Föreläsning 1 Informa(onsinfrastruktur (e- infrastruktur) och dess beståndsdelar E: tradi(onellt perspek(v på informa(onssystem IT design och utveckling E: Informa(onsinfrastruktur perspek(v på IT design och utveckling
Informa(onsinfrastruktur e- infrastruktur (Informa(on infrastructure) enligt Hanseth och Lyy(nen, 2004 Horisontell indelning Applika(onsinfrastruktur Servicesinfrastruktur Data- transport infrastruktur Understödjande infrastrukturen (support infrastructure) består av: - Serviceinfrastruktur (Iden(fiering och säkerhetsfunk(oner) - - Data- transpor(nfrastruktur
Informa(onsinfrastruktur (e- infrastruktur) Defini(on enligt Hanseth och Lyy(nen (2004) En informa(onsinfrastruktur beskrivas som en installerad bas (installed base) av IT- komponenter samt gränssni: mellan dessa komponenter som bygger på öppna standarder Ska stödja leverans av olika typer av IT- baserade tjänster
E: informa(onsinfrastrukturperspek(v på IT- utveckling (Enligt Hanseth och Lyy(nen, 2004) En informa(onsinfrastruktur: Består av heterogena IT- komponenter (IT capabili(es) Är öppen och gemensam Är standardiserad Fokuserar på interak(on mellan olika IT- komponenter
Kursen Internetbaserade system handlade om Understödjande infrastruktur (Support Infrastructure) Datorkommunika(on (protokoll och protokollstackar, signaler och komponenter) Internetworking (grundläggande begrepp, arkitektur, protokoll, IP adressering, vidarebefordran av datagram, fram(da IP (IPv6), UDP, TCP, Internet rou(ng) World Wide Web (WWW), h:p- protokollet. Server side execu(ng (särskilt JSP, Servlets) XML Säkerhet (Public Key Encryp(on, Cer(fikat)
Den här kursen har fokus på applika(onsinfrastrukturen Informa(onsinfrastruktur Ver(kal indelning Universal service infrastructure Corporate informadon infrastructure (ApplikaDonsinfrastruktur) Business sector infrastructure (ApplikaDonsinfrastruktur)
Corporate Infrastructure (Exempel Uppsala Universitet) Kursdatabas L Selma Utbildningserbjudanden Kursplaner Antagna Studenter Antagningssystemet NyA Utbildningserbjudanden Antagna Studenter på Utbildningserbjudanden PingPong Lokalboknings- System TimeEdit L Budgetsystem (UU-Plus) L Ekonomisk information Uppdok/Ladok L Betyg Registreringar Kurstillfällen Producerade helårsplatser L Studentportalen L Raindance Ekonomisystem Ekonomisk information GLIS L L
Business Sector Infrastructure (exempel, e-recept) Pa(ent Systemleverantörsansvar och Vårdgivareansvar Receptmodul Förskrivare Hälso- och Sjukvård Veterinär Receptmodul Förskrivning Ordina(on Journalsystem Pa(entjournal Pascal DOS- förskrivning Inera ansvar och Vårdgivareansvar ehälsomyndigheten ansvar XML e- recept NEF- format Ny: Recept Läkemedelsförteckningen e- Hälsomyndigheten Registrera U:ag DOS- format Inera ansvar Kund/PaDent Ansvar Mina Vårdkontakter Hämta Aktuellt Recept Na(onell receptregister e- Hälsomyndigheten Hämta Aktuellt Recept Godkänn Expedi(on Receptexpedi(onssystem Register Systemleverantörsansvar och Apoteksansvar Receptmodul Expediering Farmaceut Apotek Läkemedel
Standards Standards utgör grunden för II; De facto standards (teknologier/protokoll som blivit dominerande genom en stor spridning) De jure standards är utvecklade av standaridiseringsorganisa(oner Tekniska standards (horisontella standards) Internet standarder, (TCP/IP, XML) Seman(ska standarder (ver(kala standards) Standarder för olika verksamhetsområden
Standards Standards are shared and agreed upon specifica(ons among a set of communi(es. We deem them not analy(cally necessary for II design. They are, however, one of the most effec(ve means to coordinate the distributed design of IIs, and they play a prominent role to expand, coordinate and deploy IT capabili(es in a distributed manner. Hanseth and Lyy(nen (2010)
etjänster (e- infrastrukturen är (ll för a: (llhandahålla etjänster) Vik(ga IT- komponenter i en e- infrastruktur Gateways SOA- arkitektur och System- (ll- System tjänster Adaptrar
Vad är en e- tjänst (Hultgren, 2007) Följande tre egenskaper ska föreligga 1. Rollerna tjänsteleverantör och kund/klient 2. Social interak(on via IT- system (digitala möten) 3. Kunden/klienten använder e- tjänsteleverantörens IT- system
1) Rollerna tjänsteleverantör och kund/klient föreligger Ej nödvändigt a: kunden/klienten betalar för tjänsten Kunden har valfrihet a: välja använda tjänsten Tjänsteleverantören har inte organisatorisk kontroll över användaren (ej anställd hos tjänsteleverantören)
2) Social interaktion via IT-system (Mötet sker digitalt) IT- systemet ska vara fördefinerat för a: självständigt kunna uiöra och mediera handlingar Kund och leverantör behöver ej mötas ansikte- mot- ansikte Tjänstemötet äger rum via användning av IT- system Fördel a: vi får e: oberoende av (d och plats för mötet
3) Kunden använder tjänsteleverantörens IT-system Principen för icke- ägandet föreligger Kunden installerar inte programvaran på sin dator Funk(onalitet och informa(on (llhandahålls som en u(lity
Sökande Ekonomiskt Bistånd (Hushåll) Användar- Gränssni: e- Ansökan STSA e- infratruktur Ekonomiskt Bistånd Lefi Verksamhetssystem Social Försäkring Ansökan Handläggare på kommunen Användargränssni: Socialtjänstesystem Register Ekonomiskt Bistånd Användar- Gränssni: STSM STSS XML Fråga XML Svar SSBTEK Kommun- fråga Elsie Verksamhetssystem Studie- stöd Verksamhetssystem Beska:ning Folkbokföring Verksamhetssystem Handläggare på Myndigheterna Mul(fråga Afli Arbets- förmedling System- (ll- Systemgräns = Öppen System- (ll- Systemtjänst = Öppen Samverkanstjänst = Organisatoriskt Informa(onssystem = UBS Verksamhetssystem Arbetslöshets- kassa
Vad är en Gateway? Edwards et al (2007) claim that there is a clear need for gateways to bridge between applica(ons with different proper(es in order to enable such applica(ons to interoperate. Gateways permit informa(on and func(onality from mul(ple applica(ons to be integrated, though rough patches onen remain that must be smoothed over by user ac(on. At the user level gateways can be described as IT- capabili(es connec(ng various dispersed applica(ons and work prac(ces (Eriksson och Goldkuhl, 2013)
Vad är en SOA- arkitektur och system- (ll- system tjänst? SOA- arkitektur (Goldkuhl och Eriksson, 2013) SOA defines an architecture of system- to- system services (IT capabili(es) that are loosely coupled the IT capabili(es interoperate with a set of messages, which onen are defined in an Extensible Markup Language (XML) format.
XML- fråga som skickas från Kommunen Dll Myndigheterna
XML- svar som kommer från Myndigheterna Dll Kommunen
Vad är en Adapter? An adapter is onen described as a translator of different formats, i.e. an interface between two different protocols and standards. (Eriksson och Goldkuhl, 2013) In the case of sector e- infrastructure development adapters are used to translate data from different applica(ons in the installed into a standardized XML- interface.
Det tradi(onella perspek(vet på IT- utveckling (Enligt Hanseth och Lyy(nen, 2004) Tradi(onellt betraktas e: datoriserat informa(onssystem (IS) som e: användarverktyg som ska lösa e: problem för en specifik organisa(on Vi har e: begränsat antal (kända) användare inom en organisa(on som utvecklaren (designern) kan interagera med för a: fånga kraven på IS Den som utvecklar IS (designern) har full kontroll över designprocessen IS är väl avgränsat och man tar inte hänsyn (ll den installerade basen av redan befintliga databaser och IS Interak(on med andra IS fokuseras inte
Figure 12.1: The development process
Figure 1.9: Planning, management and operadons
Systemutvecklingsprocessen (Systems Development Life Cycle) 1. Concep(on (Förstudie, Förändringsanalys, Verksamhetsanalys) 2. Analysis (System analys) 3. Design (System design) 4. Construc(on (Programmering och test) 5. Implementa(on (Implementering (acceptanstest, utbildning, drinsä:ning))
Skräddarsy: system Va:enfallsmodell Itera(v modell Standardsystem Figure 12.3: Approaches to informa(on systems development
E: informa(onsinfrastrukturperspek(v på IT- utveckling (Enligt Hanseth och Lyy(nen, 2004) Den redan installerade basen av IT- komponenter (IS, databaser, IT- tjänster) har stor betydelse för uiormningen av en IT- komponent, det finns all(d något där som skall vidareutvecklas/kul(veras Vi kan ha e: obegränsat antal användare som vi inte all(d kan interagera med under utvecklingsprocessen Utvecklingen sker över organisa(onsgränser och ibland över na(onella gränser Den som utvecklar en IT- komponent har full inte kontroll över designprocessen och det kan finnas flera designers Fokuserar på interak(on mellan olika heterogena IT- komponenter
Designprinciper Hanseth och Lyy(nen (2004, 2010) föreslår e: antal designprinciper informa(onsinfrastrukturer. Dessa är grupperade i två klasser: (a) designprinciper för a: skapa en självförstärkande process som gör a: den installerade basen av användare kan växa, (bootstrap problem) (b) designprinciper för a: undvika lock- ins.
Designprinciper När det gäller designprincip (a) gäller i sin tur följande tre delprinciper: (1) I det fall som det inte redan finns en installerad bas av användare gäller det a: snabbt samla en första avgränsad användargrupp som har ny:a av den nya delen av informa(onsinfrastrukturen, och a: se (ll a: den nya informa(onsinfrastrukturen är så enkel som möjlig. Det gäller också a: de nya IT- komponenterna inte är för dyra a: använda. (2) Den andra delprincipen bygger på a: välja en understödjande infrastruktur (t. ex. iden(tetshantering) (ll den nya delen av informa(onsinfrastrukturen som den poten(ella användargruppen redan använder. Om den nya applika(onsinfrastrukturen designas så a: den behöver en helt ny understödjande infrastruktur så kommer det a: skapa barriärer i samband med utvecklingen. (3) Den tredje delprincipen kan beskrivas som användare framför avancerad funk(onalitet vilket bygger på tanken a: när den första gruppen av användare har börjat använda informa(onsinfrastrukturen så gäller det a: övertala även andra användare a: ansluta sig. Den nya informa(onsinfrastrukturen är värdefull om den har många användare inte p.g.a. a: den har avancerad funk(onalitet.
Designprinciper När det gäller designprincip (b) a: undvika lock- ins gäller följande två delprinciper (adapta(on problem): (4) Uiorma en enkel informa(onsinfrastruktur, de:a bygger på tanken a: det är enklare a: förändra något litet och enkelt än stort och komplicerat. (5) Modularisera II genom a: dela in den i olika nivåer med hjälp av gateways.