Förskoleenheten MOSAIK

Relevanta dokument
FÖRSKOLEENHETEN MOSAIK Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. Kvalitetsgaranti

Kvalitetsgaranti 2016

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Regnbågen. Barnens framtidstro - vår utmaning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Vasaparkens förskolor

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

Förskolan Sjöstjärnan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Solhems förskolor. Ingress

Blackebergs förskolor

Önskehemsgatan 32 4 avdelningar. Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Sjöstjärnan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Arbetsplan för Ängen,

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Verksamhetsplan

Mitt i City förskolor

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Muminstugan

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Vantörs Familjedaghem

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan läsåret

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Senast ändrat

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Stureby förskolor 2015

Förskolan Stormhatten

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning. Vi vänder oss till alla barn och föräldrar. Vi skapar en brygga för barnen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Förskolan Stormhatten

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Förskolan Smaragden. Förskolan Smaragden, Ekstocksvägen 25 ligger i ett radhus- Varje barn ska känna trygghet och få möjlighet att ingå i ett

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Vasaparkens förskolor

Äppelvikens förskolor

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Fyrklöverns förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Arbetsplan för VALEN

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Barn med behov av särskilt stöd... 16

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Transkript:

K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (10) Förskoleenheten MOSAIK Ingress Vår pedagogiska inriktning är att lära barnen för livet. Vårt mål är att ge barnen trygghet och stimulans för att utvecklas till självständiga individer, språkligt, emotionellt och intellektuellt samt att lära barnen social kompetens, att alla har lika värde oberoende av kön, religion, social eller etnisk bakgrund. Att möta föräldrar med respekt och att skapa ett bra samarbete kring barnen samt att erbjuda dem en trygg och säker miljö för deras barn. Att alla barn ska komma ihåg sin förskolevistelse som engagerande, inflytelserik samt rolig. Faktaruta för enheten MOSAIK Antal förskolor i enheten: 5 Beräknat platsantal i snitt under året: 283 Ledning: 1 förskolechef, 2 bitr. förskolechef Antal anställda totalt omräknat till heltidstjänster: 60,3 (innefattar alla personalkategorier) Andel förskollärare: 31,9 % Pedagogisk inriktning: Reggio Emilia inspiration, traditionell förskolepedagogik Övrig information: Ovanstående uppgifter avser förhållandet den 1/2 2012 ÅTAGANDE möjlighet att få kunskap om djur och natur. En viktig uppgift i förskolan är att lära ut att vi är beroende av naturen och vår miljö och tvärt om. Naturen är barnens bästa lekplats. Genom att leka

Sid 2 (10) ute i naturen får barnen upplevelser av färg, form, och olika material. Dom får uppleva hur allt hänger samman med de olika naturväxlingarna som kan bli en grund för ett miljöengagemang senare i livet. Barnen uppmuntras till att experimentera och dra sina egna slutsatser. Vi samtalar med barnen om naturen och hur vi förhåller oss till den. Vistelse i naturen ger rörelse, motion och friskluft, möjligheten till lärande situationer om ex. djur och natur. Vi samtalar med barnen om vikten av att vara rädd om vår miljö och natur. Vi har skaffat en liten källsorteringsstation i huset för att tillsammans sortera papper, glas, batterier m.m Vi pratar om varför vi källsorterar, vad som händer med det vi slänger samt hur vi kan återanvända material. möjlighet att få ta del av olika kulturupplevelser. Alla barn på förskolan får under året flera olika kulturupplevelser i form av teater, biobesök, museibesök m.m Genom att kulturombuden på förskolan träffas kontinuerligt och planerar för gemensamma kulturupplevelser i stadsdelen får alla barn i olika åldrar möjlighet till olika kulturupplevelser. Varje år har förskolan öppet hus där föräldrar bjuder på mat från sitt eget hemland, vilket är mycket omtyckt av alla. Vi firar de svenska traditionerna och uppmärksammar andra kulturers högtider. Dessutom har förskolan egna traditioner som storsamlingar, Förskolans dag, Bittingedagen. Barnen får också möjlighet till eget kulturskapande i mindre och större grupper i form av musik, drama och skapande. Förskolan främjar till att erbjuda alla barn en vistelse i en trygg och säker miljö. Vi tar emot barn och föräldrar på morgonen och ger varje förälder tid både när barnet lämnas på morgonen och när det hämtas på eftermiddagen. Miljön är anpassad till barnen. Vi är observanta och engagerade i barnens lek både inne och ute. Vi går igenom våra handlingsplaner varje år. Vi delar in barngruppen i mindre grupper under delar av dagen. Vi utbildar oss regelbundet i ABC-- första hjälpen. Förskolan främjar till att ge föräldrar möjlighet att få kännedom och inflytande i förskolans verksamhet. Ett ömsesidigt gott bemötande är ett måste för att barn, föräldrar och pedagoger ska kunna arbeta tillsammans. Personligt möte i dörren vid lämning och hämtning verkar för en god början och slut på dagen. Att visa respekt för varandra ökar även förtroendet och tryggheten. Vi strävar efter ett nära samarbete med föräldrarna och att utveckla förskolans verksamhet

Sid 3 (10) och pedagogiska innehåll tillsammans. På föräldramöten får föräldrarna information om verksamheten på förskolan och tillfälle att diskutera med varandra samt möjlighet att påverka innehållet. Föräldrasamtal har vi varje termin, då där ligger vår dokumentation som underlag kring barnet. Vi är måna om att beskriva vår verksamhet för föräldrarna och synliggör dess innehåll på olika sätt. Vi sätter stor vikt vid den samverkan som sker naturligt varje dag. Förskolan erbjuder temakvällar med föräldrar där vi tar upp aktuella teman som till exempel gränssättning, hygien, hälsa, rörelse och motion. Inskolningen är en viktig för att lägga grunden för ett gott samarbete med föräldrarna. Efter inskolningen erbjuder vi uppföljningssamtal för föräldrar där de har möjlighet att framföra sina åsikter. Föräldrar får även information i form av månadsbrev. Verksamhetsplan och årshjulet ger föräldrar förståelse för förskolans arbete. Genom enkätundersökning får förskolan respons på verksamheten. Alla pedagoger tar emot besökande och visar och berättar gärna om verksamheten och vad som är aktuellt just då. möjlighet att utveckla social kompetens. De vuxna vägleder och stödjer barnen samt ger dem verktyg för att kunna hantera problem och konflikter. Leken är viktig för att utveckla barns möjligheter att hantera känslor och sociala kompetenser. Tillsammans med barnen tar vi hand om det som händer i samspelet, hjälpsåt att lösa konflikter och se varandras behov. Vi på förskolan strävar också efter att medvetandegöra våra handlingar ur ett genusperspektiv. För det krävs det ett långsiktigt tänkande och konkret arbete i vår direkta kontakt med barnen, hur vi tilltalar dem, vilka roller vi ger dem osv. Genom att stärka barnen individuellt, ger vi dem möjligheter att utvecklas i sin egen takt och behov. Vi på förskolan har handlingsplan för likabehandling som vi följer och varje år reviderar. Hos oss råder det nolltolerans vid mobbning och kränkningar. Vi på förskolan arbetar med en medvetenhet om att varje enskild individ är viktig och behövs i gruppens gemenskap. Genom att visa på olika möjligheter att lösa problem och att stärka barnens självkänsla och tillit till, förmedlar vi varandra en positiv framtidstro Vi möter varje människa som unik och använder uttrycksmedel som tex. drama, spontan lek, skapande, konstruktionsbygge, rörelse, dans, musik,sång för att nå varje barn och skapa ett klimat i barngruppen som stöttar varje barns utveckling av social kompetens och språk. Vi förmedlar demokrati, rätten till att vara sig själv och att få känna sig respekterad. Det är inte fel att misslyckas-det är bara att pröva igen. Vi uppmuntrar och ger varje barn tid för att skapa trygghet. Vi delar in barnen i mindre grupper så att de bättre kan komma till tals. Vi har

Sid 4 (10) fasta rutiner, som samling, utevistelse osv. Vi vuxna finns alltid med barnen i deras lek, bredvid eller i leken. Förskolan främjar barns utveckling och lärande genom att ge varje barn möjligheter att få individuellt stöd i sin utveckling. Barnobservationer med reflektion ger bra underlag för hur vi ska arbeta vidare med barnen, både enskilt och i grupp. Vi kan då prata om det sociala samspelet, vad barnen gör och vad vi ska utveckla vidare. Vi ska göra det roligt att lära sig nya saker och det åligger oss att presentera vår verksamhet för barnen så att den blir lockande. Det kan vara genom att själva delta i lek, berätta något spännande, spela teater eller ta fram nytt material. våra vardagliga rutiner skapar trygghet och stabilitet för barnen och vår verksamhet i övrigt. skapande, projekt osv bygger på att barnen känner trygghet utifrån grundverksamheten. Vi delar barnen i grupper för att utnyttja lokalerna bra och för att ge barnen större möjligheter till en positiv och aktiv miljö. Vid behov upprättar vi en handlingsplan för hur vi ska gå tillväga, i dialog med föräldrarna. Vi har kontinuerliga samtal med föräldrarna och kan i samförstånd få hjälp utifrån av tex, psykolog. Förskolan främjar barns utveckling och lärande genom att ge varje barn möjligheter att utveckla ett nyanserat talspråk samt förmåga att kommunicera. Vi arbetar med språket som ett naturligt hjälp- och kommunikationsmedel. Vi är noga med att benämna och berätta vad vi gör och betonar den fria lekens betydelse för språkutveckling.i de dagliga rutinerna talar vid med barnen och berättar vad vi gör, vad vi använder, hur, varför osv. Vi benämner olika saker vid dess namn samtidigt som vi för en dialog med barnen. Genom att hela tiden diskutera med barnen och stödja samtal barn emellan stärks barnens förmåga till kommunikation och argumentation. Vi har sångsamlingar, sagostunder och använder oss av rim och ramsor. Barnen har dramalek och musik och rytmik på förskolan där språket vävs in. För att utveckla det svenska språket maximalt hos varje barn, måste vi nå dem känslomässigt. För att göra det arbetar pedagogerna för att skapa en trygg relation till varje barn genom att lyssna och visa respekt och intresse för vad barnen berättar. Eftersom det arbetar många pedagoger på förskolan som har ett annat språk än svenska kan barnen få stöd i sitt eget hemspråk.

Sid 5 (10) Barnen utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Förskolan ska lägga grunden att väcka ett intresse för matematik och forskning. Vi visar på matematiken i vardagen, så att barnen förstår vad matematik kan användas till. Vi använder det till exempel i matsituationen. Genom utflöde från vuxna ska vi utveckla barnens matematiska språk, dvs. använda de olika ord och begrepp som finns -stor, större, störst, liten, mindre, minst. Barnen ska ha tillgång till material för att främja det matematiska och logiska tänkandet i form av pussel, faktaböcker, konstruktionsmaterial mm. möjlighet för att få en trygg övergång och skolstart. Småbarnsavdelningarna påbörjar den portfolio som sedan följer barnet genom förskoletiden, där dokumenteras barnets utveckling och lärande. Vi förbereder barnen i god tid genom samtal. Informationsmöten med skolan. Skolans personal besöker förskolan och informerar föräldrar om sin verksamhet. Samarbete med våra närliggande skolor. Föräldrarna bjuds in till öppet hus till olika skolor. Ge föräldrar möjlighet till att skapa ett gott samarbete kring barnen i förskolan Inskolning är viktigt för att lägga grunden för ett gott samarbete med föräldrar. Genom dagliga möten vid lämning och hämtning sker den största kontakten med föräldrar. Information ges även genom vecka/månadsbrev, telefon. Att visa respekt för varandra ökar även förtroendet och tryggheten. Föräldrasamtal sker varje termin då individuella utvecklingsplaner och dokumentationer kring barnet gås igenom. Vi använder oss av digitala medel som verktyg för att synliggöra vardagen på förskolan. Temakvällar bjuds föräldrar in till då vi tar upp aktuella teman. möjlighet att få kunskap om djur och natur. En viktig uppgift i förskolan är att lära ut att vi är beroende av naturen och vår miljö och tvärt om. Naturen är barnens bästa lekplats. Genom att leka ute i naturen får barnen upplevelser av färg, form, och olika material. Dom får uppleva hur allt hänger samman med de olika naturväxlingarna som kan bli en grund för ett miljöengagemang senare i livet. Barnen uppmuntras till

Sid 6 (10) att experimentera och dra sina egna slutsatser. Vi samtalar med barnen om naturen och hur vi förhåller oss till den. Vistelse i naturen ger rörelse, motion och friskluft, möjligheten till lärande situationer om ex. djur och natur. Vi samtalar med barnen om vikten av att vara rädd om vår miljö och natur. Vi har skaffat en liten källsorteringsstation i huset för att tillsammans sortera papper, glas, batterier m.m Vi pratar om varför vi källsorterar, vad som händer med det vi slänger samt hur vi kan återanvända material. möjlighet att få ta del av olika kulturupplevelser. Alla barn på förskolan får under året flera olika kulturupplevelser i form av teater, biobesök, museibesök m.m Genom att kulturombuden på förskolan träffas kontinuerligt och planerar för gemensamma kulturupplevelser i stadsdelen får alla barn i olika åldrar möjlighet till olika kulturupplevelser. Varje år har förskolan öppet hus där föräldrar bjuder på mat från sitt eget hemland, vilket är mycket omtyckt av alla. Vi firar de svenska traditionerna och uppmärksammar andra kulturers högtider. Dessutom har förskolan egna traditioner som storsamlingar, Förskolans dag, Bittingedagen. Barnen får också möjlighet till eget kulturskapande i mindre och större grupper i form av musik, drama och skapande. Förskolan främjar till att erbjuda alla barn en vistelse i en trygg och säker miljö. Vi tar emot barn och föräldrar på morgonen och ger varje förälder tid både när barnet lämnas på morgonen och när det hämtas på eftermiddagen. Miljön är anpassad till barnen. Vi är observanta och engagerade i barnens lek både inne och ute. Vi går igenom våra handlingsplaner varje år. Vi delar in barngruppen i mindre grupper under delar av dagen. Vi utbildar oss regelbundet i ABC-första hjälpen Förskolan främjar till att ge föräldrar möjlighet att få kännedom och inflytande i förskolans verksamhet. Ett ömsesidigt gott bemötande är ett måste för att barn, föräldrar och pedagoger ska kunna arbeta tillsammans. Personligt möte i dörren vid lämning och hämtning verkar för en god början och slut på dagen. Att visa respekt för varandra ökar även förtroendet och tryggheten. Vi strävar efter ett nära samarbete med föräldrarna och att utveckla förskolans verksamhet och pedagogiska innehåll tillsammans. På föräldramöten får föräldrarna information om verksamheten på förskolan och tillfälle att diskutera med varandra samt möjlighet att påverka innehållet. Föräldrasamtal har vi varje

Sid 7 (10) termin, då där ligger vår dokumentation som underlag kring barnet. Vi är måna om att beskriva vår verksamhet för föräldrarna och synliggör dess innehåll på olika sätt. Vi sätter stor vikt vid den samverkan som sker naturligt varje dag. Förskolan erbjuder temakvällar med föräldrar där vi tar upp aktuella teman som till exempel gränssättning, hygien, hälsa, rörelse och motion. Inskolningen är en viktig för att lägga grunden för ett gott samarbete med föräldrarna. Efter inskolningen erbjuder vi uppföljningssamtal för föräldrar där de har möjlighet att framföra sina åsikter. Föräldrar får även information i form av månadsbrev. Verksamhetsplan och årshjulet ger föräldrar förståelse för förskolans arbete. Genom enkätundersökning får förskolan respons på verksamheten. Alla pedagoger tar emot besökande och visar och berättar gärna om verksamheten och vad som är aktuellt just då. möjlighet att utveckla social kompetens. De vuxna vägleder och stödjer barnen samt ger dem verktyg för att kunna hantera problem och konflikter. Leken är viktig för att utveckla barns möjligheter att hantera känslor och sociala kompetenser. Tillsammans med barnen tar vi hand om det som händer i samspelet, hjälpsåt att lösa konflikter och se varandras behov. Vi på förskolan strävar också efter att medvetandegöra våra handlingar ur ett genusperspektiv. För det krävs det ett långsiktigt tänkande och konkret arbete i vår direkta kontakt med barnen, hur vi tilltalar dem, vilka roller vi ger dem osv. Genom att stärka barnen individuellt, ger vi dem möjligheter att utvecklas i sin egen takt och behov. Vi på förskolan har handlingsplan för likabehandling som vi följer och varje år reviderar. Hos oss råder det nolltolerans vid mobbning och kränkningar. Vi på förskolan arbetar med en medvetenhet om att varje enskild individ är viktig och behövs i gruppens gemenskap. Genom att visa på olika möjligheter att lösa problem och att stärka barnens självkänsla och tillit till, förmedlar vi varandra en positiv framtidstro Vi möter varje människa som unik och använder uttrycksmedel som tex. drama, spontan lek, skapande, konstruktionsbygge, rörelse, dans, musik,sång för att nå varje barn och skapa ett klimat i barngruppen som stöttar varje barns utveckling av social kompetens och språk. Vi förmedlar demokrati, rätten till att vara sig själv och att få känna sig respekterad. Det är inte fel att misslyckas-det är bara att pröva igen. Vi uppmuntrar och ger varje barn tid för att skapa trygghet. Vi delar in barnen i mindre grupper så att de bättre kan komma till tals. Vi har fasta rutiner, som samling, utevistelse osv. Vi vuxna finns alltid med barnen i deras lek, bredvid eller i leken.

Sid 8 (10) Förskolan främjar barns utveckling och lärande genom att ge varje barn möjligheter att få individuellt stöd i sin utveckling. Barnobservationer med reflektion ger bra underlag för hur vi ska arbeta vidare med barnen, både enskilt och i grupp. Vi kan då prata om det sociala samspelet, vad barnen gör och vad vi ska utveckla vidare. Vi ska göra det roligt att lära sig nya saker och det åligger oss att presentera vår verksamhet för barnen så att den blir lockande. Det kan vara genom att själva delta i lek, berätta något spännande, spela teater eller ta fram nytt material. våra vardagliga rutiner skapar trygghet och stabilitet för barnen och vår verksamhet i övrigt. skapande, projekt osv bygger på att barnen känner trygghet utifrån grundverksamheten. Vi delar barnen i grupper för att utnyttja lokalerna bra och för att ge barnen större möjligheter till en positiv och aktiv miljö. Vid behov upprättar vi en handlingsplan för hur vi ska gå tillväga, i dialog med föräldrarna. Vi har kontinuerliga samtal med föräldrarna och kan i samförstånd få hjälp utifrån av tex, psykolog. Förskolan främjar barns utveckling och lärande genom att ge varje barn möjligheter att utveckla ett nyanserat talspråk samt förmåga att kommunicera. Vi arbetar med språket som ett naturligt hjälp- och kommunikationsmedel. Vi är noga med att benämna och berätta vad vi gör och betonar den fria lekens betydelse för språkutveckling.i de dagliga rutinerna talar vid med barnen och berättar vad vi gör, vad vi använder, hur, varför osv. Vi benämner olika saker vid dess namn samtidigt som vi för en dialog med barnen. Genom att hela tiden diskutera med barnen och stödja samtal barn emellan stärks barnens förmåga till kommunikation och argumentation. Vi har sångsamlingar, sagostunder och använder oss av rim och ramsor. Barnen har dramalek och musik och rytmik på förskolan där språket vävs in. För att utveckla det svenska språket maximalt hos varje barn, måste vi nå dem känslomässigt. För att göra det arbetar pedagogerna för att skapa en trygg relation till varje barn genom att lyssna och visa respekt och intresse för vad barnen berättar. Eftersom det arbetar många pedagoger på förskolan som har ett annat språk än svenska kan barnen få stöd i sitt eget hemspråk. Barnen utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Förskolan ska lägga grunden att väcka ett intresse för matematik och forskning. Vi visar på matematiken i vardagen, så att barnen förstår vad matematik kan användas till. Vi använder det till exempel i matsituationen.

Sid 9 (10) Genom utflöde från vuxna ska vi utveckla barnens matematiska språk, dvs. använda de olika ord och begrepp som finns -stor, större, störst, liten, mindre, minst. Barnen ska ha tillgång till material för att främja det matematiska och logiska tänkandet i form av pussel, faktaböcker, konstruktionsmaterial mm. möjlighet för att få en trygg övergång och skolstart. Småbarnsavdelningarna påbörjar den portfolio som sedan följer barnet genom förskoletiden, där dokumenteras barnets utveckling och lärande. Vi förbereder barnen i god tid genom samtal. Informationsmöten med skolan. Skolans personal besöker förskolan och informerar föräldrar om sin verksamhet. Samarbete med våra närliggande skolor. Föräldrarna bjuds in till öppet hus till olika skolor. Ge föräldrar möjlighet till att skapa ett gott samarbete kring barnen i förskolan Inskolning är viktigt för att lägga grunden för ett gott samarbete med föräldrar. Genom dagliga möten vid lämning och hämtning sker den största kontakten med föräldrar. Information ges även genom vecka/månadsbrev, telefon. Att visa respekt för varandra ökar även förtroendet och tryggheten. Föräldrasamtal sker varje termin då individuella utvecklingsplaner och dokumentationer kring barnet gås igenom. Vi använder oss av digitala medel som verktyg för att synliggöra vardagen på förskolan. Temakvällar bjuds föräldrar in till då vi tar upp aktuella teman. RÄTTELSE Om vi inte lyckas leva upp till våra åtaganden kommer vi att genast se över rutiner och rätta till det som blivit fel. SYNPUNKTER / KLAGOMÅL Vi vill ha en god kvalité på vår verksamhet därför är alla synpunkter viktiga. Ett bra sätt att lämna synpunkter på verksamheten är att svara på brukarenkäten somm kommer till er varje år. Om man har synpunkter eller inte tycker att vi lever upp till våra åtaganden vill vi att ni hör av er till oss så att vi tillsammans kan rätta till eventuella fel. Ta införsta hand kontakt med berörd personal på den avdelning ditt/dina barn går.

Sid 10 (10) I andra hand kontakta förskolechef Irene Schölin på tel: 0761241140 eller till biträdande chefer Eija Soppela tel: 0761241200 Aria Rashid tel: 0761241033 Om du inte fått gehör för dina synpunkter kan du vända dig till avdelningschefen för förskola/fritid/prevention i Spånga-Tensta Ewa Broström tel: 50803344 VILL DU VETA MER? Vår verksamhet består naturligtvis av mer än dessa åtaganden som vi har presenterat här. Vill man veta mer om hur vi arbetar kan man vända sig till personalen på förskolan för att ta del av vår verksamhetsplan. Det går även att läsa mer på www.stockholm.se/jamfor Spånga 2012-02-08 Irene Schölin Förskolechef tel: 0761241140 Eija Soppela Bitr. förskolechef tel: 0761241200 Aria Rashid Bitr.förskolechef tel: 0761241033 Förskoleenheten MOSAIK Förskolan Bittinge, Spånga Kyrkväg 474 Förskolan Mellangården, Risingeplan 33 Förskolan Universum, Tisslingeplan 38 Förskolan Solbacken, Tensta Alle 52 Förskolan Rödluvan, Tensta alle 46 E-post: irene.scholin@stockholm.se Spånga 2012-03-27 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förskoleenheten MOSAIK DENNA GARANTI GODKÄNDES AV NÄMNDEN/FÖRVALTNINGEN 2012-04-19