Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Relevanta dokument
Indirekta löner under perioden uppgick till 2180 varav 80 materialhantering, 1000 tillverkningen samt 1100 administration och försäljning.

Ordinarie tenta Mars 2015

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Tentamen Maj Med utkast till lösningar

» Industriell ekonomi

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

» Industriell ekonomi

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Uppgift: Självkostnad och ABC

Repetition/Sammafattning

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Allmänt om kalkylering

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kalkyleringens avvägning

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Skärvad Olsson Kap 18

Företags- och Personalekonomi G88

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Kalkyleringens avvägning

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

GRU 5 Möbelkraft AB. Produktkalkylering med budgetering Ekonomistyrning (delkurs3 i FOA134) FOA hp

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

PIA-kontering i Tillverkning

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Tenta MIO

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Seminarium 4 (kap 16-17)

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Föreläsning. Externredovisning B 723G36 ht Föreläsning vecka 3

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

De generella kalkylproblemen

Analys av kalkylavvikelser på ordernivå. Analysis of calculated deviations on the order level.

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Försättsblad Tentamen

Resultaträkningen Idé och struktur

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand

Avstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader

Tentamensdatum: Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.

KSV = KSV = 800 RR (KSV)

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Minikurs - Ekonomi. Här är ett exempel på hur en faktureringsplan kan se ut:

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Syften och särart. Processen. Olika informationsbehov. Den interna redovisningen kan vara. AJK kap 15 - Vad är intern redovisning?

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Transkript:

Agenda F3 Internredovisning Produktkalkyl i kontoform Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. IR2 b och c Differenser Påläggsdifferens Kalkyldifferens Inventeringsdifferens Standardpriser

Trad. Internredovisning Efterkalkyl Direkta kostnader förs direkt till kostnadsbärare Verkliga indirekta kostnader samlas på relevanta kostnadsställe Kostnadsställenas kostnader beräknas och fördelas där efter till kostnadsbärare enligt t.ex. divisions, ekvivalent eller påläggsmetoden.

Uppgift IR 2 Ett företag hade i sammandrag följande kostnader och intäkter under en verksamhetsperiod: 1) Lönekostnaderna uppgår till 3000 tkr varav direkta löner 2000 tkr och indirekta löner 1000 tkr. De indirekta lönerna fördelas enligt: TO 700 tkr och AFFO 300 tkr. 2) Kalkylmässiga avskrivningar och räntor: 250 tkr kan hänföras till TO och 50 tkr till AFFO. 3) Övriga kostnadsslag 1500 tkr. Av dessa utgör 800 tkr direkta tillverkningskostnader, 400 tkr TO och 300 tkr AFFO. 4) Materialförbrukning 2500 tkr, varav direkt material 2000 tkr och resterande utgör hjälpmaterial. 5) Lager av färdiga varor är vid periodens slut 500 tkr. 6) Försäljningen var 9000 tkr. 7) Samtliga tillverkade produkter har avlämnats till färdigvarulagret. 2a) Bokför på kontona vid periodens slut och beräkna kalkylmässigt resultat.

Lön Tillverkningsomkostnad Tillverkning Tillv 2000 TO 700 AFFO 300 lön 700 KKM k 250 övr 400 Mtrl 500 Tillv 1850 1850 1850 DLön 2000 övr 800 DM 2000 TO 1850 6650 6650 Material Affärsomkostnad Färdigvarulager Tillv 2000 TO 500 lön 300 KKM k 50 övr 300 SJK 650 650 650 Tillv 6650 FVL 6650 UB 500 SJK 6150 6650 6650 KKM avskr. ränta TO 250 AFFO 50 SJK sålda varor FVL 6150 Res 6800 AFFO 650 6800 6800 Övrigt Differenser KKM Resultat Tillv 800 TO 400 SJK 6800 VINST 2200 Fsng 9000 AFFO 300 9000 9000

Trad. Internredovisning Förkalkyl Direkta kostnader förs direkt till kostnadsbärare Indirekta kostnader fördelas till kostnadsbärare enligt för beräknade påläggssatser Verkliga indirekta kostnader samlas på relevanta kostnadsställe

Uppgift IR 2 : forts 2b) För att även kunna fördela indirekta kostnader löpande infördes innan verksamhetsperiodens början rutiner för förkalkylering av indirekta kostnader genom pålägg. De påläggssatser man kommit fram till är för TO 90% och för AFFO 9%. Visa hur kontoplanen ser ut vid periodens slut under beaktande av förutsättningarna ovan. Vilket blir det kalkylmässiga resultatet? 2c) Försöken med förkalkylerade pålägg slog väl ut och företaget vill nu också bokföra lageringång och lagerutgång löpande. Detta utförs genom en förkalkylerad tillverkningskostnad vilken är 700 kr/st. Under perioden har 10 000 produkter passerat in till lagret och 9300 har passerat ut. Produkterna i färdigvarulagret värderas under perioden till förkalkylerad tillverkningskostnad. Bokför periodens kostnader och intäkter under dessa förutsättningar.

Lön Tillverkningsomkostnad Tillverkning Tillv 2000 lön 700 Tillv 1800 DLön 2000 FVL 6600 TO 700 KKM k 250 Diff 50 övr 800 övr 400 AFFO 300 DM 2000 Mtrl 500 TO 1800 1850 1850 6600 6600 Material Affärsomkostnad Färdigvarulager Tillv 2000 lön 300 SJK 549 Tillv 6600 UB 500 TO 500 KKM k 50 Diff 101 SJK 6100 övr 300 650 650 6600 6600 KKM avskr. ränta TO 250 AFFO 50 SJK sålda varor FVL 6100 Res 6649 AFFO 549 6649 6649 Övrigt Differenser KKM Resultat Tillv 800 TO 400 TO 50 AFFO 101 Diff tot 151 SJK 6649 VINST 2351 Fsng 9000 AFFO 300 151 151 9000 9000

Varför differenser Förkalkyl är en prognos prognoser är alltid fel Dessa prognosfel benämns differenser Att veta dessa underlättar att styra rätt. För detta ändamål skall differenserna vara informativa. lätta att hitta mottagare till.

Påläggsdifferenser Avvikelse på kostnadsställekonto, d.v.s. mellan verkliga och förkalkylerade indirekta kostnader brukar benämnas påläggsdifferenser.

Lön Tillverkningsomkostnad Tillverkning Tillv 2000 lön 700 Tillv 1800 DLön 2000 FVL 7000 TO 700 KKM k 250 Diff 50 övr 800 övr 400 AFFO 300 DM 2000 Mtrl 500 TO 1800 1850 1850 Diff 400 7000 7000 Material Affärsomkostnad Färdigvarulager Tillv 2000 lön 300 SJK 586 Tillv 7000 UB 500 TO 500 KKM k 50 Diff 64 Diff 10 SJK 6510 övr 300 650 650 7010 7010 KKM avskr. ränta TO 250 AFFO 50 SJK sålda varor FVL 6510 Res 7096 AFFO 586 7096 7096 Övrigt Differenser KKM Resultat Tillv 800 TO 50 Tillv 400 SJK 7096 Fsng 9000 TO 400 AFFO 64 FVL 10 VINST 1904 Diff tot 296 AFFO 300 410 410 9000 9000

Kalkyldifferens Avvikelse på tillverkningskonton brukar benämnas kalkyldifferens.

Inventeringsdifferens Differenser på lagerkonto benämns vanligen inventeringsdifferens då de upptäcks vid inventering Möjliga orsaker är Stöld Ej bokförda kassationer Felräkningar Olika värderingar vid olika tillfälle

Standardpris Motiv till standardpriser För en effektiv ekonomistyrning krävs att respektive kostnadsansvarig bara belastas med kostnader hon kan påverka. Genom att använda standardpriser kan t.ex. prisdiff. rensas bort från kalkyldiff Praktiska problem att värdera förbrukning när inköpspris varierar undviks Produktkalkyler blir mer rättvisa då det inte spelar någon roll när materialet tas ut ur lager Standardkostnader ger snabbt signal om avvikelser från standard (budget) uppstår

3 principer för redovisning av standardpriser Vid periodslut 1. Inköp värderat till anskaffningspris debiteras materialförråd. 2. Förbrukning värderat till standardpris krediteras materialförråd och debiteras tillverkning (PIA). Löpande variant I 1. Inköp värderat till anskaffningspris debiteras materialförråd. 2. Förbrukning värderat till anskaffningspris kreditera materialförråd och debiteras prisdifferenskonto. 3. Förbrukning värderat till standardpris krediteras prisdifferenskonto och debiteras tillverkning (PIA). Löpande variant II 1. Inköp värderat till anskaffningspris debiteras prisdifferenskonto. 2. Inköp värderat till standardpris krediteras prisdifferenskonto och debiteras materialförråd. 3. Förbrukning värderat till standardpris krediteras materialförråd och debiteras tillverkning (PIA).

Differenser direkta kostnader Prisdifferens = VK (SP VP) Kvantdifferens = SP (SK VK)

Differenser Total differens Total SKost Såld Total VKost Såld Lager Direkta kostnader Indirekta kostnader Lagerdifferens S Värde V Värde Kalkyldifferens SKost Tillv VKost Tillv Påläggsdifferens VB (SP Bas VP Bas ) Fasta Rörliga Inventeringsdiff. SP (SK VK) Prisdifferens VK (SP VP) Kvant.differens SP (SK VK) Prestationsdiff. SP Bas (SK Bas VK Bas ) Förbrukningsdiff SK Fast VK Fast Sysselsättningssdiff SP Bas,Fast (VB SB)

Påläggsdifferenser Avvikelse på kostnadsställekonto, d.v.s. mellan verkliga och förkalkylerade indirekta kostnader brukar benämnas påläggsdifferenser.