-12,1 Personliga tj., kultur m.m 0,3 0,3 1,6 1,5 1,0 0,2 0,2 0,4 Offentliga tj. 2,5 2,4 1,3 1,3 1,3 1,3 1,0 0,9 Totalt 39,8 49,6 67,0 67,5 80,3 63,1 48,2 69,3 Diagram 5.5 60 50 40 30 Mdr SEK 20 10 0-10 -20-30 -40 Tjänstehandel, netto 33