DAGVATTENUTREDNING FÖR LYCKE-RYR

RAPPORT DAGVATTENUTREDNING FÖR LYCKE-RYR SLUTRAPPORT 2015-11-27

Sammanfattning I samband med detaljplanarbetet för bostäder vid Stora Ryr, har Tyréns AB fått i uppdrag av Rangifer AB att utföra en dagvattenutredning för området. Tyréns kommer även att föreslå hur vattennätet kan dras i området ifall anslutning till kommunalt vatten skulle bli aktuellt för de fastigheter vars ägare så önskar. I uppdraget ingår också att rita upp samfällighetsföreningens spillvattennät i plan efter det underlag som tillhandahållits. Området delas upp i två delområden: - Område A består främst av skog och berg i dagen med dåliga infiltrationsmöjligheter. Bostäder finns i området och dagvattnet från dessa fastigheter leds via diken med självfall till lågpunkten invid väg 570. - Område B består även det av skog och berg i dagen, samt ett område med bostäder. Det finns även en bäck inom området, varifrån det mesta av flödet kommer ifrån. Längst ner i området finns en översvämningsproblematik vid kraftiga regn. Trumman under väg 570 kan inte ta emot flödet. Det finns därmed behov av en större trumma under vägen, alternativt fördröjning inom område B. Område B har redan idag en översvämningsproblematik. Effekten av nybyggnation i området har undersökts och kommer inte att påverka den befintliga situationen nämnvärt. Dagvattenproblematiken kommer främst från en bäck uppströms i område B. Dagvattnet leds med självfall genom området till en trumma under väg 570 som är underdimensionerad. För att lösa problemet krävs en ny trumma eller fördröjningsåtgärder. I rapporten redovisas beräkningar för olika lösningsalternativ. I område A föreslås inga förändringar då dagvattnet som tillkommer från tomt 2 är försumbart. Det finns här heller inga översvämningsproblem i dagsläget. Dagvattentrumman som leder vatten under vägen bör rensas från sediment och växtlighet. I område B föreslås en omdirigering av dagvatten med hjälp av en kulvert som leder dagvattnet ner i det befintliga makadamdiket. En ny trumma under vägen föreslås. Även andra alternativ med fördröjningsmagasin har undersökts. Priser för alternativen redovisas i rapporten. Skötsel och underhåll är viktigt. Dagvattensystemet i området bör ses över och rensas från sediment och växtlighet. I rapporten föreslås både slutna och öppna dagvattenlösningar. Slutlig dimensionering, placering och utformning av dagvattenlösningen föreslås utföras i samband med detaljprojektering. 3(21)

Innehållsförteckning 1 Syfte... 5 2 Underlag... 5 3 Beskrivning av utredningsområdet... 6 3.1 Orientering... 6 3.2 Placering av nya tomter... 7 3.3 Befintliga förhållanden och VA-anläggningar... 8 3.3.1 Förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten.... 9 3.3.2 Utredning av översvämningsproblematik i Stora Ryr... 10 4 Förslag till dagvattenhantering... 14 4.1 Dimensioneringsförutsättningar... 14 4.2 Dimensionering... 14 4.2.1 Avrinningsområde A... 15 4.2.2 Avrinningsområde B... 16 4.3 Förslag till utförande... 16 4.3.1 Förslag A - Dagvattenhantering i avrinningsområde B... 17 4.3.2 Förslag B - Dagvattenhantering i avrinningsområde B... 17 4.3.3 Förslag C Bygga en trumma under väg 570... 17 4.4 Information om dagvattenlösningar... 17 4.4.1 Dagvattenkassetter... 17 4.4.2 Öppna fördröjningsmagasin... 18 5 Kostnadsberäkning... 19 5.1 Kostnadsberäkning för förslag A (förkastat)... 19 5.2 Kostnadsberäkning för förslag B (förkastat)... 19 5.3 Kostnadsberäkning för förslag C... 19 5.4 Drift- och underhållskostnader... 19 6 Förslag på dricksvattennät... 20 7 Slutsats... 21 8 Referenser... 21 9 Bilagor... 21 4(21)

1 Syfte I dagsläget har Stora Ryr översvämningsproblem vid kraftiga regn. Det planeras ytterligare fyra bostäder i området. Bostäderna skall inte bidra till översvämningsproblematiken. I rapporten ingår att analysera dagvattenflöden och föreslå lösningar. I området finns ett spillvattennät som ägs av den lokala samfällighetsföreningen. I uppdraget ingår att rita upp nätet som en dwg-fil i plan efter det underlag som erhållits från föreningen. Vissa fastigheter i området vill ansluta till kommunalt vatten. Förslag på hur vattenledningar ska dras i området ges i rapporten. Syftet med utredningen är att inom planområdet: Utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och fördröjning av dagvatten. Föreslå lösningar för dagvattenhanteringen. Ta fram relationsritningar i plan för befintligt spillvattennät. Föreslå hur vattenledningen skall dras och kopplas till kommunens nät. Kostnadsberäkning på de åtgärder som föreslås. 2 Underlag Följande material har tillhandahållits av beställaren: Primärkarta. Fastighetskarta med höjdkurvor. Enkätsvar vatten/dagvatten från boende i området. Underlag för samfällighetens spillvattennät. I arbetet med utredningen har även Svenskt Vattens publikationer P90, P104 och P105 använts. 5(21)

3 Beskrivning av utredningsområdet 3.1 Orientering Planområdet är beläget i Kungälvs kommun och ligger i Ryr området, se figur 1. Området är totalt 6 ha. Området består till stora delar av berg i dagen och skog. De lägre nivåerna består av postglacial finlera. Figur 1. Utredningsområdet (gröna området) i Stora Ryr. Norr om planområdet utgörs marken av åkrar. Nivån är här ca +14 m. Väst-, syd- och öst om området utgörs marken av berg i dagen samt mycket skog. Inom planområdet varierar nivåerna mellan +52 m till +16 m. De skogbevuxna områdena är till största del blandskog som består utav ek, bok, gran osv. Söder om planområdet ligger Kärna bokskogs naturreservat. Planområdet består av 15 tomter, byggda på olika nivåer i trappsteg, se figur 2. Branta partier förekommer. 6(21)

3.2 Placering av nya tomter Detaljplanen för Lycke-Ryr har som syfte att möjliggöra byggnation av ytterligare fyra tomter, se figur 2. Tre av tomterna placeras vid den nedersta nivån. Tomt 1 enligt figuren är placerad på en högre nivå. Den exakta utformningen av detaljplanen är i skrivande stund inte klar, men områdena där tomterna kommer att avstyckas är bestämda. Tomternas areor är uppskattade utifrån en ritning som tillhandahållits av Rangifer AB. Figur 2. Planområde med nya tomter i Stora Ryr. Infiltrationsmöjligheterna inom planområdet är begränsade. Lokal fördröjning inom tomterna är emellertid möjlig. Dagvattnet leds sedan med självfall vidare i dikessystem till lägre nivåer. Dagvattenlösningar inne på tomtmark behandlas endast kort i den här utredningen, men bidraget härifrån till dagvattenavrinningen inom planområdet kommer att beräknas. 7(21)

3.3 Befintliga förhållanden och VA-anläggningar Avrinningsområdet för Stora Ryr har tagits fram med hjälp av en höjdmodell, se figur 3. Det finns två delområden, A och B. Dagvattnet från tomterna 1,3 och 4 leds till utlopp B, medan tomt 2 kommer att belasta utlopp A se även figur 2. Ytvattnet som genereras i område A avvattnas via ett separat dike och bidrar därmed inte till översvämningsproblematiken i område B. Figur 3. Avrinningsområde i Stora Ryr. - Avrinningsområde A är till största delen obebyggt, med ett fåtal bostäder finns i de lägre partierna. Området består mestadels av berg i dagen och lövskog. Inom området kommer ytvattnet att ledas med självfall till utlopp A, se figur 3. - Avrinningsområde B, utgörs av stora partier skog och berg. Flertalet av bostäderna inom planområdet ligger här. Dagvattenledningar finns inte i området. Ytvatten transporteras via öppna diken, dräneringsledningar och makadamdiken ned till utlopp B. 8(21)

Ytliga vattenvägar har kartlagts med hjälp av en höjdmodell i AutoCad Civil 3D. Det finns inga instängda områden varken i område A eller B. Vattnet rinner från högre partier till lägre med självfall. Den största mängden dagvatten kommer från bäcken i område B. Bäcken har sitt ursprung i bergen sydost om planområdet. I bostadsområdet leds vattnet i andra riktningar med hjälp av diken ner till de båda utloppen. I bostadsområdet finns befintliga spillvattenledningar och dagvattenledningar, se figur 4. Dagvattenlösningarna på tomtmark består huvudsakligen av ledningar som leder dagvattnet från husen ner till närmsta dike. Dagvattnet samlas slutligen på andra sidan väg 570. Spillvattenledningen går genom hela området och leds ner till en pumpstation, som pumpar spillvattnet vidare till kommunens tryckledning på andra sidan vägen. Ledningens material är plast och har dimensionen 160 mm. Kommunalt dricksvatten finns inte i området. Bostäderna får vatten från en privat brunn. Några av fastighetsägarna i området är intresserade av att ansluta till kommunalt vatten, som också det finns på andra sidan vägen. Förslag till hur vattennätet kan dras i området kommer att ges i rapporten. Figur 4. Spillvattennätet i Stora Ryr. Dagvattenlösningar från enkätsvar på tomtmark redovisas också. 3.3.1 Förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. I delar av planområdet går berget i dagen. Infiltrationsmöjligheterna för dagvatten är ogynnsamma. Ytvattnet behöver avledas genom öppna diken, ledningar eller öppna dagvattenlösningar. Åkermarken norr om planområdet dit dagvattnet leds utgörs av postglacial 9(21)

lera. Infiltrationsmöjligheterna är även här begränsade. Detta medför att dagvatten måste fördröjas innan det leds till recipient. 3.3.2 Utredning av översvämningsproblematik i Stora Ryr Bostäderna i Stora Ryr är byggda ovanpå berg eller endast på tunna jordtäcken. Ytvatten som genereras i de övre delarna av avrinningsområdet rinner ner till de lägre nivåerna där den större delen av tomterna är placerade. Vid fältbesök 2015-10-06 undersöktes området. Den mest förekommande metoden för att kontrollerat avleda ytvatten i området är diken och kulvertar, se figur 5. Vid flera av vägarna leds dagvattnet via diken längs med båda sidorna av vägen. Dikena går så småningom över i dräneringsledningar som leder vattnet under markytan i några meter för att sedan åter övergå till öppna diken. Figur 5. Diken vid båda sidorna av vägen i Stora Ryr. In- och utloppen till kulvertarna och dräneringsledningarna är till stor del eftersatta när det gäller skötsel. Många är igenväxta och svåra att lokalisera, se figur 6. Detta kan skapa problem i dagvattentransporten. Rensning och skötsel bör ske regelbundet efter behov. Görs inte detta kan ledningarna dämma igen av sediment som ansamlas i dem och det kan skapa översvämningar i andra delar av området. 10(21)

Figur 6. Inlopp till kulvert vid en av vägarna i Stora Ryr. Ytvatten som genereras överst i område B transporteras längs med området ner till diket vid utlopp B, se figur 7. Ytvattnet transporteras från diket i bilden in i en trumma under vägen och över i vägdiket på andra sidan. Vid kraftiga regn ansamlas vatten i diket nära busskuren och det blir översvämning. Ytvattnet drar med sig grus och sten och leder till uppgrundning i dikena nedströms. Diket gör en 90 graders sväng vilket inte är att föredra av hydrauliska skäl. Eventuellt kommer ett dike två med 45 graders vinklar att behöva anläggas för att förbättra situationen. Av bostäderna som befinner sig längst ner i planområdet är det bara en bostad vars dagvatten är anslutet till diket i område B. Övriga av dessa bostäder ansluter till ett separat dike i område A och bidrar därmed inte till översvämningsproblematiken i område B. Figur 7. Diket som transporterar dagvatten till utlopp B. Huvudvägen upp i området har diken längs med båda sidorna, se figur 8. Det vänstra makadamdiket har nyligen blivit anlagt och transporterar dagvatten från de övre delarna av området. På den högra sidan av vägen, finns ett befintligt öppet dike och högre upp en kulvert. Här föreslås att dagvattnet leds över till makadamdiket för att möjliggöra avstyckning av tomt 2 11(21)

(se figur 2). Några diken och dräneringsledningar i området är i bättre skick än andra, vilket visar att skötseln av dem görs sporadiskt. Figur 8. Nytt makadamdike på den vänstra sidan av vägen och på motsatt sida ett öppet dike. En bäck i den sydöstra delen av avrinningsområdet transporterar dagvatten från berg- och skogsmarken där och ner till dikessystemet i område B, se figur 9. Vid kraftiga regn har boende i området uppmärksammat att det kommer stora flöden från bäcken. Allt detta dagvatten hamnar i det makadamfyllda diket längs med huvudvägen och sedan vidare ut i diket vid utlopp B. Figur 9. Bäck som ansluter till det makadamfyllda diket vid vägen upp i området. Under fältbesök 2015-10-20 mättes dimensionen för dagvattenledningen som leder dagvattnet från område B via trumman under väg 570. Ledningen har dimensionen 300 mm. Inloppet består av betong, medan utloppet är i metall och i mycket dåligt skick. Detta bör åtgärdas omedelbart, se figur 10. Ledningen under vägen från område A går inte att lokalisera på grund av all växtlighet, vilket måste åtgärdas. Här kunde alltså inte dimensionen mätas. Det får tills vidare antas att dagvattnet infiltrerar i vägdiket eller letar sig in i ledningen. 12(21)

Figur 10. Trumman under väg 570 som avleder dagvatten från område B. 13(21)

4 Förslag till dagvattenhantering 4.1 Dimensioneringsförutsättningar Rationella metoden enligt Svenskt Vatten P90 har använts för att beräkna dimensionerande flöden, se ekvation 1: = ( ) (1) där A = dimensionerande flöde, [l/s] = avrinningsområdets area, [ha] = avrinningskoefficient [-] ( ) = dimensionerande nederbördsintensitet, [l/s*ha] = regnets varaktighet Avrinningskoefficienter för olika ytor anges i P90. Intensiteten är en funktion av både återkomsttid och varaktighet. Återkomsttiden har i den här utredningen valts till 10 år med hänsyn till uppdämning till marknivå se tabell 4.5 i P90. Områdestypen är ej instängt område utanför citybebyggelse. Både korta och långa regn beaktas i utredningen varaktigheterna i beräkningarna har valts till 10 minuter respektive 60 minuter. Intensiteten beräknas enligt Dahlströms formel i Svenskt Vatten P104, se ekvation 2: Å = 190 Å ( ), +2 (2) där Å Å = regnintensitet, [l/s*ha] = regnvaraktighet, [minuter] = Återkomsttid För framtida scenarier multipliceras intensiteten med en klimatfaktor. Denna har valts till 1,25 för korta regn (<=60 minuter) och till 1,2 för långa regn (>60 minuter). 4.2 Dimensionering Befintliga- och framtida flöden från planområdet har beräknats och redovisas i detta avsnitt. 14(21)

4.2.1 Avrinningsområde A I avrinningsområde A finns ingen översvämningsproblematik. I tabell 1 redovisas nuvarande dagvattenflöde från avrinningsområde A. Tabell 1. Nuvarande dagvattenflöde från avrinningsområde A. Yta A [ha] Φ Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Qdim [l/s] Bergig skogsmark 2 0,1 0,20 285 57 89 18 Villor 1,490 0,15 0,22 285 64 89 20 >1000m 2 Summa: 3,5 0,4 121 38 Nuvarande dagvattenflöde som uppkommer i område A vid ett 10-års regn med varaktigheten 10 minuter är 121 l/s. Motsvarande värde på flödet för varaktigheten 60 minuter är 38 l/s. Efter exploatering antas att tomt 2 (enligt figur 2) kommer att belasta avrinningsområde A. I tabell 2 redovisas framtida dagvattenflöde från avrinningsområde A. Tabell 2. Flöden efter att tomt 2 byggts till i området. Yta A [ha] Φ Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Qdim [l/s] Bergig skogsmark 2,00 0,1 0,20 285 57 89 18 Villor 1,49 0,15 0,22 285 64 89 20 >1000m 2 Tomt 0,06 0,15 0,01 285 3 89 1 Summa: 3,6 0,4 124 39 Av tabellen framgår att flödet ökar marginellt i avrinningsområde A efter byggnation av tomt 2 och det bör inte skapa några översvämningsproblem. 15(21)

4.2.2 Avrinningsområde B I avrinningsområde B är nuvarande dagvattenflöde 336 l/s (Å=10, = 10), se tabell 3. Tabell 3. Nuvarande dagvattenflöden från avrinningsområde B. Yta A [ha] Φ Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Qdim [l/s] Bergig skogsmark 2,82 0,15 0,42 285 121 89 38 Villor 6,48 0,1 0,65 285 185 89 58 >1000m 2 Villor 0,71 0,15 0,11 285 30 89 10 >1000m 2 Summa: 10 1,2 336 105 Då tomt 1 bebyggs antas dagvattnet från fastigheten ledas till utloppet i avrinningsområde B. Då tillkommer ett flöde på 4 l/s - se tabell 4. Skillnaden är försumbar med hänsyn till översvämningsrisken. Tabell 4. Flöden efter att tomt 1 tillkommit i avrinningsområde B. Yta A [ha] Φ Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Qdim [l/s] Bergig skogsmark 2,82 0,15 0,42 285 121 89 38 Villor 6,48 0,1 0,65 285 185 89 58 >1000m 2 Villor 0,71 0,15 0,11 285 30 89 10 >1000m 2 Tomt 1 0,09 0,15 0,01 285 4 89 1 Summa: 10 1,2 339 106 Det är trumman under väg 570 som är flaskhalsen för dagvattenavrinningen från område B. Det behövs ett utjämningsmagasin för att förebygga översvämning, alternativt en ny större trumma under vägen. Tomt 3 och tomt 4 belastar inte magasinet. Flödet från dessa fastigheter har uppskattats till 11,3 l/s. Då det inte finns inmätningar av ledningsnät eller trummor i området, har en teoretisk kapacitet tagits fram för befintlig trumma under vägen. Tillgänglig kapacitet har minskats med bidragen från tomt 3 och tomt 4 för att få dimensionerande utflöde från magasinet. Utflödet har avgörande betydelse för magasinsvolymen. Trumman beräknas ha kapaciteten 75,4l/s vilket medför att magasinet måste ha en avtappning på 64,1l/s. Det krävs då en utjämningsvolym på 195,8 m 3. 4.3 Förslag till utförande Nedan presenteras tre alternativ som kan lösa översvämningsproblematiken i Stora Ryr, avrinningsområde B. Inga lösningar presenteras för avrinningsområde A eftersom inga översvämningsproblem har förekommit där. 16(21)

4.3.1 Förslag A - Dagvattenhantering i avrinningsområde B Lösningen innebär att diket som går längs med den högra sidan av vägen (se figur 8), omdirigeras till den vänstra sidan. Det befintliga makadamdiket klarar av den mängd dagvatten som genereras i området. Diket på den högra sidan omdirigeras för att en tomt skall styckas av i området där diket går i nuläget. Det befintliga makadamdiket kommer att belastas med ytterligare 45 l/s. Makadamdiket bör klara tillskottet då beräkningar visar att den klarar av ett flöde på 685 l/s. Dagvattenledningen som dras föreslås ha dimensionen 250 PP. För att lösa översvämningsproblematiken föreslås i detta alternativ dagvattenmagasin i form av dagvattenkassetter. Dagvattenkassetter har en hålrumsvolym på 95 %. Då ytan där magasinet bör placeras är begränsat, kommer dagvattenkassetter utnyttja utrymmet bäst. Det är trumman under vägen som är den begränsande faktorn. Alltså måste dagvattnet fördröjas uppströms trumman. Dagvattenmagasinet bör ha en area på 344 m 2. Exakt placering av ledningar och magasin tas fram vid detaljprojektering. Innan magasinet placeras en slamavskiljare. Från denna leds vatten in i magasinet via en ledning som föreslås ha dimensionen 400 mm och lutning 46. Utgående ledning från magasinet till vägdiket (där trumman tar vid) föreslås ha dimensionen 315 PP och lutningen 7. En backventil monteras på ledningen som förhindrar att dagvattnet tar sig in i magasinet från vägdiket. Föreslagna dimensioner behöver ses över i samband med detaljprojektering. Magasinet kan byggas utan att behöva byta makadamdiket. Dock behöver ett nytt öppet dike anläggas - detta för att få bättre hydrauliska förutsättningar. 4.3.2 Förslag B - Dagvattenhantering i avrinningsområde B Lösning B är lik lösning A då det även här föreslås ett nytt öppet dike och en ny ledning som för över dagvattnet ner i makadamdiket. Det som skiljer lösningarna åt är att här föreslås en öppen fördröjningsyta. Vattnet tillåts stiga i den öppna fördröjningsytan vid kraftiga regn, medan avtappning sker i kontrollerade former till trumman. Ett öppet fördröjningsmagasin kommer enbart att få en temporär vattenyta, vilket medför att man kan använda området till andra ändamål när det är torrt väder. 4.3.3 Förslag C Bygga en trumma under väg 570 Översvämningsproblematiken uppstår på grund av att trumman under vägen är underdimensionerad. I lösning C föreslås att det dras en ny trumma under vägen. Material och dimension bör vara PP 560 mm. Om lutningen är minst 7, kommer den nya ledningen kunna hantera den mängd dagvatten som generas vid kraftiga regn. För att förhindra igenslamning i trumman kan sandfång installeras i ändarna på trumman. Detta håller driftkostnaderna nere och ser till att trumman behåller sin hydrauliska kapacitet. Lösning C rekommenderas och redovisas i bilaga 1. 4.4 Information om dagvattenlösningar 4.4.1 Dagvattenkassetter Fördröjningsmagasin kan utföras med dagvattenkassetter, figur 11. Hålrumsvolymen är ca 95 %, vilket ger ett effektivt utnyttjande av ytan som krävs. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda magasin är vidare att det finns möjligheter till inspektion, rensning och spolning. För att hela volymen ska kunna nyttjas måste magasinet anläggas ovan eller utan kontakt med grundvattnet. Kassetterna ska omges av en geotextil för att hålla smuts och jord utanför magasinet. En tät duk kan vara ett alternativ ifall det inte finns möjlighet att placera kassetterna under grundvattenytan. 17(21)

Figur 11. Dagvattenkassetter. Källa: Uponor. 4.4.2 Öppna fördröjningsmagasin Fördröjningsmagasinet kan utföras på många olika sätt och det är området där magasinet skall anläggas som får styra över magasinets utseende. Öppna magasin kan kombineras med andra användningsområden, då magasinet inte ges någon permanent vattenspegel. En vattenyta kommer att bildas vid kraftiga regn men töms succesivt när regent avtar. Magasinet dräneras i botten för att kunna användas snabbt efter kraftiga regn. Slänterna bör vara flacka 1:4-1:10 med hänsyn till säkerhet. 18(21)

5 Kostnadsberäkning Nedan presenteras en uppskattad kostnadsberäkning och ungefärliga driftkostnader. Exakta kostnadsberäkningar görs vid detaljprojektering då slutliga dimensioner tas fram.. Investeringskostnad för de föreslagna lösningarna har uppskattats med hjälp av Á-prislista markarbeten från Norconsult, april 2012. Då priserna på á-prislistan är äldre har en procentsats på 10 % lagts till i priserna för att motsvara dagens entreprenadkostnader. Byggherrekostnader, som exempelvis byggledningskostnader och projekteringskostnader har inte tagits med i beräkningarna. En procentsats på 15 % har lagts till på entreprenadkostnaderna för att symbolisera oförutsedda kostnader som kan uppstå. 5.1 Kostnadsberäkning för förslag A (förkastat) I området kommer ett magasin att behövas. Dagvattenkassetter föreslås. För dagvattenkassetter uppskattas priset till 9 200kr/m 3, kostnaden för fördröjningsmagasinet uppskattas till 1 784 800kr. Diket som går längs med den högra sidan av huvudvägen upp i området föreslås omdirigeras. Ledningen som behövs uppskattas ha en längd av 9m och kostnaden uppskattas till 5000kr/m vilket ger kostnaden 45 000kr. För att leda in vattnet i det föreslagna magasinet behövs det grävas ett nytt öppet dike, kostnaden uppskattas till 500 kr/m, vilket medför att kostnaden för att gräva ett dike kan uppskattas till 19 000kr. Den totala kostnaden för förslag A blir 1 848 800kr. 5.2 Kostnadsberäkning för förslag B (förkastat) Om däremot fördröjning av vatten väljs att göras i en öppen yta, kan kostnaden uppskattas till 1200kr/m 2. Ett öppet dagvattenmagasin uppskattas kosta 408 000kr. Diket kommer också att behöva grävas om i denna lösning, vilket ger samma pris som vid förslag A, 19 000kr Ledningen kommer även den att behövas för att leda över dagvattnet, kostnaden blir 45 000kr. Den totala kostnaden för förslag B skulle då bli 472 000kr. 5.3 Kostnadsberäkning för förslag C Att anlägga en ny trumma under väg 570 uppskattas till 33 000kr/m. Den totala längden på trumman är 10m, alltså uppskattas kostnaden bli 330 000kr. Om sandfång skulle installeras på vardera änden av trumman skulle kostnaden bli 12 000kr. Alltså 6 000kr/st. Den totala kostnaden för förslag C skulle då bli 342 000kr. 5.4 Drift- och underhållskostnader En ny dagvattenledning har lång livslängd. Drift- och underhållskostnaderna kan förändras med tiden. Slamspolning kan t ex behövas för att förhindra att sediment lagras. Drift av ett kassettmagasin kan uppskattas ligga mellan 5000-10000kr per år för slamtömning, beroende på hur väl magasinet har förslutits vid byggnationsstadiet. 19(21)

Underhållskostnader för en öppen fördröjningsyta är beroende av utformningen och är därmed svåra att uppskattas. Men underhåll som kan behövas är i form av gräsklippning, bortrensning av skräp och kontroll av funktion. Drift och underhållskostnader för en trumma är små om underhåll görs kontinuerligt. Det kontinuerliga underhållet består av att rensa trummans inlopp och utlopp samt av att ta bort sediment i trummans botten. 6 Förslag på dricksvattennät Förslag på placering av ett nytt dricksvattennät i området presenteras i figur 12 och i bilaga 2. Ledningarna ska ligga på frostfritt djup, vilket innebär ca 1,2 m under markytan. Den bästa placeringen för vattennätet är vid spillvattennätet. Vattenledningar är trycksatta, vilket medför att hänsyn till självfall inte behöver tas. Exakt utformning av vattennätet bör göras vid detaljprojekteringen. Figur 12. Förslag på dricksvattennät. I utredningen föreslås även en förlängning av spillvattennätet för att inkludera de nya bostäderna. 20(21)

7 Slutsats Problemen i Stora Ryr kan lösas på flera sätt. I denna rapport föreslås en ny trumma under väg 570, som kan hantera den mängd dagvatten som generas i området. Lösning C är den minst kostsamma åtgärden av de föreslagna lösningarna. Kostnaden skulle bli ca 342 000 kr. Lokal fördröjning vid bostäderna har inte tagits i beaktning då volymen som kommer därifrån endast försumbart bidrar till översvämningsproblematiken i området. 8 Referenser Svenskt Vatten, Publikation P90 (2004): Svenskt Vatten, Publikation P104 (2011): Svenskt Vatten, Publikation P105 (2011): Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Hållbar dag- och dränvattenhantering. 9 Bilagor Bilaga 1. Föreslagen dagvattenhantering. Bilaga 2. Befintligt VA och förslag till dricksvattenlösning 21(21)

560 PP Tomt 2 Ny kulvert 250 PP Tomt 3 Tomt 4 Tomt 1 Bilaga 1, Alternativ C Föreslagen dagvattenhantering Dagvattenutredning Lycke - Ryr 2015-11-27

Tomt 2 Tomt 3 Tomt 4 Tomt 1 Bilaga 2 Befintligt VA och förslag till dricksvattenlösning Dagvattenutredning Lycke - Ryr 2015-11-27