Syftet med artikeln. A" diskutera infrastrukturbegreppet med fokus på cyberinfrastructure med fokus på

Transkript

1 Edwards, P. N., Jackson, S. J., Bowker, G. C., and Knobel, C. P. (2007). Understanding Infrastructure:Dynamics, Tensions, and Design. Ann Arbor: Deep Blue. Syftet med artikeln A" diskutera infrastrukturbegreppet med fokus på cyberinfrastructure med fokus på 1. Dynamik (Evolu?on av installerad bas) 2. Tensions (Spänningar) 3. Design

2 SyFet med ar?keln The report reflects the findings of the NSF- funded workshop, History and Theory of Infrastructure: Lessons for New Scien?fic Cyberinfrastructures. The workshop brought together more than thirty historians, social scien?sts, domain scien?sts, and cyberinfrastructure developers for three days of open, focused, interdisciplinary discussion around the pa"erns, perils, and possibili?es of infrastructure (both cyber and other) Beyond the workshop itself, the report signals the first fruits of what we hope will be an ongoing and mutually beneficial collabora?on between those with exper?se in the social and historical analysis of infrastructure and those tasked with developing it in contemporary sevngs. As the workshop resoundingly demonstrated, a good deal rides on the front- end phases of infrastructure development.

3 Vad är en cyberinfrastructure? Cyberinfrastructure integrates hardware for compu?ng, data and networks, digitally enabled sensors, observatories and experimental facili?es, and an interoperable suite of sofware and middleware services and tools. Investments in interdisciplinary teams and cyberinfrastructure professionals with exper?se in algorithm development, system opera?ons, and applica?ons development are also essen?al to exploit the full power of cyberinfrastructure to create, disseminate, and preserve scien?fic data, informa?on, and knowledge (NSF CI Vision ver. 7.1, p. 6).

4 Cyberinfrastructures är en sektor e- infrastruktur inom forskningsvärlden Det som är speciellt med CI Användning av sensorsteknologi Grid- compu?ng IT- komponenter som är kopplade?ll laboratorier och teknisk labutrustning Mycket av den teknologi som används inom forskningen används också på andra håll i samhället

5 1 Dynamik (evolu;on) av e- infrastrukturer Utvecklingen startar när lokala centralt kontrollerade system länkas samman?ll nätverk som styrs via distribuerad kontroll och koordina?on Vi får en överföring av teknologi från en domän?ll en annan vilket gör a" man måste klara av tekniska, juridiska, kulturella, sociala och finansiella anpassningar

6 E- Infrastrukturer är inte (informa;onssystem) system i tradi;onell mening E- infrastrukturer är nätverk (webs) som möjliggör a" lokalt kontrollerade system (som kontrolleras av enskilda organisa?oner) kan interagera med varandra mer eller mindre sömlöst

7 Sökande Ekonomiskt Bistånd (Hushåll) Användar- Gränssni" e- Ansökan STSA e- infratruktur Ekonomiskt Bistånd Lefi Verksamhetssystem Social Försäkring Ansökan Handläggare på kommunen Användargränssni" Socialtjänstesystem Register Ekonomiskt Bistånd Användar- Gränssni" STSM STSS 1 XML Fråga XML Svar 2 SSBTEK Kommun- fråga Elsie Verksamhetssystem Studie- stöd Verksamhetssystem Beska"ning Folkbokföring Verksamhetssystem Handläggare på Myndigheterna Mul?fråga Afli Arbets- förmedling System-?ll- Systemgräns = Öppen System-?ll- Systemtjänst = Öppen Samverkanstjänst = Organisatoriskt Informa?onssystem = UBS Verksamhetssystem Arbetslöshets- kassa

8 Business Sector Infrastructure (exempel, e-recept) Pa?ent Systemleverantörsansvar och Vårdgivareansvar Receptmodul Förskrivare Hälso- och Sjukvård Veterinär Receptmodul Förskrivning Ordina?on Journalsystem Pa?entjournal Pascal DOS- förskrivning Inera ansvar och Vårdgivareansvar ehälsomyndigheten ansvar XML e- recept NEF- format Ny" Recept Läkemedelsförteckningen e- Hälsomyndigheten Registrera U"ag DOS- format Inera ansvar Kund/Pa;ent Ansvar Mina Vårdkontakter Hämta Aktuellt Recept Na?onell receptregister e- Hälsomyndigheten Hämta Aktuellt Recept Godkänn Expedi?on Receptexpedi?onssystem Register Systemleverantörsansvar och Apoteksansvar Receptmodul Expediering Farmaceut Apotek Läkemedel

9 Prescribing systems Infomedix Asynja Swedestar Alfa Web BMS Format Communication Dispensing VAS Journal III Biosis Melior Profdoc Kliniken Obstetrix Vania Patientliggaren Medidoc COSMIC Galactic EDI- FACT 74% XML 26% S/MIME X % SMTP WS 6% WS 22% > 55%, /month Prescription database eprescribing Implementation in Sweden, Sten-Erik Öhlund,

10 E- Infrastrukturer är inte (informa?onssystem) system i tradi?onell mening System är centralt kontrollerade och geografiskt lokala företeelser, situerade i en kontext E- infrastrukturer är geografiskt distribuerade företeelser som?llåter system kan interagera med varandra mer eller mindre sömlöst, mul?kontextuella

11 Tradi?onellt perspek?v IS är en intra- organisatorisk IT- artefakt Informa:on systems exist exclusively within organisa:ons, to support their work, and to fulfil their informa:on and communica:on requirements. To understand informa:on systems, we therefore need to understand organisa- :ons, what they are, how they work, what their components are, and what their structure and behaviour is. Thus, we will borrow from organisa:on science. Organisa:ons can be viewed as systems, organisa:onal systems. In this view, informa:on systems are specific sub- systems of organisa:onal systems. Figure 1.9: Planning, management and opera;ons

12 Tre nyckelfaktorer som påverkar evolu?onen av e- infrastrukturer Reverse salients Gateways Path dependence

13 Reverse salients (hinder för vidareutvecklingen) Reverse salients are ofen widely understood to be the most significant problems in a field Reverse salients need not be technical; in fact, the most important reverse salients are ofen legal, poli?cal, social, or cultural. Examples: metadata intellectual property rights domain specific data sharing and publica?on cultures lack on incentives

14 Gateways Gateways allow dissimilar systems to be linked into networks. Gateways represent a key principle of infrastructure development Gateways are ofen wrongly understood as technologies, i.e. hardware or sofware alone. A more accurate approach conceives them as combining a technical solu?on with a social choice, i.e. a standard, both of which must be integrated into exis?ng users communi?es of prac?ce. Because of this, gateways rarely perform perfectly.

15 Business Sector Infrastructure (exempel, e-recept) Pa?ent Systemleverantörsansvar och Vårdgivareansvar Receptmodul Förskrivare Hälso- och Sjukvård Veterinär Receptmodul Förskrivning Ordina?on Journalsystem Pa?entjournal Pascal DOS- förskrivning Inera ansvar och Vårdgivareansvar ehälsomyndigheten ansvar XML e- recept NEF- format Ny" Recept Läkemedelsförteckningen e- Hälsomyndigheten Registrera U"ag DOS- format Inera ansvar Kund/Pa;ent Ansvar Mina Vårdkontakter Hämta Aktuellt Recept Na?onell receptregister e- Hälsomyndigheten Hämta Aktuellt Recept Godkänn Expedi?on Receptexpedi?onssystem Register Gateway Systemleverantörsansvar PlaQorm för informa;onsutbyte och Apoteksansvar Receptmodul Expediering Farmaceut Apotek Läkemedel

16 Sökande Ekonomiskt Bistånd (Hushåll) Användar- Gränssni" e- Ansökan STSA e- infratruktur Ekonomiskt Bistånd Verksamhetssystem Lefi Social Försäkring Ansökan Handläggare på kommunen Användargränssni" Socialtjänstesystem Register Ekonomiskt Bistånd Användar- Gränssni" STSM STSS 1 XML Fråga XML Svar 2 SSBTEK Kommun- fråga Elsie Verksamhetssystem Studie- stöd Verksamhetssystem Beska"ning Folkbokföring Verksamhetssystem Handläggare på Myndigheterna Mul?fråga Afli Arbets- förmedling System-?ll- Systemgräns = Öppen System-?ll- Systemtjänst = Öppen Samverkanstjänst = Organisatoriskt Informa?onssystem = UBS Gateway Ej färdigutvecklad plaqorm för informa;onsutbyte Verksamhetssystem Arbetslöshets- kassa

17 Path dependency Path dependence refers to the lock- in effects of choices among compe:ng technologies Early choices constrain the op:ons available moving forward, crea:ng what historical economists call path dependence.

18 Key elements of the path dependence concept are: Network effects. The value of certain kinds of technology increases exponen?ally with widespread adop?on. Telephones aren t worth much if only a few people have them, but become indispensable when most people do. Localized learning. Individuals and organiza?ons sa?sfice rather than op?mize. All possible technological choices cannot remain on the table forever. Once they have made an ini?al investment, people adapt themselves, their organiza?ons, and their technological choices to that investment rather than (re)consider alterna?ves (Foray, 1997). Irreversibility. Beyond some?pping point of widespread adop?on, choosing an alterna?ve to the dominant system becomes too costly, not only in money but also in?me, a"en?on, retraining, and coordina?on.

19 Nätverkseffekten slår?ll

20 2 Tensions Interest and exclusion Ownership and investment models Data/informa?on cultures, data/informa?on tensions

21 Interest and exclusion Short- term experiences of gain and loss will shape the incen?ve structures of individuals and ins?tu?ons tasked with responding to infrastructural change. This in turn will shape the climate within which infrastructures struggle to emerge: allies adding support and innova?on to extend the reach, quality, and fit of infrastructure; or important user groups and audiences dragging their heels, undermining change, puvng forward counter- projects, or simply refusing to play

22 Ownership and investment models Svårt a" bestämma vem som ska vara med och betala den gemensamma utvecklingen Vem tjänar på a" den nya e- infrastrukturen utvecklas och vem förlorar

23 Data/Informa;on tensions Sekretess, undvika o?llbörlig användning Lagring, vem ska lagra info och vem ska kontrollera registren/databaserna? Dokumenta?on, hur tolkas informa?onen på e" rik?gt sä"?

24 3 Design (1) När behöver man göra en teknologisk eller organisatorisk lösning (fix)? - Problemet är a" man ofa väljer en teknologisk fix som inte löser grundproblemet - Problemet med a" man ofa väljer en enkel teknisk lösning är a" man inte behöver komma överens om vad informa?onen betyder (2) De verksamhetsmässiga aspekterna kan inte designas utan hänsyn?ll tekniska aspekter eller tvärtom vilket t.ex. OSI- Modellen indikerar - Det är en missuppfa"ning a" tro a" de underliggande skikten kan designas oberoende av verksamhetsmässiga aspekter och tvärtom (3) Designa för flexibilitet för a" kunna hatera lock- in och path dependency - fokusera på design av gateways - designa flexibla standarder

25 Sammanfa"ning - Avsni"et om dynamik visar hur utvecklingen av?digare e- infrastrukturer lyckats ta klivet från isolerade system?ll gemensamma och?llgängliga nätverk genom a" man lyckats med a" hantera teknologiska, sociala, legala och organisatoriska förändringar - Avsni"et om spänningar visar hur utvecklingen av e- infrastrukturer all?d är en ifrågasa" process genom a" den är kopplad?ll makt, och förändrade möjligheter för grupper och individer som vinner och förlorar på utvecklingen - Avsni"et om design visar betydelsen av utveckling av gateways och en flexibel användning av standards