Informationsinfrastruktur e-infrastruktur (Information infrastructure) enligt Hanseth och Lyytinen, 2004 Horisontell indelning

Transkript

1 Föreläsning 1 Informationsinfrastruktur (e-infrastruktur) och dess beståndsdelar Ett traditionellt perspektiv på informationssystem IT design och utveckling Ett Informationsinfrastruktur perspektiv på IT design och utveckling

2 Informationsinfrastruktur e-infrastruktur (Information infrastructure) enligt Hanseth och Lyytinen, 2004 Horisontell indelning Applikationsinfrastruktur Servicesinfrastruktur Data-transport infrastruktur Understödjande infrastrukturen (support infrastructure) består av: - Serviceinfrastruktur (Identifiering och säkerhetsfunktioner) --Data-transportinfrastruktur

3 Informationsinfrastruktur (e-infrastruktur) Definition enligt Hanseth och Lyytinen(2004) En informationsinfrastruktur beskrivas som en installerad bas (installed base) av IT-komponenter samt gränssnitt mellan dessa komponenter som bygger på öppna standarder Ska stödja leverans av olika typer av IT-baserade tjänster

4 Ett informationsinfrastrukturperspektiv på IT-utveckling (Enligt Hanseth och Lyytinen, 2004) En informationsinfrastruktur: Består av heterogena IT-komponenter (IT capabilities) Är öppen och gemensam Är standardiserad Fokuserar på interoperabilitet mellan olika IT-komponenter

5 Kursen Internetbaserade system handlade om Understödjande infrastruktur (Support Infrastructure) Datorkommunikation (protokoll och protokollstackar, signaler och komponenter) Internetworking (grundläggande begrepp, arkitektur, protokoll, IP adressering, vidarebefordran av datagram, framtida IP (IPv6), UDP, TCP, Internet routing) World Wide Web (WWW), http-protokollet. Server side executing(särskilt JSP, Servlets) XML Säkerhet (Public Key Encryption, Certifikat)

6 Den här kursen har fokus på applikationsinfrastrukturen Informationsinfrastruktur Vertikal indelning Universal service infrastructure Corporate information infrastructure (Applikationsinfrastruktur) Business sector infrastructure (Applikationsinfrastruktur)

7 Corporate Infrastructure (Exempel Uppsala Universitet) Kursdatabas L Selma Utbildningserbjudanden Kursplaner Antagna Studenter Antagningssystemet NyA Utbildningserbjudanden Antagna Studenter på Utbildningserbjudanden PingPong Lokalboknings- System TimeEdit L Budgetsystem (UU-Plus) L Ekonomisk information Uppdok/Ladok L Betyg Registreringar Kurstillfällen Producerade helårsplatser L Studentportalen L Raindance Ekonomisystem Ekonomisk information GLIS L L

8 Business Sector Infrastructure (exempel, e-recept) Patient Systemleverantörsansvar och Vårdgivareansvar Receptmodul Förskrivare Hälso- och Sjukvård Veterinär Receptmodul Förskrivning Ordination Journalsystem Inera ansvar Kund/Patient Ansvar Mina Vårdkontakter ehälsomyndigheten ansvar Hämta Aktuellt Recept XML e-recept NEF-format Nytt Recept Patientjournal Nationell receptregister e-hälsomyndigheten Läkemedelsförteckningen e-hälsomyndigheten Pascal DOS-förskrivning DOS-format Registrera Uttag Hämta Aktuellt Recept Godkänn Expedition Inera ansvar och Vårdgivareansvar Receptexpeditionssystem Register Systemleverantörsansvar och Apoteksansvar Receptmodul Expediering Farmaceut Apotek Läkemedel

9 Sökande Ekonomiskt Bistånd (Hushåll) e-ansökan Användar- Gränssnitt STSA e-infratrukturekonomiskt Bistånd Lefi Verksamhetssystem Social Försäkring Ansökan Handläggare på kommunen Användargränssnitt Socialtjänstesystem Register Ekonomiskt Bistånd Användar- Gränssnitt STSM STSS XML Fråga XML Svar SSBTEK Studiestöd Kommunfråga Elsie Verksamhetssystem Verksamhetssystem Beskattning Folkbokföring Verksamhetssystem Handläggare på Myndigheterna Multifråga Afli Arbetsförmedling System-till-Systemgräns = Öppen System-till-Systemtjänst = Öppen e-tjänst = Organisatoriskt Informationssystem = UBS Verksamhetssystem Arbetslöshetskassa

10 Standards Standards are shared and agreed upon specifications among a set of communities. We deem them not analytically necessary for II design. They are, however, one of the most effective means to coordinate the distributed design of IIs, and they play a prominent role to expand, coordinate and deploy IT capabilities in a distributed manner. Hanseth and Lyytinen (2010)

11 Standards Standards utgör grunden för II; De facto standards (teknologier/protokoll som blivitdominerande genom en stor spridning) De jure standards är utvecklade av standaridiseringsorganisationer Tekniska standards (horisontellastandards) Internet standarder, (TCP/IP, XML) Semantiska standarder (vertikala standards) Standarder för olika verksamhetsområden

12 etjänster (e-infrastrukturenär till för att tillhandahålla etjänster) Viktiga IT-komponenter i en e-infrastruktur Gateways SOA-arkitektur och System-till-System tjänster Adaptrar

13

14 Vad är en e-tjänst (Hultgren, 2007) Följande tre egenskaper ska föreligga 1. Rollerna tjänsteleverantör och kund/klient 2. Social interaktion via IT-system (digitala möten) 3. Kunden/klienten använder e-tjänsteleverantörens ITsystem

15 1) Rollerna tjänsteleverantör och kund/klient föreligger Ej nödvändigt att kunden/klienten betalar för tjänsten Kunden har valfrihet att välja använda tjänsten Tjänsteleverantören har inte organisatorisk kontroll över användaren (ej anställd hos tjänsteleverantören)

16 2) Social interaktion via IT-system (Mötet sker digitalt) IT-systemet ska vara fördefinerat för att självständigt kunna utföra och mediera handlingar Kund och leverantör behöver ej mötas ansikte-mot-ansikte Tjänstemötet äger rum via användning av IT-system Fördel att vi får ett oberoende av tid och plats för mötet

17 3) Kunden använder tjänsteleverantörens IT-system Principen för icke-ägandet föreligger Kunden installerar inte programvaran på sin dator Funktionalitet och information tillhandahålls som en utility

18 Sökande Ekonomiskt Bistånd (Hushåll) e-ansökan Användar- Gränssnitt STSA e-infratrukturekonomiskt Bistånd Lefi Verksamhetssystem Social Försäkring Ansökan Handläggare på kommunen Användargränssnitt Socialtjänstesystem Register Ekonomiskt Bistånd Användar- Gränssnitt STSM STSS XML Fråga XML Svar SSBTEK Studiestöd Kommunfråga Elsie Verksamhetssystem Verksamhetssystem Beskattning Folkbokföring Verksamhetssystem Handläggare på Myndigheterna Multifråga Afli Arbetsförmedling System-till-Systemgräns = Öppen System-till-Systemtjänst = Öppen e-tjänst = Organisatoriskt Informationssystem = UBS Verksamhetssystem Arbetslöshetskassa

19 Vad är en Gateway? Gateways permit information and functionality from multiple applications to be integrated, though rough patches often remain that must be smoothed over by user action. At the user level gateways can be described as IT-capabilities connecting various dispersed applications and work practices (Eriksson och Goldkuhl, 2013)

20 Vad är en SOA-arkitektur och system-till-system tjänst? SOA-arkitektur (Goldkuhl och Eriksson, 2013) SOA defines an architecture of system-to-system services (IT capabilities) that are loosely coupled the IT capabilities interoperate with a set of messages, which often are defined in an Extensible Markup Language (XML) format.

21 XML-fråga som skickas från Kommunen till Myndigheterna

22 XML-svar som kommer från Myndigheterna till Kommunen

23 Vad är en Adapter? An adapter is often described as a translator of different formats, i.e. an interface between two different protocols and standards. (Eriksson och Goldkuhl, 2013) In the case of sector e-infrastructure development adapters are used to translate data from different applications in the installed into a standardized XML-interface.

24 Det traditionella perspektivet på IT-utveckling (Enligt Hanseth och Lyytinen, 2004) Traditionellt betraktas ett datoriserat informationssystem (IS) som ett användarverktyg som ska lösa ett problem för en specifik organisation Vi har ett begränsat antal (kända) användare inom en organisation som utvecklaren (designern) kan interagera med för att fånga kraven på IS Den som utvecklar IS (designern) har full kontroll över designprocessen IS är väl avgränsat och man tar inte hänsyn till den installerade basen av redan befintliga databaser och IS Interaktion med andra IS fokuseras inte

25 Figure 12.1: The development process

26 Figure 1.9: Planning, management and operations

27 Systemutvecklingsprocessen (Systems Development Life Cycle) 1. Conception (Förstudie, Förändringsanalys, Verksamhetsanalys) 1. Analysis (System analys) 2. Design (System design) 3. Construction (Programmering och test) 4. Implementation (Implementering (acceptanstest, utbildning, driftsättning))

28 Skräddarsytt system Vattenfallsmodell Iterativ modell Standardsystem Figure 12.3: Approaches to information systems development

29 Ett informationsinfrastrukturperspektiv på IT-utveckling (Enligt Hanseth och Lyytinen, 2004) Den redan installerade basen av IT-komponenter (IS, databaser) har stor betydelse för utformningen av den nya delen av informationsinfrastrukturen, det finns alltid något där som skall vidareutvecklas/kultiveras Vi kan ha ett obegränsat antal användare som vi inte alltid kan interagera med under utvecklingsprocessen Utvecklingen sker över organisationsgränser och ibland över nationella gränser Den som utvecklar har full inte kontroll över designprocessen och det kan finnas flera designers Fokuserar på interaktion mellan olika heterogena ITkomponenter

30 Designprinciper Hanseth och Lyytinen (2004, 2010) föreslår ett antal designprinciper informationsinfrastrukturer. Dessa är grupperade i två klasser: (a) designprinciper för att skapa en självförstärkande process som gör att den installerade basen av användare kan växa, (bootstrap problem) (b) designprinciper för att undvika lock-ins.

31 Designprinciper När det gäller designprincip (a) gäller i sin tur följande tre delprinciper: (1) I det fall som det inte redan finns en installerad bas av användare gäller det att snabbt samla en första avgränsad användargrupp som har nytta av den nya delen av informationsinfrastrukturen, och att se till att den nya informationsinfrastrukturen är så enkel som möjlig. Det gäller också att de nya IT-komponenterna inte är för dyra att använda. (2) Den andra delprincipen bygger på att välja en understödjande infrastruktur (t. ex. identitetshantering) till den nya delen av informationsinfrastrukturen som den potentiella användargruppen redan använder. Om den nya applikationsinfrastrukturen designas så att den behöver en helt ny understödjande infrastruktur så kommer det att skapa barriärer i samband med utvecklingen. (3) Den tredje delprincipen kan beskrivas som användare framför avancerad funktionalitet vilket bygger på tanken att när den första gruppen av användare har börjat använda informationsinfrastrukturen så gäller det att övertala även andra användare att ansluta sig. Den nya informationsinfrastrukturen är värdefull om den har många användare inte p.g.a. att den har avancerad funktionalitet.

32 Designprinciper När det gäller designprincip (b) att undvika lockins gäller följande två delprinciper (adaptation problem): (4) Utforma en enkel informationsinfrastruktur, detta bygger på tanken att det är enklare att förändra något litet och enkelt än stort och komplicerat. (5) Modularisera II genom att dela in den i olika nivåer med hjälp av gateways.