Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017
Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18
Getty Images Inledning Enköpings kommun vill främja tillskapandet av trygghetsboenden. I och med dessa riktlinjer möjliggörs en komplettering på bostadsmarknaden för äldre och nya aktörer ges möjlighet att bygga trygghetsbostäder i hela kommunen. Under 2015 arbetade Enköpings kommun med framtagande av ett bostadsförsörjningsprogram med tillhörande riktlinjer för bostadsförsörjning. Riktlinjer för bostadsförsörjningen är något som lagstiftningen kräver att alla kommuner har. De ska antas av kommunfullmäktige och uppdateras vart fjärde år. Enköpings kommuns första bostadsförsörjningsprogram antogs av kommunfullmäktige 14 december 2015. I samband med det gavs även uppdrag om att ta fram riktlinjer för trygghetsboende då just trygghetsbostäder är ett av fokusområdena i bostadsförsörjningsprogrammet. Riktlinjerna för trygghetsboende fungerar som ett fristående styrdokument men syftar till att uppnå övergripande mål och möta indentifierade behov i bostadsförsörjningsprogrammet. Syfte med riktlinjer Syftet med riktlinjerna för trygghetsboende är att genom tydliga och förankrade riktlinjer främja byggandet och tillkomsten av trygghetsboenden i kommunen. Syftet med boendeformen är att erbjuda ett boende med möjligheter till utökad service, social gemenskap, möjlighet att delta i gemensamma måltider och övrig samhällsservice vilket ger grund för trygghet och hög boendekvalitet för äldre. För kommunen syftar tillskapandet av trygghetsboenden även till att skapa nya möjligheter för att på ett rationellt och effektivt sätt bedriva kommunal vård- och omsorg i stadens olika delar samt i kransorter. Ytterligare ett förebyggande syfte är att skjuta upp/undanröja behov av flytt till särskilt boende. Enköpings kommun Riktlinjer för trygghetsboende 3
I bostadsförsörjningsprogrammet framgår det att det är behovet av tillgängliga och trygga ordinära boenden för äldre som dominerar i Enköpings kommun. Koppling till bostadsförsörjningsprogrammet Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver nuläget på bostadsmarknaden med fokus på olika särskilda grupper som exempelvis ungdomar, studenter, äldre och nyanlända. Programmet identifierar framtida behov utifrån bland annat befolkningsprognoser och dialoger med berörda kommunala verksamheter. I de tillhörande riktlinjerna beskriver kommunen hur man ska arbeta för att möta behoven på bostadsmarknaden. Precis som i hela Sverige tenderar andelen äldre personer öka samtidigt som andelen i arbetsför ålder (18-64 år) minskar i kommunen. Detta innebär att färre personer som arbetar kommer försörja fler som inte arbetar, det man brukar kalla försörjningskvot. En ökad andel äldre ställer även krav på fler typer av boende. En del äldre kommer att behöva bo i biståndsbedömda boenden medan andra kommer ha behov av tillgängliga ordinära boenden. befolkningen. Vad gäller tillgängliga ordinära boenden så finns ett antal seniorboenden runt om i kommunen. Seniorboenden innebär lägenheter med åldersgräns utan biståndsbedömning. I en sådan lägenhet kan den boende sedan utrustas med trygghetslarm och hemtjänst utifrån förändrade behov. I bostadsförsörjningsprogrammet framgår det att det är behovet av tillgängliga och trygga ordinära boenden för äldre som dominerar i Enköpings kommun. Exempel på sådana boenden skulle bland annat kunna vara trygghetsboenden. I kommunen finns det omvårdnadsplatser som kräver en biståndsbedömning. Bostadsförsörjningsprogrammet redovisar att ett fortsatt behov av särskilda boenden med biståndsbedömning ökar i takt med den äldre 4 Enköpings kommun Riktlinjer för trygghetsboende
Michael Erhardsson Beskrivning av boendeformen Nedan följer en beskrivning av boendeformen trygghetsboende, vilka statliga stöd och regler som finns samt hur boendeformen kan komplettera bostadsmarknaden och den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Vad är ett trygghetsboende? Boendeformen trygghetsboenden har definierats och beskrivits på olika sett under de senaste åren. Den 15 november 2016 trädde en ny förordning i kraft, där återfinns den senaste defintionen som Enköpings kommun väljer att stödja sitt arbete på: Bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation som främjar gemenskap och trygghet. I eller i anslutning till sådana bostadslägenheter och utrymmen finns det personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider eller finns det tillgång till andra gemensamma tjänster. Bostadslägenheterna upplåts med hyresrätt eller kooperativ hyresrätt 1 och är avsedda för en person som har fyllt 65 år eller makar, sambor eller syskon där minst en har fyllt 65 år. 1 Enköpings kommun inkluderar även bostadsrätter i Nytt statligt stöd för att bygga bostäder för äldre personer Syftet med det nya statliga investeringsstödet är att främja en ökning av antalet bostäder för äldre personer. Stödet lämnas för att stimulera ny- eller ombyggnad av hyresbostäder både i form av särskilda boendeformer och hyresbostäder för äldre personer på den ordinarie bostadsmarknaden samt för anpassning av gemensamma utrymmen i eller i anslutning till byggnad som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Stödet beräknas på boarea (dock för högst 35 kvadratmeter per bostadslägenhet), areor för gemensamma aktiviteter i utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation (högst 15 kvadratmeter per bostadslägenhet). För anpassningsåtgärder ersätts en andel av kostnaden men högst 200 000 kronor per byggnadsprojekt. sitt stöd för drift. Enköpings kommun Riktlinjer för trygghetsboende 5
Vem bygger trygghetsboenden? Till skillnad från särskilda boenden som främst byggs av kommunen kan trygghetsboenden byggas av många olika aktörer: Kommunala allmännyttiga bostadsbolag som sedan är hyresvärdar. Privata bostadsbolag, såväl större välkända fastighetsbolag som enskilda verksamheter specialiserade på trygghetsboende. Upplåtelseformen kan vara både bostadsrätt och hyresrätt. Stiftelser och kooperativ som bildats av privatpersoner som vill gå ihop och bygga ett gemensamt boende. Upplåtelseformen kan vara både bostadsrätt och hyresrätt. Det ska poängteras att det finns både kommunala och privata seniorboenden som i likhet med trygghetsboende är funktionellt utformade, har gemenskapslokaler och bovärd och att det då är liten eller ingen skillnad mellan ett seniorboende och ett trygghetsboende. Hur kompletterar trygghetsboenden bostadsmarknaden? Trygghetsboenden fyller funktionen att de överbygger glappet mellan vanligt boende och det särskilda boendet. Effekter av trygghetsboenden, som komplement på bostadsmarknaden, är att behovet av särskilt boende skjuts upp eller undviks helt. Studier visar att sannolikheten för att flytta till särskilt boende är mer än dubbelt så hög för äldre som bor helt i eget boende än för de som bor i trygghetsboende eller seniorboende. Positiva effekter för den kommunala organisationen I Enköpings kommun har trygghetsboende identifierats som ett bra komplement till andra boendeformer för äldre. Ekonomiskt sett är satsningen positiv både på kort och lång sikt. I det kortare löpande driftsperspektivet finns vinster att göra då den kommunala vård och omsorgen genom till exempel hemtjänst, hemsjukvård och träffpunktsverksamhet kan samordnas i till exempel seniorbostäder eller trygghetsbostäder. Det i jämförelse med stor spridning av enskilda bostäder inom tätorter och på landsbygden. I ett mer långsiktigt perspektiv kan trygghetsbostäder ge effekten att fler äldre kan bo kvar i ett ordinärt boende. Istället för som idag när den generella bristen på hyreslägenheter gör att många äldre bor kvar, i en icke-funktionsanpassad bostad, så länge att särskilda boendet till slut blir enda alternativet. Idag kostar en plats på särskilt boende cirka 500 000 kr per år för kommunen. Utifrån perspektivet att andelen äldre i framtiden beräknas öka markant i förhållande till befolkning i arbetsför ålder behöver kommunen hitta lösningar för att möta volymökningen. Kommunen ser tillskapandet av trygghetsboenden som en investering i den egna organisationen för att möta framtida demografiska utmaningar. Många äldre upplever att den egna bostaden inte lägre är funktionsduglig rent fysiskt, med till exempel begränsande trappor. Man kan även känna sig ensam, otrygg eller bara i behov av närmare grannar och nya vänner. Ofta uppfyller dessa äldre inte behoven för att få plats på ett biståndsbedömt särskilt boende där vården står i fokus. Här uppkommer behovet av trygghetsboende. 6 Enköpings kommun Riktlinjer för trygghetsboende
Foto: Malena Sattar Riktlinjer Enköpings kommun har valt att utöver det statliga investeringsstödet för byggnation även erbjuda kommunalt stöd för driften av tryggetsboendens gemensamhetlokal och trygghetsvärd. Tillskapande av nya trygghetsboenden Enköpings kommun ser positivt på tillskapande av trygghetsboenden inom alla olika ägandetyper och delar av kommunen. Kommunen bör se över möjligheten att bygga trygghetsboenden genom det allmännyttiga bostadsbolaget EHB. Detta ska då ingå i nytt ägardirektiv. Kommunen bör se över möjligheten att direktanvisa mark alternativt anordna markanvisningstävlingar för att stimulera tillskapandet av trygghetsboenden genom den privata bostadsmarknaden. Ansökan om att flytta till ett trygghetsboende Ett trygghetsboende ska ha en åldersgräns på minst 65 år. Respektive hyresvärd får själv sätta åldersgräns för när man får ställa sig i bostadskö till trygghetsboende. Trygghetsboendet ska inte vara biståndsbedömt. För den som har behov av service eller hjälp i hemmet kan ansökan göras om biståndsbedömd hemtjänst och ordinerad hemsjukvård. Samma riktlinjer för att få bistånd gäller i trygghetsboendet som i övrigt ordinärt boende. Respektive hyresvärd ansvarar för bostadskö, tilldelning av lägenheter samt uthyrning av trygghetsboendet. Trygghetsboendets utformning och innehåll Boendet är inte biståndsbedömt men ska ha en hög tillgänglighet så att man kan bo kvar även om behov av fysiska hjälpmedel uppkommer. Trygghetsboendet ska bemannas minst 2 timmar dagligen av en trygghetsvärd. Värdens uppgift är att skapa kontakt med de boende samt att erbjuda möjlighet till gemensamma måltider och aktiviteter. Enköpings kommun Riktlinjer för trygghetsboende 7
Kommunen genom vård- och omsorgsnämnden svarar i normalfallet för bemanning av trygghetsvärd. I trygghetsboenden ska det finnas tillgång till lokaler för gemensamma aktiviteter. Tillagningskök är inte ett krav med möjligheten ska finnas för gemensamma måltider. Gemensamhetslokalens storlek beror på antalet lägenheter och ska vara 2 kvm per lägenhet. Vård och omsorgsnämnden kan lämna ersättning för del av hyra för gemensamhetslokal. Under 2017 och framöver är ersättningen 2500 kr per lägenhet och år för gemensamhetslokal. Vård och omsorgsnämnden fattar beslut i varje enskilt ärende och ersättningen betalas ut årsvis. De första 12 månaderna betalas ersättningen ut som om boendet har fullt antal hyresgäster. Därefter betalas den ut efter verkligt antal hyresgäster. Ersättningen förlängs fortlöpande och justeras årligen med omsorgsprisindex. Nivån på ersättningen kan komma att justeras av nämnden med hänsyn till allmänna kostnadsförändringar. Avsikten är att bidrag utgår så länge villkoren 2 för trygghetsboende uppfylls. Trygghetsboendet bör placeras så centralt i en ort att olika typer av service är beläget i närområdet. Exempel på närliggande service är allmänna kommunikationer, dagligvaruhandel, apotek och distriktssköterska. Förutom service bör närområdet även erbjuda tillgång till grönområden för rekreation och avkoppling. 2. För att få beviljad ersättning för gemensamhetslokal från kommunen ska ett trygghetsboende uppfylla kraven: - Trygghetsboendet ska bestå av någon av boendeformerna: hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. - Trygghetsboendet ska omfatta socialt innehåll med trygghetsvärd som ansvarar för service-/aktivitetsinsatser. - Trygghetsboendet ska ha hög tillgänglighet så att man kan bo kvar även om man får behov av fysiska hjälpmedel. - I trygghetsboendet ska tillgång fi nnas till lokaler för gemensamma aktiviteter och måltider á 2 kvm per lägenhet. 8 Enköpings kommun Namn på dokument
Elena Elisseeva
www.enkoping.se