DAGVATTENUTREDNING KASTELLEGÅRDEN 1:380

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING KASTELLEGÅRDEN 1:380 SLUTRAPPORT

2

3 SAMMANFATTNING I samband med detaljplanearbetet för ett nytt bostadsområde vid Enekullen i Kungälvs kommun, har Tyréns AB fått i uppdrag av Kungälvs kommun att utföra en enkel dagvattenutredning för området. Området utgörs utav berg i dagen och naturmark i form av skogsmark och ungträd. Området är obebyggt och har en bra infiltration i de områden där marken består av postglacial sand. Övriga områden består av postglacial finlera och urberg. Marknivåerna inom planområdet faller mot nordväst. Inom planområdet finns berg i dagen. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan +12 meter till +23 meter. Inom planområdet finns inga markavvattningsföretag, däremot finns det befintliga diken som leder dagvattnet ut från planområdet. Inom planområdet kommer 4 flerbostadshus att anläggas. Byggnadernas areor kommer att variera mellan 400 m 2 och 500 m 2. Inom området kommer även gröna ytor att anläggas mellan bostäderna. Det kommer även att finnas plats för parkering i de södra och norra delarna av planområdet Avrinningsområden utgörs av 9,0 ha medan planområdet utgörs av 1,5 ha. Vid beräkning av flödena har planområdet klassificerats som en gles bostadsbebyggelse. Vid uppskattning av flöden för resten av avrinningsområdet har en avrinningskoefficient på 0,3 använts då området utgörs av berg i dagen eller tunna jordlager. Med hjälp utav rationella metoden har flöden för ett 2-årsregn och ett 10-årsregn tagits fram. Kungälvs kommun ställer krav på föroreningshalterna i dagvattnet ut från planområdet. Under utredningens gång har Kungälvs dagvattenhandbok använts. Planområdet kommer att utgöras utav flerbostadshus, vilket klassas som en medelbelastad yta. Inom området bedöms det behövas en enklare typ av rening av dagvatten. Reningen kan göras i form av avskiljning av partiklar. Föroreningssimuleringar jag gjorts i StormTac för planområdet. Föroreningshalter före och efter exploatering har tagits fram samt halter efter rening i dike eller makadamdike. Dagvattenlösningar har tagits fram för planområdet. Lösningarna delas in i tre delar, avskärande dike för ytlig avrinning uppströms, lösning för dagvatten inom planområdet och dagvattentransport från planområdet till recipient. 3(27)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE UNDERLAG BESKRIVNING AV UTREDNINGSOMRÅDET ORIENTERING FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA EXPLOATERING BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI GEOLOGI MARKAVVATTNINGSFÖRETAG PLATSBESÖK OCH INVENTERING RIKTLINJER FRÅN VA-HUVUDMANN FRÅN TRAFIKVERKET DIMENSIONERING DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNNGAR FÖR BEFINTLIGA OCH FRAMTIDA FLÖDEN UPPSKATTAT FLÖDE FÖR ETT 2-ÅRSREGN UPPSKATTAT FLÖDE FÖR ETT 10-ÅRSREGN UPPSKATTAT FLÖDE FÖR AVRINNINGSOMRÅDET UPPSKATTNING AV FÖRDÖRJNINGSVOLYM DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTINGAR FÖR FÖRORENINGSHALTER FÖRORENINGSHALTER I DAGVATTEN FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING AVSKÄRANDE DIKE FÖR YTLIG AVRINNING UPPSTRÖMS LÖSNING AV DAGVATTEN INOM PLANOMRÅDET DAGVATTENTRANSPORT FRÅN PLANOMRÅDET TILL RECIPIENT KOSTNADSUPPSKATTNING KOSTNADSUPPSKATTNING INOM PLANOMRÅDET KOSTNADSUPPSKATTNING UTANFÖR PLANOMRÅDET SLUTSATS BEGRÄNSNINGAR KÄLLOR BILAGOR (27)

5 1 SYFTE Kungälvs kommun vill i samband med detaljplanen för Kastellegården 1:380 klargöra förutsättningarna för dagvattnet inom planområdet. Detaljplanen skall möjliggöra byggandet av 4 flerbostadshus med sammanlagt 135 lägenheter. Dagvattenutredningen skall utreda följande: Förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Om fördröjningsmöjligheter finns inom planområdet. Förslag på översiktliga lösningar för dagvattenhantering inom planområdet. Dimensionerande flöden för planområdet. Föroreningsuppskattningar före och efter exploatering samt efter rening. 2 UNDERLAG Följande material har mottagits från Kungälvs kommun: Plankarta i DWG format Konceptbild på framtida exploateringsförslag VA-ledningar i DWG format Höjddata i DWG format Geoteknisk utredning Under utredningen gång har diverse av Svenskt Vattten publikationer använts, så som P110, P105 och P104. Tyréns AB Lilla Badhusgatan Göteborg Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

6 3 BESKRIVNING AV UTREDNINGSOMRÅDET 3.1 ORIENTERING Detaljplaneområdet är beläget i den nordöstra delen av Ytterby, 2,5 km från Kungälvs centrum, se figur 1. Planområdet är beläget i västra delen av Kungälvs kommun. Utredningsområdet ligger i anslutning till Enekullsvägen och längs med Marstransvägen, väg 168. Figur 1. Orienteringskarta över Kungälv med utredningsområdet markerat (källa: QGIS). 6(27)

7 Figur 2. Planområdet, (Källa: Google Maps). Området som utreds är idag oexploaterat och uppskattas till 1,2 ha och utgörs främst utav naturmark, se figur 2. Inom planområdet varierar marknivåerna mellan + 12 meter till +23 meter. Delar av området är kuperade och består av berg i dagen. Området är en dalgång där berg faller mot området från sydöst. 3.2 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA EXPLOATERING Inom utredningsområdet kommer 4 flerbostadshus att anläggas, se figur 3. Byggnadernas areor kommer att variera mellan 400 m 2 och 500 m 2. Inom området kommer även gröna ytor att anläggas mellan bostäderna. Det kommer även att finnas plats för parkering i den södra delen av planområdet. Figur 3. Exploateringsförslag för utredningsområdet. 7(27)

8 3.3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Avrinningsområdet för planområdet har tagits fram med hjälp utav en terrängmodell som skapats i QGIS, se figur 4. Terrängmodellen har skapats utifrån LAS data som Kungälvs kommun har tillhandahållit. Den totala ytan för avrinningsområdet uppskattas till 9 ha. Figur 4. Avrinningsområde för planområdet. Avrinningsområdet består av berg i dagen och naturmark i form av skogsmark och ungträd. Infiltrationsmöjligheterna i avrinningsområdet anses vara bra. Ytvattnet från de högre nivåerna kommer att nå planområdet och stanna där om det inte avleds, främst på grund av marknivåerna i området. Landskapet faller mot planområdet, vilket medför att planområdet befinner sig i en lokal lågpunkt. I dagsläget finns ett befintligt dike längs med planområdets nordvästra del som leder dagvattnet åt både norr och söder. Dagvattnet avvattnas till de befintliga dikena. Ytliga rinnvägar framgår i figur 5. Ytvattnet kommer att rinna ner mot planområdet där det inte finns några tydliga rinnvägar. Inga tydliga ytliga rinnvägar finns inom området då dagvattnet samlas där innan det går vidare mot de befintliga dikena. 8(27)

9 Figur 5. Ytliga rinnvägar för exploateringsområdet, AutoCad. Dagvattnet kommer naturligt att ledas till den norra sidan av planområdet och därefter vidare mot recipient via diken. Dagvattnet går via Kyrkebäcken till Nordre älv. Inom exploateringsområdet finns inga VA-ledningar. Kommunen avser att bygga ut vatten- och spillvattennätet för att ge en anslutningspunkt till det nya bostadsområdet. 9(27)

10 3.3.1 TOPOGRAFI Marknivåerna inom planområdet faller mot nordväst. Inom planområdet finns berg i dagen som lutar brant mot området. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan +12 meter till +23 meter. Figur 6. Färganalys av befintliga marknivåer, AutoCad. 10(27)

11 3.3.2 GEOLOGI Enligt SGU:s jordartskarta består jorden i planområdet av postglacial sand, se figur 7. Områdena kring utredningsområdet består av bland annat postglacial finlera, grus, urberg. Figur 7. Jordartskarta över planområdet (Källa:SGU). SGU:s jorddjupskarta visar att jorddjupet inom planområdet varierar, se figur 9. I de områden som ligger på berg kommer jorddjupet att ligga mellan 0-3 meter. I sänkan där planområdet är beläget kommer jorddjupet att variera mellan 3-5 meter. Figur 8. Jorddjupskarta över planområdet (Källa:SGU). Infiltrationsmöjligheterna anses vara bra i de områden där underlaget utgörs av postglacial sand, däremot är den mindre bra i de områden där det finns berg i dagen. 11(27)

12 3.3.3 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Inom utredningsområdet finns inga markavvattningsföretag i dagsläget. Däremot finns det ett större Markavvattningsföretag som sträcker sig från norr om Marstrandsvägen till sydväst, se figur 9. Markavvattningsföretaget heter Kastellegården mfl (TF 1928) och leder ytvattnet mot Nordre älv. Utredningsområde Figur 9. Markavvattningsföretag i närheten av planområdet (GIS). 12(27)

13 3.4 PLATSBESÖK OCH INVENTERING För att undersöka de befintliga dagvattenlösningarna för området genomfördes ett fältbesök Utredningsområdet består främst av ungträd, se figur 10. Med en GC-väg som går längs med planområdets västra sida. Figur 10. Planområdet mot sydöst. Vid planområdet finns flera befintliga diken. Mellan GC-vägen och Enekullsvägen finns en befintlig trumma (Se figur 11) som går under Enekullsvägen och leder dagvattnet bort från planområdet mot nordöst. Figur 11. Dagvattentrumma under Enekullsvägen. 13(27)

14 Figur 12 visar Trafikverkets dike som går längst med Marstrandsvägen ner mot Kyrkebäcken. På vänster sida av GC-banan finns ett avskärande dike som skär av dagvattnet från åkern mot CGvägen. Figur 12. Trafikverkets vägdike för Marstrandsvägen (väg 168) som går mot Kyrkebäcken. Dagvattnet från planområdet skall helst gå mot söder enligt direktiv rån kommunen och så småningom nå Kyrkebäcken. Figur 13 visar en övergång där bäcken går under Marstrandsvägen. Om dagvattnet leds via trafikverkets dike eller utefter GC-banan så kommer eventuellt dagvattnet att släppas här. Figur 13.Utlopp vid Kyrkebäcken som går under Marstrandsvägen (väg 168). 14(27)

15 3.5 RIKTLINJER FRÅN VA-HUVUDMANN Kungälvs kommun vill gärna att dagvattnet som genereras inom planområdet skall avledas åt sydväst för att sedan släppas i Kyrkebäcken innan det når recipienten. Kommunen har även följande riktlinjer: Dagvattenanläggningarnas dimensionering så som ledningar, diken och kanaler skall utgå från Svenskt vatten publikationen P110. Fördröjningskrav ställs utifrån följande krav: Krav 1 fördörjningsvolym på 3 m3 per 100 m2 hårdgjord yta. Krav 2 fördröja dimensionerande nederbörd med 10 års återkomsttid och 1,25 i klimatfaktor till ett utflöde på 15 l/s ha FRÅN TRAFIKVERKET Trafikverket har kontaktats för att avgöra om det är möjligt att släppa dagvatten från planområdet till Trafikverkets diken längs med väg 168. Svar från Trafikverket är att vägdikena längst med väg 168 är dimensionerade endast för att klara av dagvattnet från vägen, alltså tillåter de inte att dikena belastas med dagvatten från planområdet. 15(27)

16 4 DIMENSIONERING 4.1 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNNGAR FÖR BEFINTLIGA OCH FRAMTIDA FLÖDEN Rationella metoden enligt Svenskt Vatten P110 har använts för att beräkna dimensionerande flöden, se ekvation 1: = ( ) (1) där = Dimensionerande flöde, [l/s] A = Avrinningsområdets area, [ha] = Avrinningskoefficient [-] ( ) = Dimensionerande nederbördsintensitet, [l/s*ha] = Regnets varaktighet Avrinningskoefficienter för olika ytor anges i P110. Intensiteten är en funktion av både återkomsttid och varaktighet. Återkomsttiden har i den här utredningen valts till 2 år för regn vid fylld ledning, 10 år med hänsyn till risken för uppdämning till marknivå då områdena anses vara gles bostadsbebyggelse se tabell 2.1 i P110. Både korta och långa regn beaktas i utredningen varaktigheterna i beräkningarna har valts till 10 minuter respektive 60 minuter. Intensiteten beräknas enligt Dahlströms formel i Svenskt Vatten P104, se ekvation 2: Å = 190 Å ( ), +2 (2) där Å Å = Regnintensitet, [l/s*ha] = Regnvaraktighet, [minuter] = Återkomsttid För framtida scenarier multipliceras intensiteten med en klimatfaktor. Denna har valts till 1,25 för korta regn och 1,2 för långvariga regn UPPSKATTAT FLÖDE FÖR ETT 2-ÅRSREGN Uppskattade befintligt flöde för ett 2-årsregn har tagits fram för planområdet och presenteras i tabell 1. Tabell 2 visar de uppskattade framtida flöden efter exploatering för ett 2-årsregn. Flödet för kortvariga regn uppskattas till 20 l/s och flödet för långvariga regn uppskattas till 6 l/s vid ett 2-årsregn. Tabell 1. Uppskattade befintligt flöde för planområdet vid 2 års återkomsttid. Yta A [ha] Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Grönyta Summa: Qdim [l/s] Efter exploatering uppskattas flödet för det kortvariga regnet öka till 93 l/s, vilket ger en ökning på 73 l/s. Flödet för ett långvarigt regn uppskattas öka till 30 l/s, flödesökningen för långvariga regn blir 24 l/s. 16(27)

17 Tabell 2. Uppskattade flöden efter exploatering vid 2 års återkomsttid Yta A [ha] Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Tak Asfalt/ Parkering Grönyta Summa: UPPSKATTAT FLÖDE FÖR ETT 10-ÅRSREGN Qdim [l/s] Flöden för 10 års återkomsttid har uppskattats före och efter exploatering, flöden presenteras i tabell 3 och 4. Befintligt flöde för ett 10-årsregn har uppskattats till 34 l/s för ett kortvarigt regn och 11 l/s för ett långvarigt regn. Tabell 3.Uppskattade befintliga flöden vid 10 års återkomsttid. Yta A [ha] Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Grönyta Summa: Efter exploatering uppskattas flödet för kortvariga regn öka till 157 l/s, vilket ger en flödesökning på 123 l/s. Flödet för det långvariga regnet uppskattas till 50 l/s efter exploatering, vilket är en ökning på 39 l/s. Tabell 4. Uppskattade flöden efter e exploatering vid 10 års återkomsttid. Yta A [ha] Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Tak Asfalt/Park ering Grönyta Summa: UPPSKATTAT FLÖDE FÖR AVRINNINGSOMRÅDET Qdim [l/s] Qdim [l/s] Flödet för resterande avrinningsområde på 7,5 ha har tagits fram då dagvattnet kommer att behöva skäras av med ett dike för att inte påverka byggnaderna. Dagvattenflödet som förväntas efter exploatering redovisas i tabell 5 och 6. Vid ett 2-årsregn uppskattas flödet för kortvariga regn till 377 l/s och 120 l/s för långvariga regn. Tabell 5. Framtida flöden från avrinningsområdet vid 2 års återkomsttid. Yta A [ha] Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Qdim [l/s] Grönyta Summa: Dagvattenflödet vid ett 10-årsregn uppskattas till 641 l/s för kortvariga regn och 201 l/s för långvariga regn. 17(27)

18 Tabell 6. Framtida flöden från avrinningsområdet vid 10 års återkomsttid. Yta A [ha] Ared [ha] i(10) [l/s*ha] Qdim [l/s] i(60) [l/s*ha] Qdim [l/s] Grönyta Summa: UPPSKATTNING AV FÖRDÖRJNINGSVOLYM För att uppfylla Kungälvs kommuns fördröjningskrav för planområdet har erforderlig magasinsvolym beräknats utifrån de två kraven som finns i Kungälvs kommuns dagvatten handbok. Krav 1 Dagvattenvolymen som behöver fördröjas har uppskattats till 165 m 3. Den hårdgjorda ytan motsvarar 0,55 ha som blir 5500 m 2. Då fördröjningsvolymen på 3 m 3 per 100 m 2 hårdgjord yta ges dagvattenvolymen som skall fördröjas 165 m 3. Krav 2 Dagvattenvolymen som skall fördröjas utifrån krav 2 blir 104 m 2. I kriteriet skall 15 l/s *ha fördröjas, området utgörs av 1,5 ha, vilket medför att avtappningen blir 22,5 l/s. Detta ger en dagvattenvolym på 104 m 3 som skall fördröjas. Den dimensionerande volymen dagvatten som bör fördröjas inom planområdet blir 165 m 3. Flödet uppströms planområdet kommer också att behöva fördröjas för att inte överbelasta vasystemet nedström. 7,5 ha avvattnas ner mot planområdet. Utifrån krav 1 kommer 225 m 3 att behöva fördröjas inom planområdet. Om krav 2 används kommer utgående flöde att bli 112,5 l/s och volymen som skall fördröjas uppskattas till 385 m 3, vilket blir dimensionerande. 4.3 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTINGAR FÖR FÖRORENINGSHALTER För att säkerställa att MKN uppfylls i recipienterna ställer Kungälvs kommun krav på dagvattenrening. Tabell 7 visar föreslagna halter av rikt-och målvärden för Kungälvs kommun. Tabell 7. Förslag på riktvärden för dagvatten från ny bebyggelse. 18(27)

19 Recipienterna i kommunen har tre klassningar mindre känslig, känslig och mycket känslig, se tabell 8. Recipientens klassning tillsamman med dagvattnets förmodade föroreningsbelastning avgör om dagvattenanläggningen måste anmälas till miljöenheten. De blå Reningsgraderna indikerar att anmälan om dagvattenanläggning måste göras till miljöenheten i Kungälvs kommun. De olika typerna av rening visas även i tabell 9. Funktionen för olika typer av rening kan ge en aning om vilken typ av anläggning som kan användas i planområdet. Recipienten, Nordre älv har en måttlig ekologisk status enligt VISS. Vilket medför att recipienten anses vara känslig. Tabell 8. Förslag på reningsgrad utifrån recipientens känslighet och förmodad föroreningskoncentration. Förslag på funktion för respektive rening presenteras med. Utifrån tabell 9 klassas flerfamiljshusområde som medelbelastad yta. Vilket medför att enklare rening kommer att behövas för dagvattnet från planområdet. Tabell 9. Kategorisering av föroreningskoncentrationer i dagvatten från olika områden FÖRORENINGSHALTER I DAGVATTEN Föroreningsuppskattningarna för planområdet har gjort med hjälp utav StormTac. Ytorna har delats upp i tak, asfalt och grönyta. Föroreningshalterna före exploatering och efter exploatering, presenteras i tabell 10. De grönmarkerade fälten i tabellen motsvarar föroreningskoncentrationer som understiger de rekommenderade föroreningshalterna. Rödmarkerade fält motsvarar föroreningskoncentrationer som överstiger de rekommenderade riktvärdena av miljöenheten i Kungälvs kommun. Innan exploatering kommer enbart två värden att överstiga de rekommenderade riktvärdena. Dessa värden är TBT och kvoten mellan BOD och TOC. Efter exploateringen kommer 7 ämnen att överstiga de rekommenderade riktvärdena från miljöenheten. Ämnena som överstiger riktvärdena är bly, koppar, kadmium, zink, TBT, BOC/TOC och suspenderat material (SS). 19(27)

20 Tabell 10. Föroreningshalter innan och efter exploatering av planområdet. Riktvärden (Göteborg) Före exploatering Efter exploatering P (µg/l) NH4 (µg/l) Pb (µg/l) 14 2,9 14 Cu (µg/l) Cd (µg/l) 0,4 0,15 0,41 Cr (µg/l) 15 1,7 7,8 Ni (µg/l) 20 1,1 3,1 Hg (µg/l) 0,05 0,0087 0,026 As (µg/l) 15 4,1 3,1 Zn (µg/l) Olja (µg/l) TBT (µg/l) 0,001 0,0015 0,0018 Diuron (µg/l) 0,1 0,015 0,018 Bensen (µg/l) 10 0,91 0,41 BOD /TOC 0,3 0,54 0,31 TOC (µg/l) SS (µg/l) Dagvattens kvalitet påverkas främst utav parkeringsytan, vilket medför att dagvattnet kommer att behöva mindre rening. Om dagvattnet renas med hjälp utav dike eller makadamdike, uppskattas enbart ett värde överstiga de rekommenderade riktvärdena. Med rening av dike kommer BOD/TOC att överstiga värdena, om rening med hjälp av makadamdike används kommer TBT att överstiga riktvärdena. Däremot anses det inte vara troligt att TBT kommer att finnas inom området då det främst förekommer i båtbottenfärg och i småhamnar. 20(27)

21 Tabell 11. Föroreningshalter med dagvattenrening i form av dike och makadamdike. Riktvärden (Göteborg) Efter exploatering Rening i dike Rening i makadamdike P (µg/l) NH4(µg/l) Pb (µg/l) Cu (µg/l) ,9 4,5 Cd (µg/l) 0,4 0,41 0,15 0,083 Cr (µg/l) 15 7,8 2,5 1,2 Ni (µg/l) 20 3,1 1 0,79 Hg (µg/l) 0,05 0,026 0,012 0,0067 As (µg/l) 15 3,1 1,9 1,7 Zn (µg/l) ,8 Olja (µg/l) TBT (µg/l) 0,001 0,0018 0, ,001 Diuron (µg/l) 0,1 0,018 0,008 0,01 Bensen (µg/l) 10 0,41 0,39 0,5 BOD /TOC 0,3 0,31 0,525 0,26 TOC (µg/l) SS (µg/l) (27)

22 5 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING Dagvattenlösningarna för planområdet delas upp i tre delar. Första delen föreslår hur dagvattnet från övriga avrinningsområdet kan omhändertas med hjälp utav ett avskärande dike och hur dagvattnet inom området kan fördröjas. I den andra delen föreslås lösningar för hur dagvattnet inom planområdet kan omhändertas. Tredje delen ger lösningsförslag på hur dagvattnet kan transporteras från planområdet till recipient. 5.1 AVSKÄRANDE DIKE FÖR YTLIG AVRINNING UPPSTRÖMS Planområdet utgör enbart 1.5 ha av de totalt 9 ha som utgör avrinningsområdet. Totalt 7,5 ha kommer att avvattnas till planområdet. En dagvattenlösning behövs för att skära av dessa flöden så att de i framtiden inte skapar problem inom planområdet. Flerbostadshusen kommer enligt planförslaget att anläggas ganska nära bergssluttningen, sektioner har tagits fram för att ge en bild av hur markytan ser ut, se Bilaga 1. Ett avskärande dike föreslås som lösning för att omhänderta dagvattnet från avrinningsområdet uppströms. I Bilaga 1 finns förslag på hur diket skulle kunna anläggas. Diket behöver anläggas så nära planområdet som möjligt för att kunna ta upp så mycket av avrinningen som möjligt. I Bilaga 1 finns två alternativ på typ av dike, diket kan anläggas som ett öppet dike eller som ett makadamfyllt dike. Ett makadamfyllt dike tar mer plats då hålvolymen är 30%. Diket kommer att behöva anläggas på berg, då utrymmet mellan fastigheterna och bergsluttningen är för liten. Hade diket anlagts vid bergsluttningen så hade fastigheterna behövt flyttas för att få plats. Att anlägga diket på berg kan medföra svårigheter, då berget är brant och kuperat. För att inte behöva spränga så mycket av berget kan diket kompletteras med stödmur, då måste kapaciteten i diket undersökas, detta görs under detaljprojekteringen. Det avskärande diket måste kompletteras med översvämningsyta eller fördröjningsmagasin beroende på hur diket dimensioneras och anläggs. Dagvatten från området behöver fördröjas för att inte överbelasta dagvattensystemen nedströms planområdet. För detta område rekommenderas en översvämningsyta, så att dagvatten avleds ytligt. I rapporten har två alternativ undersökt, se bilaga 2A och bilaga 2B. I alternativ 2A presenteras ett alternativ där hela avvattningen leds mot södra sidan av planområdet. I detta alternativ behöver en översvämningsyta anläggas. För att ta fram arean som skulle behövas, har ett djup på 0,7 antagits, detta djup måste optimeras vid detaljprojekteringen. En yta på 550 m 3 skulle behövas i detta fall vilket är en stor yta. En rekommendation är att öka flödet ut från området till 250 l/s eller mer. Systemet nedströms bör klara det ökade flödet, speciellt om dagvattnet leds mot den södra sidan. Ökningen av flödet ut från området skulle medföra mindre magasin. För att ha extra säkerhet i området vid kraftiga skyfall har magasinytan uppskattats för ett 20- årsregn, se Bilaga 2A. I det andra alternativet föreslås ett dike med avledning åt både norr och söder, se Bilaga 2B. I detta alternativ kommer dagvattnet att kunna omhändertas både i den norra och södra sidan av området, vilket gör att ytan som används till fördröjning fördelas. För att ta fram ungefärlig yta har ett djup på 0,7 meter, även här måste djupet optimeras i detaljprojekteringen. Flöden ut från det södra magasinet har uppskattats till 80 l/s men skulle kunna ökas ytterligare och flödet ut från det norra magasinet har uppskattats till 70 l/s. 5.2 LÖSNING AV DAGVATTEN INOM PLANOMRÅDET Dagvatten från tak, grönområde och asfalt bör omhändertas, renas och fördröjas inom planområdet. Två alternativ för omhändertagande av dagvatten inom området har tagits fram och finns i bilaga 3A och 3B. För att klara avledningen söderut kommer det krävas en justering av marknivåerna i områdets norra delar då marknivåerna inom detta område är lägre. 22(27)

23 I det första förslaget föreslås att takvatten och dagvatten från parkering leds i dagvattennät till ett magasin där dagvattnet fördröjs och renas, se bilaga 3A. För att säkerställa att rening av dagvatten sker i magasinet bör ett makadammagasin eller sedimenteringsmagasin anläggas. Ett kassettmagasin skulle inte säkerställa rening av dagvatten då den inte har en renande effekt, därför anses det inte lämplig för detta alternativ. För att minska magasinstorleken föreslås alternativ nummer 2, se bilaga 3B. I detta förslag omhändertas takvattnet inom området och leds till ett magasin. Dagvattnet från taket anses vara ganska rent därför behövs inte ett magasin med reningsegenskaper. Dagvattnet kan renas längre ner i systemet mot recipienten, se avsnitt 5.3. I detta alternativ kan ett kassettmagasin anläggas för att fördröja dagvattnet. Dagvattnet från parkeringen bör ledas via självfall mot ett biodike, se bilaga 3B. i biodiket renas dagvattnet från partiklar och föroreningar från parkeringen. Biodiket har även möjlighet att fördröja en mängd dagvatten innan det leds vidare via kupolbrunnar och dränering. Biodiket kan även bytas ut mot ett makadamdike, då ett makadamdike också har en renande effekt på dagvatten. Nivåerna på diket och delar av angränsande mark kommer att behöva justeras så att diket faller mot den södra sidan och där kan anslutas till det nya dagvattensystemet. Det är viktigt att sekundära rinnvägar skapas inom planområdet så att dagvattnet inom planområdet leds vidare till de befintliga dikena vid intensiva och mindre intensiva regn. Höjdsättningen inom exploateringsområdet är viktigt för att undvika instängda områden. 5.3 DAGVATTENTRANSPORT FRÅN PLANOMRÅDET TILL RECIPIENT En av riktlinjerna som gavs från Kungälvs kommun var att dagvattnet skulle ledas mot den södra sidan av planområdet ner till recipienten och inte åt nordlig riktning där dagvattnet släpps idag. Flera sträckningar för hur dagvattnet kan avledas har undersökts. Två alternativ har tagits fram som de bästa alternativen, se bilaga 4A och 4B. I alternativ 1, se bilaga 4A, transporteras dagvattnet ut från planområdet via dagvattenledningar som går längst med sträckningen som Sweco har föreslagit för vatten och spillvatten. Dagvattnet släpps sedan till ett öppet dike fram till recipienten. Diket kan bli relativt djup på grund av att dagvattnet släpps från ledning som ligger en bit under ytan. I bilaga 4B illustreras alternativ 2. I detta förslag transporteras dagvattnet via ledningar ut från planområdet, däremot är ledningssträckan kortare än i förslag 1. Dagvattnet släpps tidigt i ett dike som leder dagvattnet till recipienten. Fördelen med ett dike är att diken har större kapacitet än ledningar och klarar större flöden än vad ledningar gör. Oavsett vilket alternativ som väljs så kommer dikena att behöva grävas om och justeras längst med hela sträckan för att uppnå den kapacitet som behövs. 23(27)

24 6 KOSTNADSUPPSKATTNING En grov kostnadsuppskattning har gjorts för dagvattenlösningarna som föreslås i bilaga 3A, 3B, 4A och 4B. Kostnaderna har uppskattats inom och utanför planområdet. Lösningar inom planområdet bekostas av exploatören och kostnader utanför planområdet åligger kommunen. I kostnadsuppskattningarna ingår inte projektering- och entreprenörskostnaderna. Vid kostnadsuppskattningarna har oförutsedda kostnader lagts till i det totala priset och uppskattas till 15%. 6.1 KOSTNADSUPPSKATTNING INOM PLANOMRÅDET Kostnaderna för dagvattenlösningen inom planområdet har uppskattats i tabell 12 och 13. Tabell 12 visar kostnadsuppskattningarna för lösning i bilaga 3A. Tabell 12. Kostnadsuppskattning för dagvattenlösning i bilaga 3A. Kostnad Anläggning av ledningar, brunnar och serviser Avskärande dike Dike mot väg Makadammagasin (215 m 3 ) kr kr kr kr Oförutsedda kostnader 15% Total kostnad kr Tabell 13 visar kostnadsuppskattningen för dagvattenförslaget som presenteras i bilaga 3B. Tabell 13. kostnadsuppskattning för dagvattenlösning i bilaga 3B. Kostnad Anläggning av ledningar, brunnar och serviser Avskärande dike kr kr Dike mot väg/biodike kr Kassettmagasin (45 m 3 ) kr Oförutsedda kostnader 15% Total kostnad kr Gemensamt för de två kostnadsuppskattningarna är att kostnaden för det avskärande diket som anläggs på berg kan variera kraftigt, då det är många faktorer som påverkar kostnaden. 24(27)

25 6.2 KOSTNADSUPPSKATTNING UTANFÖR PLANOMRÅDET Kostnadsuppskattning har gjorts för dagvattenlösningarna utanför planområde och de presenteras i tabell 14 och tabell 15. Tabell 14 visar kostnaden för dagvattenlösningen som presenteras i bilaga 4A. Tabell 14. Kostnadsuppskattning för dagvattenlösning i bilaga 4A. Kostnad Anläggning av ledningar och brunnar Dike kr kr Oförutsedda kostnader 15% Total kostnad kr Tabell 15 visar kostnaden som uppskattats för dagvattenlösningen som presenteras i bilaga 4B. Tabell 15. Kostnadsuppskattning för dagvattenlösning i bilaga 4B. Kostnad Anläggning av ledningar och brunnar kr Dike kr Oförutsedda kostnader 15% Total kostnad kr Skillnaderna i kostnad är större om dessa två dagvattenlösningarna jämförs. Detta beror främst på att dikena i bilaga 4B kommer att liggare grundare än i alternativet som presenteras i bilaga 4A. Materialkostnader och schakt tillkommer också om en längre sträcka med ledningar anläggs. 25(27)

26 7 SLUTSATS Inom planområdet uppskattas dagvatten kunna omhändertas på ett tillfredsställande sätt, däremot finns inte mycket marginaler i form av utrymme inom planområdet. Inom planområdet finns inte någon höjdsättning för planerad bebyggelse, vilket medför att antaganden har behövt göras i utredningen. Lösningarna har delats upp i tre delar. Ett avskärande dike behöver anläggas längs med den sydvästra sidan av planområdet. Två alternativ har tagits fram och Tyréns förespråkar alternativ 2, se bilaga 2B. Det avskärande diket kommer att falla både åt norr och söder vilket gör att flödet kan delas upp och två översvämningsytor kan anläggas. Översvämningsytorna kan göras mindre beroende på flödet ut från översvämningsytan och diket kan göras mindre djupt längts med vägen. För översvämningsytorna har arean för ett 20-årsregn ritats ut i området, detta för att ha en säkerhet vid intensiva regn. Inom planområdet kommer dagvattenledningar att behöva anläggas för att transportera dagvattnet. Tyréns föreslår alternativ 2 i bilaga 3B. Med förslag i bilaga 3B kan mindre ledningar anläggas då det är enbart tak- och dränvatten som skall fördröjas. Fördröjningsmagasinet som behövs blir mindre och kostar mindre om det enbart är tak- och dränvatten som skall fördröjas i detta. Ytvattnet från parkeringsytorna kan ledas och renas via biodiken eller makadamdiken. Dagvattnet från parkeringen anses ha störst föroreningsinnehåll och därför bör hänsyn tas till att dagvattnet bör renas. Alternativet som föreslås vid transport av dagvatten ut från planområdet och ner till recipient är alternativ 2, se bilaga 4B. Fördelarna med detta alternativ är att diket blir mindre djupt och har större kapacitet än alternativ 1, bilaga 4A. Tyréns anser inte att dagvattnet bör ledas åt norr då det området redan är tungt belastat och översvämningsproblematik har uppstått i området. Dessutom anses det inte vara bra att belasta trafikverkets diken, då det är oklart vart dagvattnet leds. Under Marstrandsvägen går även en trumma som leder dagvatten från trafikverkets diken på södra sidan till den norra sidan in i ledningar som redan idag används över sin kapacitet. 7.1 BEGRÄNSNINGAR Att anlägga ett avskärande dike mellan fastigheterna och bergsluttningen kommer att bli svårt, då det finns lite utrymme. Diket kommer att behöva anläggas på berg, vilket kan bli en utmaning. Vid den norra sidan av planområdet kommer marken att behöva höjas för att få täckning över dagvattenledningarna. 26(27)

27 8 KÄLLOR Svenskt Vatten, Publikation P110 (2016): Svenskt Vatten, Publikation P104 (2011): avloppssystem. Svenskt Vatten, Publikation P105 (2011): Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av Hållbar dag- och dränvattenhantering. Miljöförvaltningen, (2013): Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Kungälvs kommun, ( ) Kungälvs kommun, ( ) Kungälvs kommun, ( ) Kungälvs kommun, ( ) Va-policy för Kungälvs kommun Del 1- Dagvattenpolicy Del 2- Dagvattenhandbok Del 3- Åtgärdsförslag 9 BILAGOR Bilaga 1 Sektioner över berg i dagen vid fastigheter Bilaga 2A Lösningsförslag 1 för avskärande dike Bilaga 2B Lösningsförslag 2 för avskärande dike Bilaga 3A Lösningsförslag 1 för omhändertagande av dagvatten inom planområdet Bilaga 3B Lösningsförslag 2 för omhändertagande av dagvatten inom planområdet Bilaga 4A Lösningsförslag 1 för omhändertagande av dagvatten ut från planområdet Bilaga 4B Lösningsförslag 2 för omhändertagande av dagvatten ut från planområdet 27(27)

28 SLUTLEVERANS

29 SLUTLEVERANS

30 SLUTLEVERANS

31 SLUTLEVERANS

32 SLUTLEVERANS

33 SLUTLEVERANS

34 BTG PP BTG BTG BTG BTG BTG BTG BTG SLUTLEVERANS

35 SLUTLEVERANS

36 BTG BTG BTG BTG BTG BTG BTG BTG SLUTLEVERANS

37 SLUTLEVERANS

38 SLUTLEVERANS

39 BTG BTG 400 BTG BTG BTG BTG BTG BTG BTG SLUTLEVERANS

40 SLUTLEVERANS

41 SLUTLEVERANS

42 BTG BTG BTG BTG SLUTLEVERANS